Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015"

Transkript

1 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015 Bakgrund Länssjukvårdens och Närsjukvårdens uppdrag ska svara upp mot behovet av hälso- och sjukvård. Uppdraget har sin utgångspunkt i vision, mål och inriktningar som landstingsfullmäktige fattat beslut om i den strategiska planen. Inriktningarna preciserar ramen för verksamhetens arbete som ska bygga på hållbar utveckling, mångfald och integration, internationellt engagemang och en hälso- och sjukvård som är patientcentrerad, tillgänglig, säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv. Vården ska utvecklas inom antagna inriktningar för att tillgodose dagens och möta framtidens behov. Beställning och uppföljning av uppdraget i beställningen sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna. Uppdraget lyfter fram särskilt prioriterade utvecklingsområden och preciserar Länssjukvårdens basuppdrag samt eventuella särskilda uppdrag. Uppföljning sker på total nivå per division och per verksamhetsområde. Allmänt Länssjukvårdens uppdrag är att bedriva och utveckla länssjukvård, där en del är att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för hela länets sjukvård. Verksamheten ska vara organiserad så att vård på lika villkor tillgodoses. Basuppdraget består av: Onkologi med koppling till respektive berörd klinik Allmänkirurgi/Urologi Akutsjukvård Anestesi/Operation/Intensivvård Obstetrik/Gynekologi Ortopedi Ögonsjukvård Öron-Näsa-Hals, Käk, Syn och Hör Barnsjukvård Laboratoriemedicin Bild- och funktionsmedicin Länsenheten Särskilt Stöd/Funktionshinder Sjuktransporter Länssjukvården och Närsjukvården har ett specifikt utbildningsuppdrag avseende Umeå universitets läkarutbildning vid Sunderby sjukhus. Formerna för uppdraget finns beskrivet i avtalet mellan landstinget och universitetet. Resultat I Beställningens del två Hälso- och sjukvårdens generella uppdrag specificeras kravet på leverantören utifrån följande perspektiv: Patientcentrerad hälso- och sjukvård Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 1

2 Beställningen följs upp genom att redovisa antal läkarbesök och antal vårdtillfällen och resultatet inom ett flertal uppföljningsindikatorer som utgår från prioriterade områden eller andra delar i beställningen. Resultatet presenteras utifrån de fyra perspektiven ovan. Det är viktigt att komma ihåg att resultatet av indikatorerna kan antyda vissa orsakssamband men ger sällan hela sanningen, vidare analys är därmed oftast nödvändig. Det är även viktigt att beakta att indikatorer som visar ett kvantitativt mått inte tar hänsyn till viktiga kvalitativa aspekter. Vissa indikatorer benämns utvecklingsindikator. Dessa indikatorer anses viktiga för utveckling och förbättring men kräver i dagsläget implementering av nya arbetssätt och/eller utveckling av stödsystem för att möjliggöra uppföljning. Resultatet presenteras som ett genomsnitt för aktuell period om inget annat anges. Antal läkarbesök Totala antalet läkarbesök inom Länssjukvården per april är , vilket är 2 % färre än samma period Inom Ortopedin och Barnsjukvården ökar antalet läkarbesök, inom övriga verksamheter ses en minskning. Den största minskningen kan ses inom Allmänkirurgi/Urologi med färre läkarbesök (- 7 %). Diagram 1 Antal läkarbesök per tertial Antal vårdtillfällen Totala antalet vårdtillfällen inom Länssjukvården per april är 5 628, vilket är 5 % färre än Inom samtliga verksamheter förutom inom Barnsjukvården har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med föregående år. Den största minskningen kan ses inom Obstetrik/Gynekologin med 207 färre vårdtillfällen (-15 %). Patienterna inom obstetriken har idag möjlighet att nyttja patienthotellet i stor utsträckning samtidigt som viss verksamhet inom gynekologin har styrts om till dagkirurgiska ingrepp vilket innebär att patienten tas omhand inom öppenvården. Allmänkirurgi/Urologi har flest vårdtillfällen inom Länssjukvården. Här ses en minskning med 80 vårdtillfällen (- 4 %) jämfört med samma period föregående år. 2

3 Diagram 2 Antal vårdtillfällen per tertial Patientcentrerad hälso- och sjukvård Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna tillhandahålla en patientcentrerad vård vilket innebär ett samspel av flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Cancerpatienter med kontaktsjuksköterska Den nationella cancerstrategin anger att cancerpatienter ska ha tillgång till kontaktsjuksköterska eller motsvarande med ett tydligt definierat ansvar, uppdrag och koordinerande funktion inom respektive verksamhet. Funktionen ska leda till ökad tillgänglighet, bättre omhändertagande och ökad kontinuitet för patienten. Länssjukvården har ett särskilt ansvar kopplat till uppdraget att samordna utvecklingen inom länets cancersjukvård. Under 2015 ska första steget i en fyraårig statlig satsning på att korta väntetiderna i cancervården genomföras (Standardiserat vårdförlopp). De vårdförlopp som satsningen innebär bygger på nationella vårdprogram inom respektive cancerprocess där kontaktsjuksköterskan har en viktig samordnande roll inom de olika cancerprocesserna. Ett utvecklingsarbete sker inom den Norra regionen gällande kontaktsjuksköterskornas roll och arbetsbeskrivning. Länssjukvårdens stab rapporterar att samtliga cancerpatienter har utsedd kontaktsjuksköterska. I dagsläget finns det inte möjlighet dokumentera och följa upp detta systematiskt men en lösning ska implementeras inom kort med start i ett pilotprojekt inom Obstetrik/Gynekologi. Indikatorn är en utvecklingsindikator. Cancerpatient med individuell vårdplan I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen har patienten rätt att få information om sitt hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling, hjälpmedel, tidpunkt för vård, förväntat vård- och behandlingsförlopp, eftervård och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Från och med 1 januari 2015 skärptes patientens rättigheter i enlighet med Nya patientlagen. I Nationella cancerstrategin samt i beskrivningen av Standardiserade vårdförlopp anges att en individuell skriftlig vårdplan ska tas fram för varje patient med cancer. Syftet är att stärka patientens ställning i vården genom att säkerställa att patient och närstående är delaktiga, får individuell information om den egna vården samt möjlighet att välja behandlingsalternativ. I förlängningen leder detta ofta till bättre livskvalitet för patienten och ökad trygghet för de närstående. Det är i dagsläget inte möjligt att löpande och systematiskt följa upp resultat avseende individuella vårdplaner. Länssjukvårdens stab rapporterar att samtliga cancerpatienter får en individuell vårdplan och att utvecklingsarbete pågår inom den Norra regionen avseende säkerställande av standardiserad dokumentation och möjliggöra uppföljning. Indikatorn är en utvecklingsindikator. 3

4 Cancerpatienter med samordnad plan vid utskrivning Enligt uppgifter från Länssjukvårdens stab utförs Samordnad plan vid utskrivning för patienter med behov av kommunala resurser, i enlighet med regelverket. I dagsläget är det inte möjligt att löpande följa upp hur många cancerpatienter som har samordnad plan vid utskrivning men kommer att möjliggöras under hösten aktuellt år. Indikatorn är i dagsläget en utvecklingsindikator. Samordnad individuell plan (SIP) inom Barn- och ungdomspsykiatrin Andel patienter med besök inom BUP som har en dokumenterad Samordnad individuell plan, SIP (samordnad med kommun) varierar över länet. Totalt har 3 % av patienterna dokumenterade SIP:ar under perioden. Högst andel SIP:ar görs i Kalix där 5,5 % av patienterna har en SIP. I Piteå och Sunderbyn som tar emot flest patienter ligger andelen på 2,6-2,7 %. I den behovsanalys som gjordes av verksamheterna hösten 2014 konstaterades behov av fler SIP:ar, framför allt i Luleå Boden. Låga värden berodde dels på en underregistrering och dels ett faktiskt gap mellan behov och utförda planer. Diagram 3 Samordnad individuell plan (SIP) inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Palliativ vård - Brytpunktssamtal När sjukvården gör bedömningen att sjukdomen har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, är skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken övergår vården till palliativ vård. Det är viktigt att detta kommuniceras av läkare till patient och närstående. Samtalet benämns brytpunktssamtal. Detta ska registreras i VAS i enlighet med regionsgemensam rutin och tydliggör på så sätt att patienten är informerad om vårdens inriktning. Under perioden har 48 patienter registrerats med en palliativ diagnos inom Länssjukvården, fyra av dessa patienter (8 %) har dokumenterat brytpunktssamtal. En underregistrering av brytpunktssamtal kan konstateras vid jämförelse med data i det palliativa registret som anger att 38 %. 4

5 Diagram 4 Antal patienter med palliativ diagnos samt antal registrerade brytpunktssamtal Resultatet synliggör att implementering av registrering av brytpunktssamtal i enlighet med den regionsgemensamma rutinen inte kommit igång inom Länssjukvården. Registreringen är viktig för intern överföring av information om patienten söker vård vid annan vårdgivare. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds inom ramen för den vårdgaranti som gäller i landstinget. Väntetiderna ska minimeras där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Den geografiska närheten till vård kan variera beroende på var i länet patienten befinner sig. De patienter som har behov av vård med geografisk närhet ska erbjudas detta. Behandlingar som kräver ett stort patientunderlag för att uppnå bästa möjliga medicinska resultat samt en patientsäker vård kan komma att koncentreras ytterligare. Patienterna ska ges vård inom 90 dagar enligt den nationella vårdgarantin. Landstinget har beslutat om förstärkt vårdgaranti vilket innebär att vård ska ges inom 60 dagar. Nybesök respektive fördjupad utredning/behandling vid barn- och ungdomspsykiatrin ska ske inom 30 dagar. Besök inom 60 dagar (Mål 80 %) Under perioden sker 72 % av genomförda patientbesök vid Länssjukvården inom 60 dagar 1. Länssjukvården klarar därmed inte målet på total nivå och försämrar tillgängligheten i jämförelse med samma period 2014 (76 %). Tillgängligheten varierar mellan de olika verksamheterna. Målet nås inom Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Öron/Näsa/Hals. Allmänkirurgi/Urologi och Ortopedi når inte målet och där ses en försämring sedan samma period föregående år. Ögonsjukvården når inte heller målet men förbättrar tillgängligheten något sedan samma period föregående år. Diagram 5 Andel patienter som fått ett planerat nybesök inom 60 dagar Åtgärd inom 60 dagar (Mål 80 %) Under perioden får 71 % av Länssjukvårdens patienter påbörjad behandling eller operation inom 60 dagar, vilket är i samma nivå som föregående år. Länssjukvården klarar därmed inte målet på total nivå. Tillgängligheten varierar mellan de olika verksamheterna. Målet nås inom verksamheterna Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Ögonsjukvården. Inom Ögon- samt Barnsjukvården har tillgängligheten förbättrats sedan Målet nås inte inom Allmänkirurgi/Urologi, Ortopedi samt inom Öron/Näsa/Hals/Käk, som samtliga visar på försämrad tillgänglighet jämfört med samma period föregående år. 1 Exklusive besök vid Barn- och ungdomspsykiatri (BUP). 5

6 Diagram 6 Andel patienter med planerad behandling/operation påbörjad inom 60 dagar Barn- och ungdomspsykiatri Besök inom 30 dagar (Mål 90 %) Totalt 80 % av Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) patienter under perioden får ett nybesök, en första bedömning inom 30 dagar. BUP klarar därmed inte målet på total nivå och måluppfyllelsen är lägre än samma period 2014 (84 %). Skillnader finns dock i tillgänglighet mellan de olika orterna. BUP i Piteå når målet och har förbättrat tillgängligheten i jämförelse med samma period Övriga orter når inte målet och visar på en försämrad tillgänglighet. Resultaten visar på en viss ojämlikhet när det gäller tillgänglighet för flickor respektive pojkar då en större andel av flickorna än pojkarna får en första bedömning inom 30 dagar (F: 83 %, P: 77 %), skillnaden är störst i Boden Luleå men har dock minskat sedan samma period föregående år. Antalet genomförda nybesök är som flest inom Luleå Boden (38 % av länets totala nybesök). Totala antalet nybesök inom BUP har ökat med 19 % sedan samma period föregående år. Ökningen av nybesök är störst i Luleå Boden, oförändrat i Piteå. Diagram 7 Andel patienter med planerat nybesök som fått första bedömning inom 30 dagar, BUP Barn- och ungdomspsykiatri Fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (Mål: 80 %) Totalt 83 % av BUP:s patienter under perioden får en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. BUP når således målet på total nivå och förbättrar resultatet sedan samma period 2014 (80 %). Det finns skillnader i tillgänglighet mellan länets BUP-mottagningar men skillnaderna har dock 6

7 minskat. Piteå har förbättrat sin tillgänglighet men når inte riktigt målet om 80 %. Resultaten visar på en viss ojämlikhet när det gäller tillgänglighet för flickor respektive pojkar då en större andel av flickorna än pojkarna får en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (F: 87 %, P: 79 %). Förhållandet var det motsatta samma period föregående år. Totala antalet besök för påbörjad utredning/behandling har ökat med 16 % sedan föregående år, framför allt ses en ökning i Piteå som också utför flest fördjupade utredningar eller behandlingar (97 av 243). Diagram 8 Andel patienter med fördjupad utredning eller behandling utförd inom 30 dagar, BUP Neuropsykiatrisk utredning Tid mellan remiss och nybesök Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinders utredningsteam NeuroVux startade hösten Enheten ansvarar för utredningar för personer över 18 år med neuropsykiatriska svårigheter utan känd psykiatrisk problematik. Med start under 2014 har särskilda insatser påbörjats för att öka tillgängligheten. Antalet patienter som påbörjat neuropsykiatrisk utredning har under denna period ökat. Väntetiden för patienterna är i dag i genomsnitt drygt två år (765 dagar). Majoriteten (60 %) av patienterna under 2014 och 2015 är mellan år. Ett arbete med målet att tydliggöra vårdprocessen för dessa patienter (som barn, unga och vuxna) pågår. Diagram 9 Antal påbörjade neuropsykiatriska utredningar (antal unika patienter) och genomsnittligt antal väntedagar mellan remiss och besök för utredning 7

8 Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård Med jämlik vård avses samma möjlighet för alla att få erforderlig vård oavsett var i länet patienten söker och ovidkommande av vem som söker. Vårdens resurser ska användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många patienter som möjligt till nytta. Den hälsofrämjande och förebyggande vården ska stärkas. Norrbottens folkhälsopolitiska strategi utgör tillsammans med strategiska planen fundamentet för landstingets folkhälsoarbete. För att uppnå målet Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020 och en hållbar hälsoutveckling i befolkningen verkar landstinget för en jämlik och jämställd hälsa både genom egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer. Rökfri inför operation Att patienten är rökfri inför operation minskar risken för komplikationer såsom infektion, sårläkningsstörning och blodpropp. De opererande verksamheterna inom Länssjukvården belyser riskerna om rökning inför operation för samtliga patienter. Ortopedin kräver att patienten är rökfri innan operation görs. Under 2015 driftsätts ett nytt operationsplaneringssystem som möjliggör uppföljning av om patienten uppger sig vara rökfri inför operation. Indikatorn är en utvecklingsindikator i och med att uppföljning ännu är begränsad. Riskbedömning levnadsvanor Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas. Riktlinjerna och den folkhälsopolitiska strategin anger fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Dessa är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Vården ska göra en riskbedömning av dessa levnadsvanor med de patienter där de bedömer att det finns ett behov. Riskbedömningarna ska dokumenteras i enlighet med dokumentationsrutin. Totalt 6 % av patienterna inom Länssjukvården har tillfrågats och dokumenterat levnadsvanor under perioden, vilket är en ökning jämfört med samma period föregående år (3 %). De dokumenterade riskbedömningarna är främst inom tobaksbruk (se även indikator Rökfri inför operation nedan). Samtliga opererande verksamheter inom Länssjukvården tar upp frågan om tobaksbruk före operation men dokumentation sker inte i enlighet med rutin och är därför inte uppföljningsbart. Verksamheten Öron/Näsa/Hals/Käk/Syn/Hörsel och Ögonsjukvården är de verksamheter som i störst utsträckning tillfrågar och dokumenterar riskbedömning av levnadsvana. Diagram 10 Andel patienter med planerat besök (alla vårdgivarkategorier) med dokumenterad riksbedömning inom levnadsvaneområdet Oplanerade återinskrivningar (Mål 10 %) Indikatorn mäter andel av patienter som skrivits ut till eget eller särskilt boende som har en oplanerad återinskrivning någonstans i sjukvården (oavsett vårdenhet och ålder) inom 1 30 dagar efter 8

9 utskrivning. I uppföljningen exkluderas palliativa patienter, patienter inom BB och IVA. Länssjukvården har tilläggsersättning för att minska de oplanerade återinskrivningarna med 10 % jämfört med återinskrivningar helåret Lyckas verksamheterna inte att minska utgår ett avdrag. Uppföljning och eventuellt avdrag görs per tertial och verksamhetsområde. Gynekologin når målet under perioden och minskar de oplanerade återinskrivningarna. Barnsjukvården och Ortopedin minskar något men når inte målet. Inom övriga verksamheter ökar återinskrivningarna. Allmänkirurgin/Urologin är den verksamhet som har flest inskrivna patienter och har även störst andel oplanerade återinskrivningar (13,9 %), 248 patienter har återinskrivits under perioden. Ögonsjukvården har endast ett fåtal inneliggande patienter varje år, en av två patienter har återinskrivits. På total nivå inom Länssjukvården ökar återinskrivningarna med 2 % i jämförelse med helårsutfallet 2013 och uppgår till 10,3 % under perioden. Diagram 11 Andel patienter med oplanerad återinskrivning 1 30 dagar efter utskrivning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna tillgodo behövs "kunskap om förbättring". Förbättringskunskap ska ses som ett komplement till hälso- och sjukvårdens professionella kunskap. Diagnossättningsgrad (Mål: 100 % inom 7 dagar) Att sträva efter en snabb diagnossättning skapar förutsättningar för en god vård och verksamhetsuppföljning och kan vara kritiskt när patienten besöker annan vårdgivare. Läkare har en lång tradition av diagnosdokumentation till skillnad från övriga vårdgivare, vars krav på diagnossättning införts under senare år. Totalt inom Länssjukvården är 97 % av läkarbesöken och 81 % av besök till övrig vårdpersonal diagnossatta2. Målet om 100 % nås därmed inte men majoriteten av verksamheterna ligger på en hög diagnossättning, 96 % eller högre. Anestesi/Operation/Intensivvård har lägst diagnossättningsgrad med 77 % av läkarbesöken diagnossatta. Anestesi/Operation/Intensivvård har däremot en hög andel diagnossatta besök hos övrig vårdpersonal. LSS/Särskilt stöd samt Barnsjukvården har den lägsta andelen diagnossatta besök till övrig vårdpersonal. Barnsjukvården ligger på en något högre nivå i jämförelse med senaste rapporteringen per december Data innehåller diagnossättning tom 18 maj

10 Diagram 12 Andel diagnossatta besök, läkare och övrig vårdpersonal Riskbedömningar dokumenterade i Senior Alert Indikatorn mäter hur stor andel riskbedömningar som görs på inneliggande patienter i förhållande till totala antalet patienter i åldern 70 år och äldre. Riskbedömningar ska enligt rutin göras på alla patienter som har ett hälsotillstånd som ökar risken för vårdskada samt på de patienter som är 70 år eller äldre. Data avseende riskbedömningar hämtas från kvalitetsregistret Senior Alert. Under perioden har 220 riskbedömningar registrerats i Senior Alert inom hela Länssjukvåden (patienter över 70 år). En positiv utveckling då totalt 417 riskbedömningar gjordes under helåret Antalet registrerade riskbedömningar under aktuell period motsvarar 13 % av divisionens inneliggande patienter 70 år eller äldre. En ny rutin har implementerats under året som påverkat resultatet i positiv riktning. Diagram 13 Antal riskbedömningar av vårdskada registrerade i Senior Alert och andel riskbedömningar i relation till antalet patienter över 70 år. 10

11 Täckningsgrad Svenska palliativregistret (Mål: 70 %) Palliativa registret visar på vårdens innehåll den sista veckan i livet och utdatat kan användas vid kvalitetssäkring och förbättring av den palliativa vården. Registreringen i registret är låg under perioden då endast motsvarande 27 % 3 av de som avlidit inom Länssjukvårdens verksamheter under perioden har rapporteras in i registret. Målet om 70 % nås därmed inte. Motsvarande andel för helåret 2014 var 65 %. Tabell 1 Täckningsgrad Svenska palliativregistret Antal inrapporterade dödsfall (Pallaitiva registret) Antal utskrivna avlidna (VAS) Andel i palliativa registret inrapporterade dödsfall av tot antal utskrivet avlidna Verksamhet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Total Allmänkirurgi/Urologi inkl ÖNHK % 36% 35% Obstetrik/Gynekologi % - 0% Ortopedi % 0% 0% Totalsumma % 31% 27% Antibiotikaförskrivning Sambandet mellan förbrukning av antibiotika och resistensutveckling är starkt. Då resistenta bakterier fortsätter att öka är det av vikt att hålla antibiotikaförskrivningen på en restriktiv nivå. Överbehandling och onödig behandling ska undvikas, vilket poängteras i Läkemedelsstrategin. Uppföljning sker av förskrivning av antibiotika på totalnivå, det så kallade 250-målet 4, till personer 80 år och äldre samt till barn (0-6 år). Antibiotika förskrivning Landstingets 250-mål 5 Länssjukvårdens totala förskrivning av antibiotika minskar med 2 % i jämförelse med föregående år. Största andelen förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi, där minskar förskrivningen något jämfört med föregående år. Diagram 14 Antibiotikaförskrivning, 250-målet per tertial ett 3 Viss eftersläpning kan ske av rapportering i registret, vilket påverkar resultatet. 4 Landstingets totala mål <250 recipen/1000 invånare. Indikatorn mäter förskrivning av antibiotika för systemiskt bruk exkl. metenamin. 11

12 Antibiotika förskrivning (0-6 år) Förskrivningen av luftvägsantibiotika till barn (0-6 år) inom hela Länssjukvården är något högre än 2014 (+ 4 %) men lägre än samma period 2013 (- 14 %). Barnsjukvården står för den största andelen förskrivningar. Diagram 15 Antibiotikaförskrivning till barn 0 6 år, per kvartal ett Antibiotika förskrivning (80 +) 6 Förskrivningen av antibiotika till personer 80 år och äldre inom Länssjukvården ligger i nivå med förskrivning motsvarande kvartal 2014 samt Störst andel förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi. Inom Ortopedin ses en minskad förskrivning till äldre. Diagram 16 Antibiotikaförskrivning till personer 80 år och äldre, per kvartal ett Läkemedel med risk för beroendeutveckling Konsumtion av läkemedel såsom smärtstillande, ångestdämpande och sömnmedel kan leda till missbruk och beroende. Förskrivningen inom Länssjukvården håller sig på en konstant nivå senaste året på total nivå. Den verksamhethet som förskriver den här typen av läkemedel i störst utsträckning (till flest antal unika patienter) är Ortopedin. Inom Ortopedin har förskrivningen ökat med 5 % sedan samma period föregående år och med 16 % sedan Indikatorn mäter förskrivning av antibiotika för systemiskt bruk. 12

13 Diagram 17 Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling (Antal unika individer per 1000 invånare i Norrbotten som hämtat ut läkemedel med risk för beroende), tertial ett Läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång Genomförda och dokumenterade läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser ska resultera i en fullständig och korrekt läkemedelslista för patienten. När detta är gjort har patient och andra sjukvårdande verksamheter tillgång till syfte och mål med läkemedelsbehandling och eventuella ordinationsändringar. En Läkemedelsberättelse ska delges skriftligt till alla patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel eller till patienter där behov finns. Resultatet bygger på patienter med minst ett vårdtillfälle/besök inom Länssjukvården aktuellt år och fem eller fler läkemedel uthämtade under 12 senaste månaderna. Under perioden har totalt patienter inom urvalsgruppen vårdats, 27 av dessa (2 %) har i enlighet med rutin dokumenterad läkemedelsberättelse. Diagram 18 Läkemedelsberättelse En läkemedelsgenomgång ska erbjudas alla patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel. Indikatorn har som underlag patienter 75 år och äldre med minst fem uthämtade läkemedel under senaste året och en vårdkontakt inom Länssjukvården under aktuell period. Under 13

14 aktuellt år har 5529 patienter inom urvalsgruppen haft vårdkontakt inom slutenvården. Av dessa har 20 patienter (0,3 %) dokumenterad läkemedelsgenomgång i enlighet med rutin. Under hösten 2015 planeras särskilda insatser inom Länssjukvården för att säkerställa att patienterna får läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång inklusive dokumentation i enlighet med rutin. Diagram 19 Läkemedelsgenomgång Sammanfattande resultat Fyra av indikatorerna som följer upp beställning Länssjukvård benämns utvecklingsindikatorer. Det är ännu inte möjligt att följa upp dessa indikatorer systematiskt. Länssjukvårdens stab rapporterar dock följande: Samtliga verksamheter har utsedda kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter. Individuell vårdplan skrivs till samtliga cancerpatienter. Samordnad plan vid utskrivning för patienter med cancerdiagnos görs där behov föreligger. 100 % av patienterna som ska opereras tillfrågas om rökning. Ortopedin kräver rökstopp innan operation. Läkarbesök och vårdtillfällen Antalet läkarbesök minskar med 2 % jämfört med Antalet vårdtillfällen minskar med 5 % jämfört med Patientcentrerad hälso- och sjukvård Samordnad individuell plan (SIP) för patienter inom BUP varierar över länet. I Piteå samt Luleå Boden är andelen patienter med SIP lägst (2,7-2,7 %) och bör öka. Endast 8 % av palliativa patienterna har dokumenterat brytpunkssamtal. Implementering av dokumentationsrutin har inte kommit igång. Tillgänglig hälso- och sjukvård 72 % av genomförda patientbesök sker inom 60 dagar (Mål 80 %), försämring jämfört med 2014 (76 %). Målet nås inom Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Öron/näsa/hals. Allmänkirurgi/Urologi samt Ortopedi når inte målet. 71 % av påbörjade behandlingar sker inom 60 dagar (Mål 80 %), samma nivå som Målet nås inom Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Ögon. Målet nås inte inom Allmänkirurgi/Urologi, Ortopedi samt inom Öron/Näsa/Hals/Käk. 14

15 80 % av besök inom BUP sker inom 30 dagar (Mål: 90 %). Endast BUP i Piteå når målet och förbättrar tillgängligheten sedan % av fördjupade utredningar/behandlingar inom BUP sker inom 30 dagar (Mål: 80 %), en förbättring sedan Tillgängligheten på de olika orterna i länet varierar. Piteå ligger på gränsen att klara måluppfyllelsen för perioden, övriga klarar målet. Genomsnittlig väntetid för patienter som varit på nybesök för neuropsykiatrisk utredning vid NeuroVux är i dagsläget 765 dagar. Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård 6 % av patienterna inom Länssjukvården har dokumenterad riskbedömning av levnadsvanor. Gynekologin klarar av att minska de oplanerade återinskrivningarna med mer än målet om 10 %. Barnsjukvården och Ortopedin minskar något, dock mindre än målnivån. Övriga verksamheter ökar de oplanerade återinskrivningarna. Totalt återinskrivs 10,3 % av länssjukvårdens patienter 1-30 dagar efter utskrivning. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Diagnossättningsgraden för läkarbesök är 97 % och för besök hos övrig vårdpersonal är 81 % (Mål: 100 %). Dokumenterade riskbedömningar ökar. Motsvarande 13 % av totala antalet inneliggande patienter över 70 år har dokumenterad riskbedömning. Inom Allmänkirurgin/Urologin är andelen högst (19 %). Täckningsgraden i Svenska palliativregistret minskar kraftigt, 27 % (Mål:70 %). Förskrivningen av antibiotika o på total nivå minskar med 2 % o till barn (0-6 år) ökar med 4 % o till äldre (80 +) är i nivå med förskrivningen samma period Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling ökar med 1 %. Ortopedin ökar med 5 % sedan samma period föregående år och med 16 % sedan % av patienterna i målgruppen har under perioden dokumenterad Läkemedelsberättelse Mindre än 1 % av patienter i målgruppen har under perioden dokumenterad Läkemedelsgenomgång 15

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: inte långsiktigt hållbart

Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: inte långsiktigt hållbart Bakgrund/syfte Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: Nuvarande hälso- och sjukvårdssystem i Norrbotten är inte långsiktigt hållbart avseende: Att trygga en god vård till en allt äldre befolkning med

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Revisionsrapport Patientdelaktighet

Revisionsrapport Patientdelaktighet BESLUTSUNDERLAG 1/3 Ledningsstaben Martin Magnusson 2015-02-16 Dnr: RS 2015-214 Regionstyrelsen Revisionsrapport Patientdelaktighet Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma ändamålsenligheten

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Modell för uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård

Modell för uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård MODELL ÅTERBESÖK Vårt dnr SKL Dnr 11/4474 Utgåva 1.1 Modell för uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård Modell för registrering, uppföljning och redovisning till den nationella väntetidsdatabasen

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer