Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015"

Transkript

1 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015 Bakgrund Länssjukvårdens och Närsjukvårdens uppdrag ska svara upp mot behovet av hälso- och sjukvård. Uppdraget har sin utgångspunkt i vision, mål och inriktningar som landstingsfullmäktige fattat beslut om i den strategiska planen. Inriktningarna preciserar ramen för verksamhetens arbete som ska bygga på hållbar utveckling, mångfald och integration, internationellt engagemang och en hälso- och sjukvård som är patientcentrerad, tillgänglig, säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv. Vården ska utvecklas inom antagna inriktningar för att tillgodose dagens och möta framtidens behov. Beställning och uppföljning av uppdraget i beställningen sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna. Uppdraget lyfter fram särskilt prioriterade utvecklingsområden och preciserar Länssjukvårdens basuppdrag samt eventuella särskilda uppdrag. Uppföljning sker på total nivå per division och per verksamhetsområde. Allmänt Länssjukvårdens uppdrag är att bedriva och utveckla länssjukvård, där en del är att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för hela länets sjukvård. Verksamheten ska vara organiserad så att vård på lika villkor tillgodoses. Basuppdraget består av: Onkologi med koppling till respektive berörd klinik Allmänkirurgi/Urologi Akutsjukvård Anestesi/Operation/Intensivvård Obstetrik/Gynekologi Ortopedi Ögonsjukvård Öron-Näsa-Hals, Käk, Syn och Hör Barnsjukvård Laboratoriemedicin Bild- och funktionsmedicin Länsenheten Särskilt Stöd/Funktionshinder Sjuktransporter Länssjukvården och Närsjukvården har ett specifikt utbildningsuppdrag avseende Umeå universitets läkarutbildning vid Sunderby sjukhus. Formerna för uppdraget finns beskrivet i avtalet mellan landstinget och universitetet. Resultat I Beställningens del två Hälso- och sjukvårdens generella uppdrag specificeras kravet på leverantören utifrån följande perspektiv: Patientcentrerad hälso- och sjukvård Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 1

2 Beställningen följs upp genom att redovisa antal läkarbesök och antal vårdtillfällen och resultatet inom ett flertal uppföljningsindikatorer som utgår från prioriterade områden eller andra delar i beställningen. Resultatet presenteras utifrån de fyra perspektiven ovan. Det är viktigt att komma ihåg att resultatet av indikatorerna kan antyda vissa orsakssamband men ger sällan hela sanningen, vidare analys är därmed oftast nödvändig. Det är även viktigt att beakta att indikatorer som visar ett kvantitativt mått inte tar hänsyn till viktiga kvalitativa aspekter. Vissa indikatorer benämns utvecklingsindikator. Dessa indikatorer anses viktiga för utveckling och förbättring men kräver i dagsläget implementering av nya arbetssätt och/eller utveckling av stödsystem för att möjliggöra uppföljning. Resultatet presenteras som ett genomsnitt för aktuell period om inget annat anges. Antal läkarbesök Totala antalet läkarbesök inom Länssjukvården per april är , vilket är 2 % färre än samma period Inom Ortopedin och Barnsjukvården ökar antalet läkarbesök, inom övriga verksamheter ses en minskning. Den största minskningen kan ses inom Allmänkirurgi/Urologi med färre läkarbesök (- 7 %). Diagram 1 Antal läkarbesök per tertial Antal vårdtillfällen Totala antalet vårdtillfällen inom Länssjukvården per april är 5 628, vilket är 5 % färre än Inom samtliga verksamheter förutom inom Barnsjukvården har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med föregående år. Den största minskningen kan ses inom Obstetrik/Gynekologin med 207 färre vårdtillfällen (-15 %). Patienterna inom obstetriken har idag möjlighet att nyttja patienthotellet i stor utsträckning samtidigt som viss verksamhet inom gynekologin har styrts om till dagkirurgiska ingrepp vilket innebär att patienten tas omhand inom öppenvården. Allmänkirurgi/Urologi har flest vårdtillfällen inom Länssjukvården. Här ses en minskning med 80 vårdtillfällen (- 4 %) jämfört med samma period föregående år. 2

3 Diagram 2 Antal vårdtillfällen per tertial Patientcentrerad hälso- och sjukvård Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna tillhandahålla en patientcentrerad vård vilket innebär ett samspel av flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Cancerpatienter med kontaktsjuksköterska Den nationella cancerstrategin anger att cancerpatienter ska ha tillgång till kontaktsjuksköterska eller motsvarande med ett tydligt definierat ansvar, uppdrag och koordinerande funktion inom respektive verksamhet. Funktionen ska leda till ökad tillgänglighet, bättre omhändertagande och ökad kontinuitet för patienten. Länssjukvården har ett särskilt ansvar kopplat till uppdraget att samordna utvecklingen inom länets cancersjukvård. Under 2015 ska första steget i en fyraårig statlig satsning på att korta väntetiderna i cancervården genomföras (Standardiserat vårdförlopp). De vårdförlopp som satsningen innebär bygger på nationella vårdprogram inom respektive cancerprocess där kontaktsjuksköterskan har en viktig samordnande roll inom de olika cancerprocesserna. Ett utvecklingsarbete sker inom den Norra regionen gällande kontaktsjuksköterskornas roll och arbetsbeskrivning. Länssjukvårdens stab rapporterar att samtliga cancerpatienter har utsedd kontaktsjuksköterska. I dagsläget finns det inte möjlighet dokumentera och följa upp detta systematiskt men en lösning ska implementeras inom kort med start i ett pilotprojekt inom Obstetrik/Gynekologi. Indikatorn är en utvecklingsindikator. Cancerpatient med individuell vårdplan I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen har patienten rätt att få information om sitt hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling, hjälpmedel, tidpunkt för vård, förväntat vård- och behandlingsförlopp, eftervård och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Från och med 1 januari 2015 skärptes patientens rättigheter i enlighet med Nya patientlagen. I Nationella cancerstrategin samt i beskrivningen av Standardiserade vårdförlopp anges att en individuell skriftlig vårdplan ska tas fram för varje patient med cancer. Syftet är att stärka patientens ställning i vården genom att säkerställa att patient och närstående är delaktiga, får individuell information om den egna vården samt möjlighet att välja behandlingsalternativ. I förlängningen leder detta ofta till bättre livskvalitet för patienten och ökad trygghet för de närstående. Det är i dagsläget inte möjligt att löpande och systematiskt följa upp resultat avseende individuella vårdplaner. Länssjukvårdens stab rapporterar att samtliga cancerpatienter får en individuell vårdplan och att utvecklingsarbete pågår inom den Norra regionen avseende säkerställande av standardiserad dokumentation och möjliggöra uppföljning. Indikatorn är en utvecklingsindikator. 3

4 Cancerpatienter med samordnad plan vid utskrivning Enligt uppgifter från Länssjukvårdens stab utförs Samordnad plan vid utskrivning för patienter med behov av kommunala resurser, i enlighet med regelverket. I dagsläget är det inte möjligt att löpande följa upp hur många cancerpatienter som har samordnad plan vid utskrivning men kommer att möjliggöras under hösten aktuellt år. Indikatorn är i dagsläget en utvecklingsindikator. Samordnad individuell plan (SIP) inom Barn- och ungdomspsykiatrin Andel patienter med besök inom BUP som har en dokumenterad Samordnad individuell plan, SIP (samordnad med kommun) varierar över länet. Totalt har 3 % av patienterna dokumenterade SIP:ar under perioden. Högst andel SIP:ar görs i Kalix där 5,5 % av patienterna har en SIP. I Piteå och Sunderbyn som tar emot flest patienter ligger andelen på 2,6-2,7 %. I den behovsanalys som gjordes av verksamheterna hösten 2014 konstaterades behov av fler SIP:ar, framför allt i Luleå Boden. Låga värden berodde dels på en underregistrering och dels ett faktiskt gap mellan behov och utförda planer. Diagram 3 Samordnad individuell plan (SIP) inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Palliativ vård - Brytpunktssamtal När sjukvården gör bedömningen att sjukdomen har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, är skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken övergår vården till palliativ vård. Det är viktigt att detta kommuniceras av läkare till patient och närstående. Samtalet benämns brytpunktssamtal. Detta ska registreras i VAS i enlighet med regionsgemensam rutin och tydliggör på så sätt att patienten är informerad om vårdens inriktning. Under perioden har 48 patienter registrerats med en palliativ diagnos inom Länssjukvården, fyra av dessa patienter (8 %) har dokumenterat brytpunktssamtal. En underregistrering av brytpunktssamtal kan konstateras vid jämförelse med data i det palliativa registret som anger att 38 %. 4

5 Diagram 4 Antal patienter med palliativ diagnos samt antal registrerade brytpunktssamtal Resultatet synliggör att implementering av registrering av brytpunktssamtal i enlighet med den regionsgemensamma rutinen inte kommit igång inom Länssjukvården. Registreringen är viktig för intern överföring av information om patienten söker vård vid annan vårdgivare. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds inom ramen för den vårdgaranti som gäller i landstinget. Väntetiderna ska minimeras där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Den geografiska närheten till vård kan variera beroende på var i länet patienten befinner sig. De patienter som har behov av vård med geografisk närhet ska erbjudas detta. Behandlingar som kräver ett stort patientunderlag för att uppnå bästa möjliga medicinska resultat samt en patientsäker vård kan komma att koncentreras ytterligare. Patienterna ska ges vård inom 90 dagar enligt den nationella vårdgarantin. Landstinget har beslutat om förstärkt vårdgaranti vilket innebär att vård ska ges inom 60 dagar. Nybesök respektive fördjupad utredning/behandling vid barn- och ungdomspsykiatrin ska ske inom 30 dagar. Besök inom 60 dagar (Mål 80 %) Under perioden sker 72 % av genomförda patientbesök vid Länssjukvården inom 60 dagar 1. Länssjukvården klarar därmed inte målet på total nivå och försämrar tillgängligheten i jämförelse med samma period 2014 (76 %). Tillgängligheten varierar mellan de olika verksamheterna. Målet nås inom Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Öron/Näsa/Hals. Allmänkirurgi/Urologi och Ortopedi når inte målet och där ses en försämring sedan samma period föregående år. Ögonsjukvården når inte heller målet men förbättrar tillgängligheten något sedan samma period föregående år. Diagram 5 Andel patienter som fått ett planerat nybesök inom 60 dagar Åtgärd inom 60 dagar (Mål 80 %) Under perioden får 71 % av Länssjukvårdens patienter påbörjad behandling eller operation inom 60 dagar, vilket är i samma nivå som föregående år. Länssjukvården klarar därmed inte målet på total nivå. Tillgängligheten varierar mellan de olika verksamheterna. Målet nås inom verksamheterna Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Ögonsjukvården. Inom Ögon- samt Barnsjukvården har tillgängligheten förbättrats sedan Målet nås inte inom Allmänkirurgi/Urologi, Ortopedi samt inom Öron/Näsa/Hals/Käk, som samtliga visar på försämrad tillgänglighet jämfört med samma period föregående år. 1 Exklusive besök vid Barn- och ungdomspsykiatri (BUP). 5

6 Diagram 6 Andel patienter med planerad behandling/operation påbörjad inom 60 dagar Barn- och ungdomspsykiatri Besök inom 30 dagar (Mål 90 %) Totalt 80 % av Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) patienter under perioden får ett nybesök, en första bedömning inom 30 dagar. BUP klarar därmed inte målet på total nivå och måluppfyllelsen är lägre än samma period 2014 (84 %). Skillnader finns dock i tillgänglighet mellan de olika orterna. BUP i Piteå når målet och har förbättrat tillgängligheten i jämförelse med samma period Övriga orter når inte målet och visar på en försämrad tillgänglighet. Resultaten visar på en viss ojämlikhet när det gäller tillgänglighet för flickor respektive pojkar då en större andel av flickorna än pojkarna får en första bedömning inom 30 dagar (F: 83 %, P: 77 %), skillnaden är störst i Boden Luleå men har dock minskat sedan samma period föregående år. Antalet genomförda nybesök är som flest inom Luleå Boden (38 % av länets totala nybesök). Totala antalet nybesök inom BUP har ökat med 19 % sedan samma period föregående år. Ökningen av nybesök är störst i Luleå Boden, oförändrat i Piteå. Diagram 7 Andel patienter med planerat nybesök som fått första bedömning inom 30 dagar, BUP Barn- och ungdomspsykiatri Fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (Mål: 80 %) Totalt 83 % av BUP:s patienter under perioden får en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. BUP når således målet på total nivå och förbättrar resultatet sedan samma period 2014 (80 %). Det finns skillnader i tillgänglighet mellan länets BUP-mottagningar men skillnaderna har dock 6

7 minskat. Piteå har förbättrat sin tillgänglighet men når inte riktigt målet om 80 %. Resultaten visar på en viss ojämlikhet när det gäller tillgänglighet för flickor respektive pojkar då en större andel av flickorna än pojkarna får en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (F: 87 %, P: 79 %). Förhållandet var det motsatta samma period föregående år. Totala antalet besök för påbörjad utredning/behandling har ökat med 16 % sedan föregående år, framför allt ses en ökning i Piteå som också utför flest fördjupade utredningar eller behandlingar (97 av 243). Diagram 8 Andel patienter med fördjupad utredning eller behandling utförd inom 30 dagar, BUP Neuropsykiatrisk utredning Tid mellan remiss och nybesök Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinders utredningsteam NeuroVux startade hösten Enheten ansvarar för utredningar för personer över 18 år med neuropsykiatriska svårigheter utan känd psykiatrisk problematik. Med start under 2014 har särskilda insatser påbörjats för att öka tillgängligheten. Antalet patienter som påbörjat neuropsykiatrisk utredning har under denna period ökat. Väntetiden för patienterna är i dag i genomsnitt drygt två år (765 dagar). Majoriteten (60 %) av patienterna under 2014 och 2015 är mellan år. Ett arbete med målet att tydliggöra vårdprocessen för dessa patienter (som barn, unga och vuxna) pågår. Diagram 9 Antal påbörjade neuropsykiatriska utredningar (antal unika patienter) och genomsnittligt antal väntedagar mellan remiss och besök för utredning 7

8 Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård Med jämlik vård avses samma möjlighet för alla att få erforderlig vård oavsett var i länet patienten söker och ovidkommande av vem som söker. Vårdens resurser ska användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många patienter som möjligt till nytta. Den hälsofrämjande och förebyggande vården ska stärkas. Norrbottens folkhälsopolitiska strategi utgör tillsammans med strategiska planen fundamentet för landstingets folkhälsoarbete. För att uppnå målet Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020 och en hållbar hälsoutveckling i befolkningen verkar landstinget för en jämlik och jämställd hälsa både genom egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer. Rökfri inför operation Att patienten är rökfri inför operation minskar risken för komplikationer såsom infektion, sårläkningsstörning och blodpropp. De opererande verksamheterna inom Länssjukvården belyser riskerna om rökning inför operation för samtliga patienter. Ortopedin kräver att patienten är rökfri innan operation görs. Under 2015 driftsätts ett nytt operationsplaneringssystem som möjliggör uppföljning av om patienten uppger sig vara rökfri inför operation. Indikatorn är en utvecklingsindikator i och med att uppföljning ännu är begränsad. Riskbedömning levnadsvanor Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas. Riktlinjerna och den folkhälsopolitiska strategin anger fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Dessa är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Vården ska göra en riskbedömning av dessa levnadsvanor med de patienter där de bedömer att det finns ett behov. Riskbedömningarna ska dokumenteras i enlighet med dokumentationsrutin. Totalt 6 % av patienterna inom Länssjukvården har tillfrågats och dokumenterat levnadsvanor under perioden, vilket är en ökning jämfört med samma period föregående år (3 %). De dokumenterade riskbedömningarna är främst inom tobaksbruk (se även indikator Rökfri inför operation nedan). Samtliga opererande verksamheter inom Länssjukvården tar upp frågan om tobaksbruk före operation men dokumentation sker inte i enlighet med rutin och är därför inte uppföljningsbart. Verksamheten Öron/Näsa/Hals/Käk/Syn/Hörsel och Ögonsjukvården är de verksamheter som i störst utsträckning tillfrågar och dokumenterar riskbedömning av levnadsvana. Diagram 10 Andel patienter med planerat besök (alla vårdgivarkategorier) med dokumenterad riksbedömning inom levnadsvaneområdet Oplanerade återinskrivningar (Mål 10 %) Indikatorn mäter andel av patienter som skrivits ut till eget eller särskilt boende som har en oplanerad återinskrivning någonstans i sjukvården (oavsett vårdenhet och ålder) inom 1 30 dagar efter 8

9 utskrivning. I uppföljningen exkluderas palliativa patienter, patienter inom BB och IVA. Länssjukvården har tilläggsersättning för att minska de oplanerade återinskrivningarna med 10 % jämfört med återinskrivningar helåret Lyckas verksamheterna inte att minska utgår ett avdrag. Uppföljning och eventuellt avdrag görs per tertial och verksamhetsområde. Gynekologin når målet under perioden och minskar de oplanerade återinskrivningarna. Barnsjukvården och Ortopedin minskar något men når inte målet. Inom övriga verksamheter ökar återinskrivningarna. Allmänkirurgin/Urologin är den verksamhet som har flest inskrivna patienter och har även störst andel oplanerade återinskrivningar (13,9 %), 248 patienter har återinskrivits under perioden. Ögonsjukvården har endast ett fåtal inneliggande patienter varje år, en av två patienter har återinskrivits. På total nivå inom Länssjukvården ökar återinskrivningarna med 2 % i jämförelse med helårsutfallet 2013 och uppgår till 10,3 % under perioden. Diagram 11 Andel patienter med oplanerad återinskrivning 1 30 dagar efter utskrivning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna tillgodo behövs "kunskap om förbättring". Förbättringskunskap ska ses som ett komplement till hälso- och sjukvårdens professionella kunskap. Diagnossättningsgrad (Mål: 100 % inom 7 dagar) Att sträva efter en snabb diagnossättning skapar förutsättningar för en god vård och verksamhetsuppföljning och kan vara kritiskt när patienten besöker annan vårdgivare. Läkare har en lång tradition av diagnosdokumentation till skillnad från övriga vårdgivare, vars krav på diagnossättning införts under senare år. Totalt inom Länssjukvården är 97 % av läkarbesöken och 81 % av besök till övrig vårdpersonal diagnossatta2. Målet om 100 % nås därmed inte men majoriteten av verksamheterna ligger på en hög diagnossättning, 96 % eller högre. Anestesi/Operation/Intensivvård har lägst diagnossättningsgrad med 77 % av läkarbesöken diagnossatta. Anestesi/Operation/Intensivvård har däremot en hög andel diagnossatta besök hos övrig vårdpersonal. LSS/Särskilt stöd samt Barnsjukvården har den lägsta andelen diagnossatta besök till övrig vårdpersonal. Barnsjukvården ligger på en något högre nivå i jämförelse med senaste rapporteringen per december Data innehåller diagnossättning tom 18 maj

10 Diagram 12 Andel diagnossatta besök, läkare och övrig vårdpersonal Riskbedömningar dokumenterade i Senior Alert Indikatorn mäter hur stor andel riskbedömningar som görs på inneliggande patienter i förhållande till totala antalet patienter i åldern 70 år och äldre. Riskbedömningar ska enligt rutin göras på alla patienter som har ett hälsotillstånd som ökar risken för vårdskada samt på de patienter som är 70 år eller äldre. Data avseende riskbedömningar hämtas från kvalitetsregistret Senior Alert. Under perioden har 220 riskbedömningar registrerats i Senior Alert inom hela Länssjukvåden (patienter över 70 år). En positiv utveckling då totalt 417 riskbedömningar gjordes under helåret Antalet registrerade riskbedömningar under aktuell period motsvarar 13 % av divisionens inneliggande patienter 70 år eller äldre. En ny rutin har implementerats under året som påverkat resultatet i positiv riktning. Diagram 13 Antal riskbedömningar av vårdskada registrerade i Senior Alert och andel riskbedömningar i relation till antalet patienter över 70 år. 10

11 Täckningsgrad Svenska palliativregistret (Mål: 70 %) Palliativa registret visar på vårdens innehåll den sista veckan i livet och utdatat kan användas vid kvalitetssäkring och förbättring av den palliativa vården. Registreringen i registret är låg under perioden då endast motsvarande 27 % 3 av de som avlidit inom Länssjukvårdens verksamheter under perioden har rapporteras in i registret. Målet om 70 % nås därmed inte. Motsvarande andel för helåret 2014 var 65 %. Tabell 1 Täckningsgrad Svenska palliativregistret Antal inrapporterade dödsfall (Pallaitiva registret) Antal utskrivna avlidna (VAS) Andel i palliativa registret inrapporterade dödsfall av tot antal utskrivet avlidna Verksamhet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Total Allmänkirurgi/Urologi inkl ÖNHK % 36% 35% Obstetrik/Gynekologi % - 0% Ortopedi % 0% 0% Totalsumma % 31% 27% Antibiotikaförskrivning Sambandet mellan förbrukning av antibiotika och resistensutveckling är starkt. Då resistenta bakterier fortsätter att öka är det av vikt att hålla antibiotikaförskrivningen på en restriktiv nivå. Överbehandling och onödig behandling ska undvikas, vilket poängteras i Läkemedelsstrategin. Uppföljning sker av förskrivning av antibiotika på totalnivå, det så kallade 250-målet 4, till personer 80 år och äldre samt till barn (0-6 år). Antibiotika förskrivning Landstingets 250-mål 5 Länssjukvårdens totala förskrivning av antibiotika minskar med 2 % i jämförelse med föregående år. Största andelen förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi, där minskar förskrivningen något jämfört med föregående år. Diagram 14 Antibiotikaförskrivning, 250-målet per tertial ett 3 Viss eftersläpning kan ske av rapportering i registret, vilket påverkar resultatet. 4 Landstingets totala mål <250 recipen/1000 invånare. Indikatorn mäter förskrivning av antibiotika för systemiskt bruk exkl. metenamin. 11

12 Antibiotika förskrivning (0-6 år) Förskrivningen av luftvägsantibiotika till barn (0-6 år) inom hela Länssjukvården är något högre än 2014 (+ 4 %) men lägre än samma period 2013 (- 14 %). Barnsjukvården står för den största andelen förskrivningar. Diagram 15 Antibiotikaförskrivning till barn 0 6 år, per kvartal ett Antibiotika förskrivning (80 +) 6 Förskrivningen av antibiotika till personer 80 år och äldre inom Länssjukvården ligger i nivå med förskrivning motsvarande kvartal 2014 samt Störst andel förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi. Inom Ortopedin ses en minskad förskrivning till äldre. Diagram 16 Antibiotikaförskrivning till personer 80 år och äldre, per kvartal ett Läkemedel med risk för beroendeutveckling Konsumtion av läkemedel såsom smärtstillande, ångestdämpande och sömnmedel kan leda till missbruk och beroende. Förskrivningen inom Länssjukvården håller sig på en konstant nivå senaste året på total nivå. Den verksamhethet som förskriver den här typen av läkemedel i störst utsträckning (till flest antal unika patienter) är Ortopedin. Inom Ortopedin har förskrivningen ökat med 5 % sedan samma period föregående år och med 16 % sedan Indikatorn mäter förskrivning av antibiotika för systemiskt bruk. 12

13 Diagram 17 Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling (Antal unika individer per 1000 invånare i Norrbotten som hämtat ut läkemedel med risk för beroende), tertial ett Läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång Genomförda och dokumenterade läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser ska resultera i en fullständig och korrekt läkemedelslista för patienten. När detta är gjort har patient och andra sjukvårdande verksamheter tillgång till syfte och mål med läkemedelsbehandling och eventuella ordinationsändringar. En Läkemedelsberättelse ska delges skriftligt till alla patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel eller till patienter där behov finns. Resultatet bygger på patienter med minst ett vårdtillfälle/besök inom Länssjukvården aktuellt år och fem eller fler läkemedel uthämtade under 12 senaste månaderna. Under perioden har totalt patienter inom urvalsgruppen vårdats, 27 av dessa (2 %) har i enlighet med rutin dokumenterad läkemedelsberättelse. Diagram 18 Läkemedelsberättelse En läkemedelsgenomgång ska erbjudas alla patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel. Indikatorn har som underlag patienter 75 år och äldre med minst fem uthämtade läkemedel under senaste året och en vårdkontakt inom Länssjukvården under aktuell period. Under 13

14 aktuellt år har 5529 patienter inom urvalsgruppen haft vårdkontakt inom slutenvården. Av dessa har 20 patienter (0,3 %) dokumenterad läkemedelsgenomgång i enlighet med rutin. Under hösten 2015 planeras särskilda insatser inom Länssjukvården för att säkerställa att patienterna får läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång inklusive dokumentation i enlighet med rutin. Diagram 19 Läkemedelsgenomgång Sammanfattande resultat Fyra av indikatorerna som följer upp beställning Länssjukvård benämns utvecklingsindikatorer. Det är ännu inte möjligt att följa upp dessa indikatorer systematiskt. Länssjukvårdens stab rapporterar dock följande: Samtliga verksamheter har utsedda kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter. Individuell vårdplan skrivs till samtliga cancerpatienter. Samordnad plan vid utskrivning för patienter med cancerdiagnos görs där behov föreligger. 100 % av patienterna som ska opereras tillfrågas om rökning. Ortopedin kräver rökstopp innan operation. Läkarbesök och vårdtillfällen Antalet läkarbesök minskar med 2 % jämfört med Antalet vårdtillfällen minskar med 5 % jämfört med Patientcentrerad hälso- och sjukvård Samordnad individuell plan (SIP) för patienter inom BUP varierar över länet. I Piteå samt Luleå Boden är andelen patienter med SIP lägst (2,7-2,7 %) och bör öka. Endast 8 % av palliativa patienterna har dokumenterat brytpunkssamtal. Implementering av dokumentationsrutin har inte kommit igång. Tillgänglig hälso- och sjukvård 72 % av genomförda patientbesök sker inom 60 dagar (Mål 80 %), försämring jämfört med 2014 (76 %). Målet nås inom Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Öron/näsa/hals. Allmänkirurgi/Urologi samt Ortopedi når inte målet. 71 % av påbörjade behandlingar sker inom 60 dagar (Mål 80 %), samma nivå som Målet nås inom Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Ögon. Målet nås inte inom Allmänkirurgi/Urologi, Ortopedi samt inom Öron/Näsa/Hals/Käk. 14

15 80 % av besök inom BUP sker inom 30 dagar (Mål: 90 %). Endast BUP i Piteå når målet och förbättrar tillgängligheten sedan % av fördjupade utredningar/behandlingar inom BUP sker inom 30 dagar (Mål: 80 %), en förbättring sedan Tillgängligheten på de olika orterna i länet varierar. Piteå ligger på gränsen att klara måluppfyllelsen för perioden, övriga klarar målet. Genomsnittlig väntetid för patienter som varit på nybesök för neuropsykiatrisk utredning vid NeuroVux är i dagsläget 765 dagar. Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård 6 % av patienterna inom Länssjukvården har dokumenterad riskbedömning av levnadsvanor. Gynekologin klarar av att minska de oplanerade återinskrivningarna med mer än målet om 10 %. Barnsjukvården och Ortopedin minskar något, dock mindre än målnivån. Övriga verksamheter ökar de oplanerade återinskrivningarna. Totalt återinskrivs 10,3 % av länssjukvårdens patienter 1-30 dagar efter utskrivning. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Diagnossättningsgraden för läkarbesök är 97 % och för besök hos övrig vårdpersonal är 81 % (Mål: 100 %). Dokumenterade riskbedömningar ökar. Motsvarande 13 % av totala antalet inneliggande patienter över 70 år har dokumenterad riskbedömning. Inom Allmänkirurgin/Urologin är andelen högst (19 %). Täckningsgraden i Svenska palliativregistret minskar kraftigt, 27 % (Mål:70 %). Förskrivningen av antibiotika o på total nivå minskar med 2 % o till barn (0-6 år) ökar med 4 % o till äldre (80 +) är i nivå med förskrivningen samma period Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling ökar med 1 %. Ortopedin ökar med 5 % sedan samma period föregående år och med 16 % sedan % av patienterna i målgruppen har under perioden dokumenterad Läkemedelsberättelse Mindre än 1 % av patienter i målgruppen har under perioden dokumenterad Läkemedelsgenomgång 15

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2014

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2014 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård.

Läs mer

Fördjupad Dialog Beställning Länssjukvård 2014

Fördjupad Dialog Beställning Länssjukvård 2014 Fördjupad Dialog Beställning Länssjukvård 2014 Den fördjupade dialogen genomfördes 2014-09-22 med divisionsledningen för länssjukvården Per Berglund, Divisionschef, Tarja Lepola, Ekonomi och Planeringschef

Läs mer

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-april 2016

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-april 2016 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-april 2016 Bakgrund Länssjukvårdens uppdrag är att bedriva och utveckla länssjukvård, där en del är att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för

Läs mer

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. Landstingsfullmäktige

Läs mer

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015 Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015 Bakgrund Landstingets styr- och planeringsprocess innebär att landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2016

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund Länssjukvårdens uppdrag är att bedriva och utveckla länssjukvård, där en del är att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar

Läs mer

Landstingsdirektörens rapport

Landstingsdirektörens rapport Landstingsdirektörens rapport Landstingsstyrelsen den 28 oktober 2015 Aktuella händelser Ny ambulanshelikopter till Norrbotten Landstinget har förnyat avtalet med Swedish Medicopter AB t om 2021-05- 31.

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund Division Närsjukvård delas in i fem olika områden: Gällivare, Kalix, Kiruna, Luleå Boden och Piteå närsjukvårdsområde. Resultaten redovisas

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Uppföljning 09 17 Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 130930 Resultat för åldersgruppen 65 år, utom för läkemedel (se nedan) Sammanhållen

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Verksamhetsresultat årsrapport 2012

Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Vårdval Norrbotten Landstingsdirektörens stab BILD 1 Antal listade per vårdcentral 31/12 2012 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Harads Björknäs Sensia Landstingsdirektörens

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Denna bilaga beskriver övergripande mål och uppföljningsindikatorer 2017. I Region Skånes Indikatorbibliotek (IB) beskrivs indikatorerna och målnivåerna mer

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Fördjupad dialog Allmänkirurgi/Urologi samt Obstetrik/Gynekologi

Fördjupad dialog Allmänkirurgi/Urologi samt Obstetrik/Gynekologi Fördjupad dialog samt I mars 2015 genomfördes dialoger mellan Beställar- och analysenheten och verksamheterna Allmänkirurgin/Urologi respektive. I rapporten refereras uppdraget i Beställningen 2015 i kursiv

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer Uppföljning 2016 - Indikatorer Indikatorer Fakta, mått Antal listade individer Utfall = Antal personer som är listade på vårdcentralen per den 31/12 Andel listade personer 80 år och äldre Antal registrerade

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

AVÄ rapport Bättre liv

AVÄ rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-03-05 Sida 60 (65) 40 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad

Läs mer

Fördjupad dialog verksamhetsområde ortopedi

Fördjupad dialog verksamhetsområde ortopedi Fördjupad dialog verksamhetsområde ortopedi Datum: 2015-11-06 Deltagare Från LSV: Anders Sundelin (Verksamhetschef), Marina Edberg (vårdchef), Per Berglund (Divisionschef), Ann-Sofie Schäufele (Chef verksamhet

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106 Patientmaktsutredningen hur patientens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Landstingsstyrelsens rapport till fullmäktige 18-19 november

Landstingsstyrelsens rapport till fullmäktige 18-19 november Landstingsstyrelsens rapport till fullmäktige 18-19 november Ur landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 28 oktober Aktuella händelser... 2 Information kring verksamheten... 3 Landstingsdirektörens

Läs mer

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland Rätten till hälsa Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland augusti 2010 Övergripande mål Varje människa har rätt till bästa möjliga hälsa enligt FN:s internationella konvention om

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,

Läs mer

Trygg hemgång Halland 2014

Trygg hemgång Halland 2014 Trygg hemgång Halland 2014 Tillämpningsområde: Hallands sjukhus, Vårdval Halland, Kommunerna Halland Bakgrund och syfte Utskrivnings- och uppföljningskedjan Trygg hemgång i korthet Identifiering av patienter

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar

Läs mer

2 Hä lso- och sjukvä rdens generellä villkor

2 Hä lso- och sjukvä rdens generellä villkor 2 Hä lso- och sjukvä rdens generellä villkor Landstingsstyrelsens generella uppdrag till Division Närsjukvård och Division Länssjukvård har sin utgångspunkt i medborgarperspektivet och uttrycker de grundläggande

Läs mer

Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013

Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013 Specifikation 1 (7) Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013 En del i krav- och kvalitetsboken Hälsovalskansliet Beslutsunderlag 2 (7) 2012-05-31 0.9 Inledning

Läs mer

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Patientlag

Patientlag Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt?

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt? Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober 2013 Nya organisationen vad är nytt? Hans Rönnkvist, biträdande landstingsdirektör Innehåll - Styr- och ledningsmodell - Varför omorganiserar landstinget?

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr Utvecklingsavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31 1 (5) HSN 2016-4461 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer