Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand
|
|
- Nils Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand
2 Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt (Socialstyrelsen, 2010, s.8) det vetenskapliga underlaget är svagt (s. 22)
3 Vad är personcentrerad vård? Begrepp Förhållningssätt Vårdmodell/omvårdnadsmodell
4 Teoretiskt bas Martin Buber: Ich und du (1923; 1997) Carl Rogers: On becoming a person (1961)
5 Tom Kitwood Dementia Reconsidered (1997) Dementia Care Mapping Malignant social psychology Positive person work
6 Personcentrerad vård Målet är att bevara den demenssjukes personligheten trots sviktande förmågor Se personligheten som instängd ej förlorad Personen är i fokus, med styrkor och förmågor Försöker utgå från den personens uppfattning av sin verklighet, förstå symtom och beteenden ur personens perspektiv
7 Personcentrerad vård Personens värderingar, önskemål och behov respekteras och prioriteras Använder kunskap om personens livshistoria för att individualisera och anpassa vården och den fysiska miljön Involverar personens sociala nätverk i vården Prioriterar relationen och kommunikationen i vården lika högt som arbetsuppgifterna Värnar personens självbestämmande eller medbestämmande
8 Synpunkter Ingen klar definition av begreppet Teoretiker, forskare och vårdpersonal har inte samma förståelse eller beskrivning av personcentrerad vård Teoretiskt begrepp som saknar förankring i den dagliga vården Kejsarens nya kläder
9 VIPS-modelen Dawn Brooker (2004; 2007) Valuing people Individualised Care Personal perspectives Social environment
10 Effekter eller betydelse av personcentrerad vård För personer med demenssjukdom Ökat välbefinnande (Sloane et al., 2004, Bone et al., 2010, McKeown et al., 2010, Teitelman et al., 2010) Minskad agitation och oro i olika vårdsituationer (Moniz Cook et al., 2003, Sloane et al., 2004, Fossey et al., 2006, Chenoweth et al., 2009, Teitelman et al., 2010), Ökad förmåga att utföra ADL-aktiviteter (O Connor et al., 2011). Ökad förmåga att delta i olika vardagliga aktiviteter (Teitelman et al., 2010). För närstående Tillfredställelse och välbefinnande (McKeow et al., 2010). 10
11 För vårdpersonal Ökad tillfredställelse med vården och arbetet (Dilley and Geboy, 2010; McCormack et al., 2010; McKeow et al., 2010) Minskad stress i arbetet (Dilley and Geboy, 2010; McCormack et al., 2010) 11
12 Går det att mäta personcentrerad vård?
13 Vilka skattningsskalor finns? 1 Dementia Care Mapping (Bradford Dementia Group, 1997, Brooker et al., 2006) 2 Person-centred inpatient scale (Coyle & Williams, 2001) 3 Person-Directed Care scale (White et al., 2008) 4 Family involvement scale (Reid et al., 2007) 5 Importance of family involvement scale (Reid et al., 2007) 6 The Person Centered Nursing index (PCNI, Slater et al.,2006) Nursing Context Index Caring Dimensions Inventory Nursing Dimension Inventory 9 Client-Centred Care Questionnaire (CCCQ, Witte, et al., 2006) 10 Individualized Care Inventory (ICI, Chappell, Reid & Gish, 2007) 11 Person-centered Climat questionnaire-staff version ( Edvardsson et al., 2008) 12 Person-centered Climat questionnaire-patient version ( Edvardsson et al., 2008) 13 Person-Centred Care Assessment Tool (Edvardsson et al., 2010), Tool for Understanding residents needs as individual persons tool (Edvarsson et al., 2011) 14 Tool for assessing the quality of staff-resident communication and interactions relevant to choice in nursing home practices (Simmons, et al., 2011) 15 The Approach to Dementia Questionnaire (ADQ, Lintern et al., 2000). 13
14 Personcentrerad vård i särskilda boenden i Sverige
15 Syfte studie 1. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och de boendes ADLförmågor, livskvalitet, smärta, depressiva symtom och agitation. Syfte studie 2. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och personalens arbetstillfredsställelse, arbetsstress och samvetsstress. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och vårdklimat. 15
16 Metod Design Tvärsnittsstudie, kvantitativa data Datainsamling boendeenkäter (personal skattar) och personalenkäter i 151 särskilda boenden Undersökningsgrupp 1261 personer med kognitiv svikt och 1213 vårdpersonal i 151 enheter i särskilda boenden 16
17 Enkät instrument boende Quality of life in late stage dementia scale (QUALID) (Weinger et al., 2000; Falk et al., 2007). Pain Assessment in Advanced Dementia scale(painad), (Warden et al., 2003). Cornell Depression Scale ( Alexopoulos et al.,1998). Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI) (Cohen-Mansfield, 1989) Multi Dimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS)( Sandman et al., 1988). Geriatric Rating scale (Gottfries & Gottfries, 1968 in Sandman et al., 1988)
18 Enkät instrument personal Person-Centred Assessment Tool (PCAT)(Edvardsson et al.,2010; Sjögren et al., 2012). Person-Centred Climate Questionnaire-staff version (PCQ-S) (Edvardsson et al., 2009). Satisfaction with Nursing Care and Work Assessment Scale (Hallberg et al., 1994). Job Demand and Control Questionnaire (Karasek & Theorell, 1990). Stress of conscience questionnaire (Glasberg et al., 2006).
19 Person-centred Care Assessment Tool Vi diskuterar ofta hur vi ska ge en vård som utgår från den enskilde boendes behov Kunskap om de boendes livshistoria används i de vårdplaner vi har Vi måste få jobbet gjort innan vi kan bekymra oss om att skapa en hemlik miljö Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det De boende erbjuds att delta i individanpassade dagliga aktiviteter 19
20 Tabell 1. Boende n % mean St.dev kön män kvinnor Ålder (år)
21 Tabell 2. Vårdpersonal n % mean St.dev Kön män 60 5 kvinnor Ålder (år) Erfarenhet från vård av äldre Undersköterskor
22 Vad är hög eller låg nivå av personcentrerad vård? 22
23 Resultat Inga samband mellan personcentrerad vård och grad av smärta, depressiva symtom och agitation Personer i enheter med hög poäng för personcentrerad vård hade bättre förmåga att utföra olika ADL-aktiviteter självständigt och högre livskvalitet jämfört med personer i enheter med låg poäng för personcentrerad vård 23
24 Resultat Det fanns samband mellan personcentrerad vård och tillfredställelse med arbete och vård, arbetsstress och samvetsstress. I enheter där man arbetar mer personcentrerat skattade personalen en högre arbetstillfredställelse, lägre arbetsstress och lägre samvetsstress. Det fanns ett starkt samband mellan personcentrerad vård och personcentrerat vårdklimat Vårdpersonal i enheter med hög poäng för personcentrerad vård hade oftare någon form av vidareutbildning inom demensvård och även oftare återkommande handledning jämfört med i enheter med låg poäng för personcentrerad vård. 24
25 Tolkning av resultat I enheter där man arbetar mer personcentrerat upplever personerna med demenssjukdom större välbefinnande. I enheter som där man arbetar mer personcentrerat, möjliggör man på olika sätt för personerna att själva klarar av att utföra olika ADL-aktiviteter som att äta självständigt eller gå på toaletten självständigt. Andra faktorer än hur personcentrerad vården är mer betydelsefulla för prevalens av smärta, depressiva symtom och agitation. I enheter där man arbetar mer personcentrerat upplever personalen en högre arbetstillfredställelse, lägre arbetsstress och lägre samvetsstress. 25
26 David Edvardsson,Sjuksköterska, Docent, Huvudhandledare Per-Olof Sandman, Sjuksköterska, Professor, Handledare Karin Zingmark,Sjuksköterska, PhD, Handledare Marie Lindkvist,PhD, Konsult statistik Karin Sjögren, Sjuksköterska, Doktorand
Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst
Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,
Läs merPersoncentrerad vård i särskilda boenden för äldre
UMEÅ UNIVERSITY MEDICAL DISSERTATIONS, NEW SERIES, No. 1590 Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre Karin Sjögren Institutionen för omvårdnad Umeå 2013 Ansvarig utgivare: Dekanus vid medicinska
Läs merPersoncentrerad vård i styrdokument. Disposition. Etiskt och filosofiskt perspektiv. Personcentrerad vård och omsorg i särskilda boenden för äldre
Personcentrerad vård i styrdokument Personcentrerad vård och omsorg i särskilda boenden för äldre Karin Sjögren, Universitetslektor Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet karin.sjogren@umu.se Nationella
Läs merOm kommunikation vid kommunikation om kommunikation.
Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation. Andreas Jönsson Silviasjuksköterska, Äldrepedagog VE Minnessjukdomar, Skånes Universitetssjukvård We communicate with individuals based on what we know
Läs merKan man designa en personcentrerad miljö?
Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merVad är god vård av personer med demenssjukdom finns det evidens? PO Sandman Gästprofessor i Omvårdnad KI
Vad är god vård av personer med demenssjukdom finns det evidens? PO Sandman Gästprofessor i Omvårdnad KI Spaning! Demenssjuksköterskor/demensteam Demenscentrum Utbildningar Litteratur, tidskrifter Anhörigstöd
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Svensk sjuksköterskeförening om OKTOBER 2016
OKTOBER 2016 Svensk sjuksköterskeförening om PERSONCENTRERAD VÅRD Personcentrerad vård kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra hela personen och prioriterar tillgodoseende av andliga,
Läs merPersoncentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs merVårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Läs merIntegrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap
Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk
Läs merInstitutionen för vårdvetenskap och hälsa
Vårdmiljö som möjlighet för hälsa Helle Wijk Leg Sjuksköterska Docent Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs mer1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.
Personcentrerad vård (PDC) Development and initial testing of a measure of person-directed care. White DL, Newton-Curtis L, Lyons KS. The Gerontologist. 2008 48:114-123 (Svensk version ej ännu publicerad).
Läs merTrygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr
Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merHar vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Helle Wijk, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad
Läs merLokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun
Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merVård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,
Läs merDesigna en personcentrerad miljö
Designa en personcentrerad miljö Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet. Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan
Läs merKunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år
Läs merExamensarbete. Filosofie kandidatexamen. Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Person-centered care for persons with dementia
Examensarbete Filosofie kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom En litteraturöversikt Person-centered care for persons with dementia A Literature Review Examensarbete nr:
Läs merVårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa
Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa 2016-12-07 1 Från vad till vem Patient Person Vad Vem Lisbeth Löpare-Johansson 2015 Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort så får vi det
Läs merParrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS
Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Motoriska och icke-motoriska symtom Lukt och smak 55% Yrsel 65% Svälja 37% Saliv 43%
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merHälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merÖka välbefinnande och livskvalitet vid demens
Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merBedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merMöjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?
Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen? Anne-Marie Boström, Leg Sjuksköterska & Docent Lektor, sektionen för omvårdnad, NVS, KI Omvårdnadsansvarig, Tema Åldrande, Karolinska
Läs merValidation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz
Validation / Feil Människosyn och värdegrund i praktiken Karlstad 14 15 maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz Ett förhållningssätt En metod för att kommunicera En modell att klassificera beteenden med Specifika
Läs merSeminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?
Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merImplementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merPatienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merSyfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
Läs merBehandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras
SAHLGRENSKA AKADEMIN OM7310, Avancerade vårdhandlingar vid onkologiska tillstånd, 15,0 högskolepoäng Advanced nursing interventions in oncological conditions, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merNycklar till den goda vården
Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och
Läs merEkonomiska och organisatoriska konsekvenser
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer
Läs merPOP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum
Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merKOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK
KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK Rozita Torkpoor, vårdutvecklare, leg. sjuksköterska Migrationsskolan Kunskapscentrum Demenssjukdomar Skånes Universitetssjukvård KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK 19 filmade nybesök
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merVårdpersonalens upplevelser och utmaningar i demensvården
Vårdpersonalens upplevelser och utmaningar i demensvården Therese Lindh Jessica Frykvall Specialistsjuksköterska, Vård av äldre 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Institutionen
Läs merAtt undvika fysiska begränsningsåtgärder i särskilda boenden för äldre.
Att undvika fysiska begränsningsåtgärder i särskilda boenden för äldre. En studie om sambandet mellan vårdpersonalens undvikande av fysiska begränsningsåtgärder och utbildning, erfarenhet, självskattad
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD OCH VÄLBEFINNANDE HOS PERSONER MED DEMENS
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA PERSONCENTRERAD VÅRD OCH VÄLBEFINNANDE HOS PERSONER MED DEMENS En litteraturöversikt Linda Andersson Ingrid Samuelsson Examensarbete: Program/kurs:
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merVad gör vi på jobbet?
Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete
Läs merSjälvskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen
Läs merSmärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera
Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Utvärdering av observationsskalan Abbey pain scale-swe Christina Karlsson Högskolan i Skövde Bakgrund Praktiknära forskningsfråga
Läs merKreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården
Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste
Läs merDISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Läs merKapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg
Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin
Läs merAVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige
AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett
Läs merBeteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD
BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige
Läs merPersoncentrerad omvårdnad vid demenssjukdom på särskilda boenden - en litteraturstudie
Personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom på särskilda boenden - en litteraturstudie Person-centered care in sheltered housing for elderly with dementia - A literature review Författare: Nathalie Björkman
Läs merPERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD RELATERAT TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM
PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD RELATERAT TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM THOMAS BERGSTRÖM CHRISTOFFER ÅKESSON Akademin för hälsa, vård och välfärd Examensarbete vårdvetenskap Grundnivå 15 poäng Sjuksköterskeprogrammet
Läs merHälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)
Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
Läs merLivskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?
Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Magnus Lindwall, Cecilia Fagerström 2, Anne Ingeborg Berg, Mikael Rennemark 2 ADA-Gero, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2 Sektionen
Läs merOmvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp Nursing Science BA (B), Primary Health Care III - Psychiatric Nursing Practice, 15
Läs merHälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden
Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden Smarta och hållbara städer Att leva med långvarig ohälsa Forskargruppen vård och omsorg av äldre/det goda åldrandet. Totalt 9 disputerade varav 3 professorer,
Läs merSamband mellan arbete och hälsa
Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå
Läs merVad tycker du om bemanningen i demensvården?
Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september
Läs merBedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G
Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se
Läs merNyckelord: Fram- och tillbaka översättning, mätinstrument, fysisk miljö, särskilt boende för äldre
Att översätta och anpassa ett engelskt instrument för bedömning av fysisk miljö på särskilt boende till svenska förhållanden -utmaningar och erfarenheter Susanna Nordin 1, Marie Elf 1, Kevin McKee 1, Helle
Läs merDemenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad
Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2010 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merVårdpersonalens erfarenheter av att använda levnadsberättelsen inom särskilda boenden för personer med demenssjukdom
Examensarbete magisteruppsats Vårdpersonalens erfarenheter av att använda levnadsberättelsen inom särskilda boenden för personer med demenssjukdom Empirisk studie med kvalitativ ansats Healthcare professionals'
Läs merDemens och palliativ vårdfilosofi
Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000
Läs merVinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Läs merStudier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merVårdpersonalens upplevelse av personcentrerat förhållningssätt i vården av personer med demenssjukdom
Institutionen för hälsa och samhälle Vårdvetenskap avancerad nivå, 15 Hp VT 2010 Vårdpersonalens upplevelse av personcentrerat förhållningssätt i vården av personer med demenssjukdom - en fenomenologisk
Läs merFotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010
Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Psykologi och prevention Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Forskningsöversikt: Skadeuppkomst och prevention av fotbollsskada: Ett psykologiskt
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merKvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet
Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver
Läs merMindfulness i primärvårduppföljning
Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,
Läs merAlzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merPresentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken
Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ
Läs merSjuksköterskans bemötande i relation till livskvaliteten hos personer med demens
Sjuksköterskans bemötande i relation till livskvaliteten hos personer med demens En litteraturstudie Författare: Sofia Hansson och Saga Jenninger Handledare: Magnus Sandberg Kandidatuppsats Januari 2017
Läs mer