Landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 15 december 2015

Transkript

1 Landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 15 december 2015 Innehåll Aktuella händelser... 2 Varumärkes- och kännedomsundersökning... 2 Pulverbrevet till Sunderby sjukhus... 2 Asyl- och flyktingsituationen... 2 Öppna jämförelser Jämlik vård kvinnors vård och hälsa... 4 Processen kring ändrat huvudmannaskap för naturbruksgymnasierna i Norrbotten... 5 Landstingets deltagande i brigadövning... 6 Media... 6 Nationellt beslutade avgifter och bidrag... 6 Information kring verksamheten... 7 Dialog om det systematiska patientsäkerhetsarbetet i Norrbotten... 7 Landstingsdirektörens uppdrag från styrelsen avrapportering... 8 Ekonomiskt resultat per oktober och prognosbedömning... 8 Dialog verksamhetsområde ortopedi... 9 Fördjupade dialogmöten inom primärvården... 9 Säker vård Bilagor Månadsrapport oktober 2015 Fördjupad dialog Verksamhetsområde ortopedi Fördjupade dialoger Vårdval Primärvård Norrbotten 1

2 Landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 15 december 2015 Aktuella händelser Varumärkes- och kännedomsundersökning Kommunikationsavdelningen har under oktober månad slutfört arbetet med en varumärkes- och kännedomsundersökning. Resultatet av den har presenterats av SIFO som genomfört undersökningen. Ett arbete med att analysera och ta fram en handlings- och aktivitetsplan för åtgärder har påbörjats. Pulverbrevet till Sunderby sjukhus På morgonen den 4 november påträffades ett kuvert innehållande ett vitt pulver på kirurgstaben, Sunderby sjukhus. Händelsen fick till följd att landstingets tjänsteman i beredskap (TiB) höjde beredskapen och aktiverade delar av regional krisledning (RKL). Händelsen fick endast marginell påverkan på verksamheterna i sjukhuset då inga patientutrymmen drabbades. Såvitt känt är det första gången det inträffar att ett brev med vitt pulver kommer in på ett sjukhus i Sverige. Följderna av en sådan handling mot ett sjukhus kan få mycket stora konsekvenser för verksamheten, i form av inställd verksamhet och utrymning av lokaler på obestämd tid. Ett antal slutsatser kunde dras efter analys av händelsen vilka kommer att utgöra underlag för det kontinuerliga förbättringsarbetet. Asyl- och flyktingsituationen Antalet asylsökande som kommer till Sverige har minskat den senaste tiden, även om det fortfarande är mycket höga siffror historiskt sett. Orsaken till minskningen är främst att färre människor på flykt tar sig till EU, enligt Migrationsverkets omvärldsenhet. De senaste sju dagarna (2/ ) har personer sökt asyl i Sverige. Prognosen från Migrationsverket gällande asylsökande i Sverige för 2015 är mellan och asylsökande, varav är ensamkommande barn. I Norrbotten finns 6716 asylsökande (1/ ). De flesta finns i Boden och Kiruna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB har uppmanat länsstyrelser att samordna sig gentemot migrationsverkets regioner för att få en samlad behovsbild och skapa framförhållning. Norrbotten, Västra- Götaland och Kronoberg är län som lyfts fram som goda exempel på god regional samverkan. 2

3 ANLÄGGNINGS- BOENDE (ABO) EGET BOENDE (EBO) ÖVRIGT BOENDE ARJEPLOG ARVIDSJAUR BODEN GÄLLIVARE HAPARANDA JOKKMOKK KALIX KIRUNA LULEÅ PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN ÖVERKALIX ÖVERTORNEÅ Delsumma Källa Migrationsverket Personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem i Norrbotten Den regionala samverkan har bland annat skett genom en veckovis sammanställning av den regionala lägesbild och gemensamma samverkanskonferenser. På landstinget har en samordningsgrupp bildats med uppdraget att skapa en klar lägesbild av flyktingsituationen i länet och för att hålla sig uppdaterad om läget i omvärlden. Samordningsgruppen ska även rapportera aktuellt läge kring flyktingsituationen till länsstyrelsen och fokusera på att sammanställa information om hur den påverkar samverkan med andra myndigheter och aktörer. I uppdraget ingår även att identifiera eventuella utvecklingsbehov i verksamheten och att ta initiativ till förbättringsarbete och samordna kommunikation internt och externt på landstinget. Landstinget planerar att göra en översyn av asyl-och flyktingsjukvården under våren Trots den hårda tryck och belastning av många asylsökande på hela samhället är det viktigt att vår asyl- och flyktingsjukvård bedrivs i enlighet med gällande beslut, överenskommelser och riktlinjer. Migrationsverket under hård press Migrationsverket har konstaterat redan i slutet av november att boendesituationen för asylsökande är akut och att antalet nya boendeplatser inte räcker för alla nya asylsökande. Myndigheten har för första gången kommit till en punkt där man registrerar nya asylsökande utan att samtidigt kunna erbjuda ett boende. Förutom anläggningsboenden finns det nu även s.k. evakueringsboenden för asylsökande även i Norrbotten. Dessa boenden är avsedda att vara tillfälliga. 3

4 Källa Migrationsverket De största grupperna utifrån medborgarskap bland dem som har sökt asyl de senaste tre veckorna Öppna jämförelser Jämlik vård kvinnors vård och hälsa Sammanfattning graviditet och förlossningsvård Sammanställningen av öppna jämförelser inom jämlik vård visar att landstinget har mycket bra resultat. Skillnaderna mellan landstingen i en del av indikatorerna är dock mycket små. Andelen blivande mödrar som röker eller snusar under graviditeten har minskat markant och är nu lägst i landet. Norrbotten har en högre andel gravida med övervikt (BMI över 25) och fetma (BMI över 30) jämfört med riket, vilket speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Stödåtgärder vid förlossningsrädsla erbjuds i Norrbotten, men ibland för sent och det pågår därför ett arbete med att se över Norea-verksamheten, för att möjliggöra tidigare åtgärder. Resultat där landstinget är bäst i landet: Andelen kvinnor i landstinget som inte röker eller snusar. Andel perineal bristningar grad III och IV (sphincter rupturer). Sammanfattning gynekologi Landstinget har bra resultat, dock sämre resultat jämfört med riket i några indikatorer med postoperativa komplikationer. I många av indikatorerna är skillnaderna mycket små. Vid jämförelse med kvalitetsregister kan inte fler allvarliga komplikationer ses än riket i övrigt. Det finns dock en del problem med eftersläpning av registrering i kvalitetsregister vilket kan påverka utfallet. När det gäller dagkirurgiska operationer vid livmoderframfall har en stor förändring skett efter 1 december När nya patienthotellet startade möjliggjorde det att polikliniserade framfallsoperationer har kunnat utföras i större utsträckning. Resultat där landstinget är bättre jämfört med riket: Kostnad per vårdtillfälle vid borttagande av livmoder. Sammanfattning cancersjukvård Landstinget har mycket bra resultat jämfört med riket avseende vård av bröstcancer och äggstockscancer. Målvårdet för screening för cervixcancer 4

5 är 100 procent. Norrbotten ligger högre i screening jämfört med riket med en täckningsgrad på 84,9 procent. Resultat där landstinget är bäst i landet: Relativ 5-årsöverlevnad vid bröstcancer. Processen kring ändrat huvudmannaskap för naturbruksgymnasierna i Norrbotten Den 27 maj 2015 fattade landstingsstyrelsen ett inriktningsbeslut om ändrat huvudmannaskap för Kalix och Gran naturbruksgymnasium från landstinget till kommunerna. Landstingsdirektören fick i uppdrag att bilda en arbetsgrupp med tjänstemän från Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten, Kalix kommun och Piteå kommun. Arbetsgruppen träffades under försommaren och hösten En konsult som är särskilt kunnig i skol- och naturbruksutbildningsfrågor har också medverkat i arbetet. Hastigheten i processen ser olika ut i Kalix och Piteå kommun. Kalix kommun klargjorde tidigt ett starkt intresse att överta naturbruksgymnasiet i Kalix. Skogsnäringen uttalade också sitt intresse för att stödja det framtida kommunala huvudmannaskapet med marknadsföringsinsatser och lärlingsverksamhet. Piteå kommun avvaktar en pågående omstrukturering av kommunens gymnasieskola men uttalade sig dock positivt till ett övertagande av Grans naturbruksgymnasium. Den 30 september beslutade landstingsstyrelsen att inriktningsbeslutet från den 27 maj fortfarande gäller samt gav landstingsdirektören i uppdrag att bilda en arbetsgrupp som upptar förhandlingar gällande fastigheter, mark och personal vid Kalix naturbruksgymnasium samt identifiera ytterligare områden som behöver genomlysas. Senast den 31 december 2015 skulle kommunen meddela huruvida man kommer att överta huvudmannaskapet. Senast den 28 februari 2016 ska Piteå kommun meddela huruvida man kommer att överta huvudmannaskapet. Landstingsdirektören fick i uppdrag att bilda en arbetsgrupp tillsammans med Piteå kommun för genomlysning av konsekvenser för fastigheter, mark, lantbruk, djurhållning och personal vid naturbruksgymnasiet i Piteå. Kalix Landstingets ekonomidirektör, fastighetschef och skolchef har utgjort arbetsgruppen som förhandlat med Kalix kommun. Landstingets förhandlingsgrupp och kommunen har enats i frågan. Övertagandet planeras ske i form av en verksamhetsövergång den 1 augusti Huvuddragen i överenskommelsen är: De anställda har rätt att följa med verksamheten till Kalix kommun. Kalix kommun köper samtliga fastigheter exklusive elevhemmet samt inventarier. Kalix kommun förvaltar landstingets skogsinnehav enligt gällande skogsbruksplan, samtliga skogsvårdskostnader och avverkningsintäkter tillfaller kommunen. Kalix kommun planerar att fortsätta tillagning av luncher till personalmatsalen Kalix sjukhus. Kalix kommun planerar att bedriva uppdragsutbildningar. 5

6 Norrbottens läns landsting fortsätter lämna ett verksamhetsbidrag till Kalix kommun under tre år. Vid Kalix kommunfullmäktige 30 november 2015 beslutades om ett övertagande av huvudmannaskapet för naturbruksgymnasiet till Kalix kommun från Norrbottens läns landsting. Kommunen avvaktar beslut från landstingsstyrelsen för att gå vidare och informera personalen om deras tanker med övertagandet och framtidsplaner. Den 3 december träffades tjänstemän från Kalix kommun och landstinget för att planera för praktiska avtalsfrågor, personal etc. Ärendet om överenskommelsen kommer att behandlas i landstingsstyrelsen den 27 januari Piteå Skolchefen och Gran naturbruksgymnasiums rektor har träffat representanter från Piteå kommun. Kommunförbundet Norrbotten har överlämnat ansvaret för formulering och färdigställande av ett samverkansavtal till Kalix kommun respektive Piteå kommun. Landstingets deltagande i brigadövning Försvarsmakten genomförde under v en brigadövning på ledningsregementet i Enköping. Landstinget deltog i det civila motspelet tillsammans med polis och länsstyrelse under övningen. Syftet med övningen var bl a att öva civil-militär samverkan för att bättre utnyttja samhällets samlade resurser. Scenariot var ett angrepp i norra Sverige med marktrupp samt anfall av attackflyg och kryssningsrobotar. Övningen var mycket givande för landstinget och gav värdefulla inspel till den återupptagna försvarsplaneringen, inom vilken sjukvården är ett prioriterat område. Sjukvården är en viktig del av totalförsvaret och för landstingets del innebär försvarsplaneringen att planera för att ha förmåga att bedriva verksamhet i ett krigstillstånd. Media Lokal media har under hösten varit intresserad av att rapportera bland annat om landstingets ekonomiska läge. Under november var medieintresset stor även från riksmedia med anledning av det brev med vitt pulver som upptäcktes på sjukhuset i Sunderbyn. Ett visst medieintresse har även funnits för den revisionsrapport som PwC upprättat angående landstingets hantering av inhyrd personal. Ett medieseminarium har genomförts för att redogöra för detta. Genomgående har perioden präglats av medias intresse för flyktingsituationen. Nationellt beslutade avgifter och bidrag Gratis sjukvård för 85-åringar och äldre Från och med 1 januari 2016 införs avgiftsfria besök i öppenvården för 85- åringar eller äldre. Detta beslutades av landstingsfullmäktige i februari Förslaget om gratis sjukvård för 85-åringar och äldre finns med i regeringens budget för 2017 och förväntas trädas i kraft under Kostnaden ska då kompenseras landstinget. 6

7 Bidrag för inköp av glasögon till barn och unga Landstinget kommer från den 1 januari 2016 att lämna bidrag på 800 kr för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som är mellan 8-19 år. Detta är en lagrådsremiss från regeringen och innebär en ändring i hälso-och sjukvårdslagen. I lagförslaget framgår att landstinget är skyldig att lämna bidrag samt att regeringen får meddela föreskrifter om bidragets storlek och övriga villkor för bidraget. Idag ger landstinget bidrag för barn som är mellan 0-7 år. Kompensation kommer att utgå för kostnaderna enligt den kommunala finansieringsprincipen. Kostnadsfria läkemedel för barn Förhandlingar pågår om bidrag för läkemedelsförmånen. Från och med 1 januari 2016 så förväntas läkemedel för barn under 18 år bli kostnadsfria. (343 miljoner kr 2016, 407 miljoner kr/år från 2017). Som en följd av detta ska den nuvarande gemensamma kostnadsreduceringen för vissa barn tas bort. Landstingen får idag delvis ersättning för läkemedelskostnaderna inom läkemedelsförmånen. Kostnadsfria läkemedel för barn kommer att hanteras inom ramen för detta system. Information kring verksamheten Dialog om det systematiska patientsäkerhetsarbetet i Norrbotten I slutet av oktober genomförde Norrbottens läns landsting tillsammans med representanter från ett flertal kommuner i Norrbotten en dialog med SKL. Till grund för diskussionerna låg patientsäkerhetsberättelsen från respektive kommun/landsting/region och lokala/regionala mätningar. För landstingets del lyftes även patientsäkerhetsstrategin med tillhörande handlingsplan. Fokus under dialogen var på hur landstinget/kommunerna använder resultaten från mätningar, undersökningar samt den kunskap som erhållits under de fyra åren som patientsäkerhetssatsningen varat. Under mötet diskuterades också utmaningar som finns, bland annat vad gäller brister i informations- och kommunikationsöverföringen mellan landsting och kommun, främst vad gäller journaluppgifter och läkemedelsordinationer. Frågan hur landsting/kommuner tillsammans med SKL kan ta nästa steg och arbeta med upptäckta riskområden och brister i vårdens övergångar diskuterades. Hur landstingen och kommunerna arbetar med verktyg för att få fram förbättringsområden samt prioritera lyftes med utgångspunkt från det så kallade Ramverket för patientsäkerhetsarbete. Från tidigare besök rapporterade SKL att det systematiska patientsäkerhetsarbetet kommit olika långt men att samverkan mellan kommun och landsting är nödvändigt för ett framgångsrikt arbete. Gemensamma ITstöd/journalsystem, nya arbetssätt/metoder för att förebygga risker för vårdskador och samverkansformer är några av de områden som SKL fångat utifrån genomförda besök så här långt. 7

8 Landstingsdirektörens uppdrag från styrelsen avrapportering Ekonomiskt resultat per oktober och prognosbedömning Landstingets resultat per oktober visar ett underskott på 122 Mkr, vilket är 192 Mkr sämre än samma period föregående år. Exkluderas återbetalningen med 44 mkr från AFA-försäkring är underskottet 166 Mkr. Den prognosbedömning som gjorts per oktober pekar på att landstingets resultat för 2015 blir ett underskott på 329 mkr. Divisionernas resultat per oktober är -256 Mkr vilket är 137 Mkr sämre än resultatmålet för perioden. Prognosbedömningen för divisionerna pekar på Ekonomisk handlingsplan Sparkrav Utfall helår tom okt tom okt prognos Länssjukvård 25,0 20,0 7,0 9,0 Närsjukvård 84,2 58,7 25,8 33,8 Folktandvård 5,8 4,8 0,1 0,0 Kultur och utbildning 7,5 6,3 6,3 7,5 Länsteknik 3,0 2,5 4,9 5,6 Service 5,4 6,0 5,3 5,9 Summa divisioner 130,9 98,3 49,4 61,8 Regional utveckling 3,0 2,5 2,5 3,0 LD stab och uppdrag 2,0 1,6 1,6 2,0 Totalt 135,9 102,4 53,5 66,8 52 % 49 % Divisionerna har för 2015 ett uppdrag att reducera sina kostnader med 131 Mkr varav 49 Mkr klarats till och med oktober och 62 Mkr eller 47 procent bedöms klaras under året. Regional utveckling och landstingsgemensamt har i uppdrag att reducera sina kostnader med 5 Mkr vilket bedöms klaras under året. Den rådande bemanningssituationen innebär att många planerade åtgärder inte kunnat genomföras. Hälso- och sjukvårdsdivisionerna har haft svårt att uppnå sparkraven på grund av ökade kostnader för inhyrd personal och övertid/sommaravtal. Orsakerna är flera men personal som slutar, sjukskrivning, föräldraledighet och kökortning nämns som skäl till ökade kostnader. Även produktiviteten har minskat men personalkostnaderna har ökat. Detta beror på fler nyanställda, längre inskolningstider och språkutbildning. Avvikelserna visar att arbetet med översyn av processer ska intensifieras och aktiviteterna för rekrytering, kompetensväxling och förändrade arbetssätt fortsätta. Bilaga: Månadsrapport oktober

9 Dialog verksamhetsområde ortopedi Beställar- och analysenheten har genomfört dialog med länskliniken ortopedi. Klinikens verksamhetsledning visar på hög grad av utvecklingsvilja och medvetenhet om dagens och framtidens behov. Kliniken bedriver ett strukturerat förbättringsarbete med de stora processerna i fokus. Resultat inom ortopedins stora processer Klinikens stora processer höftfraktur- och höftledsproteser visar på förbättrade resultat i nationella jämförelser, ett resultat av det utvecklingsarbete som under lång tid genomförts vid kliniken. Förändringar har under senare år även genomförts utifrån ny kunskap om vård och behandling av axelpatienter, vilket har resulterat i att patienterna vårdas framgångsrikt med sjukgymnastik. Under 2016 ska förbättringsarbete genomföras inom vården av rygg-, axel-, radiusfraktur- och av benskörhetspatienter. Tillgänglighet inom ortopedin Kliniken kommer inte att nå målen om besök eller behandling/operation inom 60 dagar, men av besök inom 90 dagar ligger ortopedin i Norrbotten i nivå med eller bättre än riket. I nationell jämförelse av operation inom 90 dagar inom de stora processerna höftleds- och knäledsprotes har ortopedin haft väldigt goda resultat fram till våren 2015 då ett trendbrott har skett och som också kan ses i hela riket. Under 2016 kommer ortopedin att fokusera på kapacitets- och produktionsplanering. Vårdtunga/Multisjuka patienter Under 2015 har 8 procent av ortopedins patienter återinskrivits inom 30 dagar. En analys av återinskrivningarna är planerad. Viktigt för patientgruppen är läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser. Implementering av detta arbete har inte kommit igång som planerat men kommer att ske under Ett verktyg för att utveckla vården av denna grupp patienter är Senior Alert. Endast sju procent av patienterna har under året riskbedömts och dokumenterats i Senior Alert. Kliniken beskriver att problematiken har att göra med ett svårhanterligt register. Hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande vård Ortopedin opererar inte patienter med ett för högt BMI och kräver totalt rökstopp före och efter operation för att möjliggöra ett gott resultat. Läkemedel Förskrivningen av antibiotika till äldre har under senaste åren minskat inom kliniken. Förskrivningen av läkemedel med risk för beroende håller en fortsatt hög nivå och ökar. En översyn av förskrivningen ska göras. Nationell patientenkät Den patientupplevda kvaliteten inom framförallt tillgänglighet avviker kraftigt från genomsnittet i riket. Inom öppenvården har ortopeden ett lägre resultat än riket inom samtliga områden men har förbättrats mellan åren Bilaga. Fördjupad dialog verksamhetsområde ortopedi. Fördjupade dialogmöten inom primärvården Beställare och leverantörer har ett gemensamt ansvar och intresse för en väl fungerande dialog och uppföljning av verksamheten. Beställaren genomför 9

10 ett antal fördjupade dialoger, denna höst med Arjeplogs hälsocentral, Cederkliniken, Grytnäs hälsocentral, Laponia hälsocentral, Malmens hälsocentral och Vårdcentralen NorraHamn. Beställar- och analysenheten har sammanställt en rapport till respektive hälsocentral och tydliggjort aktuella förbättringsområden. Återrapportering kring förbättringsområdena från respektive hälsocentral sker efter sex månader. Dialogmöten ger möjlighet till fördjupad kunskap om utvalda hälsocentralernas verksamhet och utgör en viktig del i förbättringsarbetet. Kompetensförsörjning och personalbemanning Kompetensförsörjning är en aktuell fråga hos samtliga hälsocentraler. Läkarbemanning både på kort sikt och på lång sikt engagerar hälsocentraler. Vissa hälsocentraler har under en lång tid varit beroende av bemanningsföretag. De arbetar med olika lösningar för att komma ifrån att behöva anlita dessa. En erfarenhet är att det blivit betydligt svårare att få tag på utbildade specialister i allmänmedicin från bemanningsföretagen. Det framförs synpunkter på landstingets hantering av utbildningsläkare och antalet platser. Hälsocentraler har hitintills kunnat lita på en erfaren och stabil personalbemanning gällande övrig personal. Många hälsocentraler står inför generationsväxling och redan nu kan det vara svårt att få tag i kompetent personal vid tex sjukfrånvaro. Hemsjukvården och samverkan med kommunerna Alla förändringar som genomfördes i samband med hemsjukvårdens övergång har inte ännu lösts på ett tillfredsställande sätt tex gällande informationsöverföring och kommunikation mellan primärvård och kommuner. Dessutom förefaller det finnas olika tolkningar på vad den genomförda övergången innebär ansvarsmässigt. Ett samverkansforum för hälso- och sjukvård i ordinärt boende med deltagare från landstinget och kommunerna har bildats för att hantera frågeställningar som uppkommit efter skatteväxlingen. Hälsosamtal Alla hälsocentraler har utbildad personal och kan erbjuda hälsosamtal riktade mot bestämda åldersgrupper. Antalet genomförda hälsosamtal har minskat. Orsak till att hälsocentraler inte erbjuder hälsosamtal uppges vara prioritering av andra arbetsuppgifter eller personalbrist. Det framförs också synpunkter på att hälsosamtalen inte är viktiga eller att befolkningen inte är intresserad. Levnadsvanearbete Levnadsvanearbete riktad mot två valda riskgrupper fungerar främst gällande patienter med diabetes, högt blodtryck och/eller övervikt. För dessa diagnosgrupper finns ett väl inarbetad och strukturerad arbetssätt, och levnadsvanearbete uppfattas viktigt. Den andra riskgruppen, psykisk ohälsa, har inte samma goda resultat utan det förefaller vara svårare att forma ett strukturerat arbetsätt som innefattar dokumenterat levnadsvanearbete. Mödra- och barnhälsovård Mödra- och barnhälsovård har en lång tradition av struktur och att följa basprogram som finns. Skillnader som kommer fram är exempelvis hembesök hos familjer med nyfött barn eller depressionscreening. Orsak till dessa skillnader uppges främst vara resursbrist. 10

11 Transparent redovisning Transparent redovisning är en av grundprinciper inom Vårdval Primärvård Norrbotten. Alla leverantörer har kontinuerligt tillgång till sina och de övriga hälsocentralers resultat dels via listningssystemet Lisa och dels via Datalagret. Det förefaller vara stora skillnader hur denna möjlighet tas tillvara för verksamhetsuppföljning och för förbättringsarbete. Vissa landstingsdrivna hälsocentraler efterlyser mer stöd från divisionen i uppföljning, implementering av nya rutiner och förbättringsarbete. Generellt uppges att trycket på primärvård har ökat under senaste åren och fortsätter att öka. Patienter upplevs ha stora förväntningar på vården, t ex gällande tillgänglighet. Uppfattningen är också att nya arbetsuppgifter tillkommer och att arbetsuppgifter flyttas från den specialiserade vården till primärvården utan föregående dialog. Samverkan mellan privata och lanstingsdrivna hälsocentraler Privata hälsocentraler verksamma i länet efterlyser kompensation för den förlustteckning som landstingsdrivna hälsocentraler får. Efter fem år med vårdval inom primärvård anses inte omställnings- eller anpassningsskäl kunna åberopas. Hälsocentraler som är verksamma på samma ort och med samma uppdrag bör ha samma ekonomiska förutsättningar. Det framförs också synpunkter gällande samverkan mellan privata och lanstingsdrivna hälsocentraler. Det finns förbättringspotential inom detta område. Bilaga. Fördjupade dialoger Vårdval Primärvård Norrbotten. Säker vård Markörbaserad journalgransking Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan Norrbottens läns landsting påbörjade granskningen av journaler på landstingsövergripande nivå hösten 2012 som en del i patientsäkerhetsöverenskommelse mellan SKL och regeringen. Syftet med granskningen är att mäta förekomsten av skador/vårdskador inom hälso- och sjukvården för att långsiktigt kunna följa resultaten av vårdskador och effekten av vidtagna förebyggande åtgärder eller förbättringsåtgärder. Markörbaserad journalgranskning innebär att journaldokumentationen från ett slumpvist urval av avslutade sjukhusvårdtillfällen granskas och typ och allvarlighetsgrad på identifierade skador/vårdskador kartläggs. Granskningen på landstingövergripande nivå, omfattar för närvarande 70 journaler per månad och genomförs på alla sjukhus i Norrbotten. Under första halvåret 2015 januari till juni, har totalt 420 vårdtillfällen granskats (204 kvinnor och 216 män). Av dessa vårdtillfällen identifierades 27 vårdskador vilket motsvarar 6,4 procent. Jämfört med tidigare halvår är det en minskning av andelen vårdskador. Beaktas bör att underlaget för ett halvår är litet så en viss förskitighet med att dra slutsatser bör iakttas. De vanligaste förekommande undvikbara vårdskadorna var vårdrelaterade infektioner och då främst urinväginfektioner. Därefter följer blåsöverfyllnad och skadetyp annat, här registreras bland annat annan risk/ komplikation, hudskada eller ytlig kärlskada, trombos/emboli med mera. 11

12 Antal vårdskador jan-juni 2015 Vårdrelaterade infektioner Blåsöverfyllnad Annat Kirurgiska skador Trycksår kategori 2-4 Läkemedelsrelaterad skada Källa: Databas markörbaserad journalgranskning oktober 2015 Det är en större andel män än kvinnor som drabbas av vårdskada, vilket även överensstämmer med nationella resultat. Fyra patienter hade fler än en vårdskada. En patient hade tre vårdskador och tre patienter hade två vårdskador. Av de patienter som hade de tre längsta vårdtiderana hade samtliga en till flera vårdskador. En av 27 vårdskador bidrog till eller orsakade att patienten dog. Händelsen är utredd enligt landstingets rutiner och är anmäld enligt lex Maria. Det är framförallt inom internmedicinsk vård de flesta skador uppstått, vilket är den specialitet som också är störst i landstinget. För att förebygga de vårdskador som identifierats i landstinget finns åtgärdsprogram som SKL tagit fram och som är baserade på vetenskapliga studier. I division Läns-och Närsjukvård pågår förbättringsarbeten för att minska andelen patienter som drabbas av urinvägsinfektioner och/eller har urinvägskateter för länge. Vidare har insatser för att förebygga blåsöverfyllnad och trycksår genomförts under året. I den journalgranskning som genomförts under våren 2014 och hösten 2015 börjar positiva resultat ses av förbättringsarbetet. 12