INSEGLINGEN TILL NORRKÖPINGS HAMNAR SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE
|
|
- Oskar Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 INSEGLINGEN TILL NORRKÖPINGS HAMNAR SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE Styrgruppen har varit representerad av; Bengt-Erik Bengtsson, NHS Tage Edvardsson, SjöV Pernilla Bergstedt, projektledare, SJöV Projektgruppen har varit representerad av; Ola Hjärtström, NHS Karl-Johan Ringbom, NHS Kjell Flodin, NHS Ewa Karlström, NHS Bennert Andersson, NHS Thomas Gustavsson, NHS Pernilla Bergstedt, projektledare, SjöV Thomas Åhsberg, SjöV Christian Lagerwall, SjöV Stefan Nilsson, SjöV Lennart Forsström, SjöV Ulf Lejdebrink, SjöV Emil Hesse, SjöV Markus Lundkvist, SjöV NORRKÖPING Tel: Fax:
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Farledens utbredning, utmärkning och muddring... 2 Miljö... 3 Samhällsekonomisk analys... 5 Riskanalys... 7
4 Sammanfattning Sjöfartsverket (SjöV) och Norrköpings Hamn och Stuveri AB (NHS) startade under 2004 en gemensam förstudie angående inseglingen till Norrköpings hamnar. Syftet var dels att analysera förutsättningarna för ett större utvecklingsprojekt med sikte på såväl förbättrad sjösäkerhet och ökad godsomsättning som större fartyg och vilka konsekvenser detta får för nuvarande farledsdimensioner och dels att framarbeta underlag för eventuellt produktionsprojekt Den samhällsekonomiska rapporten från Inregia redovisar att två typfartyg kan tänkas trafikera Norrköping hamn i framtiden. Alternativ A; Längd 240m, bredd 33m och djupgående 13,5m. Alternativ B; Längd 280m, bredd 40m och djupgående 15,3m. I förstudien har man tagit fram farledens dimensioner och utmärkning för de två fartygsalternativen. Man har även tittat på hur eventuella muddermassor och deponiplatser ser ur ett miljöperspektiv och funnit resultatet tillfredställande. Enligt rapporten från Inregia bedöms projektets samhällsekonomiska nytta ligga i intervallet miljoner kronor för alternativ A och miljoner kronor för alternativ B. De nyttoposter som ingår i beräkningen är vinster av sänkta transportkostnader och minskade emissioner. Investerings och underhållskostnader uppgår i alternativ A till 225 miljoner kronor och i alternativ B till 550 miljoner kronor. Beroende på valet av geografisk avgränsning och miljövärden blir enligt konsultrapporten nettonuvärdeskvoten, NNK, för alternativ A 0,49-0,79 och för alternativ B 0,23-0,31. Alternativ A visar således den största samhällsekonomiska lönsamheten. Efter att styrgruppen tagit del av förstudiens resultat beslutades att gå vidare med en miljökonsekvensbeskrivning. Sid 1
5 Inledning Sjöfartsverket (SjöV) och Norrköpings Hamn och Stuveri AB (NHS) beslutade 2004 att starta en gemensam förstudie angående inseglingen till Norrköpings hamnar. Förstudien har drivits i projektform och har haft som syfte att dels analysera förutsättningarna för ett större utvecklingsprojekt med sikte på såväl förbättrad sjösäkerhet och ökad godsomsättning som större fartyg och vilka konsekvenser detta får för nuvarande farledsdimensioner och dels att framarbeta underlag för eventuellt produktionsprojekt. Farlederna in till Norrköping ingår i den långsiktiga plan över prioriterade farleder som Sjöfartsverket arbetar efter. Norrköpings Hamn och Stuveri AB har behov av förbättringsåtgärder p.g.a. ökat trafiktryck. Finansieringen av förstudien har delats mellan SjöV och NHS på 50/50 basis. Interna kostnader har belastat var och en för sig. Farledens utbredning, utmärkning och muddring Idag får farleden trafikeras med fartyg som har dimensionerna längd: 240 m, bredd: 33 m och djupgående 11,8 m. Det finns även restriktioner som styr trafiken och de innebär att man i mörker endast tillåts anlöpa med fartyg som har en längd av 190 m, bredd 30 m och djupgående 11,8 m. Det finns även restriktioner som påverkar ankomst/avgång i Pampusrännan när det gäller sikt och vind. Sikten får ej understiga 3 NM. Vindrestriktionen är beroende av vilket fartyg som ankommer/avgår. Farleden anses vara underdimensionerad för dagens trafik. Bilden visar största tillåtna fartyg idag. Ljusblått fält motsvarar dagens Pampusränna och det mörkblå fältet motsvarar PIANC:s rekommendationer för farledens utbredning. Vid framtagande av farledens utbredning (dimensioner) för de föreslagna fartygen, som är beräknade enligt PIANCs rekommendationer, har lotsarna Sid 2
6 deltagit och deras erfarenheter nyttjats. Beräkningarna är teoretiska och skall ses som riktvärden. Muddermassornas mängd bygger på dessa beräkningar och kommer att verifieras och justeras när man genomfört en simulering av farleden. Tillsammans med lotsar i området har man tagit fram behov av ny utmärkning för de olika alternativen. Farleden är nysjömätt sedan tidigare men några kompletteringar har gjorts under projektets gång. De hydrografiska förhållandena är således väl dokumenterade. Åtgärdsområden för både alternativ A och B. Farledens tänkta utbredning (dimensioner), utmärkning, mängd muddermassor och kostnader för utmärkning och muddring finns presenterad bilaga 1. Totalt uppskattas muddrings- och utmärkningskostnaderna till 216 miljoner kronor för alternativ A och till 540 miljoner kronor för alternativ B. Därutöver tillkommer kostnader för att förstärka kajen (10 mkr i alternativ A och 12 mkr i alternativ B) Underhållskostnaden för tilläggsutmärkning uppgår till 80 tusen kronor per år i alternativ A och till 123 tusen kronor per år i alternativ B. Vraket vid Bodagrund måste i alternativ B tas bort och den kostnaden är väldigt svår att uppskatta då vraket är mer än 100 år gammalt. Vrak mer än 100 år gamla är skyddade enligt riksantikvarien och en borttagning kräver mycket kostsamma åtgärder. Under projektets gång utvärderades även den södra farleden vid Kungshamn. Det visade sig dock att kostnaden för muddring och komplettering av utmärkningen inte är realistisk jämfört med den norra farleden. Finns presenterat i bilaga 1. Miljö Förstudien har även haft som syfte att skapa beslutsunderlag för en eventuell miljökonsekvensbeskrivning om förstudien visar att man ska gå vidare med projektet. Sid 3
7 Sedimentundersökning genomfördes av ELK AB hösten Rapporten finns i sin helhet i bilaga 2. Sedimentundersökningens målsättning var att ge en bild av hur bottensedimentet är sammansatt och vilka ämnen i form av organiska och oorganiska föroreningar som kunde påträffas i det område av inre Bråviken som är påtänkt för muddring. Bottnarna i den inre delen av Bråviken består till största delen av styv lera. Torrsubstanshalten är tämligen hög (ca 30%) och den organiska halten är låg (ca 5% av ts). Löst sediment omfattar endast ca cm sedan vidtar riktigt styv lera. Det visar att man inte har någon mer omfattande sedimentation i det här området. Metallhalterna är tämligen låga och av de organiska föroreningarna är det endast fenoler, ftalater, mineralolja och PAH som är detekterbara. Någon toxitet kan heller inte påvisas efter genomförda microtoxanalyser. Resultaten är likvärdiga med det som SGU fann vid sina undersökningar vid kustkarteringen Sammantaget kan man konstatera att miljöstörande ämnen är låga i det sediment som planeras för muddring. Något enstaka högre värde har påträffats, men det gör ingen effekt på helheten. Massorna som sådana kan därmed knappast utgöra någon risk i samband med sjödeponering. Länsstyrelsen i Östergötland har informerats om ovan undersökningar och de ansåg att de är tillräckliga för ändamålet. Deponiområden i inre Bråviken. För att undersöka möjligheterna till sjödeponering gav Norrköpings kommun SMHI i uppdrag att utreda hur bottenströmmar påverkar tippning och påverkas av tippningen i 4 av 11 områden som SGU pekat ut som ackumulationsbottnar i en Sid 4
8 detaljerad undersökning som gjordes i samband med kustkarteringen SMHI har även uppskattat risken för erosion av det tippade materialet. Genom datorsimuleringar kom man fram till att det är ackumulationsbottnar i områdena 1 och 2 nordväst respektive norr om Esterön. Dessa områden bedöms därför vara de mest lämpade för deponering av muddermassor. I dessa områden bedömer SMHI att deponering kan ske utan större risk för erosion med ca 1,5-2 miljoner m 3 i område 1 och med ca 5-6 miljoner m 3 i område 2. Områdena 3 och 4 bedöms mer osäkra ur erosionssynpunkt och kräver kompletterande utredningar innan de kan bli aktuella för deponering. Volymerna i områdena 1 och 2 räcker dock till för de ca 5,7 miljoner m 3 muddermassor som det som mest kan bli fråga om i det aktuella projektet. Rapporten från SMHI finns i sin helhet i bilaga 3. Samhällsekonomisk analys För att få underlag för sina respektive bedömningar och beslut i anslutning till en eventuell utbyggnad av farleden till Norrköping gav Norrköpings Hamn och Stuveri (NHS) och Sjöfartsverket i uppdragit åt konsultföretaget Inregia AB att göra en samhällsekonomisk och företagsekonomisk bedömning av en utbyggd farled till Norrköpings hamn. Sjöfartsverket och Norrköpings Hamn och Stuveri har bistått konsulten och löpande lämnat synpunkter på konsultens beräkningsunderlag och rapportutkast. Konsulten har dock haft full frihet att göra sin egen självständiga bedömning och att uttrycka denna i sin rapport. Inregias uppdrag genomfördes i två steg. Steg 1 innefattade en marknadsanalys med syfte att undersöka behovet av en utbyggd farled. Godstransporternas och fartygsflottans utveckling analyserades i syfte att utröna vilka fartygstyper och fartygsstorlekar som på sikt bedöms vara intressanta att kunna trafikera Norrköpings hamn. Med utgångspunkt i denna marknadsanalys har två alternativa dimensionerande fartyg för farleden till Norrköping definierats. Alternativ A; Längd 240m, bredd 33m och djupgående 13,5m. Alternativ B; Längd 280m, bredd 40m och djupgående 15,3m. Steg 2 innefattade en samhällsekonomisk analys av de två utbyggnadsalternativen. Utfallet för utbyggnadsalternativen angavs förhållande till ett nollalternativ som innebär bibehållen verksamhet med oförändrade farledsförhållanden. Steg 2 innehöll även en företagsekonomisk kalkyl separat för NHS och Sjöfartsverket, en bedömning av utbyggnadsalternativens effekter enligt kriterierna i Motorways of the Sea och en bedömning av utbyggnadens bidrag till de transportpolitiska delmålen. Bedömningarna av utbyggnadens samhällsekonomiska och företagsekonomiska konsekvenser baserades på underlag från ett flertal källor. Statistik, intervjuer och Sid 5
9 modellsimuleringar tillämpades som underlag för att göra prognoser av olika slag. Dessa prognoser avser framförallt utbyggnadens effekter på: Kostnaderna för att transportera gods sjövägen till/från Norrköpings hamn Sammansättningen av fartyg (typ och storlek) som transporterar godset Volymer av olika gods som transporteras sjövägen till/från Norrköping Anledningen till att utbyggnaden kan leda till effekter av samhällsekonomisk och/eller företagsekonomisk betydelse beror på att kostnadsminskningar ibland kan uppnås genom användning av större fartyg. Enligt rapporten från Inregia bedöms projektets samhällsekonomiska nytta ligga i intervallet miljoner kronor för alternativ A och miljoner kronor för alternativ B. De nyttoposter som ingår i beräkningen är vinster av sänkta transportkostnader och minskade emissioner. Investerings och underhållskostnader uppgår i alternativ A till 225 miljoner kronor och i alternativ B till 550 miljoner kronor. Beroende på valet av geografisk avgränsning och miljövärden blir enligt konsultrapporten nettonuvärdeskvoten, NNK, för alternativ A 0,49-0,79 och för alternativ B 0,23-0,31. Alternativ A visar således den största samhällsekonomiska lönsamheten. I ett tidigt skede beslutades att en analys av säkerhetseffekterna skulle presenteras av Sjöfartsverket i en särskild rapport. En bedömning av säkerhetseffekterna redovisas i bilaga 6 och ingår i Sjöfartsverkets samlade bedömning av projektets samhällsekonomiska nytta, bilaga 5. Inregias rapport visar att projektets lönsamhet framförallt beror på hur stor andel gods som efter en utbyggnad transporteras i större fartyg jämfört med före utbyggnaden samt hur fartygssammansättning förändras efter åtgärden. Efter genomgång av konsultens rapport har Sjöfartsverket gjort kompletterande beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan. I bilaga 5 redovisas beräkningar av förändrade transportkostnader genom att studera optimala sändningsstorlekar och vinsterna av att utnyttja fartygens hela lastkapacitet jämfört med situationen i dagens farled. Den samhällsekonomiska nyttan av förbättrad säkerhet har skattats genom att värdera den merkostnad som dagens säkerhetsrestriktioner ger upphov till. Genom Sjöfartsverkets kompletterande beräkningar har bedömningen av storleken på projektets samhällsekonomiska nytta gjorts tydligare och förhoppningsvis mer exakt. Enligt Sjöfartsverkets beräkningar är den samhällsekonomiska nyttan för Alternativ A 390 miljoner kronor vid en kalkylperiod på 40 år och 631 miljoner kronor för alternativ B vid samma kalkylperiod. Nettonuvärdeskvoten blir 0,34 respektive -0,11 för alternativ A och alternativ B. Rapporten från Inregia finns i sin helhet i bilaga 4 Sjöfartsverkets positionspapper finns i bilaga 5 Sid 6
10 Riskanalys I överenskommelse med konsultföretaget Inregia AB och Norrköping Hamn och Stuveri AB (NHS) har Sjöfartsverket tagit på sig ansvaret att komplettera Inregias ekonomiska analys (Inregia, 2006) med en analys av olycksriskernas ekonomiska betydelse i de olika utbyggnadsalternativen för farleden till Norrköpings hamn. Olyckriskvärderingen innebar att ekonomiskt kvantifiera de förväntade olyckskonsekvenserna som följd av alternativen Utbyggnad A, Utbyggnad B och Nollalternativet. Ansatsen inriktar sig på de grundstötningar och kollisioner där dimensionerna på fartygen och farleden är kritiska. Därför avgränsades värderingen till de av Inregia definierade typfartygen och de olika områden som påverkas av en utbyggnad. Sannolikheten för grundstötningar och kollisioner bedömdes av lotsar och kalibrerades med trafikdata och olyckstatistik. Konsekvenserna på liv, miljö, egendom och funktion kvantifierades genom att ge varje kombination av utbyggnadsalternativ, lokal, olyckstyp och typfartyg en representativ olycka med en given ekonomisk värdering. Risken kvantifierades för varje alternativ. De förväntade olyckskostnaderna beräknades för de olika alternativen under perioden De förväntade olyckskostnaderna under perioden är för Utbyggnad A: ca 7 milj kr, för Utbyggnad B: ca 10 milj kr och för Nollalternativet: ca 35 milj kr. Riskproportionerna mellan alternativen är således Utbyggnad A: 1, Utbyggnad B: 1,4 och Nollalternativet: 4,8. Olyckriskvärderingen avslutas med en diskussion omkring dess olika komponenter, antaganden och osäkerheter. Rapporten finns i sin helhet i bilaga 6 Sid 7
SJÖFARTSVERKET Infrastru ktu r Handläggare, direkttelefon Dnr: Johan Wahlström,
SJÖFARTSVERKET Infrastru ktu r Handläggare, direkttelefon 2017-06-22 : 15-01 771 Johan Wahlström, +46 104785643 PM Revidering av rapport R160921/Riskanalys Landsortsfarleden Bakgrund Södertälje Hamn AB
Läs merUtbyggnad av farleden till Norrköpings hamn
Utbyggnad av farleden till Norrköpings hamn Joakim Johansson och Cecilia Henriksson Inregia AB, mars 2006 på uppdrag av Norrköpings Hamn och Stuveri AB och Sjöfartsverket 2 Innehåll INNEHÅLL... 3 1. INLEDNING...
Läs merKompletterande samrådsunderlag
Kompletterande samrådsunderlag Norrköpings kommun Nya kajer m.m. vid ampusterminalen, Norrköping vattenverksamhet Komplettering avseende dumpningsområde för muddermassor i havet Göteborg 2016-11-30 ampuskajen
Läs merMötesanteckningar. 1. Agenda för mötet. 2. Frågor och synpunkter
Uppdrag MKB avseende inseglingen till Norrköpings hamnar Mötets syfte Samråd enligt miljöbalken angående MKB för planerade åtgärder i inseglingen till Norrköpings hamnar Datum och plats Onsdagen den 25
Läs merVälkommen på samråd Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna
Välkommen på samråd Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna Dagordning Allmänt om projektet Tidplan Tillstånd, MKB, samråd Planerad verksamhet Avgränsningar Konsekvensutredningar Avslutning
Läs merVi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun
Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun Säkrare farled till Norrköping Farleden in till Norrköpings hamn är en viktig transportlänk
Läs merFarled till Norrköpings hamnar
Samlad effektbedömning 1(10) Objektnr: SjöV 001 Anders Ljungberg 090313 Gunnar Eriksson 091209 Farled till Norrköpings hamnar SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Utbyggnaden av farleden till Norrköpings hamnar för
Läs merOrrekullagården, Orrekullavägen 2, Kolmården
Uppdrag MKB avseende inseglingen till Norrköpings hamnar Mötets syfte Samråd enligt miljöbalken angående MKB för planerade åtgärder i inseglingen till Norrköpings hamnar Datum och plats Torsdagen den 26
Läs merProjekt Valdemarsviken
Projekt Geografiska verksamhetsområden F d Lundbergs läder Förorening från garveriverksamhet i Valdemarsvik under perioden1870-1960 (ca) Deponin Valdemarsviks kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län
Läs merUppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn
Underlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn Tippområde Farledsyta Sammanfattning I den statliga Hamnstrategiutredningen har Gävle Hamn föreslagits som en prioriterad hamn av särskild
Läs merKompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Mattias Lundberg E-post: mattias.lundberg@sika-institute.se PM 133-220-99 2000-02-29 Näringsdepartementet Att: Ann-Katrin Berglund 103 33 STOCKHOLM Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Läs merMuddring av Hemfjärden
Muddring av Hemfjärden Ett uppdrag för Örebro kommun Historik Fastställt farledsdjup 2,1 m Sjöfartsverkets ansvar för farleden upphörde 1969 Örebro kommun ansvar för underhåll sedan 1970-talet 1 Historik
Läs merUtbyggnad av farleden till Gävle hamn
Samlad effektbedömning 1(11) Version: 4 Objektnr: SjöV 002 Henrik Swahn 090203 Redigerad och Anders Ljungberg 090310 Utbyggnad av farleden till Gävle hamn SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Utbyggnaden av inseglingen
Läs merUnderlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn
Underlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn Sammanfattning I den statliga Hamnstrategiutredningen som redovisades 2007 har Gävle Hamn föreslagits som en prioriterad hamn av särskild
Läs merDjupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
Läs merNuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare
Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens
Läs merHAMNFLYTT INFORMATIONSMÖTE Norrköpings Hamn AB/Norrköpings kommun
HAMNFLYTT INFORMATIONSMÖTE 2017-03-09 Norrköpings Hamn AB/Norrköpings kommun Agenda Presentation av deltagare Presentation av utbyggnadsplanerna och tidplan (Eric) Samråds och tillståndsprocessen (Erica)
Läs merTransportstyrelsens rekommendationer för simulering av farleder
1 (6) Datum Dnr/Beteckning Version v 01.00 Transportstyrelsens rekommendationer för simulering av farleder 1. Inledning Transportstyrelsen har utgett riktlinjer för utformning av farleder 1. De syftar
Läs merVälkommen på samråd! Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje kanal och sluss
Välkommen på samråd! Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje kanal och sluss Vi som informerar Thomas Åhsberg/Anna Nylén, Sjöfartsverket
Läs merUtbyggd farled Klintehamn, TRV008
Utbyggd farled Klintehamn, TRV008 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Den nuvarande hamnen i Klintehamn och farleden dit tillåter bara relativt små fartyg
Läs merPM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
Läs merBilagan följer i ordning de steg och förutsättningar som bör genomföras för komplettering av kalkyl.
Bilaga 3 Genomförande av kalkyl i Excelark Denna bilaga utgör stöd vid hantering av det excelark som rekommenderas för genomförande av samhällsekonomisk kalkylering med stöd av mikro eller mesomodeller
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-29 260 Ansökan om bidrag till huvudstudie av förorenade sediment i Falkenbergs hamnbassäng. KS 2015-295
Läs merKort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo
Läs merStudiebesök i Gävle hamn den 13-14 oktober 2010 Rapport nr O-hamn 2010:21
Studiebesök i Gävle hamn den 13-14 oktober 2010 Rapport nr O-hamn 2010:21 2010-11-03 Författad av Alf Lindmark, Cowi AB Rapport från studiebesök i Gävle hamn. 1(10) Studiebesöket Projektledningsgruppen
Läs merSjöfartsverket/Norrköpings kommun. Inseglingen till Norrköpings hamn. Miljökonsekvensbeskrivning
Säkerhetshöjande åtgärder i inseglingen till Norrköpings hamn Sjöfartsverket/Norrköpings kommun Inseglingen till Norrköpings hamn Miljökonsekvensbeskrivning Sjöfartsverket/Norrköpings kommun Inseglingen
Läs merHur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi
Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5
Läs merMarinarkeologisk utredning etapp I, fastigheter Kallaxheden 1:1, Sandön 8:5 m.fl., Luleå kommun, Norrbottens län.
Ann-Christin Burman Länsstyrelsen Norrbotten 971 86 Luleå Marinarkeologisk utredning etapp I, fastigheter Kallaxheden 1:1, Sandön 8:5 m.fl., Luleå kommun, Norrbottens län. Sammanfattning Sjöhistoriska
Läs merSAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR
SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR MANUAL TILL EXCELVERKTYG 2018-12-03 SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR Manual till Excelverktyg KUND Trafikverket KONSULT WSP Advisory WSP
Läs merBedrivande av hamnverksamhet i Forsmarks hamn
Sidan 1 av 14 Välkomna! Bedrivande av hamnverksamhet i Forsmarks hamn Samrådsmöte Östhammar, 24 augusti 2016 Förslag till dagordning Presentationer Inledning Erik Setzman, miljöhandläggare Verksamhet och
Läs merSamlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen ( låsningar )
Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar ) OBJEKT: BVGb_008 Trollhättan-Göteborg (Olskroken), dubbelspår (inklusive stationer
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Läs merPM Kostnadskalkyl Borstahusens hamn
Sid 1(4) Daterad 2016-11-14 Er ref: Gesa Hildebrand Vår ref: Lars Hammar Uppdragsnr: 7016_1007 PM Kostnadskalkyl Borstahusens hamn Structor Mark Malmö AB Org nr 556794-1132 Rundelsgatan 16 Tel: 040-20
Läs merINSEGLINGEN TILL NORRKÖPINGS HAMN - RISKANALYS AV NAVIGATIONSOLYCKOR UNDER ANLÄGGNINGSFASEN
INSEGLINGEN TILL NORRKÖPINGS HAMN - RISKANALYS AV NAVIGATIONSOLYCKOR UNDER ANLÄGGNINGSFASEN 2007-09-24 INSEGLINGEN TILL NORRKÖPINGS HAMN - RISKANALYS AV NAVIGATIONSOLYCKOR UNDER ANLÄGGNINGSFASEN Datum:
Läs mer8. Sammanfattning av sedimentanalyser
I de två underliggande lagren som analyserats motsvarar kromhalten klass 5 i båda fallen. Resterande parametrar motsvarar klass 3 eller lägre. Kromhalten i område C är som högst i det understa analyserade
Läs merUtbyggnad av Arendal 2
Göteborg 2012-09-11 1(12) 1. Bakgrund Göteborgsregionen är Sveriges viktigaste industri- och transportcentrum med Göteborgs hamn som navet. Hamnen är lokaliserad i ett läge som har begränsade geografiska
Läs merVilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?
Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment? Nätverket Renare Marks vårmöte Malmö den 19-21 mars 2013 Advokat Maria Paijkull Klassificering av muddermassor Muddermassor är avfall Finns inga kriterier
Läs merOstkustens trafikområde
Uppdaterad : 2010 05-21 Detta är en sammanställning av maximala dimensioner och marginaler erfarenhetsmässigt med en godtagbar säkerhet kan lotsas under normala förhållanden i olika farleder / hamnar inom
Läs merMånadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping
1 (10) MÅNADSREDOVISNING Farledsavdelningen Handläggare, direkttelefon 2010-06-17 : 0903-10-01180 Åsa Jansson, 011-19 15 19 Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping Avser
Läs merInfrastruktur Handltiggare, Ert datum Er beteckning. Patrik Wiberg N2010!34601E
SJOFARTSVERKET t0825 Infrastruktur Handltiggare, Ert datum Er beteckning Patrik Wiberg 2010-07-09 N2010!34601E 1(5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande angående Gassco AS och Swedegas Intercon
Läs merVälkomna till informationsmöte! Sanering av Fagersanna strandstad
Välkomna till informationsmöte! Sanering av Fagersanna strandstad 23 januari 2017 Sanering av Fagersanna strandstad Mötet idag innehåll och presentation av deltagare Hur var det tänkt? Hur gick det? PM
Läs merStockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Inlagor November 2016 Ändring Utloppsledning Stockholm 2016-12-29 21 juni 2016 VD- stab Miljöchef Lars Lindblom Tel 0852212450 lars.lindblom@stockholmvatten.se
Läs merFörstudie för Spårväg syd
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR: 1.5.3.-414/11 SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Inger Bogne Telefon: 508 15450 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Förstudie för Spårväg syd Svar på remiss från
Läs merMiljöeffekter av ny sluss i Södertälje och farledsförbättringar i Mälaren översiktlig kunskapssammanställning
Miljöeffekter av ny sluss i Södertälje och farledsförbättringar i Mälaren översiktlig kunskapssammanställning 2009-08-27 Upprättad av: Susanna Nilsson och Anna Gustafsson Granskad av: Mikael Wallin RAPPORT
Läs merModellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen
Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen Lokaliseringsutredning och miljöeffektbedömning för mudderdeponi för Ringhals AB. Seminarium om sediment
Läs merSammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Läs merBILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen
Läs merProjektplan - Hållbarhetsintegrering
Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret
Läs merFörorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder
Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län 1 G5 2 Föroreningssituationen
Läs merFörslag till ny avgiftsmodell för Sjöfartsverket
1 (8) PM Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon Thomas Ljungström, +46104784896 : Förslag till ny avgiftsmodell för Sjöfartsverket Förslaget i korthet: - Att Sjöfartsverket går vidare med
Läs merNaturskyddsföreningen i Stockholms län
Naturskyddsföreningen i Stockholms län Till Sjöfartsverket Att Tage Edvardsson 601 78 Norrköping Stockholm 2006-06-05 Naturskyddsföreningens i Stockholms län yttrande över miljökonsekvensbeskrivningen
Läs merStartbesked för genomförande av etapp 2 för exploateringsprojekt Bresshammar 1:1, Stavlund
TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2012:93-254 Mark- och exploateringsenheten 2018-10-02 1/4 Handläggare Jörgen Altin Startbesked för genomförande av etapp 2 för exploateringsprojekt Bresshammar
Läs merYttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merI Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012
I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,
Läs mer2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell
2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören
Läs merKommittédirektiv. Utredning av den svenska lotsningsverksamheten och dess framtid. Dir. 2006:116. Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 2006
Kommittédirektiv Utredning av den svenska lotsningsverksamheten och dess framtid Dir. 2006:116 Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall
Läs merSyfte. Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna. Bakgrund
Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna Anna Nylén Trafikverket/Sjöfartsverket Syfte Syftet med projektet är att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i de allmänna farlederna
Läs merSamhällsekonomisk bedömning av en utbyggnad av farleden till Gävle hamn
1 Sjöfartsverket Sjöfart och Samhälle 2009-02-04 Henrik Swahn, konsult, Sjöfartsverket redigerad version 2009-06-05 PM. Samhällsekonomisk bedömning av en utbyggnad av farleden till Gävle hamn 2 Innehållsförteckning
Läs merVärdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs merHavs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO
1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour
Läs merMEDDELANDE. Bilagor: 4. Datum: Er beteckning: 1 (6) 18-M109. Handläggare Avd/Sektion Staffan Åsén Miljö
1 (6) Underlag för avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken inför ansökan om ändringstillstånd för ökad deponering samt deponering av sidoberg i ViRi-gropen i Malmberget, LKAB Ansökan om ändringstillstånd
Läs merBILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA
BILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG I STOCKHOLMS STAD I Stockholm finns ett antal äldre, nedlagda, deponier. För undersökning och av avslutade kommunala deponier ansvarar kommunen. Att förvara
Läs merAllmänna platser Kommunen föreslås vara huvudman för allmänna platser inom planområdet.
men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för de byggrätter som gått förlorade. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Allmänna platser Kommunen föreslås vara huvudman för allmänna
Läs merHur arbeta med förorenade massor
Hur arbeta med förorenade massor Förorenade jordmassor, mudder, sediment Antal markärenden i Göteborg per år: ca 100 st Pågående saneringsärenden: 80 st Ärenden där massor uppkommer som klassas som FA:
Läs merKyrkudden Gymnasiet (B285) Plan- och genomförandebeskrivning
1 (9) Samråd beslut, SBU, 2015-06-25 Granskning beslut, SBU, 20XX-XX-XX Antagande, KS/KF 20XX-XX-XX Laga kraft, 20XX-XX-XX Till Tillägg till Kyrkudden Gymnasiet (B285) Rättvik Rättviks kommun Plan- och
Läs merSamråd enligt 6 kap. miljöbalken inför tillståndsprövningen av den planerade utbyggnaden av Klintehamns hamn
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2011-05-10 Dnr NV-04703-11 Region Gotland Hamnavdelningen 621 81 VISBY Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför tillståndsprövningen av den planerade
Läs merTertialbokslut 2 jämte prognos 2 för Kapellskärs Hamn AB
6. KAPHAB 2016-09-26 Tertialbokslut 2 jämte prognos 2 för 2016- Kapellskärs Hamn AB Marknaden Som en följd av en ökad osäkerhet i världsekonomin skrev IMF i början av 2016 ner sin prognos för den globala
Läs merINSEGLING GÄVLE RISKVÄRDERING AV OLYCKOR
RISKVÄRDERING AV OLYCKOR 2011-02-28 RISKVÄRDERING AV OLYCKOR Datum: 2011-02-28 Författare Markus Lundkvist 601 78 Norrköping Tel: 011-19 10 00 Fax: 011-19 10 55 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2
Läs merPM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530. Datum: 2006-09-01. Antal sidor: 8.
PM RISKINVENTERING Daftö Feriecenter Strömstad kommun Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530 Datum: 2006-09-01 Antal sidor: 8 Upprättad av: Kontrollerad av: Erik Midholm Hanna Langéen Innehållsförteckning
Läs merKalkyl PM Väg E6 Trelleborg-Vellinge
Väg E6 Trelleborg-Vellinge Objektnr: 881054 Datum: 2008-12-06 Rev: 2009-01-26 Rev: 2009-05-27 Kalkyl PM Väg E6 Trelleborg-Vellinge 1(6) Kalkyl-PM Datum: 2009-05-27 Beteckning: Väg E6 Trelleborg-Vellinge
Läs merGöta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Läs merTrafikutredning Kyrkerud- Strand
ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och
Läs merUndersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun
i Lännerstasundet, Nacka kommun. 2011-06-13 Upprättad av: Anne Thorén och Peter Plantman Granskad av: Magnus Land RAPPORT i Lännerstasundet, Nacka kommun. Kund Nacka Kommun David Högberg 131 81 Nacka Konsult
Läs merFörslag till lokal trafikföreskrift gällande förbud mot transporter av farligt gods på väg E4/E20 i Solna och Stockholms kommuner.
Dnr Sida 1 (5) 2015-08-04 Handläggare Lars-Göran Jansson 08-508 261 97 Till Trafiknämnden 2015-08-20 Förslag till lokal trafikföreskrift gällande förbud mot transporter av farligt gods på väg E4/E20 i
Läs merStartbesked för genomförande av etapp 1 för exploateringsprojekt Strängnäs 2:1, Södra Stadsskogen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2015:653-251 Mark- och exploateringsenheten 2018-10-04 1/4 Handläggare Jörgen Altin Startbesked för genomförande av etapp 1 för exploateringsprojekt Strängnäs
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merLivscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION
Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION Byggnadens nytta Långsiktigt byggnadsvärde = Samhällsekonomiskt intressant Långsiktigt effektiva byggnader är sådana
Läs merOSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-05-025a Datum Göran Johanna Johanna 2009-04-20
Läs merINBJUDAN TILL SAMRÅD Hargshamns Hamn
INBJUDAN TILL SAMRÅD Hargshamns Hamn Samråd om farledsutvidgning och muddertippning 2008-05-28 Bakgrund Hamnen i Hargshamn är en industri- och bulkhamn som drivs av Hargs Hamn AB. Bolaget ägs av Östhammars
Läs merVem gör vad? Uppdrag: Tillvarata sjöfartens potential i den trafikslagsövergripande långtidsplaneringen
Planering och genomförande av farledsprojekt Maritima konstruktioner, Gävle 170607 Johan Axiö Sjöfartsverket/ Vem gör vad? ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merProjektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad
Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,
Läs merFörslag på att införa sociala investeringsfonder
2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens
Läs merKommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009
Kommittédirektiv Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar Dir. 2009:127 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera de konsekvenser
Läs merHplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14
Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras
Läs mer3. Förutsättningar och basfakta, kort beskrivning av objektet
Objektnr 85544655 Kalkyl-PM Datum: 2008-08-22 Beteckning: Version 1 1. Bakgrund Väg 2183 ingår i det lokala vägnätet och går mellan Ed och Nössemark i Dals Eds kommun, Västra Götaland. Vägen utgör enda
Läs merVindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen
Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering
Läs merNaturskyddsföreningen i Stockholms län. Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen för Värtahamnen-Frihamnen-Loudden
2004-04-08 SWECO VIAK AB Att. Jenny Olsson Box 34 044 100 26 Stockholm Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen för Värtahamnen-Frihamnen-Loudden Naturskyddsföreningen i Stockholms län har tagit del
Läs merAvtalsbilaga 4 dnr 454-4653/2004 Inkluderar även Dnr: 454-2688/2005 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm Stad
Avtalsbilaga 4 dnr 454-4653/2004 Inkluderar även Dnr: 454-2688/2005 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm Stad inom niijomiijarden, Stockholm Diarienummer för ursprunglig ansökan: 454-4653/2004
Läs merSektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten. Kompletterande PM till Bullerutredning Landvetter PUBLIKATION 2012:02
Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Kompletterande PM till Bullerutredning Landvetter PUBLIKATION 2012:02 2 (19) Titel: Kompletterande PM till Bullerutredning Landvetter Datum: 2012-04-10 Beställare:
Läs merEkonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för
Läs merSynpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden
Till Stockholm, 15 september 2005 SWECO VIAK AB Petra Carlén Box 34044 100 26 Stockholm Synpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden Sammanfattning
Läs merStråkstudie Göta älv - Vänern. Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal. Bertil Hallman senior utredningsledare
Stråkstudie Göta älv - Vänern Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal 2016-12-12 Bertil Hallman senior utredningsledare Hur länge kan Vänersjöfarten bedrivas i nuvarande slussar
Läs merYTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN
YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika
Läs merKonsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift
1 (5) KONSEKVENSUTREDNING Stab Styrning och planering Handläggare, direkttelefon Sven Carlsson, +46721412665 2018-10-08 Dnr: 18-03417 Enligt sändlista Konsekvensutredning angående förslag till ändringar
Läs mer1 Inledning. 2 Yttrande
PM TITEL Kommentarer till yttrande Riskanalys för östra centrum i Partille DATUM 25. februari 2013 PROJEKTNUMMER A026849 / 164361 VERSION PM001 UTARBETAD Rebecka Thorwaldsdotter GRANSKAD Göran Davidsson
Läs merGranskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar
Revisionsrapport* Stadsrevisionen i Örebro Granskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar Örebro kommun 2008-02-08 Martin Gavelius *connectedthinking Innehållsförteckning
Läs merBottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013
Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.
Läs merär EMAS-registrerad Hur arbetar ni systematiskt med att ständigt förbättra miljöledningssystemet? Miljöutredningen är från år 2000.
2 (5) Bilaga 1. Del I Myndigheten är ISO-certifierad:, inte som helhet men två avdelningar är certifierade enligt ISO 9000. är EMAS-registrerad Hur arbetar ni systematiskt med att ständigt förbättra miljöledningssystemet?
Läs mer