Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet
|
|
- Karl Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare
2 GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Ett av regeringens Strategiska Forskningsområden (SFO) Personcentrerad vård vid långvarig sjukdom Invigdes januari 2010 Forskning utbildning innovation/nyttiggörande
3 Personfilosofi Gadamer Hans-Georg (2011) Den gåtfulla hälsan. Ludvika. Dualis förlag. Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax. Texter av Paul Ricoeur om etik och filosofisk antropologi i urval av Bengt Kristensson Uggla. Göteborg. Bokförlaget Daidalos. Mounier Emmanuel (2008/1950). Personalism. London: Routledge & Kegan Paul Ltd. Ricoeur Paul. (1966) Freedom and nature: Evanston: Northwestern University Press. Ricoeur Paul (1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press. Smith Christian. (2010). What is a person? Chicago: University of Chicago Press.
4 Varför utgå från personfilosofi? En metateoretisk nivå som bryggar över till teorier eller modeller inom olika discipliner
5 Personcentrerad vård/rehabilitering/omsorg Inledandet av ett partnerskap Strukturerad patient- berättelse Säkerställande av partnerskapet överenskommelse mellan patient/anhörig och professionella. En PERSONLIG HÄLSOPLAN görs tillsammans vilken bygger på patientens RESURSER och behov Dokumentation av partnerskapet Ekman I, Swedberg K, Taft C, et al. for the University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC). Person-Centred Care Ready for Prime Time. Eur J Cardiovasc Nurs Dec;10(4):
6 Vad är en patient? Ett levande biologiskt material i likhet med andra djur Någon som har ett ansvar, vilja och är oförutsägbar
7 My body and I can not be separated, and still are not the same Ricoeur Paul. (1966) Freedom and nature: Evanston: Northwestern University Press.
8 Trött Andfådd Smärta Ångest Stroke Hjärtsjukdom och hypertoni Fantasi Perifer kärlsjukdom Stolthet Diabetes retinopati Vilja Njursjukdom Lyhördhet Perifer neuropati
9 Individualiserad medicin: unik biologisk profil Personcentrerad vård/rehab/omsorg: ömsesidighet, partnerskap
10 Person vs individ Personalismen framhäver till skillnad från individualismen de gemenskaper eller grupper som personen är en del av, dessa är viktiga delar av personens vara och den främsta källan till den personliga utvecklingen. En person ser sig själv hos andra, hon eller han ser likhet med andra människor, medan en individ understryker sin särart och olikhet med andra människor. Mounier, Emmanuel (2008/1950). Personalism. London: Routledge & Kegan Paul Ltd
11 En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax. Ricoeur Paul (1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press.
12 Person Patient VEM VAD Berätta Symtom Beskriva Tecken
13 Berättelsen En patient blir inte mer person oavsett hur många vad man radar upp och adderar till listan av organ, substanser och diagnoser först när berättelsen kommer in kan vi få syn på personen.
14 Behandling, rehabilitering, omvårdnad, omsorg Sprechstunde (samtalstid) Endast som samspråk är språket helt och fullt vad det kan vara s. 50. Gadamer H-G (2011) Den gåtfulla hälsan, Dualis.
15 Berättelsen I berättandet uppfinner och upptäcker vi oss själva samtidigt. Vi berättar aspekter och detaljer ur vårt liv, det som vi uppfattar som relevant i den situation vi är i. Samtalspartnern är med och konstruerar den aktuella berättelsen genom sina reaktioner.
16 Reversibilitet - patientrollen Partnerskapet Oersättlighet - personer Likhet - uppskattningen av den andre som en själv och uppskattningen av en själv som den andre
17
18 Ashley Clayton. How person-centered care helped guide towards recovery from mental illness. Health Affairs 2013; 32,
19 > 220,000 medlemmar 2000 sjukdomar > 1 miljon behandlings- och symtomrapporter No decison about me without me
20 En person är ett centrum av möjligheter, kraft och förmågor i förändring ett centrum som integrerar, koordinerar och vägleder dessa förmågor i en viss riktning Smith, S. (2010). What is a person?: rethinking humanity, social life, and the moral good from the person up. Chicago: University of Chicago Press pp 78-89
21 EMERGENCE OF PERSONHOOD Smith, S. (2010). What is a person? Chicago: University of Chicago Press.
22 Centrality/complexity of capacity Capacity Secondary Experience Capacities Primary experience Capacities Existence Capacities 11. Inter-subjective understanding 10. Episodic and long-term memory 9. Emotional experience 8. Interest formation 7. Assigning causal attributions 6. Practical consciousness 5. Volition 4. Mental representation 3. Understand quantity, quality, time and space 2. Conscious awareness 1. Subconscious being Smith, S. (2010). What is a person? Chicago: University of Chicago Press.
23 Resurser i berättelsen Resurser i berättelsen - livsmening eller livskraft. Hur uttrycks livskraft, vilja? Vilka mål och önskningar kan identifieras i berättelsen?
24 Partnerskapet Tillsammans med patienten/närstående görs en personlig hälsoplan som utgår från de resurser till hälsa och behov som identifierats i berättelsen.
25
26 Functional Recovery Scale (FRS) Eating Hygiene/bath Toilet Dressing = 0,44 poäng 0,11 poäng 0,11 poäng 0,11 poäng 0,11 poäng Shopping Cooking Private economy 0,038 poäng 0,038 poäng 0,038 poäng Travel/transport Housekeeping Washing clothes 0,038 poäng 0,038 poäng 0,038 poäng Mobility: Walking independently = 0,33 En funktion = 0,11 Två funktioner = 0,22 Tre funktioner = 0,33 Fyra funktioner = 0,44 = 0,23 poäng En funktion = 0,038 Två funktioner = 0,077 Tre funktioner = 0,11 Fyra funktioner = 0,15 Fem funktioner = 0,19 Sex funktioner = 0,23 = 0,33 poäng Totalt 1,0 = 100%
27 Målsättning Resurser Vilket stöd behövs?
28 PARTNERSKAP Signerad överenskommelse mellan patient, sjuksköterska och läkare
29 Effekter? Signifikant tryggare patienter 30 % - 50% reduktion i antal vårddagar 40% reduktion i vårdkostnader Signifikant förbättrad smärtlindring Signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation Olsson L-E et al: Journal of Orthopaedic Surgery and Research, 2006, 1:3. Ekman I, et al: European Heart Journal, 2011, 32: Olsson LE et ai: Journal of Advanced Nursing, 2007, 58(2): Olsson LE, et al: Journal of Advanced Nursing, 2009, 65(8): Dudas K, et al Eur J Cardiovasc Nurs Jan 9. [Epub ahead of print]
30 59%
31 Kapabel Lidande är inte enbart den fysiska smärtan, inte ens den mentala smärtan, utan den förminskning eller förstörelse av handlingsförmåga av kunna göra, som upplevs som ett angrepp på självaktningen. Ricoeur Paul (1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press.
32 Ricoeurs Lilla etik Att sträva efter det goda livet för och med andra i rättvisa institutioner Ricoeur Paul (1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press. Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax. Göteborg. Bokförlaget Daidalos.
33
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs merPOP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.
POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.
Läs merSyfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
Läs merGPCC. INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare. Forskning utbildning innovation/nyttiggörande. Gothenburg university centre for Person-Centred Care
INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Forskning utbildning innovation/nyttiggörande Demenssjuka 44 milj 2013 76 milj 2030 135 milj 2050 75
Läs merPOP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum
Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat
Läs merVårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa
Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa 2016-12-07 1 Från vad till vem Patient Person Vad Vem Lisbeth Löpare-Johansson 2015 Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort så får vi det
Läs merPersoncentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Läs merPersoncentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Läs merPersoncentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård
Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Belgium Bosnia and Herzegovina Macedonia Germany Greece Ireland Israel Italy
Läs merGPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Begreppet personcentrerad vård omfattar alla former av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omsorg. Inom personcentrerad
Läs merPresentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA
Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Beslut om styrprincip Styrprincipen skall vägleda oss i arbetet framöver. Inom ramen för tillgängliga resurser skall vi skapa största möjliga värde för patienterna
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merTeam och personcentrerad vård vid prioriteringar
Team och personcentrerad vård vid prioriteringar Kerstin Dudas, leg. sjuksköterska, med dr, universitetslektor och forskare vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet Kerstin.dudas@gu.se
Läs merEtt sällsynt bra Höstmöte På temat Makt oktober Scandic Klara, Stockholm
Ett sällsynt bra Höstmöte På temat Makt 20-21 oktober Scandic Klara, Stockholm Syfte/mål Lära känna varandra på tvärs och ha kul Experimentera med metoder och förhållningssätt som kan stärka förmågan att
Läs merPersoncentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen
Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen Personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen Patienten är medskapare i sin egen vård. Tillsammans arbetar vi utifrån patientens behov, resurser
Läs merPersoncentrerad vård en etik i praktiken
Personcentrerad vård en etik i praktiken INGER EKMAN och PIA RYDELL Inget nytt SKAS (15 år sedan) Valfrihet, omtanke, professionalism Delaktig patient Möt mig som vän -rapportera på rummet tillsammans
Läs mer"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Läs merPersoncentrerad vård och omsorg
Personcentrerad vård och omsorg Östersund 16 maj 2018 GPCC (Gothenburg Centre for Person-Centred Care) Regeringsmedel (90 mkr) för 5 år (2010-2014) Invigdes januari 2010 Fortsatt centrumbildning (2015-2021)
Läs merPersoncentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering
Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering Irma Lindström Kjellberg & Axel Wolf Institutionen för vårdvetenskap och Hälsa & Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merUtveckling av ett personcentrerat arbetssätt
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt - Ett stödmaterial 1 Inledning Materialet är framtaget av Västra Götalandsregionens (VGR) arbete kring Utveckla och implementera Personcentrerat Arbetssätt,
Läs merSeminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?
Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor
Läs merStödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården
Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som
Läs merPersoncentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom
Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom Andreas Fors Hälsopedagog, Leg. Anestesisjuksköterska, Doktorand Vårdcentralen
Läs merPersoncentrerad vård Mötet mellan två experter!
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Ingrid Larsson Leg. Sjuksköterska Fil. dr i Hälsa och vårdvetenskap Högskolan i Halmstad FoU Spenshult Sjuksköterskans sex kärnkompetenser Personcentrerad
Läs merPersoncentrerad vård Jämlik hälsa
Personcentrerad vård Jämlik hälsa Lina Johannesson Vice ordförande Barnmorska Iréne Sjövall Sanned Styrelseledamot Biomedicinsk analytiker Personcentrerad vård Etiskt förhållningssätt en människosyn som
Läs merTrygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet
Trygg stödjande miljö Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet Vårdmiljöforskning Stödjande och stimulerande vårdmiljöer för hälsa och välbefinnande Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti
Läs merPatienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Läs merUtveckling av ett personcentrerat arbetssätt för chefer och ledningsgrupper
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt för chefer och ledningsgrupper Ett stödmaterial Materialet är framtaget av Västra Götalandsregionens (VGR) arbete kring att utveckla ett mer personcentrerat
Läs merUtveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA. För chefer och ledare
Utveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA För chefer och ledare Gemensamt reflekterande samtal! Utgångspunkter våra, era, verksamheternas? Vad är viktigt för dig att få svar på idag? Agenda o
Läs merPatientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet
Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?
Läs merPersoncentrerad vård: erfarenheter av forskning
Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning Axel Wolf Leg.ssk, Fil. Dr, Universitetslektor Anestesi Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) & GU School of Executive Education
Läs merÖkad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?
Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården? Karl Swedberg Professor, Överläkare Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin Forskningsledare, Gothenburg Centre for PersonCentred Care
Läs merWorkshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016
Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet
Läs merPersoncentrerad vård med en touch av hälsopromotion
Personcentrerad vård med en touch av hälsopromotion Andreas Fors Forskarassistent, FoU-ledare, Fil.dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Centrum för personcentrerad vård (GPCC) Göteborgs universitet,
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merpatienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?
patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merPositiva forskningsresultat
Personcentrerad vård Personcentrerad vård (PCV) tar sin utgångspunkt i att människor är, och ska bemötas, som fria och värdiga varelser med vilja och förmågor. De egenskaper och förmågor som utmärker en
Läs merDet blir bättre med team, helt enkelt
Det blir bättre med team, helt enkelt Senior alert Inspirationsdag 8 juni 2017 Susanne Lundblad, utvecklingsledare Qulturum, Region Jönköpings län Arbetslag Team Interdisciplinärt team Rehab-team Vårdteam
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs merDetta är Innehållsförteckningsrubrik, Times New Roman 19 pt (genereras automatiskt). Markera innehållsförteckningen
Detta är Innehållsförteckningsrubrik, Times New Roman 19 pt (genereras automatiskt). Markera innehållsförteckningen och tryck F9 för att uppdatera innehållet Detta är Innehåll 1 Times New Roman 10,5 pt
Läs merReflektionsrapport. Etik och förhållningssätt inom personcentrering FÖRFATTARE KURS HANDLEDARE
Reflektionsrapport Etik och förhållningssätt inom personcentrering FÖRFATTARE Birgitta Wallström-Berg KURS Fristående kurs, Personcentrering inom hälso-och sjukvård samt omsorg. HT/VT 2017/2018 HANDLEDARE
Läs merProfessor Inger Ekman Centrumföreståndare,GPCC.
Professor Inger Ekman Centrumföreståndare,GPCC Risk! Medicinsk forskning har inneburit viktiga framsteg inom medicinsk praxis. Men. En biokemisk förändring kan ofta inte översättas direkt till en sjukdom.
Läs merKursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA421 Dnr 195/2001-510 Beslutsdatum 2001-09-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier
Läs merFaktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merPatientdelaktighet Minimikrav för person-centrerad vård
Patientdelaktighet Minimikrav för person-centrerad vård Sarah Sim, PhD Projektledare SIS sarah.sim@sis.se 1 2019-04-12 Standard? ISO CEN Gemensam lösning på ett återkommande problem Framtagen i samarbete
Läs merPersoncentrerat arbetssätt ett led i en patientdriven vård 2018
Personcentrerat arbetssätt ett led i en patientdriven vård 2018 Vilka förväntningar har du på dagen? Prioriterade regiongemensamma aktiviteter 2016 Införa personcentrerat arbetssätt (patientdriven vård)
Läs merUtveckling av ett personcentrerat arbetssätt - PCA
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt - PCA Ett stödmaterial för medarbetare och team 1 Materialet är framtaget inom ramen för Västra Götalandsregionens arbete med att utveckla ett mer personcentrerat
Läs merKvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige
Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merPersoncentrering. Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt. Eva Brink & Carina Kullgren
Personcentrering Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt Eva Brink & Carina Kullgren 2016-04-01 Personcentrering - Varför nu? Några exempel: Utveckla personcentrerat arbetssätt i hela regionen, som tydligt
Läs merUniversity of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar
Reusable Learning Objects (RLOs) som stöd i undervisningen Susanne Partanen 2008-10-15 University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar 1 Fakulteten för Medicine and Health Sciences
Läs merUtvecklingsarbete i den slutna psykosvården
Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg Mats Gustafsson, Överläkare avd 242, Mölndals Sjukhus Beatrice Adriansson Carlsson, Vårdenhetschef och specialistsjuksköterska
Läs merUtveckling av ett personcentrerat arbetssätt - PCA
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt - PCA Ett stödmaterial för medarbetare och team 1 Materialet är framtaget inom ramen för Västra Götalandsregionens arbete med att utveckla ett mer personcentrerat
Läs merInterkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci
Interkulturell vård och omsorg Öncel Naldemirci Interkulturalitet Relationer och interaktioner mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Inter: växelverkan Olika termer: mångkulturell, tvärtkulturell,
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merMetoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Läs merUtveckling av ett personcentrerat arbetssätt för chefer och ledningsgrupper
Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt för chefer och ledningsgrupper Ett stödmaterial Materialet är framtaget av Västra Götalandsregionens (VGR) arbete kring att utveckla ett mer personcentrerat
Läs merPersoncentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet
Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw
Läs merGott eller bara blandat: Är dagens ehälsa personcentrerad?
Gott eller bara blandat: Är dagens ehälsa personcentrerad? Axel Wolf Leg. Ssk, Fil. Dr University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC) http://www.facebook.com/gpcc.gu Twitter: symptomsonthego
Läs merBo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se
Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004
Läs merInterprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU
Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans
Läs merJag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Läs merVårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Läs merPersoncentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017
Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017 Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merNordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merTillsammans för en bättre vård GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
Tillsammans för en bättre vård GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Inom personcentrerad vård* är en patient en person med behov men också resurser och
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merTitel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?
XIV Svenska KardiovaskuläraVårmötet 25-27 april2012,stockholm Namn:Bodil Ivarsson Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? Ingen intressekonfikt 1 Saxat ur Status 2001, Hjärt- och lungsjukas
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merHur kan forskning komma till nytta i praktiken?
Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Axel Wolf Leg. sjuksköterska, Uni.lektor vårdvetenskap Ins=tu=onen för vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet & Sahlgrenska
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merETIK. (Paul Ricoeur 1995)
ETIK ETIK är visionen om det goda livet Etik motverka orättvisor Etik motverka mänsklig förnedring Etik handlar ytterst om det som gör livet värt att leva. (Paul Ricoeur 1995) ETIK handlar om att bli uppmärksam
Läs merFörslag till Intressepolitiskt program
12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna
Läs merasa.hornsten@nurs.umu.se
Olika perspektiv på sjukdom eller Att vara sjuk - att vårda sjuka Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad asa.hornsten@nurs.umu.se Illness och disease Illness Illness handlar om hur
Läs merEVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I
UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit
Läs merSjuksköterskan behövs för en jämlik vård och hälsa. Anna Forsberg-Lunds Universitet Professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation
Sjuksköterskan behövs för en jämlik vård och hälsa Anna Forsberg-Lunds Universitet Professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation Sjuksköterskans omvårdnad Fokus för omvårdnad är hälsa hos
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merPatienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merSusanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Läs merFörbättringsarbete tillsammans Nationell konferens i Logopedi, Jönköping
Förbättringsarbete tillsammans Nationell konferens i Logopedi, Jönköping 141121 Boel Andersson Gäre Chef, Futurum Landstinget i Jönköpings län Professor, Jönköping Academy, Högskolan, Jönköping Futurum
Läs merEtik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg
Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik Anna Söderberg Syftet med ETIK-undervisning Redogöra för olika etiska principer o kunna diskutera dess betydelse för omvårdnad vilket bidrar till: Förståelse
Läs merHälsningar. Catarina Wallengren Lektor och koordinator utbildning och implementering på GPCC Epost:
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC GPCC Implement AB (svb) Att ställa om till personcentrerad vård (PCV) kräver engagemang hos såväl ledning som hos enskilda medarbetare. Bifogat finns en broschyr
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merThe Quest for Maternal Survival in Rwanda
The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:
Läs merBedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Läs merKommunikation av sjukdom
Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk
Läs mer1910 Organisering. Svensk sjuksköterskeförening Internationell solidaritet. Kallet. Från elev till student. Facklig kamp
1910 Organisering Svensk sjuksköterskeförening 2016-12-02 Ami Hommel Torie Palm Ernsäter Ordförande Sakkunnig...utgöra en centralpunkt för den svenska sjuksköterskekåren, att väcka och underhålla samhörighetskänslan
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merAktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder?
Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder? Parvin Pooremamali Universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs mer