Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?"

Leif Sandström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

2 Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

3 Ett personcentrerat förhållningssätt What s the matter with You? What matters to You?

4 Vad är en människa? Ett objekt ett levande biologiskt material? En patient (Vad någon är) Ett subjekt någon som har känslor och erfarenheter och interagerar med andra människor? En person (Vem någon är) Kristensson Uggla Bengt (2011). Homo Capax. Kristensson Uggla, Bengt (2014). Personfilosofi filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- och sjukvård.

5 Fokus på vad personer har möjlighet att göra och vara på livskvalitet och att undanröja hinder för att skapa större frihet att leva ett liv man värdesätter

6 Vad vet vi redan? Ett personcentrerat förhållningssätt omfattar Delaktighet Partnerskap En personcentrerad miljö (Kitson, Marshall, Bassett & Zeitz, 2012) och bidrar till högre vårdkvalitet (McCormack & McCance, 2006)

7 Utmaningen är att implementera.

8 Vad ville vi veta? Leder ett personcentrerat förhållningssätt för äldre personer på SÄBO till fler personliga insatser och mätbara effekter som gagnar säker vård för äldre? Utfallsmått Studie I: Inkontinens Utfallsmått Studie II: Tvång- och begränsningsåtgärder Studierna var kontrollerade prospektiva studier på tre respektive två SÄBO i Angered, västra Göteborg och Hisingen,

9 Vad gjorde vi i studie I? 10 månaders lärande, träning och praktik i personcentrerad omsorg i praktiken med fyra uppföljningar i jämförelse med kontroll FORSKNINGSPROJEKTET Baseline Implementatering startar Follow up 1 Follow up 2 Follow up 3

10 Kontinensplanering och omsorg - med partnerskap mellan omsorgspersonal och den äldre som bas för god omsorg och livskvalitet.

11 Vad gjorde vi i studie II? Personcentrerad omsorg i praktiken Baseline, intervention,två uppföljningar Deltagande enheter sina egna kontroller Baseline 3 månader Uppföljning 1 3 månader Uppföljning 2 Intervention Äldreboende 1 Kontroll Äldreboende 1 Kontroll Äldreboende 2 Intervention Äldreboende 2

12 Svensk grundlag förutsätter att ingen medborgare ska kunna utsättas för sahämlleligt tvång utan lagstöd

13 Hur följde vi effekter? Studie I Journalgranskning Basal inkoutredning Personligt riktade omvårdnadsåtgärder för kontinens Personligt utprovade inkontinensskydd som komplement Livskvalitet Qualid Förskrivning av inkontinenshjälpmedel till boendet

All personal Utbildningsinsatser Processer Resultat Livsberättelsen och hälsoplan Sven Johansson har hela livet stigit Fokus på upp tidigt

Det är därför viktigt att Integrera vi hjälper Sven till toaletten och tillbaka informationen till sängen igen när han vaknar klockan i den

14 All personal Utbildningsinsatser Processer Resultat Livsberättelsen och hälsoplan Sven Johansson har hela livet stigit Fokus på upp tidigt för arbetet livsberättelsen på gården. Det är därför viktigt att Integrera vi hjälper Sven till toaletten och tillbaka informationen till sängen igen när han vaknar klockan i den äldres 5, för att hälsoplan stödja hans livslånga vana att vakna tidigt och därmed förebygga inkontinensproblematik. Specifik kompetens Teamarbete och förbättrings kunskap Livskvalitet [QUALID] Vårdkvalitet Personcentrerade inkontinensåtgärder

15 Resultat (I) Fler av de äldre personerna utreddes för sin UI i jämförelse kontrollboendet (p < 0.05)

16 Resultat (I) Fler personligt utformade UI insatser jämfört med kontrollboendet (p < 0.05)

17 Resultat (I) Inkontinensskydd ersattes med personlig assistans eller inkontinenshjälpmedel anpassade till personens behov (p < 0.05)

18 Resultat (I) Positiv förändring av uppmätt livskvalitet Tre Stiftelser, Göteborg

19 Studie II Kvalitetsregister SveDem Äldremodulen BPSD registret Senior Alert Hur följde vi effekter?

20 Resultat (II) Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Levandsberättelsen ligger till grund för vården? Strategi för bemötande i genomförandeplan? Har någon form av begränsningsåtgärd använts? Har personcentrerade aktiviteter erbjudits senaste veckan? QUALID NPI 57% 80% 78% 86% 100% 100% 54% 75% % 88% % 92% 20 13

21 Vad kan vi lära av detta? Efter implementering av POP blev Fler äldre utredda för sin UI och fick sina behov tillgodosedda på ett personligt sätt Begränsningsåtgärder minskade och ersattes med personliga aktiviteter Detta hade en positivt inverkan för de äldres livskvalitet Person-Centered Incontinence Care in Residential Care Facilities for Older Adults With Cognitive Decline. Feasibility and Preliminary Effects on Quality of Life and Quality of Care. Wijk, H., RN; Corazzini,K., PhD, FGSA; Lindström Kjellberg,I.,RN, PhL; Kinnander, A., BSc, Alexiou, E., PhD, MD, RN; Swedberg, K. PhD, MD. In press Journal of Gerontological Nursing

Relevanta dokument

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat