Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand"

Transkript

1 Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

2 Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt (Socialstyrelsen, 2010, s.8) det vetenskapliga underlaget är svagt (s. 22)

3 Vad är personcentrerad vård? Begrepp Förhållningssätt Vårdmodell/omvårdnadsmodell

4 Teoretiskt bas Martin Buber: Ich und du (1923; 1997) Carl Rogers: On becoming a person (1961)

5 Tom Kitwood Dementia Reconsidered (1997) Dementia Care Mapping Malignant social psychology Positive person work

6 Personcentrerad vård Målet är att bevara den demenssjukes personligheten trots sviktande förmågor Se personligheten som instängd ej förlorad Personen är i fokus, med styrkor och förmågor Försöker utgå från den personens uppfattning av sin verklighet, förstå symtom och beteenden ur personens perspektiv

7 Personcentrerad vård Personens värderingar, önskemål och behov respekteras och prioriteras Använder kunskap om personens livshistoria för att individualisera och anpassa vården och den fysiska miljön Involverar personens sociala nätverk i vården Prioriterar relationen och kommunikationen i vården lika högt som arbetsuppgifterna Värnar personens självbestämmande eller medbestämmande

8 Synpunkter Ingen klar definition av begreppet Teoretiker, forskare och vårdpersonal har inte samma förståelse eller beskrivning av personcentrerad vård Teoretiskt begrepp som saknar förankring i den dagliga vården Kejsarens nya kläder

9 VIPS-modelen Dawn Brooker (2004; 2007) Valuing people Individualised Care Personal perspectives Social environment

10 Effekter eller betydelse av personcentrerad vård För personer med demenssjukdom Ökat välbefinnande (Sloane et al., 2004, Bone et al., 2010, McKeown et al., 2010, Teitelman et al., 2010) Minskad agitation och oro i olika vårdsituationer (Moniz Cook et al., 2003, Sloane et al., 2004, Fossey et al., 2006, Chenoweth et al., 2009, Teitelman et al., 2010), Ökad förmåga att utföra ADL-aktiviteter (O Connor et al., 2011). Ökad förmåga att delta i olika vardagliga aktiviteter (Teitelman et al., 2010). För närstående Tillfredställelse och välbefinnande (McKeow et al., 2010). 10

11 För vårdpersonal Ökad tillfredställelse med vården och arbetet (Dilley and Geboy, 2010; McCormack et al., 2010; McKeow et al., 2010) Minskad stress i arbetet (Dilley and Geboy, 2010; McCormack et al., 2010) 11

12 Går det att mäta personcentrerad vård?

13 Vilka skattningsskalor finns? 1 Dementia Care Mapping (Bradford Dementia Group, 1997, Brooker et al., 2006) 2 Person-centred inpatient scale (Coyle & Williams, 2001) 3 Person-Directed Care scale (White et al., 2008) 4 Family involvement scale (Reid et al., 2007) 5 Importance of family involvement scale (Reid et al., 2007) 6 The Person Centered Nursing index (PCNI, Slater et al.,2006) Nursing Context Index Caring Dimensions Inventory Nursing Dimension Inventory 9 Client-Centred Care Questionnaire (CCCQ, Witte, et al., 2006) 10 Individualized Care Inventory (ICI, Chappell, Reid & Gish, 2007) 11 Person-centered Climat questionnaire-staff version ( Edvardsson et al., 2008) 12 Person-centered Climat questionnaire-patient version ( Edvardsson et al., 2008) 13 Person-Centred Care Assessment Tool (Edvardsson et al., 2010), Tool for Understanding residents needs as individual persons tool (Edvarsson et al., 2011) 14 Tool for assessing the quality of staff-resident communication and interactions relevant to choice in nursing home practices (Simmons, et al., 2011) 15 The Approach to Dementia Questionnaire (ADQ, Lintern et al., 2000). 13

14 Personcentrerad vård i särskilda boenden i Sverige

15 Syfte studie 1. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och de boendes ADLförmågor, livskvalitet, smärta, depressiva symtom och agitation. Syfte studie 2. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och personalens arbetstillfredsställelse, arbetsstress och samvetsstress. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och vårdklimat. 15

16 Metod Design Tvärsnittsstudie, kvantitativa data Datainsamling boendeenkäter (personal skattar) och personalenkäter i 151 särskilda boenden Undersökningsgrupp 1261 personer med kognitiv svikt och 1213 vårdpersonal i 151 enheter i särskilda boenden 16

17 Enkät instrument boende Quality of life in late stage dementia scale (QUALID) (Weinger et al., 2000; Falk et al., 2007). Pain Assessment in Advanced Dementia scale(painad), (Warden et al., 2003). Cornell Depression Scale ( Alexopoulos et al.,1998). Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI) (Cohen-Mansfield, 1989) Multi Dimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS)( Sandman et al., 1988). Geriatric Rating scale (Gottfries & Gottfries, 1968 in Sandman et al., 1988)

18 Enkät instrument personal Person-Centred Assessment Tool (PCAT)(Edvardsson et al.,2010; Sjögren et al., 2012). Person-Centred Climate Questionnaire-staff version (PCQ-S) (Edvardsson et al., 2009). Satisfaction with Nursing Care and Work Assessment Scale (Hallberg et al., 1994). Job Demand and Control Questionnaire (Karasek & Theorell, 1990). Stress of conscience questionnaire (Glasberg et al., 2006).

19 Person-centred Care Assessment Tool Vi diskuterar ofta hur vi ska ge en vård som utgår från den enskilde boendes behov Kunskap om de boendes livshistoria används i de vårdplaner vi har Vi måste få jobbet gjort innan vi kan bekymra oss om att skapa en hemlik miljö Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det De boende erbjuds att delta i individanpassade dagliga aktiviteter 19

20 Tabell 1. Boende n % mean St.dev kön män kvinnor Ålder (år)

21 Tabell 2. Vårdpersonal n % mean St.dev Kön män 60 5 kvinnor Ålder (år) Erfarenhet från vård av äldre Undersköterskor

22 Vad är hög eller låg nivå av personcentrerad vård? 22

23 Resultat Inga samband mellan personcentrerad vård och grad av smärta, depressiva symtom och agitation Personer i enheter med hög poäng för personcentrerad vård hade bättre förmåga att utföra olika ADL-aktiviteter självständigt och högre livskvalitet jämfört med personer i enheter med låg poäng för personcentrerad vård 23

24 Resultat Det fanns samband mellan personcentrerad vård och tillfredställelse med arbete och vård, arbetsstress och samvetsstress. I enheter där man arbetar mer personcentrerat skattade personalen en högre arbetstillfredställelse, lägre arbetsstress och lägre samvetsstress. Det fanns ett starkt samband mellan personcentrerad vård och personcentrerat vårdklimat Vårdpersonal i enheter med hög poäng för personcentrerad vård hade oftare någon form av vidareutbildning inom demensvård och även oftare återkommande handledning jämfört med i enheter med låg poäng för personcentrerad vård. 24

25 Tolkning av resultat I enheter där man arbetar mer personcentrerat upplever personerna med demenssjukdom större välbefinnande. I enheter som där man arbetar mer personcentrerat, möjliggör man på olika sätt för personerna att själva klarar av att utföra olika ADL-aktiviteter som att äta självständigt eller gå på toaletten självständigt. Andra faktorer än hur personcentrerad vården är mer betydelsefulla för prevalens av smärta, depressiva symtom och agitation. I enheter där man arbetar mer personcentrerat upplever personalen en högre arbetstillfredställelse, lägre arbetsstress och lägre samvetsstress. 25

26 David Edvardsson,Sjuksköterska, Docent, Huvudhandledare Per-Olof Sandman, Sjuksköterska, Professor, Handledare Karin Zingmark,Sjuksköterska, PhD, Handledare Marie Lindkvist,PhD, Konsult statistik Karin Sjögren, Sjuksköterska, Doktorand

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,

Läs mer

Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre

Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre UMEÅ UNIVERSITY MEDICAL DISSERTATIONS, NEW SERIES, No. 1590 Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre Karin Sjögren Institutionen för omvårdnad Umeå 2013 Ansvarig utgivare: Dekanus vid medicinska

Läs mer

Personcentrerad vård i styrdokument. Disposition. Etiskt och filosofiskt perspektiv. Personcentrerad vård och omsorg i särskilda boenden för äldre

Personcentrerad vård i styrdokument. Disposition. Etiskt och filosofiskt perspektiv. Personcentrerad vård och omsorg i särskilda boenden för äldre Personcentrerad vård i styrdokument Personcentrerad vård och omsorg i särskilda boenden för äldre Karin Sjögren, Universitetslektor Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet karin.sjogren@umu.se Nationella

Läs mer

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Kan man designa en personcentrerad miljö? Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Vad är god vård av personer med demenssjukdom finns det evidens? PO Sandman Gästprofessor i Omvårdnad KI

Vad är god vård av personer med demenssjukdom finns det evidens? PO Sandman Gästprofessor i Omvårdnad KI Vad är god vård av personer med demenssjukdom finns det evidens? PO Sandman Gästprofessor i Omvårdnad KI Spaning! Demenssjuksköterskor/demensteam Demenscentrum Utbildningar Litteratur, tidskrifter Anhörigstöd

Läs mer

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö som möjlighet för hälsa Helle Wijk Leg Sjuksköterska Docent Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Helle Wijk, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,

Läs mer

Designa en personcentrerad miljö

Designa en personcentrerad miljö Designa en personcentrerad miljö Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet. Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Person-centered care for persons with dementia

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Person-centered care for persons with dementia Examensarbete Filosofie kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom En litteraturöversikt Person-centered care for persons with dementia A Literature Review Examensarbete nr:

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Validation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz

Validation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz Validation / Feil Människosyn och värdegrund i praktiken Karlstad 14 15 maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz Ett förhållningssätt En metod för att kommunicera En modell att klassificera beteenden med Specifika

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras SAHLGRENSKA AKADEMIN OM7310, Avancerade vårdhandlingar vid onkologiska tillstånd, 15,0 högskolepoäng Advanced nursing interventions in oncological conditions, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Sjuksköterskans bemötande i relation till livskvaliteten hos personer med demens

Sjuksköterskans bemötande i relation till livskvaliteten hos personer med demens Sjuksköterskans bemötande i relation till livskvaliteten hos personer med demens En litteraturstudie Författare: Sofia Hansson och Saga Jenninger Handledare: Magnus Sandberg Kandidatuppsats Januari 2017

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden. Arbetsgivare. smålandsbilder.se

Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden. Arbetsgivare. smålandsbilder.se smålandsbilder.se Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden Arbetsgivare Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers for Carers Vad är projektet Arbetsgivare

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Vad gör vi på jobbet?

Vad gör vi på jobbet? Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete

Läs mer

Att undvika fysiska begränsningsåtgärder i särskilda boenden för äldre.

Att undvika fysiska begränsningsåtgärder i särskilda boenden för äldre. Att undvika fysiska begränsningsåtgärder i särskilda boenden för äldre. En studie om sambandet mellan vårdpersonalens undvikande av fysiska begränsningsåtgärder och utbildning, erfarenhet, självskattad

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Utvärdering av observationsskalan Abbey pain scale-swe Christina Karlsson Högskolan i Skövde Bakgrund Praktiknära forskningsfråga

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD OCH VÄLBEFINNANDE HOS PERSONER MED DEMENS

PERSONCENTRERAD VÅRD OCH VÄLBEFINNANDE HOS PERSONER MED DEMENS SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA PERSONCENTRERAD VÅRD OCH VÄLBEFINNANDE HOS PERSONER MED DEMENS En litteraturöversikt Linda Andersson Ingrid Samuelsson Examensarbete: Program/kurs:

Läs mer

PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD RELATERAT TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM

PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD RELATERAT TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD RELATERAT TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM THOMAS BERGSTRÖM CHRISTOFFER ÅKESSON Akademin för hälsa, vård och välfärd Examensarbete vårdvetenskap Grundnivå 15 poäng Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige

Läs mer

Nyckelord: Fram- och tillbaka översättning, mätinstrument, fysisk miljö, särskilt boende för äldre

Nyckelord: Fram- och tillbaka översättning, mätinstrument, fysisk miljö, särskilt boende för äldre Att översätta och anpassa ett engelskt instrument för bedömning av fysisk miljö på särskilt boende till svenska förhållanden -utmaningar och erfarenheter Susanna Nordin 1, Marie Elf 1, Kevin McKee 1, Helle

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Magnus Lindwall, Cecilia Fagerström 2, Anne Ingeborg Berg, Mikael Rennemark 2 ADA-Gero, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2 Sektionen

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

Vårdpersonalens upplevelse av personcentrerat förhållningssätt i vården av personer med demenssjukdom

Vårdpersonalens upplevelse av personcentrerat förhållningssätt i vården av personer med demenssjukdom Institutionen för hälsa och samhälle Vårdvetenskap avancerad nivå, 15 Hp VT 2010 Vårdpersonalens upplevelse av personcentrerat förhållningssätt i vården av personer med demenssjukdom - en fenomenologisk

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Demens och palliativ vårdfilosofi

Demens och palliativ vårdfilosofi Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Manual - en instruktion för användningen av Bedömningsformulär för klinisk utbildning (AssCE-formuläret*)

Manual - en instruktion för användningen av Bedömningsformulär för klinisk utbildning (AssCE-formuläret*) Manual - en instruktion för användningen av Bedömningsformulär för klinisk utbildning (AssCE-formuläret*) Anna Löfmark, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Högskolan i Gävle, e-post: anna.lofmark@hig.se

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010

Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Psykologi och prevention Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Forskningsöversikt: Skadeuppkomst och prevention av fotbollsskada: Ett psykologiskt

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Förstärkt hemtjänst en utvärdering av projektet med fokus på brukare och personal

Förstärkt hemtjänst en utvärdering av projektet med fokus på brukare och personal Förstärkt en utvärdering av projektet med fokus på brukare och personal Anna Condelius och Jenny Ekblad FoU-dokument 2013:1 ISBN 978-91-86631-18-5 Stadskontoret Förord I Malmö stad, stadsområdesförvaltning

Läs mer

Bedömningsunderlag LIA 40p (1:a perioden) DUVO 13 ht 2014

Bedömningsunderlag LIA 40p (1:a perioden) DUVO 13 ht 2014 Bedömningsunderlag LIA 40p (1:a perioden) DUVO 13 ht 2014 Den studerandes namn Personnummer Demensspecialiserad undersköterska 200 p Skellefteå Utbildning/Ort Ulla-Carin Renström Utbildningsledare Mål

Läs mer

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet

Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2011 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Personcentrerad vård inom särskilt boende för personer med demens -Vårdpersonalens erfarenheter

Personcentrerad vård inom särskilt boende för personer med demens -Vårdpersonalens erfarenheter Personcentrerad vård inom särskilt boende för personer med demens -Vårdpersonalens erfarenheter Kelly Abdulrahman Caroline Kullinger Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Omvårdnad Jönköping, januari,

Läs mer

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2010 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Utvärderingsverkstad PROJEKT IMRI. Ann-Marie Englund Maria Hedman Mona Larsson

Utvärderingsverkstad PROJEKT IMRI. Ann-Marie Englund Maria Hedman Mona Larsson 1 Utvärderingsverkstad PROJEKT IMRI Ann-Marie Englund Maria Hedman Mona Larsson 2 BAKGRUND: Under våren 2009 ansökte och beviljades Socialförvaltningen statliga medel för implementering av nationella riktlinjer

Läs mer

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Livskvalitet och meningsfull vardag för demensdrabbade på vård- och omsorgsboenden

Livskvalitet och meningsfull vardag för demensdrabbade på vård- och omsorgsboenden Livskvalitet och meningsfull vardag för demensdrabbade på vård- och omsorgsboenden En studie av omsorgspersonalens upplevelser Marjo Tuomi Kandidatstudent på folkhälsovetenskapsprogrammet, Karolinska Institutet,

Läs mer

Riktlinje för arbete med BPSD-registret

Riktlinje för arbete med BPSD-registret Riktlinje för arbete med BPSD-registret Dokumenttyp: Riktlinje Giltigt f.r.o.m: 2016-12-01 Befattning: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Utvecklingsledare Sida 1 av 9 Version/D.nr: Upprättad av: Gun Andersson

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem

Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Jenny Kjellberg Fanny Öberg Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng/ OM5250

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur?

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur? Information om BPSD-registret Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur? Oktober 2016 BPSD-registret - ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden

Sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden En litteraturstudie Tina Jonsson Fanny Skarp

Läs mer