Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2014

Transkript

1 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. I samband med organisationsförändringen har landstingets styroch planeringsprocess förändrats mot uppdragsstyrning. Det innebär att landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer i en strategisk plan. I landstingsstyrelsens plan utvecklas och preciseras den strategiska planen som sedan ligger till grund för beställningarna av hälso- och sjukvård. Beställning av hälso- och sjukvård sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna. Allmänt Länssjukvårdens uppdrag är att trygga en patientcentrerad, tillgänglig, säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv vård. I länssjukvården ingår följande verksamhetsområden: Allmänkirurgi, Urologi Anestesi, Operation, Intensivvård Ortopedi Obstetrik, Gynekologi Öron Näsa Hals, Käkkirurgi samt Syn- och Hörsel Ögonsjukvård Barnsjukvård Laboratoriemedicin Bild- och funktionsmedicin Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Resultat I Beställningens del två Hälso- och sjukvårdens generella uppdrag specificeras kravet på leverantören utifrån följande perspektiv: Patientfokuserad hälso- och sjukvård Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Effektiv hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Beställningen följs upp genom att redovisa antal läkarbesök, antal vårdtillfällen och ett flertal övriga uppföljningsindikatorer vars resultat presenteras utifrån indelningen ovan. Det är viktigt att komma ihåg att resultatet av indikatorerna kan antyda vissa orsakssamband men ger sällan hela sanningen, vidare analys är därmed oftast nödvändig. Det är även viktigt att beakta att indikatorer som visar ett kvantitativt mått inte tar hänsyn till viktiga kvalitativa aspekter. Vissa indikatorer benämns utvecklingsindikator. Dessa indikatorer anses viktiga för utveckling och förbättring men kräver i dagsläget implementering av nya arbetssätt och/eller utveckling av stödsystem för att möjliggöra uppföljning. Resultatet presenteras som ett genomsnitt för året om inget annat anges. 1

2 Antal läkarbesök Totala antalet läkarbesök inom länssjukvården per december är , vilket är 3 % färre än under Den största minskningen kan ses inom Öron/Näsa/Hals/Käk som har 5 % färre besök. Flest besök hos läkare sker inom Allmänkirurgi/Urologi, Ortopedi samt inom Ögonsjukvården. Diagram 1 Antal läkarbesök Antal vårdtillfällen 1 Totala antalet vårdtillfällen per december inom länssjukvården är , vilket är 6 % färre än Inom samtliga verksamheter har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med föregående år. Flest vårdtillfällen är inom Allmänkirurgi/Urologi, Ortopedi och Obstetrik/Gynekologi. Diagram 2 Antal vårdtillfällen Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna tillhandahålla en patientfokuserad vård vilket innebär ett samspel av flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Patientupplevd kvalitet 2 Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevd kvalitet inom hälso- och sjukvården. Patienterna har tillfrågats om sin uppfattning av kvaliteten i vården. Utvalda frågor är av generell karaktär och presenteras som indikatorer för följande områden Bemötande, Delaktighet, Förtroende, Helhetsintryck, Information, Tillgänglighet och Upplevd Nytta. Resultatet för enkäterna har levererats under 2014 och presenteras som ett viktat värde 1 Vårdtillfälle börjar då patienten skrivs in på kliniken och slutar då patienten skrivs ut. 2 För nationell jämförelse se 2

3 på PatientUpplevd Kvalitet (PUK). PUK-värdet mäts på en skala mellan 0 och 100 där högre värde innebär högre patientupplevd kvalitet. Resultatet möjliggör jämförelser mellan olika verksamheter, med genomsnitt i landstinget samt med genomsnitt i riket. Patientenkät Barn- och ungdomspsykiatrin Hösten 2013 genomfördes två olika enkäter inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), en till patienter och en patienternas målsmän. Resultatet visar på att BUP i Norrbotten ligger i nivå med riket inom samtliga indikatorer. Avvikelser finns inom länet. BUP i Gällivare har lägre PUK-värde inom samtliga områden förutom inom Helhetsintryck. BUP i Luleå-Boden och Piteå har ett något bättre PUK-värde i förhållande till riket inom de flesta indikatorer. I Piteå värderas särskilt upplevelsen av Delaktighet och Tillgänglighet högre. I Boden värderas Upplevd Nytta och Information högre. Noterbart är att målsmän över hela länet värderar upplevelsen av vården avsevärt högre än deras barn, patienterna. Denna skillnad är mest markant i Piteå. Resultatet för patienter vid Kalix BUP visas inte då respondenterna var alltför få. Diagram 3 Nationell patientenkät, Patient inom BUP (PUK-värde, patientupplevd kvalitet) Diagram 4 Nationell patientenkät, Målsman till patient inom BUP (PUK-värde, patientupplevd kvalitet) 3

4 Patientenkät Somatisk vård Den somatiska öppen- respektive slutenvården genomförde patientenkäten under våren Somatisk öppenvård Flera verksamheter visar på ett något högre PUK-värde än riket inom flertalet indikatorer. Detta är speciellt tydligt inom Urologin där patienterna värderar samtliga indikatorer högre än riket. Lika goda resultat kunde ses vid Urologin Ortopedin och Allmänkirurgin ligger på ett lägre värde än genomsnitt i landstinget och i riket, vilket är särskilt tydligt vad gäller patienternas värdering av Tillgänglighet samt Delaktighet i vård och behandling. Sedan patientenkäten 2012 har PUK-värdet avseende Delaktighet förbättrats inom ortopedin men försämrats något inom kirurgin. PUK-värdet avseende Tillgänglighet har försämrats avsevärt inom både ortopedi och kirurgi. Diagram 5 Nationell patientenkät 2014, somatisk öppenvård (PUK-värde, patientupplevd kvalitet) Somatisk slutenvård En enkät för somatisk slutenvård skickades till patienter inom Allmänkirurgi, Ob/Gyn och Ortopedi. Patienterna värderar sin upplevelse likt patienterna i riket eller bättre än dessa inom samtliga områden förutom värderingen av Tillgänglighet inom Ortopedin. Ortopedins patienters värdering av tillgänglighet är en försämring i jämförelse med mätningen Tillgängligheten värderades redan vid den mätningen lägre, men har ytterligare försämrats. Diagram 6 Nationell patientenkät 2014, somatisk slutenvård (PUK-värde, patientupplevd kvalitet) 4

5 Cancerpatienter med kontaktsjuksköterska Den nationella cancerstrategin anger att cancerpatienter ska ha tillgång till kontaktsjuksköterska eller motsvarande med ett tydligt definierat ansvar, uppdrag och koordinerande funktion inom respektive verksamhet. Funktionen ska leda till ökad tillgänglighet, bättre omhändertagande och ökad kontinuitet för patienten. Länssjukvården har ett särskilt ansvar kopplat till uppdraget att samordna utvecklingen inom länets cancersjukvård. På övergripande nivå i landstinget pågår ett arbete för att enas om hur implementering av rollen som kontaktsjuksköterska ska ske (i arbetet ingår även cancerrehabilitering och Min vårdplan ). Följande verksamheter med ansvar för cancerpatienter inom länssjukvården, har kontaksjuksköterskor: Allmänkirurgi/Urologi, Barn, Obstetrik/gynekologi, Öron/näsa/hals/käk. Funktionen saknas inom Ögonsjukvården samt Ortopedin. Ett regionalt pilotprojekt för att fullt ut implementera rollen som kontaktsjuksköterska pågår inom en cancerprocess - Gynekologiprocessen. Arbetet utgår utifrån den regionsgemensamma uppdragsbeskrivningen för kontaktsjuksköterska. Detta innebär att kontaktsjuksköterskan, tillsammans med hela teamet kring patienten, arbetar systematiskt med behovsbedömningar, checklistor, standardiserade arbetssätt, ansvarsdefinitioner etc. Arbetet utförs i samverkan med övriga norrlandsting och målet är att flödet i vårdprocessen ska fungera i hela regionen. Dokumentation av vem som är ansvarig kontaktsjuksköterska ska ske i patientens journal så att detta blir tydligt för alla vårdgivare. I dagsläget är det inte möjligt att göra löpande uppföljning av att samtliga cancerpatienter har en utsedd kontaktsjuksköterska. Indikatorn är en utvecklingsindikator. Individuell vårdplan I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen har patienten rätt att få information om sitt hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling, hjälpmedel, tidpunkt för vård, förväntat vård- och behandlingsförlopp, eftervård och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Från och med 1 januari 2015 skärps patientens rättigheter i enlighet med Nya patientlagen. I Nationella cancerstrategin anges att en individuell skriftlig vårdplan ska tas fram för varje patient med cancer. En nationellt framtagen modell/mall ligger till grund för arbetet. Modellen benämns Min vårdplan och ska skrivas för och med patienten. Syftet är att stärka patientens ställning i vården genom att säkerställa att patient och närstående är delaktiga, får individuell information om den egna vården samt möjlighet att välja behandlingsalternativ. I förlängningen leder detta ofta till bättre livskvalitet för patienten och ökad trygghet för de närstående. På övergripande nivå i landstinget pågår ett arbete för att enas om hur implementering av bland annat Min vårdplan ska ske. Länssjukvården har ett särskilt ansvar med koppling till uppdraget att samordna utvecklingen inom länets cancersjukvård. Ett regionalt pilotprojekt för att fullt ut implementera Min vårdplan pågår inom en cancerprocess Gynekologiprocessen, där regiongemensamma rutiner arbetats fram. Landstingsgemensamma dokumentationsrutiner diskuteras inom landstingets LCC (lokalt cancercentrum). Detta skulle tydliggöra informationsöverföring mellan vårdgivare och möjliggöra löpande uppföljning av antalet patienter med Min vårdplan. Resultatet är inte möjligt att följa upp löpande. Indikatorn är en utvecklingsindikator. Cancerpatienter med samordnad individuell plan (SIP) Enligt uppgifter från länssjukvårdens stab utförs Samordnad individuell plan (SIP) för patienter med behov av kommunala resurser, i enlighet med regelverket. I dagsläget är det inte möjligt att löpande följa upp hur många cancerpatienter som har SIP. Att tydliggöra detta genom kodning i journalen (likt Barnpsykiatrin i länet gör) skulle underlätta informationsöverföring och möjliggöra uppföljning. Indikatorn är en utvecklingsindikator. Palliativ vård - Brytpunktssamtal När sjukvården gör bedömningen att sjukdomen har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken övergår vården till palliativ vård. Det är viktigt att detta kommuniceras av läkare till patient och närstående. Samtalen 5

6 benämns brytpunktssamtal. Dessa ska registreras i VAS i enlighet med regionsgemensam rutin och tydliggör på så sätt att patienten är informerad om vårdens inriktning. Under 2014 har 194 patienter registrerats med en palliativ diagnos inom länssjukvården, endast ett fåtal, åtta registreringar av brytpunktssamtal (i enlighet med rutin med sökord) finns i VAS. Verksamheternas registrering i kvalitetsregistret Svenska palliativregistret visar dock att vid väntade dödsfall har 51 % av patienterna och 84 % av de närstående fått brytpunktssamtal (av totalt 92 registrerade patienter). Diagram 7 Antal patienter med palliativ diagnos samt antal registrerade brytpunktssamtal Resultatet synliggör att implementeringen av registrering av brytpunktssamtal i enlighet med den regionsgemensamma rutinen inte kommit igång inom Länssjukvården. Brytpunktssamtal görs i viss utsträckning, vilket utdata i palliativregistret visar, men registreras inte i VAS enligt rutin. En allmän kompetenshöjning inom allmän palliativ vård (web-baserad utbildning) har påbörjats under 2014 och fortsätter på bred front under Målet är att förbättra den palliativa vården genom att utbilda all personal som vårdar patienter i livets slutskede. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds inom ramen för den vårdgaranti som gäller i landstinget i Norrbotten. Väntetiderna ska minimeras där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Patienterna ska vård inom 90 dagar enligt den nationella vårdgarantin. Norrbottens förstärkta vårdgaranti innebär att vård ska ges inom 60 dagar. Nybesök respektive fördjupad utredning/behandling vid barn- och ungdomspsykiatrin ska ske inom 30 dagar. Besök inom 60 dagar (Mål 80 %) Under 2014 sker 70 % av genomförda patientbesök vid länssjukvården inom 60 dagar 3. Länssjukvården klarar därmed inte målet på total nivå och försämrar tillgängligheten i jämförelse med 2013 (76 %). Målet nås inom verksamheterna Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Öron/näsa/hals. 3 Exklusive besök vid Barn- och ungdomspsykiatri (BUP). 6

7 Diagram 8 Andel patienter som fått ett planerat nybesök inom 60 dagar Åtgärd inom 60 dagar (Mål 80 %) Under 2014 är det 74 % av länssjukvårdens patienter som får påbörjad behandling eller operation inom 60 dagar (motsvarande värde 2013: 73 %). Länssjukvården klarar därmed inte målet på total nivå. Målet nås inom verksamheterna Barnsjukvården och Obstetrik/Gynekologi. Inom Ögonsjukvården har tillgängligheten förbättrats markant sedan Diagram 9 Andel patienter med planerad behandling/operation påbörjad inom 60 dagar Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Besök inom 30 dagar (Mål 90 %) Totalt 91 % av BUP:s patienter under 2014 får ett nybesök, en första bedömning inom 30 dagar. BUP klarar därmed målet på total nivå. Resultatet är på samma nivå som Antalet genomförda nybesök är som flest inom Luleå Boden (över 1/3 av länets totala nybesök), 83 % av patienterna tas emot inom 30 dagar. Resultaten visar på en ojämlikhet när det gäller tillgänglighet för flickor respektive pojkar då en större andel av flickorna än pojkarna får en första bedömning inom 30 dagar (F: 93 %, P: 88 %). Skillnaderna har dock minskat under hösten. Totala antalet nybesök inom BUP har minskat med 10 % sedan föregående år. 7

8 Diagram 10 Andel patienter med planerat nybesök som fått första bedömning inom 30 dagar, BUP Barn- och ungdomspsykiatri Fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (Mål: 80 %) Under 2014 får 81 % av BUP:s patienter i länet en påbörjad fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. BUP når således målet och förbättrar resultatet sedan 2013 (77 %). Det finns dock skillnader i tillgänglighet mellan länets mottagningar. Gällivare och Piteå når inte målet. Totala antalet besök för påbörjade utredningar/behandlingar varierar, i Kalix gjordes 34 och i Luleå-Boden Diagram 11 Andel patienter med fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar, BUP 4 Exklusive patientvald väntan. 8

9 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Den hälsofrämjande och förebyggande vården ska stärkas och verksamheterna ska ha hälsofokus. Norrbottens folkhälsopolitiska strategi utgör tillsammans med strategiska planen fundamentet för landstingets folkhälsoarbete. Riskbedömning levnadsvanor Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas. Riktlinjerna och den folkhälsopolitiska strategin anger fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Dessa är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Vården ska göra en riskbedömning av dessa levnadsvanor med de patienter där de bedömer att det finns ett behov. Verksamheterna ska kunna ge enkla råd kring dessa vanor och förskriva fysisk aktivitet på recept (FAR), ge kostråd eller hänvisa till primärvådens rökavvänjning. Riskbedömningarna ska dokumenteras i enlighet med dokumentationsrutin. Under 2014 har Obstetrik/Gynekologi påbörjat implementering av systematiskt arbete med riskbedömningar av patientens levnadsvanor. Liknande arbete påbörjas 2015 inom LSS. Samtliga opererande verksamheter inom länssjukvården säger sig ta upp frågan om tobaksbruk före operation. Dokumentation i enlighet med rutin sker endast för en liten andel av patienterna (4 %). De dokumenterade riskbedömningarna är främst inom tobaksbruk (se även indikator Rökfri inför operation nedan). Diagram 12 Andel patienter med planerat besök (alla vårdgivarkategorier) med dokumenterad riksbedömning inom levnadsvaneområdet Rökfri inför operation Att patienten är rökfri inför operation minskar risken för komplikationer såsom infektion, sårläkningsstörning och blodpropp. De opererande verksamheter inom länssjukvården belyser riskerna om rökning inför operation för patienten. Ortopedin kräver att patienten har rökstopp innan operation görs. Under 2015 driftsätts ett nytt operationsplaneringssystem som möjliggör uppföljning av om patienten uppger sig vara rökfri inför operation. En intern rutin för dokumentation av patientens rökning i det nya planeringssystemet är under uppbyggnad. Informationsmaterial som lämnas till patienten om 9

10 rökstopp inför operation inom klinikerna allmänkirurgi, urologi och ortopedi är under revidering. Indikatorn är en utvecklingsindikator i och med att uppföljning ännu är begränsad. Effektiv hälso- och sjukvård Vårdens resurser ska användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. För att nå goda resultat inom området krävs väl fungerande rutiner vad gäller standardiserad utskrivningsprocess, god samverkan med andra vårdinstanser samt dialog med och återkoppling till patient under vårdtiden och efter utskrivning Oplanerade återinskrivningar (Mål 10 %) Indikatorn mäter andel av patienter som skrivits ut till eget eller särskilt boende som har en oplanerad återinskrivning (oavsett vårdenhet och ålder) inom 1 30 dagar 5 efter utskrivning. Länssjukvården har tilläggsersättning för att minska de oplanerade återinskrivningarna. Lyckas verksamheterna inte att minska utgår ett avdrag på motsvarande belopp. Mätning görs per tertial. Länssjukvården ökar de oplanerade återinskrivningarna tertial ett och två. Tertial tre minskar återinskrivningarna från 9,5 % till 9,2 % (Mål 8,5 %). Länssjukvården når därmed inte målet. Under 2014 återinskrivs totalt 9,7 % av länssjukvårdens patienter (motsvarande värde 2013 var 9,5 %). Barnsjukvården och Ortopedin avviker från övriga verksamheter och visar på en minskning jämfört med i fjol och Barnsjukvården når målet. Ögonsjukvården har en hög andel återinskrivningar men väldigt få inneliggande patienter (totalt 15 patienter). Allmänkirurgin/Urologin är den verksamhet som har flest inskrivna patienter och har även störst andel oplanerade återinskrivningar. En kartläggning av patienter som återinskrivs oplanerat pågår inom kirurgin. Diagram 13 Andel av patienter med oplanerad återinskrivning 1 30 dagar efter utskrivning Undvikbar slutenvård Indikatorn mäter antal vårdtillfällen med undvikbara slutenvårdsdiagnoser 6, i förhållande till totala antalet vårdtillfällen 7. Indikatorn undvikbar slutenvård bygger på antagandet att om patienter med de utvalda diagnoserna får ett optimalt omhändertagande i den öppna vården, kan vissa inläggningar på sjukhus förhindras. Det kan handla om både förebyggande arbete, primärvård och annan öppen vård. 5 Exkluderar in- och utskrivning vid olika kliniker samma dag. 6 vårdtillfällen med någon av följande diagnoser som utskrivningsdiagnos (huvuddiagnos): anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, KOL, kärlkramp, blödande magsår, diarré, epileptiska krampanfall, inflammatoriska tillstång i de kvinnliga bäckenorganen, njurbäckeninflammation, öra-näsa-, halsinfektion. 7 Indikatorn finns i Öppna jämförelser (ÖJ) men skiljer sig så tillvida att den i beställningen inkluderar diagnoser satta som huvuddiagnoser där det inte uttryckligen anges att även bidiagnos ska ingå. Resultatet kan således skilja sig från ÖJ. 10

11 Av länssjukvårdens vårdtillfällen 2014 utgör 3,0 % undvikbar slutenvård (motsvarande värde föregående år: 2,9 %). Majoriteten av den undvikbara slutenvården återfinns inom Barnsjukvården och Allmänkirurgin. Inom Barnsjukvården avser detta främst diagnoser med koppling till luftvägsbesvär och kramper. Diagnoserna vid dessa tillfällen inom Allmänkirurgin har främst koppling till urogenitalia. Diagram 14 Andel patienter med undvikbar slutenvårdsdiagnos Epikriser i tid Uppföljning av att epikriser skrivs i tid syftar till att synliggöra och säkra överföringar av information om patienten och eventuellt vårdansvar till mottagande enhet. Indikatorn är viktig för god vård men kräver utveckling av stödsystem för att möjliggöra uppföljning. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna tillgodo behövs "kunskap om förbättring". Förbättringskunskap ska ses som ett komplement till hälso- och sjukvårdens professionella kunskap. Diagnossättningsgrad Att sträva efter en snabb diagnossättning skapar förutsättningar för en god vård, kan vara kritiskt när patienten besöker annan vårdgivare och skapar förutsättningar för verksamhetsuppföljning. Läkare har en lång tradition av diagnosdokumentation till skillnad från övriga vårdgivare, vars krav på diagnossättning införts under senare år. Totalt är 95 % av läkarbesök och 80 % av besök till övrig vårdpersonal diagnossatta. Barnsjukvården har den lägsta andelen diagnossatta besök till övrig vårdpersonal. Verksamheten står för en femtedel av länssjukvårdens totala besök inom denna kategori. 11

12 Diagram 15 Andel diagnossatta besök, läkare och övrig vårdpersonal Täckningsgrad Senior Alert Indikatorn mäter hur stor andel av enheterna inom länssjukvården som registrerar i kvalitetsregistret Senior Alert. Senior Alert är ett kvalitetsregister vars syfte är att förbättra det förebyggande arbetet vad gäller vård av personer över 65 år. Åtta enheter (avdelningar) har registrerat riskbedömningar i registret och fler enheter har anslutit sig till registret under året. Under 2014 har enheterna registrerat 417 riskbedömningar, vilket motsvarar 3 % av totala antalet patienter över 65 år som vårdats inom länssjukvården. Registreringarna inom Allmänkirurgi/Urologin motsvarar närmare 9 % av verksamhetens patienter över 65 år. Diagram 16 Antal riskbedömningar registrerade i Senior Alert i relation till antalet patienter över 65 år (%) 12

13 Täckningsgrad Svenska palliativregistret Alla dödsfall ska registreras i Svenska palliativregistret med syfte att kvalitetssäkra och förbättra den palliativa vården. Palliativa registret visar på vårdens innehåll den sista veckan i livet. Registreringen i registret är låg, endast motsvarande 65 % 8 av de som avlidit inom länssjukvårdens verksamheter under perioden har rapporteras in i registret (92 patienter). Tabell 1 Registreringar i Svenska palliativregistret Avdelningstext Antal inrapporterade dödsfall (Palliativa reg) Antal utskrivna avliden (VAS) Andel inrapporterade i palliativa reg. av antal utskrivet avlidna Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Total Avd 51 Urolog/ÖNH % 118% 114% Avd Allmänkirurgi % 51% 50% Avd 6 Kirurgi och Ortopedi % 92% 79% Avd 56 Barnmedicin, nyfödda % Avd 49 Gynekologi % - 50% Avd 31 Ortopedi % 75% 71% TOTAL % 70% 65% Antibiotikaförskrivning Sambandet mellan förbrukning av antibiotika och resistensutveckling är starkt. Då resistenta bakterier fortsätter att öka är det av vikt att hålla antibiotikaförskrivningen på en restriktiv nivå. Överbehandling och onödig behandling ska undvikas, vilket poängteras i Landstingets läkemedelsstrategi. Uppföljning sker av förskrivning av antibiotika på totalnivå, det så kallade 250-målet 9, till personer 80 år och äldre samt till barn (0-6 år). Antibiotika förskrivning 250-målet Länssjukvårdens totala förskrivning av antibiotika minskar med 3 % i jämförelse med föregående år. Största förskrivningen av antibiotika sker inom Allmänkirurgi/Urologi. Där ökar förskrivningen något jämfört med föregående år. En minskning kan ses inom Ortopedi och Öron/Näsa/Hals/Käk-sjukvård. Diagram 17 Antibiotikaförskrivning, 250-målet (Antal recipen/1000 invånare) 8 Viss eftersläpning kan ske av rapportering i registret, vilket påverkar resultatet. 9 Landstingets totala mål <250 recipen/1000 invånare. Indikatorn mäter förskrivning av antibiotika för systemiskt bruk exkl. metenamin. 13

14 Antibiotika förskrivning (0-6 år) Förskrivningen av luftvägsantibiotika till barn har ökat med 3 % i jämförelse föregående år. Under årets första sex månader var förskrivningen lägre än i fjol. Utvecklingen under årets sista sex månader visar på motsatt utveckling. Diagram 18 Antibiotikaförskrivning till barn 0 6 år(antal recipen/1000 invånare) Antibiotika förskrivning (80 +) 10 Förskrivningen av antibiotika till personer 80 år och äldre har minskat med 7 % i jämförelse med föregående år. Störst andel förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi som dock ökat sin förskrivning med 12 %. Minskad förskrivning ses inom övriga verksamheter, främst inom Ortopedi. Diagram 19 Antibiotikaförskrivning till personer 80 år och äldre (Antal recipen/1000 invånare) Läkemedel med risk för beroendeutveckling Konsumtion av läkemedel såsom smärtstillande, ångestdämpande och sömnmedel kan leda till missbruk och beroende. Förskrivningen inom länssjukvården har ökat med 1 % sedan Störst förskrivning av läkemedel med risk för beroende sker inom Ortopedin som ökar sin förskrivning mellan de två åren med 3 %. 10 Indikatorn mäter förskrivning av antibiotika för systemiskt bruk. 14

15 Urvalet i indikatorn har justerats under pågående år. Läkemedel som tidigare inkluderats har nu exkluderats då dessa inte är beroendeframkallande. Detta påverkade i stort sett endast resultatet för barnsjukvården 11. I denna rapport visas justerat resultat för 2013 samt Diagram 20 Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling Sammanfattande resultat Läkarbesök och vårdtillfällen Totala antalet läkarbesök minskar med 3 % jämfört med Totala antalet vårdtillfällen minskar med 6 % jämfört med Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patients och patientens målsmans upplevelse av kvaliteten inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i länet är i nivå med riket. Skillnader finns mellan länets kliniker. Patientens upplevelse av kvaliteten inom den somatiska öppenvården värderas generellt något högre än genomsnitt i riket. Inom två av sex verksamheter visar indikatorerna tillgänglighet och delaktighet dock lägre patientupplevd kvalitet än riket i snitt. Patientens upplevelse av kvaliteten inom den somatiska slutenvården värderas bättre eller i likhet med genomsnitt i riket, förutom vad gäller tillgänglighet inom Ortopedi som värderas lägre. Samtliga verksamheter har utsedda kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter. Länskliniken Obstetrik/Gynekologi, har påbörjat implementering av rollen fullt ut. Implementering av individuell vårdplan, så kallad Min vårdplan, till samtliga cancerpatienter har påbörjats vid Obstetrik/Gynekologi. Särskilda individuella vårdplaner (SIP) för patienter med cancerdiagnos görs i samverkan med andra berörda aktörer. Saknas ännu kvantitativ data. Endast ett fåtal, åtta stycken brytpunkssamtal (samtal med palliativ patient) är registrerade i journalsystemet i enlighet med regionsgemensam rutin. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård 70 % av patienterna får besök inom 60 dagar (Mål 80 %), vilket är en försämring jämfört med 2013 (76 %). Målet nås dock inom verksamheterna Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Öron/näsa/hals. 11 Läkemedel som förskrivs vid sömnsvårigheter hos barn och unga, ej klassat som beroendeframkallande. 15

16 74 % av patienterna får påbörjad behandling inom 60 dagar (Mål 80 %), vilket är en förbättring jämfört med 2013 (73 %). Målet nås inom verksamheterna Barnsjukvården och Obstetrik/Gynekologi. Inom Ögonsjukvården har tillgängligheten förbättrats markant sedan I likhet med 2013 får 91 % av patienterna inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) besök inom 30 dagar (Mål 90 %). Målet nås i Kalix, Piteå och Gällivare. I Luleå Boden, som har flest patienter, nås inte målet. Större andel flickor än pojkar i länet får en första bedömning inom 30 dagar. 81 % av patienterna inom BUP får fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (Mål: 80 %), vilket är en förbättring jämfört med 2013 (77 %). Tillgängligheten på de olika orterna i länet varierar. Gällivare och Luleå Boden når målet. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Dokumentation avseende riskbedömning av levnadsvanor sker i väldigt liten utsträckning, främst gällande tobaksbruk. Inom länssjukvården görs dokumenterad riskbedömning för 4 % av patienterna. Mätning av hur stor andel patienter som är rökfria före operation möjliggörs under Effektiv hälso- och sjukvård Oplanerade återinskrivningar minskar en av tre tertial. Minskningen är dock mindre än målet på 10 %. Oplanerade återinskrivningar uppgår totalt inom länssjukvården till 9,7 %. Så kallad undvikbar slutenvård uppgår till 3 % av totala vårdtillfällen. I stort sett oförändrat jämfört med Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Diagnossättningsgraden för läkarbesök är 95 %, motsvarande värde för besök hos övrig vårdpersonal är 80 %. Åtta enheter registrerar i kvalitetsregister Senior Alert. Antalet riskbedömningar motsvarar 3% av totala antalet patienter över 65 år. Andelen registrerade patienter i Svenska palliativregistret är låg. 65 % av dödsfallen registreras. Förskrivningen av antibiotika på total nivå (250-målet) minskar med 3 % jämfört med Antibiotikaförskrivningen till barn (0-6 år) ökar med 3 % jämfört med Förskrivningen av antibiotika till äldre (80+) minskar med 7 % jämfört med Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling ökar med 1 % i jämförelse med