Projekt Valdemarsviken

Transkript

1 Projekt Geografiska verksamhetsområden F d Lundbergs läder Förorening från garveriverksamhet i Valdemarsvik under perioden (ca) Deponin Valdemarsviks kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län Kemikalieanvändning i garveriverksamhet Inre viken Yttre viken Kromsalter Klorerade lösningsmedel Mineraloljor Fenol Klorfenol DDT Arsenik Tröskeln I storleksordningen 150 olika kemiska ämnen kan ha använts. Ovanstående ämnen är de som främst kan förväntas

2 Tidigare undersökningar Förstudie slutsatser av tidigare undersökningar (2001) Analyser av metaller i sediment (Valdemarsviks kommun1990 och 1992, IVL 1991, ELK 1995, ITM 1996). (SGU 1995, finns med som underlag för MIFO modellen samt kompletteringar 1996) Deponierna (Fifallatippen och Grännäsdeponin, SGU 1997) Föroreningar av krom och kvicksilver finns i jord och grundvatten inom fabriksområdet. En punktsanering mot kvicksilver genomförd. I Grännäsdeponin har spill från garveriet deponerats. Höga kromhalter. Stabilitetsproblem? Fifallatippen har inte belastats med avfall från garveriet. Den största mängden förorening finns i sediment i dit avloppsvatten från fabriken släppts ut. Underlag saknades för bedömning av spridning och/eller effekter av föroreningarna. Huvudstudie - utredningsstrategi Steg 1 undersökningar för riskbedömning Ansvarsförhållanden Avgränsning av och stabilitetsförhållanden för deponin vid Grännäs. Förekomst och spridning av föroreningar från den f d fabrikstomten. Förekomst, spridning och biotillgänglighet av föroreningar i sediment i. Huvudstudie undersökningar i steg 1 Deponi vid Grännas 1. En avgränsning av deponiområdet samt en bestämning av avfallsvolymen. 2. En utredning avseende jordlagerförhållanden, stabilitetsförhållandena och erosionsbenägenheten för deponin. Steg 2 undersökningar för val av ev åtgärder Upphandlad konsult; J&W (WSP), Norrköping Avgränsning av föroreningar. Utredning åtgärdsmetoder och kostnader. Annat, beroende på utfallet av steg 1. RISKVÄRDERING MED ÅTGÄRDSMÅL

3 Huvudstudie undersökningar i steg 1 1. En bedömning av i vilken omfattning fyllningen, den underlagrande leran samt grundvattnet är förorenade med avseende på metaller och organiska föreningar. 2. En bedömning förekomsten av krom(vi) i fyllningen, den underlagrande leran och grundvattnet samt dess fördelning jämfört med totalhalten krom. 3. En bedömning av vattenomsättningen fyllningen, inklusive eventuell påverkan av vattenståndsförändringar i. 4. En bedömning av mängden föroreningar som transporteras ut från fabriksområdet via grundvatten och ytvatten till. 5. En bedömning av motsvarande totala transport av föroreningar med Fifallaån ut till. Upphandlad konsult; Tyréns, Göteborg Huvudstudie undersökningar i steg 1 - sediment 1. Kartläggning av vilka föroreningar som finns i sediment, porvatten, vattenpelaren (löst och partikulärt) samt i vilken utsträckning dessa är förorenade. 2. Viss undersökning av upptaget av föroreningarna i biota. 3. En bedömning av sedimentationshastigheten i de olika delarna av viken samt partikulär transport av föroreningar. 4. En bedömning av i vilken omfattning fastläggning/utlösning av olika föroreningar sker från/till sedimenten genom diffusion i porvatten, sedimentation och resuspension. 5. En bedömning av sedimentens toxicitet. Upphandlad konsult; Det Norske Veritas, Oslo Huvudstudie undersökningar i steg 1 - vattenomsättning Stabilitetsförhållanden för deponin 1. Beräkningar av vattenomsättning mellan inre och yttre viken. 2. Beräkningar av vattenomsättning mellan yttre viken och utanförliggande kustområden. 3. En beräkning som utgått från faktiskt uppmätta salinitetsvariationer på olika platser och djup i viken, samt sötvattentillrinningen. 4. En beräkning som utgått från en tredimensionell modell av viken, med påverkan av vind, vattenståndsvariationer, sötvattentillrinning m m. Upphandlade konsulter: Thalassos, Göteborg och SMHI, Norrköping.

4 Undersökningsområde Geologi Geologisk modell Hydrologisk avgränsning

5 Tidigare utförd jordprovtagning Tidigare utförd vattenprovtagning Modell och modellresultat Utförd provtagning

6 As (kg/år) Cr (kg/år) Cu (kg/år) Zn (kg/år) Simulering 0,86 1,23 1,84 0,78 Total halt (Fifalla) 2,79 0,58 2,2-1,6 Uttransport från fabriksområdet Sammanfattning Begränsad föroreningsutbredning. Ingen krom(vi). Relativt låga halter i ytvatten (Fifallaån). Förhöjda kopparhalter. Låga halter i grundvatten bortsett från krom som bitvis är förhöjt. Dålig spridning, spridningsförutsättningar begränsade. Små exponeringsrisker Inga ytterligare åtgärder föreslås.

7 Krom i sediment Upp till 2 % i den inre delen av viken (10-20 cm) mg/kg TS i ytsediment (0-2 cm) Krom i porvatten Kvicksilver i sediment Höga halter krom i porvatten, speciellt i den inre delen av viken (40-90 µg/l). Upp till 2 mg/kg TS i den inre delen av viken (7-10 cm) 0,15 1,06 mg/kg TS i ytsediment (0-2 cm)

8

9 Höga halter av krom ( mg/kg TS), kvicksilver (0,08-1,06 mg/kg TS), koppar ( mg/kg TS), bly ( mg/kg TS) och zink ( mg/kg TS) finns i ytsedimenten. Även olja och fenoler (naturliga?) har påträffats i den inre delen av viken. Höga halter krom i ytsediment utanför tröskeln (cirka 200 mg/kg TS). Spridning sker. Krom (VI) har inte påträffats i sedimenten. Högre halter mot djupet. Översedimentering har skett. Halterna avtar med avståndet från Lundbergs läder. Påverkan i hela viken och även utanför tröskeln. Flera element verkar hänga ihop och indikerar samma källa. Diffusion av metaller sker från porvatten. Ingen större haltuppbyggnad i bottenvatten. Vattenombyte av ytlager, minst 1 månad. Medelflöde vid Krogsmåla 1-17 m3/s, vid Grännäs 1-62 m3/s d.v.s. betydande interncirkulation. Blåstång och musslor håller höga halter inom hela undersökningsområdet (som högst 10,1 mg/kg i blåstång jämfört med 1,11 mg/kg i referens och 14,9 mg/kg i musslor jämfört med 2,26 mg/kg i referens). Höga halter av framförallt krom i suspendat (som mest cirka 4500 mg/kg TS). Låga halter i vatten. Sedimentationshastghet 2,2-3,2 g/dag, m2. Resuspension cirka % (varierar från 6-77 %). På årsbasis sedimenterar 1400 kg krom, 0,3 kg kvicksilver, 370 kg zink, 90 kg bly och 98 kg koppar. Uttransport vid Krogsmåla cirka 62 kg löst krom. Totalt förs cirka 530 kg krom årligen ut ur viken. Viss översedimentering sker som tidigare nämnts. Bedömning att det tar minst år innan jämförvärdet för krom (80 mg/kg TS) i sediment uppnås i den inre delen av viken.

10 Huvudstudie Förslag till undersökningar i steg 2 Utredning av de ekotoxiska effekterna av krom och kvicksilver Bedömningen är att vidare undersökningar krävs för sedimenten. Riskerna bedöms idag som stora och effekterna som oacceptabla? Genomförande av en referensundersökning (underlag för val av mätbara åtgärdsmål och uppföljning av dessa samt kontrollprogram) Undersökningar för att förbättra kvantifieringen av föroreningstransporten till Östersjön. Dynamisk modellering av vattenomsättningen (kopplad till referensundersökningar och kvantifiering av föroreningstransport). Sedimentkartering (avgränsning av föroreningarnas utbredning i plan och djup). Utredning av lämpliga efterbehandlingsmetoder Projektering av åtgärder för deponin vid Grännäs.