Mötesanteckningar. 1. Agenda för mötet. 2. Frågor och synpunkter

Transkript

1 Uppdrag MKB avseende inseglingen till Norrköpings hamnar Mötets syfte Samråd enligt miljöbalken angående MKB för planerade åtgärder i inseglingen till Norrköpings hamnar Datum och plats Onsdagen den 25 april kl i Norrköping segelklubbs lokaler, Bråviksvägen 67, Lindö Närvarande Enligt bifogad lista, bilaga 1 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Tfn Direkt Fax kristina.eriksson@ramboll.se Upprättat av Kristina Eriksson, Ramböll Sverige AB Delgivning Bifogas tillståndsansökan 1. Agenda för mötet PowerPoint-presentationer redovisas i bilaga 2. 1) Sjöfartsverket och Norrköpings kommun hälsar välkommen samt berättar om syftet till samrådet (Mattias Ottosson, Norrköpings kommun, Tage Edvardsson, Sjöfartsverket) Datum Unr ) Presentation av representanter för sökande (Tage Edvardsson, Sjöfartsverket) 3) Samrådsprocessen och tillståndsprocessen (Agnes Larfeldt Alvén, Mannheimer Swartling advokatbyrå) 4) Presentation av projektet - Bakgrund (Tage Edvardsson, Sjöfartsverket, Ola Hjärtström, Norrköpings Hamn och Stuveri AB) - Dimensionering, design, mudderområden och deponiområden (Bertil Skoog, Sjöfartsverket) 5) Miljöpåverkan (Kristina Eriksson, Ramböll Sverige AB) 6) Tidplan (Kristina Eriksson, Ramböll Sverige AB) 7) Frågor och synpunkter ordet är fritt 2. Frågor och synpunkter Frågor och synpunkter som uppkom under samrådet var enligt följande: Ramböll Sverige AB Org. nummer

2 Torbjön Isaksson: Bråviken är förlorad, dåligt vatten och fisken är försvunnen. Projektet ger ju signal på att Norrköpings kommun har gett upp Bråviken. Om statens hamnutredning som kommer i höst inte utpekar Norrköping, kommer projektet då att genomföras? Vem finansierar projektet? Tage Edvardsson (SjöV): Den samhällsekonomiska analysen visar att farledsprojektet bär sig oberoende av hamnutredningen men om staten inte kommer att satsa på kommunikationerna på land så är det inte troligt att projektet genomförs. Björn Johansson (Norrköpings kommun): Projektet kommer att finansieras av både Sjöfartsverket och Norrköpings kommun, fördelningen är ännu inte beslutad. Börje Häggman: Hur är projektet lönsamt enligt den samhällsekonomiska utredningen? Ola Hjärtström (NHS): En extern konsult har gjort en marknadsstudie och tagit fram ett typfartyg och därefter en samhällsekonomisk analys för olika dimensioneringar av farleden. Analysen gav: 1. lägre transportkostnader genom effektivare fyllnadsgrad av fartygen samt kortare transportsträckor i och med att fartygen kan lasta/lossa fullt ut i en hamn 2. lägre emissionsutsläpp per transporterad enhet, dels genom att farleden tillåter att nyare fartyg med större djupgående kan trafikera farleden samt genom effektivare fyllnadsgrad 3. större säkerhet i farleden, då farleden dimensioneras enligt internationella rekommendationer beträffande säkerhet och på detta sätt väsentligt minskar riskerna för en kostnad på grund av en olycka. Lotta Lanne: Finns det några miljökostnader i den samhällsekonomiska analysen? Ola Hjärtström (NHS): Inte utöver emissionsberäkningar. Lars Malmquist: Vilket djup är det som gäller för den nya farleden, olika siffror förekommer. Bertil Skoog (SjöV): rekommenderat leddjup är 13,5 m vilket innebär att farleden måste muddras till 14,9 m. för att klara rekommendationerna för bottenklarning av 5

3 Agne Minsér: Vilka föroreningar har analyserats i mudderområdet. Kristina Eriksson (Ramböll Sverige AB): Sedimentets miljökvalitet är undersökt genom att analysera metaller, PCB 7, PAH 16 samt TBT. Torbjörn Isaksson: Kan man inte ta de översta 20 cm som är förorenade och lägga dessa någon annanstans? Kristina Eriksson (Ramböll Sverige AB): Föroreningsgraden i muddermassorna är likartade med de halter som förekommer i den befintliga havsbotten i deponiområdena. Tage Lindholm: Vilket slutligt djup kommer att gälla på deponiområdena? Och varför kan man inte sälja stenen? Kristina Eriksson (Ramböll Sverige AB): Muddermassor kommer som högst att fyllas upp till -15 m. Total volym i deponierna upp till 15 meters djup är ca 7 miljoner m 3 och totala muddervolymen är endast ca 3,5 miljoner m 3. Tage Edvardsson (SjöV): Detta alternativ har studerats och det visar sig att det är för stor kostnad att ta upp sprängstenen på land. Sprängstenens storlek på blocken (upp till 15 m 3 ) och rester av lera gör att materialet passar bäst till att användas för anläggningsarbeten i vattnet, tex vågbrytare. Men om det finns intressenter samt att det går att få ekonomi i att sälja stenen är projektet mycket positiva till detta. Anette Westerberg: Anette framförde kanotklubbens ungdomars rädsla för att träna paddling i ett grumligt vatten. Kommer de lokala miljömålen att behandlas i MKB:n? Går det att få ta del av kontrollprogrammet? Kristina Eriksson (Ramböll Sverige AB): De relevanta nationella, regionala och de lokala miljömålen kommer att behandlas i MKB:n. Ett slutligt kontrollprogram kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten, därefter är kontrollprogrammet en offentlig handling av 5

4 Fråga. Torbjörn Isaksson: Varför inte ta bort Bakugnsgrundet helt och hållet? Bertil Skoog (SjöV): Detta behövs inte för säkerheten och det finns inte heller något nautiskt behov av att ta bort grundet, eftersom kringliggande vattendjup utanför rännan är begränsat till ca 3-5 m. Detta djup är otillräckligt för kommersiell sjöfart. Agne Minsér: Vilken typ av teknik kommer att användas? Kristina Eriksson (Ramböll Sverige AB): Ej klargjort, det beror på såväl teknisk beskrivning som villkor i miljödomstolens beslut. Generellt anses forcerad muddring med hög kapacitet ge fördelar genom kort störningstid för flora och fauna i närområdet. Raimo Pettersson: När planeras arbetena utföras? Det vore bra om muddring utfördes under hösten och vintern. Kristina Eriksson (Ramböll Sverige AB): Muddring planeras i möjligaste mån att genomföras under hösten och vintern. Sprängning och muddring av sten som ger begränsad grumling kommer troligtvis att utföras under hela året. Villkor i miljödomstolens beslut kan också ge årstidsbegränsningar för vissa delar av entreprenadarbetena. Lotta Lanne: Lotta redogjorde för att Bråviken fick en ökad grumling i och med att att Lindökanalen byggdes på 60-talet. Planerade åtgärder kommer också att innebära en ökad grumling i Bråviken. Lotta tycker då att det bör göras en kompensationsåtgärd i Lindökanalen genom att placera ut en slussport i kanalen som tvingar Motala Ström att ta sin gamla strömfåra. I dag passerar endast 10% av Motala Ström genom den gamla strömfåran. Vidare undrar Lotta om friluftslivet kommer att behandlas i MKB:n. Kristina Eriksson (Ramböll Sverige AB): Friluftslivet kommer att behandlas i MKB:n. Idén med slussport överlämnades till kommunen att fundera vidare över av 5

5 Börje Häggman: Vilka åtgärder kommer att vidtas för att minska risken för kollision under tiden arbetena utförs? Bertil Skoog (SjöV): Alla arbeten kommer att följas via Sjöfartsverkets VTS (Vessel Traffic Service, trafikinformationscentral) via obligatorisk anmälan på VHF och AIS-display. Dessutom har alla fartyg en display på bryggan som presenterar kringvarande fartygs namn, position, kurs, fart m m med hjälp av AIStranspondrar. Torbjörn Isaksson: Hur påverkas fisken vid sprängning? Och finns det risk för att föroreningar från muddermassorna kan spridas till fisk och att fisken blir oätlig? Thomas Åhsberg (SjöV): Det har precis genomförts en utredning beträffande fiskens påverkan från sprängning och detta kommer att redovisas i MKB:n. Kristina Eriksson (Ramböll Sverige AB): Risken för spridning av föroreningar i och med muddring och deponering är minimal och inte mätbar, inte heller i fisk. Fisken kommer inte att bli oätlig pga planerade åtgärder. Matts Claesson: Kommer näringsämnen som frigörs vid muddring och deponering att behandlas i MKB:n. Samt vad händer när den nymuddrade botten oxideras? Kristina Eriksson (Ramböll Sverige AB): Kommer att behandlas i MKB:n. Lotta Lanne: Hur stor energi kommer att användas för att förflytta dessa massor? Tage Edvardsson (SjöV): Har inte beräknats. Börje Häggman: Varför börjar arbetet vid St. Juten och inte längre ut? Bertil Skoog (SjöV): I förstudien har man tittat på hela farleden och gjort bedömningen att det inte behövs några muddringsåtgärder längre ut. Tack för visat intresse! av 5