Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?

Transkript

1 Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens? Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Hur många är sköra äldre? Mycket tyder på att sjukligheten har förskjutits till högre åldrar. För dem som är mer än 80 år är sjukligheten fortfarande lika hög som tidigare. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 Socialstyrelsen 2009 Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30% mellan 2010 och 2050 (Socialstyrelsen, 2012) Andelen personer > 90 år ökar med 16 procent från år 2020 till år 2030 (Socialstyrelsen, 2009) Tre Stiftelser

3 Vem är de sköra äldre? Multisjuka är... >75 år som under de senaste 12 månaderna varit inneliggande tre gånger eller mer inom slutenvården med tre eller fler diagnoser i tre eller fler skilda diagnosgrupper enligt ICD 10

4 Vem är de sköra äldre? Skörhet är ett tillstånd som omfattar... Nedsatt ork (blir slut av en kort promenad på ca min) Allmän trötthet de senaste tre månaderna Ramlar ofta/tror att man kommer att ramla Behöver hjälp att göra sina inköp (ta sig till affären, plocka varor, betala, bära hem) Sökt akutmottagning >3 gånger de senaste 12 månaderna (Wilhelmsson m.fl. 2011)

5 Var finns de sköra äldre? Antalet platser i särskilda boende minskar och allt fler äldre bor idag därför kvar i det egna hemmet. Vårdtyngden vid särskilda boenden ökar eftersom det är de mest sjuka äldre med störst omvårdnadsbehov som kan beviljas plats (Socialstyrelsen, 2009a, 2009b). Ett ökat omsorgsbehov medför ofta behov av att byta bostad, ett miljöombyte som kan vara mycket påfrestande för en äldre människa (Hylén Ranhoff, 2008)

6 Var finns de sköra äldre? De allra mest sköra med störst vård och omsorgsbehov bor och vårdas oftast på särskilt boende (SäBo). Dessa personer har ofta en nedsatt kognitiv funktion multisjuka har många olika läkemedel samtidigt (Edberg & Ernsth Bravell 2013)

7 Omvårdnad av sköra äldre Drabbas den äldre personen av sjukdom eller skada som kräver akut omhändertagande innebär de ofta långa väntetider på akuten (Samaras, m.fl. 2010), Väntetid är en riskfaktor i sig med ökad risk för olika undvikbara vårdskador såsom fall, decubitus och konfusion (SBU, 2003, Hylen Ranhoff, 2008, Nairn m. fl. 2004, Karadag Arli m.fl. 2009)

8 Omvårdnad av sköra äldre Äldre >80 år står för ca 20 % av det totala antalet vårdtillfällen på sjukhus. Äldre > 80 år står för 25 % av vårdtiden på sjukhus. Antalet inläggningar på sjukhus ökar de sista veckorna i livet En betydande andel äldre avlider på sjukhus (Andersson m fl 2007, Socialstyrelsen, 2010). > hälften av de personer som bodde i särskilt boende var inlagda på sjukhus under den sista tiden, de sista tre månaderna, i livet. (Jakobsson 2006)

9 God vård skall vara... Kunskapsbaserad Säker Effektiv Jämlik Ges i rimlig tid Personfokuserad Socialstyrelsen 2006

10 Sex kärnkompetenser för en god vård Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaserad vård Förbättringskunskap Säker vård Informatik Institute of Medicine of the National Academies (IOM,2003) Quality and Safety Education for Nurses (QSEN,2007)

11 Personcentrerad vård En personcentrerad vård utgår från att alla personer kan råka ut för ohälsa i form av sjukdom eller skada, men att man inte blir sin sjukdom eller sitt symptom Svensk sjuksköterskeförening om...personcentrerad vård 2010

12 Personcentrerad vård Ser och förstår personen som en unik individ med individuella behov, värderingar och förväntningar Strävar efter att bevara personens integritet och värdighet Tom Kitwood 1997

13 Personcentrerad vård Stödjer relationer & professionellt engagemang Ser patienten som expert på upplevelsen av sin egen ohälsa Carl Rogers 1961

14 Personcentrerad vård

15 Teamsamverkan Möjliggör tvärprofessionellt teamarbet till gagn för överlevnad, symtomlindring och välbefinnande Strok Unit Collaboration in Cochrane Database of Systematic Reviews, 2007 Reeves, S., Lewin, S., Espin, S. & Zwarenstein, M. (2010. Interproffessional teamwork for health and social care. Oxford: Blackwell Publishing Ltd

16 Teamsamverkan Överbryggar kompetenser Främjar kontinuitet Stärker säkerhet Inkluderar familj & närstående Tvärprofessionell dialog Helhetssyn Sharp, L. (2012). Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund: Studentlitteratur

17 Teamsamverkan

18 Evidensbaserad vård

19 Evidensbaserad vård Kombinerar evidens med förtrogenhetskunskap, färdigheter och förståelse

20 Förbättringskunskap System Variationer Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Kombinerar förbättringskunskap & professionella kunskap Batalden och Stoltz 1993

21 Förbättringskunskap

22 IKT

23 Mer forskning behövs kring värdet av personcentrerat omsorg i praktiken (POP) 12% av alla äldre > 65 år har inkontinensproblematik >50% av alla äldre på sjukhus och äldreboenden

24 En systematisk kunskapsöversikt visar att» Trots att det finns effektiva behandlingar för äldre erbjuds dessa inte i den grad som är önskvärt» Utredning av urininkontinens är grunden för en effektiv behandling» Basal omvårdnad omfattande exempelvis uppmärksamhetsträning, hjälp till toaletten och fysisk träning av sköra äldre är viktigt för att påverka förekomsten av urininkontinens» Det saknas i stor utsträckning vetenskapliga studier både avseende förebyggande, lindrande, botande åtgärder samt omvårdnadsåtgärder» Det finns ett stort behov av studier av god vetenskaplig kvalitet som avser åtgärder för att hjälpa sköra äldre Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Behandling av urininkontinens hos aldre och skora aldre. En systematisk litteraturoversikt. (Preliminar version webbpublicerad 2013)

25 Effekter av POP inom kontinens Projektledare Helle Wijk Forskning Intervention

26 Övergripande syfte för interventionen» Etablera ett hållbart personcentrerat arbetssätt som genomsyrar hela omsorgsprocessen vilande på tre grundpelare: Partnerskap, Berättelse och Dokumentation med särskilt fokus på kontinensvård.

27 Mål Effekter hos deltagarna Fördjupad förståelse för vad personcentrerad omsorg innebär och hur det kan genomföras i praktiken. Utvecklat arbetsätt att planera och systematiskt genomföra personcentrerad omsorg för brukare med varierande omsorgsbehov Ökad förmåga att etablera partnerskap med brukaren och upprätta omsorgsplan med fokus på kontinens ur ett personcentrerat perspektiv. Effekter på boendet Samsyn förankrad i begreppet personcentrering. Ha identifierat möjligheter och hinder för att införa en modell för personcentrerad omsorg med särskilt fokus på kontinens på den egna enheten. Skapa en plan för fortsatt utvecklingsarbete.

28

29 Syftet med en pågående studie är att» systematiskt följa effekterna av implementeringen av POP över tid enligt strukturen: Baselinemätning innan implementering, uppföljning under och efter implementering med kvalitativa och kvantitativa metoder Baseline Implementering Uppföljning 1 Uppföljning 2 Uppföljning 3 Uppföljning 4

30 Vem är med?» Två interventionsboenden i jämförelse med ett kontrollboende. Målgruppen är alla de äldre personerna, deras närstående och vårdarna på dessa boenden efter informerat samtycke

31 Vad ska vi följa som effektmått på POP?» Journalgranskning» Basal inkoutredning» Personligt riktade omvårdnadsåtgärder för kontinens» Personligt utprovade inkontinensskydd som komplement» Livskvalitet» Qualid» WHO-Five Well-being Index (WHO-5)» EQ-5D» Skattning av vårdatmosfär» Skattning av möjligheten att arbeta personcentrerat» Vårdarnas skattning av påfrestning» Förskrivning av inkontinenshjälpmedel till boendet

32 Hälsa sker inuti människan och vårdens uppgift är att skapa sådana förutsättningar att hälsa främjas