Landstingsstyrelsens föredragningslista

Transkript

1 Landstingsstyrelsens föredragningslista Den 3 mars : temasammanträde Året som gått sammanfattande analys och hur vi går framåt 13.00: Behandling av ärenden enligt föredragningslista Lokal: Landstingshuset, styrelserummet 1

2 Kostnaden för nödvändig tandvård, tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning samt tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under en kortare tid var ,2 mkr, 1,6 mkr högre än Utbetald ersättning för barnoch ungdomstandvård under 2015 var 1,3 mkr till privata vårdgivare och 57,4 mkr till folktandvården, totalt 58,7 mkr, en minskning med 0,3 mkr jämfört med Yttrande och förslag till beslut Ekonomi- och planeringsavdelningen presenterar uppföljning för perioden januari-december 2015 av Landstingets tandvårdsstöd samt Vårdval allmän barnoch ungdomstandvård. Under 2016 kommer ett nytt IT-stöd att införas för att effektivisera den administrativa processen och ge möjlighet till förbättrad uppföljning av Landstingets tandvårdsstöd och Vårdval allmän barnoch ungdomstandvård. Under 2016 ska också särskild uppmärksamhet riktas mot ett ökat samarbete med kommunerna avseende munhälsobedömning för att omsorgsberoende personer ska kunna behålla en god mun- och tandhälsa. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen besluta: 1 Uppföljningen för januari-december 2015 av Landstingets tandvårdsstöd samt Vårdval allmän barnoch ungdomstandvård godkänns. Bilagor: Landstingets tandvårdsstöd Uppföljning januari-december 2015 Vårdval allmän barnoch ungdomstandvård- Uppföljning januari-december Riktlinje för konkurrensneutralitet inom Vårdval Norrbotten Ärendebeskrivning Riktlinje för konkurrensneutralitet har utarbetats. Riktlinjen antas. Förslag till beslut Bilaga: Riktlinje för konkurrensneutralitet inom Vårdval Norrbotten 36

3 24 Kompensation till privata leverantörer i Vårdval Norrbotten Dnr Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen har beslutat om en riktlinje med principer för konkurrensneutralitet inom Vårdval Norrbotten. Ekonomisk kompensation kan ges till privata leverantörer om det ekonomiska resultatet för de landstingsdrivna hälsocentralerna i en kommun är negativ. Eventuella omställningskostnader ska avräknas. För 2014 redovisade de landstingsdrivna hälsocentralerna i två kommuner med privata hälsocentraler underskott. För 2015 redovisades underskott i alla fyra kommunerna där privata aktörer finns. Inga omställningskostnader kan redovisas. Ekonomiskt resultat 2014 och 2015 för landstingsdrivna hälsocentraler per kommun där privata aktörer finns: Egen regi Antal listade snitt Utfall, tkr Resultat per invånare, kr / / Luleå Kiruna Piteå Gällivare Summa/snitt Kompensation till privata hälsocentraler avseende 2014 och 2015 Privata Kommun Antal listade snitt Kompensation baserat på underskott per kommun, tkr / / Summa Norrahamn 1) Luleå Norrskenet 2) Kiruna Cedern Piteå Advivia Gällivare Summa ) startat ) startat Underskottet per kommun multipliceras med snitt antal listade per privat hälsocentral för att få kompensationen per hälsocentral. År 2014 är det två privata hälsocentraler som bedöms få kompensation, varav Vårdcentralen Norrahamn endast för två månader. 37

4 År 2015 är det fyra privata hälsocentraler som bedöms få kompensation, varav Norrskenets hälsocentral för åtta månader. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen förslås besluta om kompensation till: Vårdcentralen Norrahamn kr för 2014 och kr för Norrskenets hälsocentral kr för 2015 Cederkliniken kr för 2014 och kr för Adviva hälsocentral kr för Kompensationen belastar vårdvalsverksamheten. 25 Förlängning av perioden för Kulturplan till och med år 2017 Dnr Ärendebeskrivning Bakgrund Norrbottens läns landsting arbetar sedan 2010 enligt den beslutade kultursamverkansmodellen. Enligt regleringsbrev till Statens kulturråd ska respektive region/landsting tillhandahålla en kulturplan som sträcker sig över tre år. Ansvarig för respektive plan är landsting/regioner. Norrbottens första kulturplan gällde för åren Norrbottens nuvarande kulturplan gäller och kan sägas innehålla båda kartläggning och framtidsvisioner förutom mål för kulturutvecklingen under perioden. Norrbottens läns landsting önskar förlänga kulturplaneperioden med ett år, så att den regionala kulturplanen även omfattar år Detta har kommunicerats och förankrats hos Kulturrådet. Det huvudsakliga skälet är att Norrbottens läns landsting förslås överta det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen från och med 1 januari Under 2016 kommer organisationen av division kultur och utbildning genomlysas inför regionbildningen. Eftersom framtagandet av en ny kulturplan kräver en lång framförhållning är bedömningen att det är bättre avvakta regionorganisationen för att bättre kunna bedöma vilka satsningar och prioriteringar som ska göras för de kommande åren. Under åren 2014 och 2015 har flera landsting och regioner begärt förlängningar av sina regionala kulturplaner med hänvisning både till kommande regionbildning liksom till att de tycker att treåriga kulturplaner är för korta. Inför varje år sker en revidering av aktuell kulturplan för att Statens kulturråd ska kunna ta beslut om vilket stöd regionernas kulturverksamhet ska få enligt kultursamverkansmodellen (den så kallade kofferten). Underlaget till revideringen för år 2017 kommer att beredas i Kulturberedningen. Kompletteringen grundar sig på dialoger med Norrbottens 14 kommuner, temadialoger med konstföreträdare för olika genrer, kommun- och landstingsträffar med ansvariga tjänstemän och politiker, arbetet i kulturplanens arbetsgrup- 38

5 Styrande dokument Regeldokument Riktlinje Sida 1 (3) Riktlinje för konkurrensneutralitet inom Vårdval Norrbotten Beslutad av Landstingsstyrelsen x mars 2016 Bakgrund Den första januari 2010 infördes valfrihetssystem inom landstinget, Vårdval Norrbotten i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV; 2008:962). Bestämmelserna om vårdvalssystem i primärvården innebär, att varje vårdgivare som önskar etablera sig inom Vårdval Norrbotten och som uppfyller de av landstinget uppställda kraven får starta verksamhet. Invånare i Norrbotten kan fritt välja hos vilken vårdenhet de önskar få sin vård. Vilket patientunderlag vårdenheterna kommer att ha kan alltså skifta, beroende på bland annat antalet valbara enheter, tillgänglighet och kvalitet. Detta medför att vårdenheter kan komma att öka i volym, men också minska och kanske till och med upphöra. Vårdval Norrbottens uppdrag ska utföras på lika villkor i varierande regi. För att offentligt och privat driven vård ska utföras på lika villkor bör i största möjligaste mån samma krav ställas på verksamheterna. Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån landstingets beställning. Hälsocentralerna ska erbjuda en trygg och säker vård och uppfylla samma krav på kvalitet, kompetens och tillgänglighet. Syftet med denna riktlinje är att skapa tydliga principer så att konkurrensneutralitet uppnås i Vårdval Norrbotten. Målet är ett transparant och tydligt regelverk så att konkurrensneutralitet kan säkerställas. Konkurrensneutralitet i Vårdval Norrbotten En av utgångspunkterna för införandet av vårdval var att en fri etableringsrätt skulle införas, med beaktande av att konkurrens skulle ske på lika villkor för all offentligt finansierad primärvård. Konkurrensverket har ett särskilt uppdrag att följa och granska hur konkurrensneutralitet upprätthålls i vårdvalssystemen, för att inte en snedvriden konkurrens ska uppstå mellan offentliga och privata aktörer. Det grundläggande i begreppet konkurrensneutralitet är att: vårdgivare som uppfyller de av landstinget ställda kraven inte kan hindras att etablera sig inom Vårdval Norrbotten, den ersättning som landstinget beslutat om ska utgå lika oavsett i vilken form och regi som verksamheten bedrivs samt uppföljning av de krav som preciserats i beställning Vårdval Norrbotten också görs på ett likartat sätt oavsett driftform. I den statliga utredning som föregick införandet av vårdval i primärvården betonades särskilt när det gäller konkurrensfrågor att: landstingen inte får gynna sina egna utförarenheter genom att subventionera dessa på olika sätt utöver den förutbestämda ersättningen, GÄLLER FÖR VERKSAMHET NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING GODKÄNT DATUM [Godkänt datum] DOKUMENT-ID LGEKPL ANSVARIG TARJA LEPOLA VERSION 0.5 UPPRÄTTAD AV ELISA LINDGREN

6 Sida 2 (3) privata aktörer kompenseras för kostnader för mervärdesskattebelagda inköp, ersättningssystemens utformning och utveckling också följs upp aktivt från ett perspektiv av att upprätthålla konkurrensneutralitet, att landstingen har ett stort ansvar för att ta fram och presentera den information som medborgaren behöver för att kunna göra aktiva val samt att alla vårdgivare får lika villkor gällande forsknings- och utvecklingsuppgifter eller i grund- och vidareutbildningar för vårdpersonal. Ersättningsmodell Utgångspunkten vid utformande av landstingets ersättningsmodell och vad som är fria nyttigheter, är att uppnå konkurrensneutralitet mellan landstingsdrivna respektive privatdrivna hälsocentraler. Landstinget ersätter leverantörer enligt en fastställd ersättningsmodell som innehåller bl.a. vårdpeng, läkemedelspeng och viss prestationsbaserad ersättning. Hälsocentraler i glesbygd har ett större ansvar för tillgänglighet dygnet runt samt har ett annat patientflöde dagtid. Därför finns en särskild glesbygds- och avståndsersättning som ska täcka de merkostnader som uppstår på grund av det bredare uppdrag som hälsocentraler har i glesbygd. Landstiget har som mål att all verksamhet ska ha en ekonomi i balans. Då omställningen till ett vårdval år 2010 var stor för de landstingsdrivna verksamheterna beslutades att dessa ska ha en ekonomi i balans Principer för kompensation till privata leverantörer Vårdvalsersättning och vårdvalsuppdrag ska vara förenliga. Konkurrensneutralitet ska råda. Förutsättning för att en utredning om kompensation ska bli aktuellt är att leverantören har uppfyllt sitt åtagande inom Vårdval Norrbotten. Landstingsfullmäktige har beslutat att en hälsocentral ska finnas i varje kommun i Norrbottens län. Landstiget har sistahandsansvaret för en fungerande primärvård. Hänsyn till detta tas när beslut om kompensation fattas. Ekonomiska avvikelser hos någon av landstingets vårdenheter ska hanteras så att konkurrensneutraliteten inte kan anses bli satt ur spel. När en privat hälsocentral etablerar sig på en ort innebär detta omställningskostnader för de landstingdrivna hälsocentralerna. Hänsyn till dessa omställningskostander ska tas när beslut om kompensation fattas. Det ekonomiska resultatet per kommun för de landstingsdrivna hälsocentralerna är utgångspunkten för eventuell kompensation. Landstinget kompenserar privata leverantörer om det ekonomiska resultatet för de landstingsdrivna hälsocentralerna är negativt i en kommun om där finns privata leverantörer.det ekonomiska resultatet för de landstingsdrivna hälsocentralerna i en kommun med avdrag för eventuella omställningskostnader utgör basen. Denna fördelas per listad invånare i kommunen för de landstingsdrivna hälsocentralerna. Detta belopp per invånare multipliceras med listade invånare på den privata hälsocentralen, vilket ger kompensationsbeloppet. Hänsyn ska även tas till hur länge en privatdriven hälsocentral verkat under året. GÄLLER FÖR VERKSAMHET NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING GODKÄNT DATUM [Godkänt datum] DOKUMENT-ID LGEKPL ANSVARIG TARJA LEPOLA VERSION 0.5 UPPRÄTTAD AV ELISA LINDGREN

7 Sida 3 (3) Kompensation till privata leverantörer ska ske i dialog med berörda leverantörer, landstinget äger dock tolkningsföreträde. Landstingsstyrelsen ska besluta om kompensation vid styrelsen i mars. GÄLLER FÖR VERKSAMHET NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING GODKÄNT DATUM [Godkänt datum] DOKUMENT-ID LGEKPL ANSVARIG TARJA LEPOLA VERSION 0.5 UPPRÄTTAD AV ELISA LINDGREN