POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum"

Julia Johansson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

2 Personcentrerat förhållningssätt Vem PERSON Vad PATIENT Sen A. 1993, Capability and Well-being, in Nussbaum and Sen (eds.), The Quality of Life, Oxford: Clarendon Press Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.

3 Vad är en människa? Ett objekt ett levande biologiskt material? En patient (Vad någon är) Ett subjekt någon som har känslor och erfarenheter och interagerar med andra människor? En person (Vem någon är) Kristensson Uggla Bengt (2011). Homo Capax. Kristensson Uggla, Bengt (2014). Personfilosofi filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- och sjukvård.

4 Personcentrerad vård Lyssna till patienten Etablera en relation Delat beslutsfattande Dokumentera Ekman I, Swedberg K, Taft C, et al. for the University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC) Person-Centred Care Ready for Prime Time. Eur J Cardiovasc Nurs. 2011;10(4): Ekman I, Hedman H, Wallengren C, Swedberg K. Person-centred care, - the Swedish initiative. BMJ Febr (accepted)

Studier visar på positivt hälsorelaterat utfall efter införandet av personcentrerad vård Förbättrad smärtlindring Minskad känslan av otrygghet Ökad självtillit ( tilltro till den egna förmågan) Ökad

5 Studier visar på positivt hälsorelaterat utfall efter införandet av personcentrerad vård Förbättrad smärtlindring Minskad känslan av otrygghet Ökad självtillit ( tilltro till den egna förmågan) Ökad livskvalitet Minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation Minskad trötthet (RA) Ökad muskelstyrka Förbättrad självskattad hälsa Förbättrade utskrivningsrutiner Kortare vårdtider (30%-50%) Högre frekvens av återgång till hemmet efter sjukhusvistelsen Reducerade vårdkostnader med 40% Brännström & Bohman, 2014; Dudas et al 2012, Ekman et al. 2012, Feldthausen et al., 2016; Fors et al., 2015; Hansson et al, 2015; Larsson et al., 2015; Olsson et al. 2006; Olsson et al., 2014; Ulin et al., 2015

7 Fokus på vad personer har möjlighet att göra och vara på livskvalitet och att undanröja hinder för att skapa större frihet att leva ett liv man värdesätter

8 Vad vet vi redan? Ett personcentrerat förhållningssätt omfattar Delaktighet Partnerskap En personcentrerad miljö (Kitson, Marshall, Bassett & Zeitz, 2012) och bidrar till högre vårdkvalitet (McCormack & McCance, 2006)

9 Utmaningen är att implementera.

10 Vad ville vi veta? Leder ett personcentrerat förhållningssätt för äldre personer på SÄBO till fler personliga insatser och mätbara effekter som gagnar säker vård för äldre? Utfallsmått Studie I: Inkontinens Utfallsmått Studie II: Tvång- och begränsningsåtgärder Studierna var kontrollerade prospektiva studier på tre respektive två SÄBO i Angered, västra Göteborg och Hisingen,

11 Vad gjorde vi i studie I? 10 månaders lärande, träning och praktik i personcentrerad omsorg i praktiken med fyra uppföljningar i jämförelse med kontroll FORSKNINGSPROJEKTET Baseline Implementatering startar Follow up 1 Follow up 2 Follow up 3

12 Kontinensplanering och omsorg - med partnerskap mellan omsorgspersonal och den äldre som bas för god omsorg och livskvalitet.

13 Vad gjorde vi i studie II? Personcentrerad omsorg i praktiken Baseline, intervention,två uppföljningar Deltagande enheter sina egna kontroller Baseline 3 månader Uppföljning 1 3 månader Uppföljning 2 Intervention Äldreboende 1 Kontroll Äldreboende 1 Kontroll Äldreboende 2 Intervention Äldreboende 2

14 Svensk grundlag förutsätter att ingen medborgare ska kunna utsättas för tvång utan lagstöd

15 Hur följde vi effekter? Studie I Journalgranskning Basal inkoutredning Personligt riktade omvårdnadsåtgärder för kontinens Personligt utprovade inkontinensskydd som komplement Livskvalitet Qualid Förskrivning av inkontinenshjälpmedel till boendet

All personal Utbildningsinsatser Processer

Johansson har hela livet stigit Fokus på upp

Det är därför viktigt att Integrera vi hjälper

till sängen igen när han vaknar klockan i den

livslånga vana att vakna tidigt och därmed

Specifik kompetens Teamarbete och förbättrings

16 All personal Utbildningsinsatser Processer Resultat Livsberättelsen och hälsoplan Sven Johansson har hela livet stigit Fokus på upp tidigt för arbetet livsberättelsen på gården. Det är därför viktigt att Integrera vi hjälper Sven till toaletten och tillbaka informationen till sängen igen när han vaknar klockan i den äldres 5, för att hälsoplan stödja hans livslånga vana att vakna tidigt och därmed förebygga inkontinensproblematik. Specifik kompetens Teamarbete och förbättrings kunskap Livskvalitet [QUALID] Vårdkvalitet Personcentrerade inkontinensåtgärder

17 Resultat (I) Fler av de äldre personerna utreddes för sin UI i jämförelse kontrollboendet (p < 0.05)

18 Resultat (I) Fler personligt utformade UI insatser jämfört med kontrollboendet (p < 0.05)

19 Resultat (I) Inkontinensskydd ersattes med personlig assistans eller inkontinenshjälpmedel anpassade till personens behov (p < 0.05)

20 Resultat (I) Positiv förändring av uppmätt livskvalitet Tre Stiftelser, Göteborg

21 Studie II Kvalitetsregister SveDem Äldremodulen BPSD registret Senior Alert Hur följde vi effekter?

22 Resultat (II) Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Levandsberättelsen ligger till grund för vården? Strategi för bemötande i genomförandeplan? Har någon form av begränsningsåtgärd använts? Har personcentrerade aktiviteter erbjudits senaste veckan? QUALID NPI 57% 80% 78% 86% 100% 100% 54% 75% % 88% % 92% 20 13

23 Vad kan vi lära av detta? Efter implementering av POP blev Fler äldre utredda för sin UI och fick sina behov tillgodosedda på ett personligt sätt Begränsningsåtgärder minskade och ersattes med personliga aktiviteter Detta hade en positivt inverkan för de äldres livskvalitet Wijk, H., RN; Corazzini,K., PhD, FGSA; Lindström Kjellberg,I.,RN, PhL; Kinnander, A., BSc, Alexiou, E., PhD, MD, RN; Swedberg, K. PhD, MD Person-Centered Incontinence Care in Residential Care Facilities for Older Adults With Cognitive Decline. Feasibility and Preliminary Effects on Quality of Life and Quality of Care. In press Journal of Gerontological Nursing

Relevanta dokument

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor