Utbyggnad av farleden till Gävle hamn
|
|
- Gunilla Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samlad effektbedömning 1(11) Version: 4 Objektnr: SjöV 002 Henrik Swahn Redigerad och Anders Ljungberg Utbyggnad av farleden till Gävle hamn SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Utbyggnaden av inseglingen till Gävle hamn och därmed sammanhängande åtgärder i hamnen för att kunna ta emot större fartyg bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam. Vissa negativa effekter som inte kvantifierats/prissatts finns, t ex vissa bullereffekter men dessa kommer att regleras i särskild ordning vilket gör att bedömningen av att projektet är lönsam inte förändras. Åtgärden förbättrar förutsättningarna för användningen av kostnadseffektiva och energieffektiva sjöfartslösningar för både enhetslastat gods och bulkgods samtidigt som säkerheten graderas upp till den standard som rekommenderas av relevanta internationella organisationer (PIANC). Åtgärden bedöms därför bidra till en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Alternativa åtgärder har inte studerats på ett sådant sätt att det går att säkert säga om åtgärden är kostnadseffektiv. Åtgärden syftar till sänkta transportkostnader för näringslivet i hamnens upptagningsområde, till sänkta trafikeringskostnader samt till en ökad trafiksäkerhet för sjöfarten på Gävle. De beräkningar som gjorts visar att åtgärden har betydande kvantifierbara positiva effekter i
2 2(11) dessa tre dimensioner. Dessutom uppnås som en indirekt effekt en positiv miljöeffekt genom att användning av större fartyg ger mindre emissioner och mindre energiförbrukning per transporterat ton. Frågan om en utbyggnad av farleden till Gävle har utretts grundligt vid flera tillfällen under de senaste åren. Tekniskt sett finns ingen mera betydande osäkerhet eftersom det finns stor erfarenhet av liknande muddrings-, sprängnings- och anläggningsarbeten från andra hamnar under senare år t ex Göteborg och Malmö. Oväntat stora föroreningar av muddermassor kan dock förorsaka vissa merkostnader. När det gäller bedömningen av marknadsutveckling (efterfrågeprognos) finns en viss osäkerhet. Denna är dels av generell karaktär kopplad till ekonomisk tillväxt och konjunktur; denna typ av osäkerhet torde finnas för alla projekt som i första hand är inriktade på godstransporter. Den andra viktiga osäkerheten gäller utvecklingen för de specifika industrier och företagen i den region som utgör hamnens upptagningsområde. Betydande insatser har gjorts för att ta fram utredningsmaterial som kan belysa den sistnämnda osäkerheten. Sammantaget kan bedömningen anses vara säker till något osäker. BESKRIVNING Nuläge Gävle hamn har en marknadsandel på nära tre procent av allt gods som går via de allmänna hamnarna i Sverige. För skogsprodukter och container är marknadsandelen större 1. Gävle hamn kan idag närmast betraktas som en centralhamn för försörjningen av Nedre Norrlands industri med insatsvaror och energi. Det innebär att bulkgods av olika slag spelar en stor roll för Gävle hamn. I ton räknat dominerar de inkommande godsflödena som utgör ca två tredjedelar av det totala godsflödet över kaj som år 2007 uppgick till nära fem miljoner ton. Trafiken i hamnen domineras idag av skogsprodukter, oljeprodukter och container. Transporterna av olja ökade kraftigt år 2006 då transporterna av flygbränsle till Arlanda flyttades till Gävle hamn varifrån bränslet går med tåg till Brista och därifrån via ledning till Arlanda. Oljetransporterna innehåller också andra viktiga delar t ex transporter till en stor distributionsterminal och leveranser direkt till industrier. Dessutom finns viss transittrafik med oljeprodukter. Containertrafiken har utvecklats starkt på senare år. Trafiken bedrivs av två rederier som har linjer som förbinder Gävle med de stora containerhamnarna i Hamburg och Rotterdam. Vissa flöden av containergods går också från Gävle till Göteborg med tåg. Genom den nu avslutade ombyggnaden av E4 mellan Uppsala och Gävle till motorväg har vägförbindelserna till områdena kring Uppsala, norra Stockholm och norra Mälardalsområdet förbättrats betydligt vilket kan skapa möjligheter för utveckling av ny trafik över hamnen. 1 WSP rapport , Gävle hamn kommunens olika roller, sid 31 ff
3 3(11) Även järnvägssystemets pågående och planerade utveckling i Gävle hamns omland bör påverka hamnens utvecklingsmöjligheter på ett positivt sätt. Hamnstrategiutredningen pekar ut Gävle som en av de strategiska hamnarna i Sverige och säger följande : Gävle Hamn är också en viktig hamn för skogsindustrin i södra Norrland och norra Svealand. Genom Gävle Hamns stora bredd på service och goda tillväxt bör hamnen ingå i listan av strategiska hamnar Volymstillväxten har som nämnts varit god under många år; under perioden växte den hanterade godsmängden med 75 procent vilket motsvarar en genomsnittlig tillväxttakt på 3,7 procent per år. Containerhanteringen har vuxit ännu snabbare. När det gäller utvecklingen framåt ser hamnen möjligheter till en trafiktillväxt med upp till åtta procent per år under perioden I de analyser som gjorts har dock mera konservativa prognoser för utvecklingen använts. I den prognos som utgör huvudscenariot antas en tillväxt av godsvolymen med 1,2 procent per år för hela prognosperioden utom för container som antas växa med sex procent per år till 2017 och därefter i samma takt som övrig godsvolym. Som känslighetsanalys har beräkningar också gjorts för två andra scenarier. Ett scenario har initialt snabbare tillväxt (+3,7 procent per år vilket överensstämmer med den historiska tillväxten) under en första tioårsperiod för att därefter övergå till samma tillväxttakt som huvudscenariot. Den andra känslighetsanalysen avser ett scenario med nolltillväxt över hela perioden. Problem och önskemål Farleden till Gävle uppfyller inte de säkerhetskrav som ställs idag. Dimensionerna på dagens insegling till Gävle hamn samt djup- och kajförhållanden i hamnen gör det nödvändigt med hårda restriktioner när det gäller sikt, vind och mörker vilket medför att större fartyg som önskar angöra hamnen ofta tvingas vänta vilket är dyrt för både fartygsägare och varuägare. Containertrafikens tillväxt under senare år har också kommit Gävle till del. Tillväxten i Gävle har varit relativt starkare än i landet i övrigt. I takt med tillväxten av containermarknaden finns intresse att successivt kunna utnyttja större fartyg. Dimensionerna i den nuvarande farleden gör det inte möjligt att utnyttja dessa skalfördelar i containertrafiken, vilket på sikt kan leda till att Gävle tappar mark på containermarknaden. Förslag till åtgärd Syftet med farledsprojektet och anslutande byggnadsprojekt i Gävle hamn som rör hamnbassäng och kajer är att göra det möjligt för större fartyg än idag att på ett säkert sätt angöra Gävle samt att förbättra logistiken i hamnen. Tanken är att transportkostnaderna för näringslivet i upptagningsområdet till Gävle hamn skall kunna sänkas och att säkerheten för sjöfarten skall förbättras. Detta kan vara särskilt angeläget med hänsyn till den överflyttning av transporterna av flygbränsle för Arlanda och eventuellt för andra flygplatser som nyligen har skett. Ett förverkligande av utvecklingsprojektet ligger också i linje med utvecklingen av Gävle som en av Hamnstrategiutredningen utpekad strategisk hamn.
4 4(11) I den nuvarande farleden till Gävle tillåts fartyg enligt sammanfattning i följande tabell: Tabell 1. Maximala tillåtna fartygsmått i den nuvarande farleden till Gävle under olika förhållanden Längd Bredd Djupgående (faktiskt) Restriktioner Dagsljus ,0 Vid djupgående =9,00 krävs bogserbåt. Vind? ,1 Bogserbåt obligatorisk, Vind? Mörker ,6 Vägledande för de krav som ställs på farleder för handelssjöfarten är de internationella riktlinjer som utarbetats av PIANC (Permanent International Association of Navigational Congresses). Rännan i den nuvarande farleden (Holmuddsrännan) har en bredd av endast 60 meter, vilket enligt PIANCs riktlinjer medger säker passage av fartyg med en bredd av högst 20 meter. Det innebär att de fartygsdimensioner som för närvarande tillåts är betydligt större än vad som skulle vara fallet om PIANCs riktlinjer tillämpades strikt. Den studie som presenteras i denna rapport syftar till att studera samhällsekonomiska och företagsekonomiska effekter av att farleden utvecklas så att fartyg med följande mått kan tillåtas passera utan restriktioner och så att PIANCs riktlinjer uppfylls. Tabell 1 Föreslagna fartygsdimensioner för en utbyggd farled längd 240 m bredd 42 m leddjupgående 12,2 m Utbyggnadsprojektet gäller dels hamnanläggningarna dels farleden från sjön in till hamnområdet och vidare till kajer vid de olika terminalerna. De planerade åtgärderna innebär en breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden, genom Yttre fjärden och fram till kajkant samt en något reviderad utmärkning i delar av inseglingsleden. Merparten av muddermassorna, ca 1,5 miljoner m 3, kommer att nyttjas för utfyllnad inom hamnområdet där nya kajer och upplagsytor ska byggas. Arbetena med inseglingen beräknas pågå under ca 2-3 år. Projektet omfattar också anläggning av fyra kajer, två pirar och en fast ro-ro ramp. Utbyggnaden av kajer, pirar och nya upplagsytor kommer att ske etappvis för att matcha utvecklingen av godsvolymer och fartygsanlöp
5 5(11) EKONOMI OCH PLANERING Anläggningskostnad inkl. riskbedömning och ev. finansiering (anläggningskostnad i prisnivå 2006 (exkl. skattefaktor och produktionsstöd) Omfattande reinvesteringar krävs i flera av de nuvarande kajerna i Gävle hamn bland annat för att klara de krav på bärighet och djup vid kaj som krävs redan vid nuvarande fartygsstorlekar och godsets sammansättning och volym. Dessa åtgärder är emellertid inte knutna till projektet med en utbyggd farled i sig och skall därför inte beaktas i kalkylen. Däremot skall de kostnader räknas med som har att göra med utveckling av nya kajer speciellt anpassade för de större fartyg som skall kunna tas in i en eventuellt utbyggd farled. Kostnader för muddring till det större djup vid kaj och hamnbassäng som krävs vid trafik med större fartyg är däremot redan inräknade i muddringskostnaderna under A och B ovan. Åtgärder krävs för att anpassa kajer så att de klarar fartyg med ökat djupgående. Dessa arbeten omfattar nya kajer och muddring/förstärkning av vissa befintliga kajer samt bärighetsförstärkningar i hamnområdet på grund av större godsvolymer. Den kostnad som enligt diskussionen ovan bör belasta projektet skattas till mellan 100 och 50 MSEK Den totala beräknade investeringsutgiften för projektet framgår av nedanstående sammanställning. Två alternativ redovisas ett med det mest sannolika värdet enligt den information som finns tillgänglig idag och ett lägre alternativ där genomsnittskostnaden för muddring/sprängning är lägre på grund av att ingen sprängning görs. Tabell 2 Sammanfattning av preliminärt skattade investeringsutgifter i två alternativ Sannolik kostnad (MSEK) Lägre kostnadsbedömning (MSEK) A. Muddring och sprängning i farleden utanför själva hamnområdet B. Deponering av muddermassor C. Utprickning mm i farleden D. Modifiering och utbyggnad av kajer för att klara större fartyg Totalt I de värden som redovisas i tabellen ovan ingår inte någon uppskattning av eventuellt tillkommande kostnader på grund av särskilda restriktioner för vilka åtgärder som får vidtas i anslutning till farledens passage av den rullstensås som finns under vattnet vid farledens yttre sträckning.
6 6(11) Komplexitet och möjlighet till etappindelning Hamnen planerar att utveckla sina anläggningar i etapper i takt med utvecklingen av godsvolymer och eventuellt nya godsslag och ny trafik. Projektet med muddring (och eventuell sprängning) i farleden måste genomföras i sin helhet i ett sammanhang för att syftet med projektet skall uppnås. Tidshorisont Såväl hamnen som Sjöfartsverket har genomfört förstudier för projektet. När det gäller hamnanläggningarna har en MKB gjorts. Miljödomstolen (Östersunds tingsrätt) har i dom i juni givit hamnen tillstånd att genomföra de ovan nämnda anläggningsarbetena i hamnen. För muddringsarbetena i farleden finns dock ännu ingen miljödom. För arbetena med muddring och sprängning i farled och hamnområde har MKB förberetts och kommer att kunna färdigställas under året. En samhällsekonomisk analys för projektet har genomförts gemensamt av Sjöfartsverket, Gävle hamn och Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Sjöfartsverket har i egen regi genomfört en riskanalys för trafiken i farleden för att göra det möjligt att kvantifiera projektets säkerhetsvinster. Planeringsläge, fysisk och ekonomisk plan De delar av projektet som berör hamnen ligger inom ramen för relevanta kommunala planer. Projektet är upptaget i Sjöfartsverkets treårsplan SAMMANHANG Andra förutsättningar av betydelse samt relation till andra åtgärder Genomförande av farledsdelen av projektet förutsätter prövning och dom enligt miljöbalken. Alternativa åtgärder för att uppnå syftet Alternativa åtgärder har inte studerats. 2 Miljödomstolen, Östersunds tingsrätt, dom , Mål M
7 7(11) PRISSATTA EFFEKTER Kalkylförutsättningar (specifika för Åtgärdsplaneringen där inte annat anges) Diskonteringsår 2007 Byggtid, antal år (projektspecifik) 2 Byggstartår (kalkylmässigt) 2010 Trafikstartår (kalkylmässigt och projektspecifikt) = 2010+Byggtid 2012 Kalkylperiod från trafikstart 40 år Bedömningsperiod ( byggtid + kalkylperiod) 2050 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 40 Prisnivå 2006 Prognosår och scenario 2020 EET ASEK nivå 4 Nyckeltal Nyckeltal Huvudanalys Känslighetsanalys samhällsekonomisk effektivitet 3 Noll trafiktillväxt Hög trafiktillväxt Medfinans. (50%) (s.f.2=0,77) Nettonuvärde Nettonuvärdeskvot, NNK 0,31-0,13 0,52 0,47 Nyttokostnadskvot, NK 0,31-0,13 0,52 0,47 Investeringskostnad minus Restvärde (diskonterat inkl. SF) Nettonuvärde=Nytta-Kostnader, NNK=Nettonuvärde/(Investeringskostnad-Restvärde), NK=Nettonuvärde/Kostnader. Kostnader=(Investering- Restvärde), Drift, Underhåll, Reinvestering och skattefaktor(er).
8 8(11) Samhällsekonomisk effekt Effekt prognosår 2020 Godskunder Nuvärde, miljoner kr Transporttid - Tontimmar 4 - Mkr Transportkostnad 20,2 Mkr/år 478 Mkr Trafikföretag Trafikeringskostnad 5 4,2 Mkr exkl moms 84 Mkr Externa kostnader Övrigt Trafiksäkerhet 6,0 Mkr/år 136 Mkr Emissioner HC Mkr/år - Mkr Emissioner NOx 7,6 Mkr/år 151 Mkr Emissioner SO2 0,8 Mkr/år 17 Mkr Emissioner Partiklar - Mkr/år - Mkr Emissioner CO2 5,7 Mkr/år 112 Mkr Slitage 6 Mkr/år Mkr Buller Mkr/år Mkr Plankorsningar väg/järnväg Mkr/år Mkr Barriär Mkr/år Mkr Annan X/år Mkr Drift och underhåll, farleder 0 Mkr/år 0 Mkr Investeringskostnad minus Restvärde, inkl. SF Mkr Nettonuvärde Mkr Som komplement till ovanstående kalkylsammanställning redovisas effekter på emissioner i följande tabell. Förändrade utsläppsvolymer av luftföroreningar (ton per år) och koldioxid (1000 ton per år) UA- JA (2020) Färdmedel HC NOx SO 2 Partiklar CO 2 Sjöfart ,8 Totalt all trafik 4 Samtliga 5 Trafikeringskostnad består av fordonskostnader, omkostnader, overheadkostnader och banavgifter (tågtrafik) 6 Kollektivtrafik och godstrafik på järnväg
9 9(11) Fördelning av nyttor och kostnader för huvudanalys, diskonterade till år 2010: Transportkostnad -800 Trafikeringskostnad Trafiksä'kerhet Emissioner Investeringskostnad Investeringskostnaden i diagrammet avser restvärdesjusterad investeringskostnad. EJ PRISSATTA EFFEKTER Typ av effekt/mått Kvantifierad effekt Kvalitativ bedömning/uppskattad storleksordning Buller (om ej med i kalkyl) - Marginellt negativ påverkan. Speciellt ökad containerhantering kan medföra ökat buller för närboende vilket kan komma att medföra behov av särskilda bullerbegränsande åtgärder Påverkan landsbygd - - Påverkan tätort - Marginellt negativ påverkan. Anslutningstrafik genom eller i närheten av Gävle tätort kommer att öka Påverkan naturområden - Påverkan i skärgårdsområden utanför Gävle belyses i MKB Exploateringseffekter - - Arbetsmarknadseffekter - - Restidsosäkerhet/trängsel - -
10 10(11) Slutsatser om samhällsekonomisk lönsamhet: Differens mellan åtgärdens kostnader (diskonterade inkl. skattefaktor(er)) och summan av de prissatta effekterna (nuvärdet)= nettonuvärde:229 Mkr Upprättarens bedömning av om prissatta och ej prissatta effekter sammantaget tyder på samhällsekonomisk lönsamhet (ja/nej/osäkert): ja. FÖRDELNINGSEFFEKTER Projektet har inga specifika fördelningseffekter. Det är inte möjligt att på ett rimligt sätt beräkna fördelningen av nytta och kostnader på kvinnor/män. MÅLUPPFYLLELSEBEDÖMNING Transportpolitiskt mål Tillgänglighet Transportkvalitet Säkerhet Miljö Regional utveckling Jämställdhet Det övergripande målet* Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse positivt bidrag. Framkomligheten ökar positivt bidrag positivt bidrag. Risken för olyckor på väg in till Gävle hamn minskar. marginellt positivt bidrag. Trafikering med större fartyg resulterar i mindre utsläpp per ton transporterat gods. positivt bidrag. Gävle hamns konkurrenskraft ökar (relativt andra hamnar) ingen påverkan positivt bidrag * Bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet. Målkonflikter Hur väl uppfylls projektmålen? Åtgärden bedöms få önskade effekter för sjösäkerhet, tillgänglighet till hamnen och för möjligheterna att utnyttja optimalt tonnage för de industriella transporter som nu och i framtiden utnyttjar Gävle hamn. Hamnens förutsättningar att spela en roll som strategisk hamnnod förbättras. Transportkvaliteten förbättras.
11 11(11) REFERENSER PM Samhällsekonomisk bedömning av en utbyggnad av farleden till Gävle hamn, Sjöfartsverket (Henrik Swahn, ) Sjöfartsverket/Gävle hamn, Inseglingen till Gävle hamn, Utkast till MKB, Ramböll Insegling Gävle, Ekonomisk riskvärdering av navigationsolyckor, Sjöfartsverket/Markus Lundkvist 2008 Lloyds Register Fairplay, Samhällsekonomisk studie av ny farled till Gävle, Behov av förbättrad farled för ökad industriell service, juni 2005 Östersunds tingsrätt, Miljödomstolen, Dom med tillstånd till utfyllnad av vattenområden samt anläggande av nya kajer och pirar mm inom Gävle hamnområde
Farled till Norrköpings hamnar
Samlad effektbedömning 1(10) Objektnr: SjöV 001 Anders Ljungberg 090313 Gunnar Eriksson 091209 Farled till Norrköpings hamnar SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Utbyggnaden av farleden till Norrköpings hamnar för
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_020 Kust till kustbanan, Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, danielsondosk ab Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd
Läs merSAMMANFATTANDE KOMMENTAR
Samlad effektbedömning 1(9) Version: 2 090315 091209 Horstensleden SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Horstensleden möjliggör separering av in- och utgående trafik till Stockholms hamn samtidigt som den resulterar
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(8) Samlad effektbedömning OBJEKT: INFARTSPARKERINGAR DATUM FÖR UPPRÄTTANDE 2008-09-03 REV 09 05 07 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER KARTBILD SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Det är nödvändigt
Läs merUtbyggnad av slussar i Trollhätte kanal
Samlad effektbedömning 1(10) Version: 1 Objektnr: SjöV 005 Svante Roupé 2009-08-31 Anders Ljungberg 2009-10-09 Utbyggnad av slussar i Trollhätte kanal SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Utbyggnad av nya slussar
Läs merUtbyggnad av Södertälje sluss och kanal samt farleden till hamnarna i Mälaren
Utbyggnad av Södertälje sluss och kanal samt farleden till hamnarna i Mälaren Samlad effektbedömning 1(12) Objektnr: SjöV 004 Henrik Swahn 090204 Redigerad och Anders Ljungberg 090529 SAMMANFATTANDE KOMMENTAR
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_016, dubbelspårutbyggnad Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad av: Pär Ström
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(12) Samlad effektbedömning Objekt: BVGv_001 Domnarvet, ny växelförbindelse Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, Danielsondosk AB Kvalitetsgranskad av: Pär Ström
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_025, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(5) Samlad effektbedömning OBJEKT: BROMMAPLAN DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-22 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter
Läs merSamhällsekonomisk bedömning av en utbyggnad av farleden till Gävle hamn
1 Sjöfartsverket Sjöfart och Samhälle 2009-02-04 Henrik Swahn, konsult, Sjöfartsverket redigerad version 2009-06-05 PM. Samhällsekonomisk bedömning av en utbyggnad av farleden till Gävle hamn 2 Innehållsförteckning
Läs merSamlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen ( låsningar )
Samlad effektbedömning 1(9) Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar ) Objekt: BVMa_012 Tunneln genom Hallandsås Datum för upprättande: 2009-05-12 Upprättad
Läs merE22 Förbi Söderköping
22 Samlad effektbedömning 1(10) VSÖ_004 E22 Förbi Söderköping 801 843 22 852845 845 210 210 781 780 210 839 780 NY KÖPING FINSPÅNG OXELÖSUND NORRKÖPING MOTALA LINKÖPING TRANÅS Bakgrundskartan: Copyright
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(14) Samlad effektbedömning Objekt: BVGb_015 (tunnel) inklusive resecentrum Datum för upprättande: (rev BV 2009-05-19) Upprättad av: Hans Thorselius, Danielsondosk ab Reviderad
Läs merSamlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen ( låsningar )
Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar ) OBJEKT: BVGb_008 Trollhättan-Göteborg (Olskroken), dubbelspår (inklusive stationer
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(21) Samlad effektbedömning OBJEKT: ÅDALSBANAN, SUNDSVALL-HÄRNÖSAND JÄRNVÄG I NY STRÄCKNING SAMT TRIANGELSPÅR I MALAND OCH ELEKTRIFIERING AV TUNADALSSPÅRET DATUM FÖR UPPRÄTTANDE:
Läs merVi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun
Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun Säkrare farled till Norrköping Farleden in till Norrköpings hamn är en viktig transportlänk
Läs merNuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare
Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(15) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_029 Malmö-Staffanstorp-Dalby, nytt enkelspår Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, Danielsondosk AB Godkänd av: KARTBILD
Läs merLönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05
Lönkalk Användarhandledning version 3.0 2016-04-01 Plet PM 2016:05 Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor
Läs merLönkalk. Användarhandledning. version xx-xx
Lönkalk Användarhandledning version 3.2 2019-xx-xx Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor 5 Diskonteringsränta
Läs merStråkstudie Göta älv - Vänern. Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal. Bertil Hallman senior utredningsledare
Stråkstudie Göta älv - Vänern Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal 2016-12-12 Bertil Hallman senior utredningsledare Hur länge kan Vänersjöfarten bedrivas i nuvarande slussar
Läs merSJÖFARTSVERKET Infrastru ktu r Handläggare, direkttelefon Dnr: Johan Wahlström,
SJÖFARTSVERKET Infrastru ktu r Handläggare, direkttelefon 2017-06-22 : 15-01 771 Johan Wahlström, +46 104785643 PM Revidering av rapport R160921/Riskanalys Landsortsfarleden Bakgrund Södertälje Hamn AB
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(10) Samlad effektbedömning OBJEKT: SPÅRVÄG SYD DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-27, KOMPLETTERAD 08-09-29 REV 2009 02 24 REV 2009 04 07 UPPRÄTTAD AV: MONICA CASEMYR KARTBILD SAMMANFATTANDE
Läs merPM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
Läs merINSEGLINGEN TILL NORRKÖPINGS HAMNAR SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE
2005-12-01 INSEGLINGEN TILL NORRKÖPINGS HAMNAR SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE Styrgruppen har varit representerad av; Bengt-Erik Bengtsson, NHS Tage Edvardsson, SjöV Pernilla Bergstedt, projektledare, SJöV Projektgruppen
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(12) Samlad effektbedömning OBJEKT: TUNNELBANA FRÅN ODENPLAN TILL KAROLINSKA/NORRA STATION DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-09-25 REVIDERAD 2009 04 03 UPPRÄTTAD AV: ERIK SJAUNJA SAMMANFATTANDE
Läs merKort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo
Läs merPM 2009-06-26 SjöV, Trollhätte kanal. PM Samhällsekonomisk bedömning. 1. Inledning. 2. Identifiering av effekter
Samhällsekonomisk bedömning 1. Inledning Föreliggande pm utgör en samhällsekonomisk bedömning av utbyggnad av nya slussar i Trollhätte kanal, vilket utgör utredningsalternativet (UA) och nedläggning för
Läs merJönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302
Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult
Läs merUppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn
Underlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn Tippområde Farledsyta Sammanfattning I den statliga Hamnstrategiutredningen har Gävle Hamn föreslagits som en prioriterad hamn av särskild
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(14) Samlad effektbedömning OBJEKT: SPÅRVÄG OST DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-28 REV 09 02 24 REV 09 04 07 REV 09 05 05 UPPRÄTTAD AV: MARIA HÅKANSSON, SL PLANERING Spårväg Ost.
Läs merSamlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet
Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018 2029 PM Effekter för godstrafik Systemanalys ÅP 2018-2029 1(12) Kopia till: Effekter för godstrafik Systemanalys
Läs merPM Bullerberäkningar Analys & Strategi
PM Bullerberäkningar 2009-05-28 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag
Läs merUnderlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn
Underlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn Sammanfattning I den statliga Hamnstrategiutredningen som redovisades 2007 har Gävle Hamn föreslagits som en prioriterad hamn av särskild
Läs merKompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Mattias Lundberg E-post: mattias.lundberg@sika-institute.se PM 133-220-99 2000-02-29 Näringsdepartementet Att: Ann-Katrin Berglund 103 33 STOCKHOLM Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Läs merUtbyggd farled Klintehamn, TRV008
Utbyggd farled Klintehamn, TRV008 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Den nuvarande hamnen i Klintehamn och farleden dit tillåter bara relativt små fartyg
Läs merEffektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum
2008-xx-xx x PM Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3
Läs merSamhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga
Läs merEffektredovisning för BVSt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2
2008-11-24 Till amlad effektbedömning PM Effektredovisning för BVt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2 Handläggare: Joakim Johansson, WP A& Telefon: 08-688 77 46 e-post: joakim.p.johansson@wspgroup.se
Läs merEffektredovisning för BVSt_020 Laxå bangårdsombyggnad
2008-11-24 Till amlad effektbedömning PM Effektredovisning för BVt_020 Laxå bangårdsombyggnad Handläggare: Joakim Johansson, WP A& Telefon: 08-688 77 46 e-post: joakim.p.johansson@wspgroup.se Innehåll
Läs merSAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR
SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR MANUAL TILL EXCELVERKTYG 2018-12-03 SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR Manual till Excelverktyg KUND Trafikverket KONSULT WSP Advisory WSP
Läs merJämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter
Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader
Läs mer2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter
2006-12-04 Ostlänken Beräkning av samhällsekonomiska effekter Förord Ostlänken avser ett nytt dubbelspår på Södra stambanan från Järna till Linköping via Nyköping/Skavsta och Norrköping. Banverket genomförde
Läs merTrafikverkets modellverktyg
Trafikverkets modellverktyg Sampers/Samkalk analys av infrastrukturinvesterings effekter för persontrafiken, totalt och fördelat på trafikslag, och en samhällsekonomisk kalkyl över åtgärdens nationella
Läs merÅtgärdsvalsstudie, E20 Genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie, E20 Genom Västra Götaland Underlags-PM - Samhällsekonomi 2012-09-17 Säffle Åmål Hallsberg ± ³ Laxå ± ³ Mellerud Mariestad Askersund E20 26 ± ³ Töreboda ± ³ 45 E20 Götene Motala Karlsborg
Läs merVälkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom
Gävle Hamn är hjärtat för import och export på ostkusten. Ett logistiknav för samordning av fartyg, tåg och bilar. Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom Ostkustens logistiknav Film Text i två spalter
Läs merKalkyl PM Väg E6 Trelleborg-Vellinge
Väg E6 Trelleborg-Vellinge Objektnr: 881054 Datum: 2008-12-06 Rev: 2009-01-26 Rev: 2009-05-27 Kalkyl PM Väg E6 Trelleborg-Vellinge 1(6) Kalkyl-PM Datum: 2009-05-27 Beteckning: Väg E6 Trelleborg-Vellinge
Läs merSamkalk. Ekonomiprogram. Bilaga 4 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4
Ekonomiprogram Bilaga 4 till Teknisk dokumentation för i Sampers version 3.4 Sammanställning av effekter I ekonomiprogrammet sammanställs kvantitativa och värderade effekter från matrisprogrammet, linjeanalysprogrammet
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter
Läs merEffektanalys Gravaleden
EVA Grundrapport 2017-02-23 Gravaleden catharina-rosenkvist@wspgroup.se Kalkyldatum Nr 2017-02-23 - Effektanalys Gravaleden Karta Grundrapport.docx EVA-version 2.96 EVA Grundrapport 2(13) Kalkyldatum Nr
Läs merEffektanalys. EVA Grundrapport Tage Tillander, Scandiaconsult, Karta
EVA Grundrapport Effektanalys Karta EVA Grundrapport 2(13) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. ÖVERSIKT... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. TRAFIKOMFÖRDELNING... 6 4. EFFEKTREDOVISNING... 7 5.
Läs merSamlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar )
Samlad effektbedömning 1(8) Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar ) OBJEKT: BVGb_006 Kraftsamling Göteborg, ofördelat Datum för upprättande: 2009-10-09
Läs merLennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen
Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merRAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ
ra04s 2011-02-17 RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ Trafikverket Region Nord Umeå Västra länken Uppdragsnummer 2391971 Resultat av trafikprognoser och samhällsekonomiska
Läs merUtvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv
Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen
Läs merEffekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-
Läs merEffekter och samhällsekonomisk bedömning för Västkustbanan, sträckan Ängelholm - Maria
PM Effekter och samhällsekonomisk bedömning för Västkustbanan, sträckan Ängelholm - Maria Innehåll 1 Sammanfattning...3 2 Objektbeskrivning...3 2.1 Bakgrund och syfte...3 3 Förutsättningar och effekter...4
Läs merUtbyggnad av farleden till Norrköpings hamn
Utbyggnad av farleden till Norrköpings hamn Joakim Johansson och Cecilia Henriksson Inregia AB, mars 2006 på uppdrag av Norrköpings Hamn och Stuveri AB och Sjöfartsverket 2 Innehåll INNEHÅLL... 3 1. INLEDNING...
Läs merHöghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001
Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna
Läs merEffektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet
Datum Bilaga 2008-11-21 Till Samlad effektbedömning för Sandhem-Nässjö PM Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Handläggare: sirje pädam, wsp A&S
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(14) Samlad effektbedömning Objekt: BVSt_024 Märsta bangårdsombyggnad Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Målet
Läs merEffektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C
PM Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C Handläggare: Hans Thorselius, DANIIELSONDOSK AB Telefon:
Läs merSJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten
SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten Ett gigantiskt innanhav 5 648 kvadratkilometer 480 mil strand En tredjedel av allt sötvatten i landet 35 fiskarter 22 000 öar, kobbar och skär 106 meter
Läs merHur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi
Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5
Läs merEffektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_019 Gävle-Storvik, mötesstation BVGv_016 Storvik-Frövi, mötesstation och samtidig infart
PM Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_019 Gävle-Storvik, mötesstation BVGv_016 Storvik-Frövi, mötesstation och samtidig infart Handläggare: Hans Thorselius, DANIIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96
Läs merSödertälje hamn - Landsort, XST301
Södertälje hamn - Landsort, XST301 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister:farleden mellan Landsort och Södertälje hamn är idag olycksdrabbad. Det beror på att
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merSjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013
Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter
Läs merSynpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden
Till Stockholm, 15 september 2005 SWECO VIAK AB Petra Carlén Box 34044 100 26 Stockholm Synpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden Sammanfattning
Läs merExterna kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016
Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter 2016 10 november 2016 Bakgrund Politiska målsättningar I Sverige: använda sjötransporter för att avlasta landinfrastrukturen
Läs merNyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.
Nyheter i ASEK 6 Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna. Basår för priser Basår för priser ändras från 2010 till 2014. Det vill säga alla kalkylvärden i ASEK 6 ska
Läs merEffektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet
PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs merRemissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Läs merExterna kostnader i scenarier med utökad sjöfart
Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart Inge Vierth, Victor Sowa, Kevin Cullinane, VTI Nationell konferens i transportforskning, Lund, 19 oktober 2016 Bakgrund Politiska målsättningar I Sverige:
Läs merInfrastruktur för framtiden
Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag
Läs merVersion 1
2014-06-24 Version 1 WSP har på uppdrag av Transportstyrelsen tagit fram ett enkelt, övergripande verktyg för att beräkna hur befolkningen påverkas av olika bullerminskande åtgärder, samt hur detta värderas
Läs merE22 Förbi Bergkvara, YSY004
E22 Förbi Bergkvara, YSY004 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Befintlig väg saknar på aktuell
Läs merEffektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår
PM Effektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår Handläggare: Hans Thorselius, DANIIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96 52 90 e-post:hans.thorselius@danielsondosk.se Innehåll 1 Effektbeskrivning
Läs merVänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300
Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sjöfart i Göta älv Vänerstråket är av strategisk betydelse för näringslivet i främst
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merGC-kalk. Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771-921 921 Textelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.
GCkalk Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771 921 921 Textelefon: 0243 750 90 www.trafikverket.se Version 1,3 Kalkylläge Cykel Tätort Indata nät NULÄGE (JA) Sträcka Rutt
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen
Läs merUtbyggnad av Arendal 2
Göteborg 2012-09-11 1(12) 1. Bakgrund Göteborgsregionen är Sveriges viktigaste industri- och transportcentrum med Göteborgs hamn som navet. Hamnen är lokaliserad i ett läge som har begränsade geografiska
Läs merKommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.
Kommittédirektiv Höghastighetsbanor Dir. 2008:156 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en utbyggnad av
Läs merUmeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003
Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Två tungt trafikerade vägar (väg 503
Läs merHamnstrategi. Bakgrund
Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Hamnstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2018-09-24, 159 Bakgrund Västerviks läge vid Östersjön ger goda förutsättningar för att fungera som en länk i ett större transportsystem.
Läs merNedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat.
Banverket/HK 1999-02-16 Lena Wieweg Känslighetsanalyser, järnvägsinvesteringar 1. Beskrivning Med syfte att studera kalkylresultatens känslighet för förändringar av ett antal kalkylvärden/parametrar har
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merSammanfattning. Uppdraget
Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta
Läs merAnalysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0
Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska
Läs merKommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009
Kommittédirektiv Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar Dir. 2009:127 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera de konsekvenser
Läs merFörstudie för Spårväg syd
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR: 1.5.3.-414/11 SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Inger Bogne Telefon: 508 15450 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Förstudie för Spårväg syd Svar på remiss från
Läs merEffekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten
Läs merSamhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt I den här broschyren får du en inblick i hur Trafikverket gör samhällsekonomiska analyser av järnvägsinvesteringar. Inledningsvis
Läs merPlanering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering
Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen
Läs merSå kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö
Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt
Läs mer3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.
3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar
Läs mer