Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand"

Transkript

1 Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

2 Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt (Socialstyrelsen, 2010, s.8) det vetenskapliga underlaget är svagt (s. 22)

3 Vad är personcentrerad vård? Begrepp Förhållningssätt Vårdmodell/omvårdnadsmodell

4 Teoretiskt bas Martin Buber: Ich und du (1923; 1997) Carl Rogers: On becoming a person (1961)

5 Tom Kitwood Dementia Reconsidered (1997) Dementia Care Mapping Malignant social psychology Positive person work

6 Personcentrerad vård Målet är att bevara den demenssjukes personligheten trots sviktande förmågor Se personligheten som instängd ej förlorad Personen är i fokus, med styrkor och förmågor Försöker utgå från den personens uppfattning av sin verklighet, förstå symtom och beteenden ur personens perspektiv

7 Personcentrerad vård Personens värderingar, önskemål och behov respekteras och prioriteras Använder kunskap om personens livshistoria för att individualisera och anpassa vården och den fysiska miljön Involverar personens sociala nätverk i vården Prioriterar relationen och kommunikationen i vården lika högt som arbetsuppgifterna Värnar personens självbestämmande eller medbestämmande

8 Synpunkter Ingen klar definition av begreppet Teoretiker, forskare och vårdpersonal har inte samma förståelse eller beskrivning av personcentrerad vård Teoretiskt begrepp som saknar förankring i den dagliga vården Kejsarens nya kläder

9 VIPS-modelen Dawn Brooker (2004; 2007) Valuing people Individualised Care Personal perspectives Social environment

10 Effekter eller betydelse av personcentrerad vård För personer med demenssjukdom Ökat välbefinnande (Sloane et al., 2004, Bone et al., 2010, McKeown et al., 2010, Teitelman et al., 2010) Minskad agitation och oro i olika vårdsituationer (Moniz Cook et al., 2003, Sloane et al., 2004, Fossey et al., 2006, Chenoweth et al., 2009, Teitelman et al., 2010), Ökad förmåga att utföra ADL-aktiviteter (O Connor et al., 2011). Ökad förmåga att delta i olika vardagliga aktiviteter (Teitelman et al., 2010). För närstående Tillfredställelse och välbefinnande (McKeow et al., 2010). 10

11 För vårdpersonal Ökad tillfredställelse med vården och arbetet (Dilley and Geboy, 2010; McCormack et al., 2010; McKeow et al., 2010) Minskad stress i arbetet (Dilley and Geboy, 2010; McCormack et al., 2010) 11

12 Går det att mäta personcentrerad vård?

13 Vilka skattningsskalor finns? 1 Dementia Care Mapping (Bradford Dementia Group, 1997, Brooker et al., 2006) 2 Person-centred inpatient scale (Coyle & Williams, 2001) 3 Person-Directed Care scale (White et al., 2008) 4 Family involvement scale (Reid et al., 2007) 5 Importance of family involvement scale (Reid et al., 2007) 6 The Person Centered Nursing index (PCNI, Slater et al.,2006) Nursing Context Index Caring Dimensions Inventory Nursing Dimension Inventory 9 Client-Centred Care Questionnaire (CCCQ, Witte, et al., 2006) 10 Individualized Care Inventory (ICI, Chappell, Reid & Gish, 2007) 11 Person-centered Climat questionnaire-staff version ( Edvardsson et al., 2008) 12 Person-centered Climat questionnaire-patient version ( Edvardsson et al., 2008) 13 Person-Centred Care Assessment Tool (Edvardsson et al., 2010), Tool for Understanding residents needs as individual persons tool (Edvarsson et al., 2011) 14 Tool for assessing the quality of staff-resident communication and interactions relevant to choice in nursing home practices (Simmons, et al., 2011) 15 The Approach to Dementia Questionnaire (ADQ, Lintern et al., 2000). 13

14 Personcentrerad vård i särskilda boenden i Sverige

15 Syfte studie 1. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och de boendes ADLförmågor, livskvalitet, smärta, depressiva symtom och agitation. Syfte studie 2. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och personalens arbetstillfredsställelse, arbetsstress och samvetsstress. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och vårdklimat. 15

16 Metod Design Tvärsnittsstudie, kvantitativa data Datainsamling boendeenkäter (personal skattar) och personalenkäter i 151 särskilda boenden Undersökningsgrupp 1261 personer med kognitiv svikt och 1213 vårdpersonal i 151 enheter i särskilda boenden 16

17 Enkät instrument boende Quality of life in late stage dementia scale (QUALID) (Weinger et al., 2000; Falk et al., 2007). Pain Assessment in Advanced Dementia scale(painad), (Warden et al., 2003). Cornell Depression Scale ( Alexopoulos et al.,1998). Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI) (Cohen-Mansfield, 1989) Multi Dimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS)( Sandman et al., 1988). Geriatric Rating scale (Gottfries & Gottfries, 1968 in Sandman et al., 1988)

18 Enkät instrument personal Person-Centred Assessment Tool (PCAT)(Edvardsson et al.,2010; Sjögren et al., 2012). Person-Centred Climate Questionnaire-staff version (PCQ-S) (Edvardsson et al., 2009). Satisfaction with Nursing Care and Work Assessment Scale (Hallberg et al., 1994). Job Demand and Control Questionnaire (Karasek & Theorell, 1990). Stress of conscience questionnaire (Glasberg et al., 2006).

19 Person-centred Care Assessment Tool Vi diskuterar ofta hur vi ska ge en vård som utgår från den enskilde boendes behov Kunskap om de boendes livshistoria används i de vårdplaner vi har Vi måste få jobbet gjort innan vi kan bekymra oss om att skapa en hemlik miljö Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det De boende erbjuds att delta i individanpassade dagliga aktiviteter 19

20 Tabell 1. Boende n % mean St.dev kön män kvinnor Ålder (år)

21 Tabell 2. Vårdpersonal n % mean St.dev Kön män 60 5 kvinnor Ålder (år) Erfarenhet från vård av äldre Undersköterskor

22 Vad är hög eller låg nivå av personcentrerad vård? 22

23 Resultat Inga samband mellan personcentrerad vård och grad av smärta, depressiva symtom och agitation Personer i enheter med hög poäng för personcentrerad vård hade bättre förmåga att utföra olika ADL-aktiviteter självständigt och högre livskvalitet jämfört med personer i enheter med låg poäng för personcentrerad vård 23

24 Resultat Det fanns samband mellan personcentrerad vård och tillfredställelse med arbete och vård, arbetsstress och samvetsstress. I enheter där man arbetar mer personcentrerat skattade personalen en högre arbetstillfredställelse, lägre arbetsstress och lägre samvetsstress. Det fanns ett starkt samband mellan personcentrerad vård och personcentrerat vårdklimat Vårdpersonal i enheter med hög poäng för personcentrerad vård hade oftare någon form av vidareutbildning inom demensvård och även oftare återkommande handledning jämfört med i enheter med låg poäng för personcentrerad vård. 24

25 Tolkning av resultat I enheter där man arbetar mer personcentrerat upplever personerna med demenssjukdom större välbefinnande. I enheter som där man arbetar mer personcentrerat, möjliggör man på olika sätt för personerna att själva klarar av att utföra olika ADL-aktiviteter som att äta självständigt eller gå på toaletten självständigt. Andra faktorer än hur personcentrerad vården är mer betydelsefulla för prevalens av smärta, depressiva symtom och agitation. I enheter där man arbetar mer personcentrerat upplever personalen en högre arbetstillfredställelse, lägre arbetsstress och lägre samvetsstress. 25

26 David Edvardsson,Sjuksköterska, Docent, Huvudhandledare Per-Olof Sandman, Sjuksköterska, Professor, Handledare Karin Zingmark,Sjuksköterska, PhD, Handledare Marie Lindkvist,PhD, Konsult statistik Karin Sjögren, Sjuksköterska, Doktorand

Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre

Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre UMEÅ UNIVERSITY MEDICAL DISSERTATIONS, NEW SERIES, No. 1590 Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre Karin Sjögren Institutionen för omvårdnad Umeå 2013 Ansvarig utgivare: Dekanus vid medicinska

Läs mer

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Person-centered care for persons with dementia

Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Person-centered care for persons with dementia Examensarbete Filosofie kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom En litteraturöversikt Person-centered care for persons with dementia A Literature Review Examensarbete nr:

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Demens och palliativ vårdfilosofi

Demens och palliativ vårdfilosofi Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000

Läs mer

Förstärkt hemtjänst en utvärdering av projektet med fokus på brukare och personal

Förstärkt hemtjänst en utvärdering av projektet med fokus på brukare och personal Förstärkt en utvärdering av projektet med fokus på brukare och personal Anna Condelius och Jenny Ekblad FoU-dokument 2013:1 ISBN 978-91-86631-18-5 Stadskontoret Förord I Malmö stad, stadsområdesförvaltning

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Examensarbete. Kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom. En litteraturstudie

Examensarbete. Kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom. En litteraturstudie Examensarbete Kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom En litteraturstudie Person-Centered Care in Elderly with Dementia A literature review Författare: Emelie Ekman & Marielle

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

Personcentrerad vård inom särskilt boende för personer med demens -Vårdpersonalens erfarenheter

Personcentrerad vård inom särskilt boende för personer med demens -Vårdpersonalens erfarenheter Personcentrerad vård inom särskilt boende för personer med demens -Vårdpersonalens erfarenheter Kelly Abdulrahman Caroline Kullinger Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Omvårdnad Jönköping, januari,

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Göteborg 1e december 2011 Erik Jedenius, PhD Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad

Läs mer

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Omvårdnad vid Badning och Duschning

Omvårdnad vid Badning och Duschning Omvårdnad vid Badning och Duschning Att bada är en behaglig och avslappnande händelse för de flesta människor. Det är en av de mest stressande och utmanande situationer inom demensvården, för såväl de

Läs mer

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2015 Höstterminen 2016 Hej! I din hand har du ett

Läs mer

Vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende

Vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende Vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende Litteraturstudie Gabriella Andersson & Maria Johansson 2014 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen) 15

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Sveriges innovationsmyndighet

Sveriges innovationsmyndighet Sveriges innovationsmyndighet Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag i samverkan med aktörer inom hälso- och sjukvård eller äldreomsorg

Läs mer

Ett mänskligt system. kräver åtgärder i alla dimensioner på samma gång OBJEKTIVT SUBJEKTIVT. Prestationsnivå och verkningsgrad på individens insatser

Ett mänskligt system. kräver åtgärder i alla dimensioner på samma gång OBJEKTIVT SUBJEKTIVT. Prestationsnivå och verkningsgrad på individens insatser Ett mänskligt system kräver åtgärder i alla dimensioner på samma gång OBJEKTIVT INDIVIDUELLT Prestationsnivå och verkningsgrad på individens insatser KOLLEKTIVT Strukturer, system produkter, utrustning

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta med personcentrerad omvårdnad i den kommunala vården av äldre

Förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta med personcentrerad omvårdnad i den kommunala vården av äldre Institutionen för hälsovetenskap Förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta med personcentrerad omvårdnad i den kommunala vården av äldre Hansson, Ann-Katrin Nilsson, Anita Examensarbete Omvårdnad,

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Svenskt register för BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Bakgrund I Sverige finns idag ca 148 000 personer med demenssjukdom och ca 50 % av dessa

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Med stöd av: Mobila larmet Består av följande två delar: trygghetstelefonen Posifon TM4 med mobilabonnemang

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Sammanställning av enkät gällande LSS i Jönköpings län 2013-2014

Sammanställning av enkät gällande LSS i Jönköpings län 2013-2014 Sammanställning av enkät gällande LSS i Jönköpings län 2013-2014 Bakgrund Enkätutskicket är ett resultat av en satsning på LSS-frågor som Autism- och Aspergerförbundet gör nationellt. Samtliga 13 kommuner

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Personcentrerat ledarskap - en intervjustudie med vårdchefer inom demensvård i Västsverige.

Personcentrerat ledarskap - en intervjustudie med vårdchefer inom demensvård i Västsverige. EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:12 Personcentrerat ledarskap - en intervjustudie med vårdchefer inom demensvård i Västsverige. Siv Tagesson Uppsatsens

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Taktil massage vid vård av personer med demens och äldre personer med demensliknande symtom

Taktil massage vid vård av personer med demens och äldre personer med demensliknande symtom Akademin för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Ht, 2010 Taktil massage vid vård av personer med demens och äldre personer med demensliknande symtom Författare

Läs mer

Karriärvägar i vård och omsorg. Kompetensförsörjning- rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid

Karriärvägar i vård och omsorg. Kompetensförsörjning- rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid Karriärvägar i vård och omsorg Kompetensförsörjning- rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid Strategisk kompetensförsörjning Vi utgår från De personer som vi stödjer ska kunna leva sitt liv som de vill

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Gunnel Forsberg är en uppskattad föreläsare med många års erfarenhet som demenssjuksköterska. 29 maj kl. 10-12 Hallstavik Kristinagården

Gunnel Forsberg är en uppskattad föreläsare med många års erfarenhet som demenssjuksköterska. 29 maj kl. 10-12 Hallstavik Kristinagården Nr 13, april 2012 I det här numret Aktuellt från FoUU-avdelningen 1 Demensprojektets tema 2012 - personcentrerad omvårdnad 2 Bättre liv för multisjuka äldre 8 Arbetet med lokala värdighetsgarantier i 10

Läs mer

FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KOMMUNIKATION I MÖTET MED PERSONER MED DEMENSSJUKDOM

FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KOMMUNIKATION I MÖTET MED PERSONER MED DEMENSSJUKDOM From the Department of Neurobiology, Care Science and Society, Division of Nursing Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KOMMUNIKATION I MÖTET MED PERSONER MED DEMENSSJUKDOM Utvärdering

Läs mer

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON Patienter och närstående som medskapare i vården ERFARENHETER FRÅN SKARABORGS SJUKHUS Patientlagen Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet,

Läs mer

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 1 Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 Nollvision Lars Sonde Utredare och forskare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Engagerad i Svenskt Demenscentrums utbildningsarbete. Under föreläsningen

Läs mer

PROBLEMATISKA BETEENDEN VID DEMENS

PROBLEMATISKA BETEENDEN VID DEMENS Hälsa och samhälle PROBLEMATISKA BETEENDEN VID DEMENS ANVÄNDBARA FÖRHÅLLNINGSSÄTT FÖR VÅRDPERSONAL ANNIKA AXELSSON HANNA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 Sjuksköterskeprogrammet Maj 2008 Malmö

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis

Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Helena Lööf Affilierad forskare vid Institutionen för klinisk

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg Göran M Hägg Keynotes: Scania - success based on healthy and dedicated employees Robert Dubois, Scania, Södertälje How you, with the help of rhythm, improve moving patterns, stimulate cognition, emotion

Läs mer

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer?

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer? Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer? Harshida Patel Fil.Dr., Leg. Sjuksköterska och lärare Inst. Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

Utbildningsmodell. för personal som i sin verksamhet träffar personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt.

Utbildningsmodell. för personal som i sin verksamhet träffar personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt. SAMMANFATTNING Utbildningsmodellen är framtagen inom projektet Utbildning, Uppföljning och Utveckling av demensvården i Örebro län. Utbildningsförslagen utgår från projektets inventering av utbildningsbehov

Läs mer

Ledarskap och hälsa. Maria Nordin. Docent, lektor i arbets- & organisationspsykologi Institutionen för psykologi

Ledarskap och hälsa. Maria Nordin. Docent, lektor i arbets- & organisationspsykologi Institutionen för psykologi Ledarskap och hälsa Maria Nordin Docent, lektor i arbets- & organisationspsykologi Institutionen för psykologi Ledarskap Ledarskap Av outsinligt intresse Lika många definitioner som forskare Leadership

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Karlshamns kommun Lokala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Karlshamn. Skrift 2012:4

Karlshamns kommun Lokala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Karlshamn. Skrift 2012:4 Karlshamns kommun Lokala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Karlshamn Skrift 2012:4 Innehåll Förord 2 Om demens 3 Demenssjuksköterskan 3 Basal demensutredning

Läs mer

Att känna sig otillräcklig om samvetsstress hos vårdpersonal

Att känna sig otillräcklig om samvetsstress hos vårdpersonal Att känna sig otillräcklig om samvetsstress hos vårdpersonal Astrid Norberg Professor emerita Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Enheten för forskning i palliativ vård, Ersta-Sköndal högskola

Läs mer

Kartläggning av demensteamets arbete i Lilla Edets kommun

Kartläggning av demensteamets arbete i Lilla Edets kommun GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Kartläggning av demensteamets arbete i Lilla Edets kommun Emma Almstedt och Jenny Litzberg Studentfirman Psykologprogrammet Hösttermin 2009 Handledare:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer