Personcentrerad vård i styrdokument. Disposition. Etiskt och filosofiskt perspektiv. Personcentrerad vård och omsorg i särskilda boenden för äldre
|
|
- Simon Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Personcentrerad vård i styrdokument Personcentrerad vård och omsorg i särskilda boenden för äldre Karin Sjögren, Universitetslektor Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet karin.sjogren@umu.se Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen 2010, 2016 remissversion). All vård och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på/bygger på ett personcentrerat förhållningssätt. Utbildning och handledning i personcentrerad vård är viktigt Sverige Kommuner och Landsting: Inriktningsbeslut kongressperioden SKL ska verka för att kunskap och information sprids om personcentrerad vård i syfte att regioner, landsting och kommuner ska kunna implementera modellen i sina vårdverksamheter World Health Organisation: Global strategy and action plan on aging and health För att möta framtidens vårdbehov är en viktig del att utveckla personcentrerad äldrevård Disposition Personcentrerad vård- teoretiska utgångspunkter, förhållningssätt, vård och omsorg Kartläggande studier om Personcentrerad vård och omsorg i särskilda boenden för äldre Utveckling av ett nytt instrument för att mäta/utvärdera Personcentrerad vård och omsorg Personcentrerad och trivselfrämjande omsorgsmodell: interventionsprojekt i särskilda boenden för äldre Tom Kitwood ( ) Carl Rogers (1902- Målet med 1987) personcentrerad vård är att bevara den För att kunna hjälpa en demenssjukes annan person måste själv/person trots man förstå den andres sviktande kognitiv subjektiva värld, hur förmåga den förstår sin situation Dementia Reconsidered Klientcentrerad terapi (1997) On becoming a person : Dementia Care Mapping a therapist's view on Malignant Social psychotherapy (1978) Psychology Positive Person Work Bradford Dementia Group 3 4 Etiskt och filosofiskt perspektiv Personcentrerat förhållningssätt Humanistisk filosofi, psykologi och personfilosofi Alla människor är unika, värdiga, kompetenta och har lika värde Absolut värdighet Beslutskompetent-Fri vilja En person utvecklas hela livet i samspel med andra Hela Personen är i fokus, med styrkor och förmågor, svagheter och sårbarheter-inte bara sjukdomen Att se personen bakom sjukdom och roller Försöker förstå och utgå från personens uppfattning av sin verklighet, sin situation, förstå symtom och beteenden ur personens perspektiv Ser den demenssjukes personligheten som instängd inte förlorad (Platon, Augustinus, Kant, Schleirmacher, Scheler, Husserl, Mounier, Marcel, Polanyi, Buber, Smith, Kirkegaard, Rogers) 6 1
2 Personcentrerad vård och omsorg av äldre Vem är person i personcentrerad omsorg? I alla aspekter av vården och omsorgen, respekteras och prioriteras personens Värderingar, Vanor, Förväntningar, Önskemål och Behov Prioriterar att skapa goda relationer, möten och samspel Jämlik relation Arbetar aktivt med livsberättelsen Personen i behov av vård och omsorg Närstående Det är betydelsefullt att bli mött som en person och inte enbart som en anhörig, att bli sedd och hälsad på, att bli bemött på ett vardagligt och jämlikt sätt (Edvardsson et al. 2008, 2010a, OʼShea et al. 2014) Stödjer beslutsfattandet- ge möjlighet att göra val- partnerskap Involverar personens sociala nätverk/närstående i vården Individualiserar omsorgen och vårdmiljön (både den fysiska och psykosociala) Personalen Hur personalen blir bemött av arbetskamrater och av ledning kommer att avspegla sig i hur de bemöter de personer de vårdar (Kitwood 1997) Anpassar meningsfulla dagliga aktiviteter och vardagsrutiner (Kitwood 1997, Brooker 2004, McCormack 2004, Edvardsson et al. 2008, Ekman 2014) 7 National policy appears to make the right noises about person-centred care for older people, but what s the reality behind the rhetoric? (Parkinson 2004) Jag försöker göra något extra för var och en av de boende varje morgon så de kan känna sig värdefulla. För den här personen till exempel en sjöman, förbereder jag mig genom att lyssna på sjöväder-rapporten på radio så jag kan berätta om dagens förväntade vindförhållandena, och andra väderförhållanden på sjön. För en annan boende är det helt ointressant och jag behöver lista ut vad som är viktigt för henne för att kunna etablera en relation. Det är mitt ansvar som vårdare. (Edvardsson et al. 2014) 9 10 Personcentrerad vård och omsorg i särkskilda kartläggande studier Personcentrerad vård och omsorg i särskilda kartläggande studier I enheter med högre grad av personcentrerad vård hade de boende bättre förmåga att utföra olika ADL-aktiviteter självständigt (p=0.05, Beta Square =0.01) och högre livskvalitet (p=0.04, Beta Square =0.01) jämfört i enheter med låg grad av personcentrerad vård. Det fanns inga skillnader vad gäller agitation, depression och smärta. Hög grad av personcentrerad vård hade samband med högre tillfredställelse med arbete och vård (r = 0.39, p<0.001), lägre arbetsbelastning (r = -0.34, p<0.001), och lägre grad av samvetsstress (r = -0.24, p<0.001) Högre grad av personcentrerad vård i enheterna hade samband med ett positivt psykosocialt klimat på enheten (r = 0.77, p<0.001) 11 I enheter med högre grad av personcentrerad vård erhöll fler personal handledning (24 %) jämfört med i enheter med lägre grad av personcentrerad vård (17 %) (Sjögren et al. in manus). 2
3 Slutsatser Personcentrerad vård verkar ha betydelse för/samband med en mer positiv upplevelse av personalens arbetssituation. Sambanden mellan personcentrerad vård och de boendes välbefinnande var inte så tydligt, på det sätt vi mätte det Personcentrerad vård och omsorg i särskilda kartläggande studier(datainsamling 2014) U-age-Swenis Det finns ett behov att utveckla enkätinstrument för att mäta/utvärdera personcentrerad vård ur andra perspektiv än personalens Det fanns samband mellan chefens ledarskapsbeteende och grad av personcentrerad vård i enheterna (r= 0.41, p =0.001) Slutsatser Ledarskapet är betydelsefullt för personcentrerad vård. Ett positivt ledarskap hade samband med högre grad av personcentrerad vård Nästa steg är att undersöka hur ledarna förstår personcentrerad vård och hur de leder mot det Person-centred care assessment tool (PCAT) Vi diskuterar ofta hur vi ska ge en vård som utgår från den enskilde boendes behov Kunskap om de boendes livshistoria används i de vårdplaner vi har Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det De boende erbjuds att delta i individanpassade dagliga aktiviteter (Edvardsson et al. 2010b, Sjögren et al. 2012) 15 Hur personcentrerad är vården? Tabell 1. Medelvärden Personcentrerad vård Datainsamling Land och år Medelvärde och SD Referens Sverige ,2 (±7,3) Sjögren et al Sverige (±7.4) Backman et al. 2016, Australien (±8.7) Sjögren et al. in manus Möjlig variation Personcentrerad vård skattad av närstående Syfte Att utveckla en skala/enkätformulär för att utvärdera personcentrerad vård för personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende. Skalan utvecklas i nära samarbete med närstående Metod Kvalitativa intervjuer med närstående Preliminära enkätfrågor Fokusgrupper med närstående (relevans, läsbarhet, förståelse) Expertpanel (relevans, områdestäckning) Testa enkäten bland närstående (validitet och reliabilitet) 17 Forskargrupp: Karin Blomberg Docent Örebro universitet, Karin Zingmark Professor Norrbottens Läns Landsting, Christina Juthberg Universitetslektor Umeå universitet, Karin Sjögren Umeå universitet 18 3
4 Personcentrerad och Trivselfrämjande interventionsmodell U-age-Nursing home Syfte Att utveckla, implementera och utvärdera effekt av en Personcentrerad och Trivselbefrämjande intervention i särskilt boende/sykehjem/nursing home Metod Komplex intervention, (12 månader) An international multicentre, non-equivalent controlled group before-after design (Australia, Norway, Sweden) Data består av enkäter (före, efter, 6 månader efter) och intervjuer (efter) Forskningsfrågor Kommer interventionen ha positiva effekter på: De boendes trivsel? Närståendes tillfredställelse med omsorgen? Vårdpersonalens arbetstillfredställelse? (primära utfallsmått) Kommer interventionen ha positiva effekter på: Vårdpersonalens upplevelse av personcentreringen på boendet? (sekundärt utfallsmått) Vilken betydelse har interventionen haft enligt närstående och vårdpersonal? 19 Instrument Interventionens teman Endpoints Measurements Study population Tested for reliability and validity Primary Endpoints Thriving * in relation to study population and context The Thriving of Older People Assessment Scale (TOPAS) Residents Satisfaction with care The Pyramid Questionnaire Relatives Job satisfaction The Measure of Job Satisfaction Staff (MJS) Secondary Endpoints Experience of the caring environment Experience of visiting their relative and the care setting Stress of conscience Person-centred care The Person-centred Climate Questionnaire (patient/family/staff version) Residents, relatives and staff Study specific questions Relatives N/A Stress of conscience questionnaire Person-centred Care Assessment Tool (P-CAT) Staff Staff Yes Personcentrerad vård Vårdande miljö Trivsel Att göra det lilla extra Att utveckla den vårdande miljön Att bedöma och möta högt prioriterade psykosociala behov Interventionen Interaktivt utbildningsprogram 12 månader Utbildning Reflektionsgrupper/lärandeseminarier varje månad Uppgifter/aktiviteter mellan reflektionsgrupperna Delar kunskap IT-bibliotek (pärm) Att göra det lilla extra (en vilja att göra det lilla extra) Seminarium 1: Att respektera och uppmärksamma den andres värdighet Att möta personen bakom sjukdom och skröplighet Episoder av plötslig psykisk klarhet hos personer med demenssjukdom Uppgift: Skriv ner situationer där man själv upplever att man gjort något litet extra för en boende, vad och varför Seminarium 2: Hur kan exemplen kopplas till personcentrerad vård och trivsel? Hur blev det för den boende och för mig som personal? Vad var motivet för att göra just det här? Hur vet man vad som är något extra för just den här boende? Vem definierar vad som är det lilla extra för mig? 24 4
5 Forskargrupp U-age-NH Karin Sjögren, PhD, RNT Ådel Bergland, Associate Professor Qarin Lood, PhD Tove Vassbø, PhD-candidate Marit Kirkevold, Professor Per-Olof Sandman, Senior professor David Edvardsson, Professor och Forskningsledare för hela U-age Referenser Backman, A., Sjögren, K., Lindkvist, M., Lövheim, H. and Edvardsson, D. (2016) 'Towards person centredness in aged care exploring the impact of leadership', Journal of Nursing Management. Brooker, D. (2004) 'What is person-centred care in dementia?', Reviews in Clinical Gerontology, 13(3), Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D. and Nay, R. (2010a) 'Promoting a continuation of self and normality: person-centred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff', Journal of Clinical Nursing, 19(17-18), Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., Nay, R. and Gibson, S. (2010b) 'Development and initial testing of the Person-centered Care Assessment Tool (P-CAT)', International Psychogeriatrics, 22(1), Edvardsson, D., Varrailhon, P. and Edvardsson, K. (2014) 'Promoting person-centeredness in long-term care: an exploratory study', Journal of gerontological nursing, 40(4), Edvardsson, D., Winblad, B. and Sandman, P. O. (2008) 'Person-centred care of people with severe Alzheimer's disease: current status and ways forward', Lancet Neurology, 7(4), Ekman, I. (2014) Personcentrering inom hälso- och sjukvård : från filosofi till praktik, Stockholm: Liber. Kitwood, T. M. (1997) Dementia reconsidered : the person comes first, Buckingham ;: Open University Press. McCormack, B. (2004) 'Person-centredness in gerontological nursing: an overview of the literature', Journal of Clinical Nursing, 13(3A), O Shea, F., Weathers, E. and McCarthy, G. (2014) 'Family care experiences in nursing home facilities: When loved ones are admitted to residential settings it inevitably changes relatives roles. Frances O Shea and colleagues carried out a study to assess how they perceive this transition', Nursing Older People, 26(2), Parkinson, W. (2004) 'Multi-disciplinary person-centred care: has government policy helped or hindered? Government policy appears to make all the right noises about person-centred care for older people. But, asks Wendy Parkinson, what's the reality behind the rhetoric?', Nursing Older People, 16(7), Rogers, C. R. (1978) On becoming a person : a therapist's view on psychotherapy, Boston: Houghton Mifflin. Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstryelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P. O., Zingmark, K. and Edvardsson, D. (2012) 'Psychometric evaluation of the Swedish version of the Person-Centered Care Assessment Tool (P-CAT)', International Psychogeriatrics, 24(3), 406. Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P. O., Zingmark, K. and Edvardsson, D. (2013) 'Person centredness and its association with resident well being in dementia care units', Journal of Advanced Nursing. Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P. O., Zingmark, K. and Edvardsson, D. (2014) 'To what extent is the work environment of staff related to person centred care? A cross sectional study of residential aged care', Journal of Clinical Nursing. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 2016, Motion 61- Personcentrerad vård World Health Organisation (WHO). Global strategy and action plan on ageing and helath ( ), Tack för er uppmärksamhet Studera gärna tillsammans med andra och kombinera pluggandet med vistelse ute i den vackra naturen karin.sjogren@umu.se 5
Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand
Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat
Läs merImplementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst
Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,
Läs merVårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa
Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa 2016-12-07 1 Från vad till vem Patient Person Vad Vem Lisbeth Löpare-Johansson 2015 Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort så får vi det
Läs merPersoncentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merPOP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum
Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs merOm kommunikation vid kommunikation om kommunikation.
Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation. Andreas Jönsson Silviasjuksköterska, Äldrepedagog VE Minnessjukdomar, Skånes Universitetssjukvård We communicate with individuals based on what we know
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merSeminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?
Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Svensk sjuksköterskeförening om OKTOBER 2016
OKTOBER 2016 Svensk sjuksköterskeförening om PERSONCENTRERAD VÅRD Personcentrerad vård kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra hela personen och prioriterar tillgodoseende av andliga,
Läs merVårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Läs merKan man designa en personcentrerad miljö?
Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad
Läs merPersoncentrerad vård i särskilda boenden för äldre
UMEÅ UNIVERSITY MEDICAL DISSERTATIONS, NEW SERIES, No. 1590 Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre Karin Sjögren Institutionen för omvårdnad Umeå 2013 Ansvarig utgivare: Dekanus vid medicinska
Läs merTrygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr
Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och
Läs merINTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Läs merPatienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Läs merMetoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merVägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Läs merDen fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens
Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Helle Wijk Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs mer"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Läs merIKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående
IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående Webbinarie 28/12 2017 Stefan Andersson, PhD Specialistsjuksköterska inom vård av äldre Lektor Linnéuniversitetet Projektmedarbetare
Läs merInstitutionen för vårdvetenskap och hälsa
Vårdmiljö som möjlighet för hälsa Helle Wijk Leg Sjuksköterska Docent Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merStudier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus
Läs merPersoncentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU
Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se Margda Waern, Professor,
Läs merCancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merPatientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet
Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?
Läs merInterkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci
Interkulturell vård och omsorg Öncel Naldemirci Interkulturalitet Relationer och interaktioner mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Inter: växelverkan Olika termer: mångkulturell, tvärtkulturell,
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merAnhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal
Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap 2018-11-20 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola
Läs merAtt undvika fysiska begränsningsåtgärder i särskilda boenden för äldre.
Att undvika fysiska begränsningsåtgärder i särskilda boenden för äldre. En studie om sambandet mellan vårdpersonalens undvikande av fysiska begränsningsåtgärder och utbildning, erfarenhet, självskattad
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merThe Physical Environment and the Frail Elderly Planning for
The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merMUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström
MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,
Läs merfamiljerådslag för dementa
TADD-resa till Skottland 2014 familjerådslag för dementa Carina Olsson Enhetschef Ewa Näslund Socialt Ansvarig Socionom Socialstyrelsen skriver i sin vägledning Att ge ordet och lämna plats Individen ska
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merThe Swedish Family Care Competence Centre
The Swedish Family Care Competence Centre ELIZABETH HANSON & LENNART MAGNUSSON Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Our mandate Create a national overview of the area family care of older people
Läs merÅterhämtning och Delat beslutsfattande
Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad http://www.youtube.com/watch?v=e2ksblaohqo
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merPersoner med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merIntegrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap
Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk
Läs merAktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder?
Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder? Parvin Pooremamali Universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin
Läs merÅterhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll
Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Git-Marie Ejneborn Looi Sebastian Gabrielsson 12 april 2019 Umeå Mannen med de röda byxorna Återhämtning Klinisk Social
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merKunskapsluckor och framtid
Kunskapsluckor och framtid Lars Wallin Forskningschef Landstinget Dalarna Professor i omvårdnad Högskolan Dalarna Forskningslinjeansvarig för implementeringsforskning vid GPCC Behövs fortsatt forskning
Läs merAnhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Läs merDepression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65
Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up
Läs merSWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merOLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS
OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Läs merThe Quest for Maternal Survival in Rwanda
The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merVårdpersonalens upplevelser och utmaningar i demensvården
Vårdpersonalens upplevelser och utmaningar i demensvården Therese Lindh Jessica Frykvall Specialistsjuksköterska, Vård av äldre 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Institutionen
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merEn arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merMöjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?
Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen? Anne-Marie Boström, Leg Sjuksköterska & Docent Lektor, sektionen för omvårdnad, NVS, KI Omvårdnadsansvarig, Tema Åldrande, Karolinska
Läs merKunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år
Läs merArbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
Läs merSyfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
Läs merPOP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.
POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merThe Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merGPCC. INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare. Forskning utbildning innovation/nyttiggörande. Gothenburg university centre for Person-Centred Care
INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Forskning utbildning innovation/nyttiggörande Demenssjuka 44 milj 2013 76 milj 2030 135 milj 2050 75
Läs merHar vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Helle Wijk, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad
Läs merME01 ledarskap, tillit och motivation
FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och
Läs merIKT - stöd till anhöriga till äldre närstående. Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet
IKT - stöd till anhöriga till äldre närstående Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet aileen.bergstrom@ki.se Aktuellt ämne: Stödet till anhöriga behöver öka omgående,
Läs merUtmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer
www.uea.ac.uk/eco Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer Arbets- och miljömedicinskt vårmöte, Göteborg, 2019-05-17, kl 12.30-14.00
Läs merFrån extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling
Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Maria Göransdotter, Designhögskolan, Umeå Universitet Margareta Erhardsson, Universitetspedagogiskt
Läs merAtt främja hälsa vid psykisk sjukdom
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva
Läs merPatientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
Läs merParrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS
Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Motoriska och icke-motoriska symtom Lukt och smak 55% Yrsel 65% Svälja 37% Saliv 43%
Läs merKeele StarT Back Screening Tool
Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merEn förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merPresentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA
Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Beslut om styrprincip Styrprincipen skall vägleda oss i arbetet framöver. Inom ramen för tillgängliga resurser skall vi skapa största möjliga värde för patienterna
Läs merPatienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Läs merMedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD
MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD Kartläggning och validering av produktegenskaper Kartläggning generella nyttor (egenskaper)
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merTrygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet
Trygg stödjande miljö Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet Vårdmiljöforskning Stödjande och stimulerande vårdmiljöer för hälsa och välbefinnande Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti
Läs mer