Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Person-centered care for persons with dementia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Person-centered care for persons with dementia"

Transkript

1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom En litteraturöversikt Person-centered care for persons with dementia A Literature Review Examensarbete nr: Författare: Pia Hultman & Johanna Lindberg Handledare: Susanna Nordin Examinator: Jan Florin Granskare: Marika Marusarz Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syfte var att beskriva personcentrerad omvårdnad relaterat till personer med demenssjukdom. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar, av kvalitativ såväl som kvantitativ design. Artiklarna söktes i CINAHL där olika sökord kombinerades. Resultat: Resultatet visade att personcentrerad omvårdnad har stor betydelse för personer med demenssjukdom ur flera perspektiv och detta förhållningssätt lämpar sig bra inom demenssjukvården. Att se och lära känna personen bakom sjukdomen är viktiga faktorer och genom detta kan man lättare förstå vad personen menar och vill ha sagt. Genom att den demenssjuke utför meningsfulla aktiviteter stärks deras identitet. För att som personal kunna arbeta personcentrerat krävs kunskap och förståelse, därför är utbildning i detta ämne viktigt. Konklusion: Personcentrerad omvårdnad har stor betydelse för personer med demenssjukdom. Genom användandet av detta förhållningssätt minskar uppvisandet av beteendemässiga och psykologiska symtom hos de demenssjuka. Till följd minskar då även användandet av psykofarmaka. Då den personcentrerade omvårdnaden har positiv inverkan på personer med demenssjukdom bör förhållningssättet implementeras i all typ av demenssjukvård. Nyckelord: Demens, litteraturöversikt, omvårdnad, personcentrerad vård Keywords: Dementia, literature review, nursing, person-centered care

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION. 1 Olika typer av demens.. 1 Etiologi.. 2 Symtom. 2 Kognitiva symtom Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom 3 Beteendemässiga symtom. 3 Psykologiska symtom Diagnostik 4 Behandling och prognos. 5 Etik och förhållningssätt Personcentrerad omvårdnad.. 6 Sjuksköterskans omvårdnadsroll och vård av personer med demens.. 7 Problemformulering.. 9 Syfte... 9 Frågeställning. 9 METOD. 9 Design... 9 Urval av litteratur Värdering av artiklarnas kvalitet 11 Tillvägagångssätt.. 11 Analys.. 11 Forskningsetiska överväganden.. 12 RESULTAT Åtgärder utifrån personcentrerad omvårdnad till personer med demens 15 Att anpassa miljön Att stärka autonomin Att genomföra aktiviteter Att ta del av personernas livsberättselser Att ha ett gott förhållningssätt.. 17 Betydelsen av personcentrerad omvårdnad för personer med demens... 18

4 Ökat välbefinnande och känsla av självständighet. 18 Att som person bli sedd, hörd och förstådd Mindre uppvisande av beteendemässiga och psykologiska symtom DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultat Resultatdiskussion Personcentrerade omvårdnadsåtgärder. 22 Förhållningssätt Betydelsen av personcentrerad omvårdnad.. 23 Mindre uppvisande av beteendemässiga och psykologiska symtom Självbestämmande och livskvalitet Metoddiskussion Konklusion.. 26 Förslag till vidare forskning REFERENSLISTA Bilaga I Bilaga II

5 INTRODUKTION Demenssjukdom är en progressiv hjärnsjukdom som inte är en del av det naturliga åldrandet. Sjukdomen förkortar livslängden och medför förlust av autonomi och intellektuell förmåga. Stigande ålder är den främsta riskfaktorn för att drabbas av demenssjukdom och antalet äldre människor ökar världen över. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att det år 2009 fanns 1,7 miljoner människor över 65 år i Sverige, och år 2025 förväntas den siffran ha stigit till 2,2 miljoner. Eftersom medelålder hos människan ökar världen över medför det också att fler människor i framtiden kommer att insjukna i demenssjukdom. Man beräknar att personer som kommer att insjukna i demenssjukdom kommer att öka i samma takt som åldrandet (Marcusson, Blennow, Skoog & Wallin, 2011). Detta medför att vi inom den närmaste framtiden står inför ett enormt ökat omvårdnadsbehov inom demenssjukvården (Edberg, 2009). Olika typer av demens Demens är ett samlingsnamn på flera symtom som beror på olika sjukdomar eller skador som orsakar förändringar i hjärnan. Beroende på vilken sjukdom eller skada som uppkommit delas demenssjukdomarna in i tre olika huvudgrupper och man kan även ha en kombination av dessa sjukdomar, så kallad blanddemens. - Primärdegenerativa sjukdomar - Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, Lewy Body och Parkinsons sjukdom med utvecklad demenssjukdom. Det gemensamma med dessa sjukdomar är att ett onormalt antal hjärnceller förtvinar och dör. Symtomen kommer oftast smygande men förvärras i takt med att hjärnskadan breder ut sig. - Vaskulära sjukdomar - Vaskulär/Blodkärlsdemens. Skadan i hjärnan beror på att syretillförseln till hjärnan är minskad på grund av till exempel cerebrovaskulära sjukdomar. Oftast kommer symtomen hastigt och försämras stegvis. - Sekundära sjukdomar - Skador i hjärnan uppkomna av till exempel alkoholmissbruk, inhalation av lösningsmedel, olyckor eller könssjukdomar som syfilis eller HIV. Dessa är oftast inga demenssjukdomar, utan tillstånd som orsakar demensliknande symtom. (Edberg, 2009). 1

6 Den vanligast förekommande demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom som utgör 60-70% av alla fall av demenssjukdomar. Vaskulär demens, Lewy Body, frontallobsdemens och blanddemens är följande vanligaste demenssjukdomar (Hoe & Thompson, 2010). Då demenssjukdomarna är progressiva innebär det att den demenssjuke försämras med tiden och utefter den kognitiva nedsättningen delas sjukdomen in i tre stadier. Mild demenssjukdom kallas det tidigaste stadiet där personen klarar sig själv utan större stöd i vardagen Måttlig demenssjukdom beskriver det stadiet då personen behöver stöd och hjälp med att klara av vardagliga aktiviteter. Svår demenssjukdom beskriver det stadiet då personen med demens behöver hjälp med det mesta i vardagen (Socialstyrelsen, 2010). Etiologi Det finns idag ingen evidens på om demenssjukdomar kan förebyggas eller undvikas men det orsakars sannolikt av flera olika faktorer som bland annat hög ålder, hereditet och vaskulära sjukdomar som till exempel högt blodtryck. Förekomsten av demenssjukdom bland män och kvinnor är likartade men fler kvinnor drabbas av demenssjukdom på grund av kvinnors högre medellivslängd (Weatherhead & Courtney, 2012). Missbruk, depression och stress är även möjliga bidragande orsaker till utvecklandet av demenssjukdom (Marcusson et al., 2011). Det finns dock stöd för att personer som är socialt, mentalt och fysiskt aktiva löper mindre risk att drabbas av demenssjukdom, men evidensen är för svag för att dra några slutsatser (Socialstyrelsen, 2010). Symtom Demenssjukdomarna och dess symtom kan vara väldigt olika från person till person beroende på var i hjärnan skadan sitter och vilken demenssjukdom man drabbats av (Weatherhead & Courtney, 2012). Symtomen delas upp beroende på om de är fysiska eller psykiska. Vanliga fysiska symtom som kan drabba den demenssjuke är urininkontinens, kramper, rigiditet (stelhet) och tremor (skakningar) på grund av skadorna som uppkommer i hjärnan. Till slut kan personen även tappa förmågan att äta själv, gå och hålla huvudet upprätt. De psykiska symtomen delas sedan in i två grupper, kognitiva samt beteende- och psykologiska symtom (Edberg, 2009). 2

7 Kognitiva symtom Sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna och speciellt då minne, tänkande, tidsuppfattning, orientering och bedömning. Personer med demenssjukdom kan få svårigheter med att känna igen personer, förlust av minnen, tal- och språksvårigheter som medför nedsatt kommunaktionsförmåga (Gavan, 2011). Det är även vanligt att personer med demenssjukdom får svårigheter med att ta sig för och utföra vardagliga sysslor och svårt att klara sig själv utan stöd av omgivningen (Edberg, 2009). Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Beteendemässiga och psykologiska förändringar kan uppkomma i samband med demenssjukdom och 9 av 10 personer med demenssjukdom kommer någon gång under sjukdomsförloppet att uppvisa BPSD (Socialstyrelsen, 2010). Situationer i samband med personlig hygien och framförallt duschning visade sig vara situationer där den demenssjuke tenderade att ofta uppvisa BPSD. Att den demenssjuke slog, skrek, svor och spottade i samband med duschning var vanligt förekommande och dessa situationer skapade obehag både för den demenssjuke samt för personalen. Att som person behöva få hjälp med att duscha och då blotta sig själv är väldigt intimt och kan uppfattas väldigt olika från person till person (Sloane et al., 2004). Det är mycket vanligt att personer med demenssjukdom uppvisar beteendemässiga och psykologiska symtom i situationer där de inte får fram vad de menar eller vill. Som personal kan det vara lätt att glömma bort att det finns en person bakom sjukdomen och känneteckna en patient utefter dennes beteende (McKeown, Clarke, Ingleton, Ryan & Repper, 2010). Beteendemässiga symtom Beteendemässiga symtom kan vara till exempel vandringsbeteende, att flytta runt saker, upprepa vissa beteenden som att öppna/stänga dörrar, rop och skrik och dessa kan man ofta se hos personer med demens (Edberg, 2009; Gavan, 2011). Vandringsbeteende är när en person vandrar runt planlöst. Orsaken till det kan vara naturliga orsaker som att personen i fråga har haft ett aktivt liv innan flytten till boendet och är van att röra på sig. Andra orsaker kan vara oro, brist på sysselsättning, att personen letar efter någon eller kanske vill gå hem. Att ha en person vandrandes på avdelningen kan vara stressande för personen själv och medpatienterna, men så länge inte beteendet stör någon så kan det få fortlöpa då det är positivt att röra på sig i avseende med att risken för att bli stel minskar. Rop och skrik beteende är något som blir ett problem för medpatienter och personal då personen i fråga oftast är omedveten om att denne 3

8 ropar. Möjlig orsak till att personer ropar kan vara att de vill visa att de finns. Det är vanligt att personer som inte längre är uppegående utan har blivit sängliggande eller rullstolsburna, men som tidigare haft ett vandringsbeteende ropar och skriker. Rop och skrik kan därför bero på samma orsaker som vid vandringsbeteende, att personen känner oro och rastlöshet i kroppen. Dock är det viktigt att utesluta att ropen beror på smärta (Polmé & Hultén, 2011). Psykologiska symtom Psykologiska symtom kan vara till exempel förvirring, ångest, oro, nedstämdhet, depression, agitation, aggressivitet, vanföreställningar och hallucinationer (Edberg, 2009). Hallucinationer kan ofta vara väldigt starka och kännas verklighetstrogna vilken kan upplevas som väldigt obehagligt av personen i fråga. Hörselhallucination är vanligast förekommande, men även syn, smak och känselhallucinationer kan förekomma. Vanföreställningar är ett symtom som uppträder hos många demenssjuka. Det kan ofta handla om att de tror att de blivit bestulna, eller att deras make/maka varit otrogen (Marcusson et al., 2011). Psykofarmaka förekommer ofta inom demenssjukvården för att lindra BPSD, men man ska komma ihåg att det kan finnas många naturliga orsaker till ett förändrat beteende såsom läkemedelsbiverkningar beroende av överdos eller interaktioner. Det kan också bero på att personen drabbats av annan kroppslig sjukdom där de förändrade beteendet kan bero på till exempel smärta på grund av förstoppning eller miktionsproblem. Att omgivningen där miljö och aktivitet ingår kan också vara orsaken, samt att orsaken också kan bero på själsliga orsaker såsom att personen i fråga inte känner sig sedd och bekräftad (Marcusson et al., 2011). Diagnostik För att ställa diagnos på demenssjukdom krävs att flera undersökningar görs, för att vara säker på att det är en demenssjukdom personen drabbats av (Socialstyrelsen, 2010). Det är viktigt att utesluta andra sjukdomar som till exempel depression eller tumörsjukdom som kan ge liknande symtom (Weatherhead & Courtney, 2012). För att utesluta andra sjukdomstillstånd utförs skiktröntgen och provtagningar. I Sverige ska vårdcentralerna kunna utreda och ställa diagnos på de vanligaste demenssjukdomarna Alzheimers sjukdom och vaskulär demens (Socialstyrelsen, 2010). 4

9 Man skiljer på basal demensutredning och utvidgad demensutredning. I den basala utredningen ingår anamnes och intervjuer med anhöriga. Man gör även bedömning av kognition, bedömning av funktions-, aktivitetsförmåga samt fysiskt och psykisk tillstånd. Den basala utredningen kan i vissa fall inte fastställa någon demenssjukdom och en utvidgad utredning kan då göras. I en utvidgad utredning analyseras ryggmärgsvätska genom en lumbalpunktion för att undersöka om förhöjda samt sänkta värden av markörer finns som kan indikera demenssjukdom. Även neuropsykologiska test och hjärnavbildning med hjälp av magnetresonanstomografi, vilket är en röntgen som visar hjärnan mer detaljerat, är mätinstrument som används i den utvidgade utredningen för att finna förändringar i hjärnan hos personer med misstänkt demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2010; Marcusson et al., 2011). Behandling & prognos Demenssjukdomarna förkortar livslängden hos den drabbade på grund av skadorna som uppkommer i hjärnan och medellivslängden är ca 10 år efter insjuknandet (Edberg, 2009). Specifikt för Alzheimers sjukdom finns symtomlindrande läkemedel framtaget som kan hjälpa personen att behålla sin intellektuella förmåga i längre utsträckning än de som går obehandlade. Men läkemedlen har ingen inverkan på självaste livslängden utan enbart på sjukdomarnas symtom, så oavsett medicinering så förlängs inte livet för personerna (Läkemedelsverket, 2002). Etik och förhållningssätt Människan är sårbar, skör och mottaglig för lidande och särskilt sårbar vid svåra livssituationer eller vid sjukdom där man lätt hamnar i beroendeställning till andra. Sjukvårdspersonalen får därför ett stort ansvar genom att den sårbara patienten litar på att få hjälp av vårdaren. Om vårdaren respekterar patientens sårbarhet, integritet, värdighet och autonomi kan patienten uppleva tillit, mening och hopp, vilket kan lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförning, 2010b). Vården ska bygga på respekt för mänskliga rättigheter och man ska värna om människors värderingar och vanor samt informera om de rättigheter den sjuke har (International Council of Nurses [ICN], 2007). Etik och förhållningssätt är en viktig del i mötet med personer med demenssjukdom, då dessa personen har extra stort behov av trygghet och stöd (Marcusson et al., 2011). Personer med demens är ofta försvarslösa i och med deras kognitiva nedsättning vilket gör att etiken är en extra viktig del i vårdandet. Det gäller att hitta ett gott förhållningssätt som ger möjlighet till att uppfylla dessa förpliktelser och att arbeta för en etisk vård (Thornton, 2011). 5

10 Personcentrerad omvårdnad Personcentrerad vård är en viktig del i det etiska förhållningssättet (Thornton, 2011). Personcentrerad vård blev högaktuellt i slutet av 1900-talet då professor Tom Kitwood skrev mycket om begreppet. Men begreppet personcentrerad vård grundades tidigare än så av Carl Rogers men då benämndes begreppet som klientcentrerad vård. Personcentrerad vård ansågs vara en bättre benämning än klientcentrerad vård eftersom tyngden i begreppet ligger i att se personen i sin helhet, att det är personen i fråga som själv känner sig allra bäst och att personalen ska vara en tillgång för personen att uppnå välbefinnande (Brooker, 2004). Tidigare ansågs personer med demenssjukdom som en person bestående av ett skal utan innehåll, denna syn har förändrats helt och Tom Kitwood har genom sin personcentrerade teori tryckt på att människors personlighet ska stå till grund för vårdandet (Penrod et al., 2007). Att lära känna personen och se till dennes styrkor istället för svagheter är det centrala i personcentrerad vård (McKeown et al., 2010). De centrala begreppen i personcentrerad vård är bekräftelse, aktivitet, trygghet och stimulans. Personcentrerad vård är därför utmärkt tillämpbar inom de flesta vårdinstanser då de fysiska, psykiska och sociala behoven kan tillgodoses (Marcusson et al., 2011). Begreppet personcentrerad vård har under 2000-talet blivit en synonym på vård av god kvalitet (Brooker, 2004). Socialstyrelsen gav 2010 ut Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning som bland annat beskriver att personcentrerad vård är betydelsefull för personer med demenssjukdom och att personcentrerad vård bör ges. Vårdpersonal ska se den enskilda personen och sätta denne i centrum istället för att fokusera på själva sjukdomstillståndet. Det syftar till att man ska forma omvårdnaden utefter den sjukes förutsättningar för att vården ska bli mer personlig. För vårdpersonal innebär det att man ska värna om autonomi och se till att den sjuke får vara med och bestämma i den mån det är möjligt. Att man bekräftar den sjuka i den situation som denne befinner sig i, försöker förstå vad som är bäst för den sjuka ur dennes perspektiv samt att man skapar en relation till den man vårdar och ser denne som en samarbetspartner (Socialstyrelsen, 2010). Om man ser vården ur patientens perspektiv kan patientens upplevelse av hälsa och ohälsa identifieras enklare (Svensk sjuksköterskeförening, 2010a). Arbets- och förhållningssättet vid personcentrerad vård lämpar sig bra inom all 6

11 vårdverksamhet men är idag framförallt implementerad i vården av äldre samt i vården av personer med kognitiv nedsättning (Brooker, 2004; Chenoweth et al., 2011). Begreppet personcentrerad omvårdnad kan vara svårt att definiera, Brooker (2004) förklarar att begreppet består av fyra olika grenar som alla är lika viktiga och den ena utesluter inte den andra. Dessa delar förkortas VIPS (Value, Individuals, Perspective & Social) och står för: V = Att värdesätta personerna med demenssjukdom och de som vårdar dem. I = Behandla personerna som unika individer. P = Att försöka förstå och se världen ur den demenssjukes perspektiv. S = En positiv social miljö där den demenssjuke kan känna välbefinnande. (Brooker, 2004). Sjuksköterskans omvårdnadsroll och vård av personer med demens Omvårdnadens mål är att främja patientens hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa samt lindra lidande och verka för ett fridfullt och värdigt avslut av livet med beaktande av kulturell bakgrund, ålder, kön och sociala villkor (Svensk sjuksköterskeförening, 2010b, s. 6). Omvårdnadens hörnstenar består av begreppen människosyn, miljö, hälsa och omvårdnad. Omvårdnadsteoretiker har genom åren haft olika synsätt på begreppen, men gemensamt är att dessa begrepp återkommer i de olika teorierna beskrivna på lite olika sätt (Jahren- Kristoffersen, 1998). Helhetssyn ska stå till grund vid alla arbetsuppgifter som sjuksköterskan utför vilket bland annat innebär att visa respekt och omsorg för patientens värdighet, autonomi och integritet. Sjuksköterskan har även ansvar för att patienten får den information man behöver samt informerat samtycke av vården. Vid situationer där patientens självbestämmande är nedsatt så har sjukvårdspersonal ännu större ansvar att så långt det är möjligt hjälpa patienten till självbestämmande (Svensk sjuksköterskeförening, 2010b). Tidigare fokuserades arbetet till största del på det medicinska. Idag är målet att man ska arbeta mer etiskt och utgå utifrån den enskilde individen och arbeta utifrån dennes behov, problem och resurser (Wilkes, Fleming, Wilkes, Cioffo & Le Miere, 2005). 7

12 Sannolikheten är stor att som sjuksköterska komma i kontakt med personer med demens vilken instans man än arbetar på, det är därför viktigt att man har kunskap om hur man bemöter personen på bästa vis (Hoe & Thompson, 2010). Flera av de personer som har drabbats av demens kan ofta agera på ett sätt som får vårdpersonalen att hamna i olika dilemman, som till exempel att känna sig skyldiga att tvinga patienterna till handlingar mot deras egen vilja. Till exempel att tvinga dem att byta kläder om de har kissat på sig eller hålla kvar dem om de vill gå ut mitt i kalla vintern utan att klä på sig. Att arbeta med personer med demens är en balansgång, där fokus ligger på att behandla patienten med respekt trots att man hela tiden kan bli beskylld för både övergrepp och försummelser (Birkler, 2007). Att som sjuksköterska och övrig vårdpersonal hantera beteendemässiga och psykologiska symtom har i studier visat sig vara svårare och mer stressrelaterat än att hantera den kognitiva nedsättningen (Fauth, Zarit, Femia, Hofer & Stephens, 2006). Dessa symtom kan vara svåra att tolka som vårdpersonal och övrig omgivning och det kan även vara påfrestande för personal att arbeta i en miljö där personer uppvisar BPSD. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa beteenden oftast betyder att patienten försöker kommunicera, samt att dessa beteenden är påfrestande för personen själv (Socialstyrelsen, 2010). I vården av personer med demenssjukdom krävs det att sjuksköterskan samt övrig personal har kunskap om vad ett bra bemötande innebär och för att mötena mellan vårdgivare och vårdtagare ska bli givande för den demenssjuke. Egenskaper som är speciellt viktiga inom demenssjukvård är att man som sjuksköterska och övrig vårdpersonal ska ha tålamod, empati samt uthållighet för att ge den demenssjuke utrymme och tid för att svara på frågor och inte avbryta personen. Att lyssna aktivt på vad personen säger och visa att man är intresserad av vad denne säger betyder mycket för den demenssjuke. Genom att arbeta utefter ett gott förhållningssätt skapar man relationer med de demenssjuka samt stärker deras identitet (Marcusson et al., 2011). Problemformulering Då äldre personer kommer att öka i framtiden medför det att antalet personer med demenssjukdom kommer att bli fler (Marcusson et al., 2011). Vårdpersonal inom de flesta verksamheter av sjukvården kommer att komma i kontakt med dessa personer (Hoe & Thompson, 2010). Personer med demenssjukdom blir väldigt beroende av andra och att vårda personer med demenssjukdom kräver stor kunskap och förståelse. I studier har 8

13 personcentrerad omvårdnad benämnts som vård av god kvalitet och som lämpar sig väl inom demenssjukvård (Brooker, 2004). Vi ville därför göra en litteraturöversikt om personcentrerad omvårdnad för att uppnå bättre handlingsberedskap för personer med demenssjukdom. Syfte Syftet var att beskriva personcentrerad omvårdnad relaterat till personer med demenssjukdom. Frågeställningar 1. Vilka åtgärder kan användas för personer med demenssjukdom utifrån personcentrerad omvårdnad? 2. Vilken betydelse har personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom? METOD Design Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Urval av litteratur Sökningen av de vetenskapliga artiklarna genomfördes i databasen CINAHL with full text. Databasen innehåller artiklar inom omvårdnad och vårdvetenskap och därför tyckte vi att denna databas var relevant att använda oss av i vår studie. Filtret peer review användes vid sökningarna vilket innebär att artiklarna är granskade och där med ökar tillförlitligheten. Sökord som vi använde oss av i olika konstellationer var dementia, Alzheimer s disease, person-centered care, person-centred care, person-centered, person-centred, nursing, intervention, approach. Samtliga titlar lästes och där titeln var relevant och innehöll något av våra sökord lästes även abstraktet. Resultat lästes i de utvalda artiklarna och om det innehöll något som svarade på vårt syfte och frågeställningar lästes hela artikeln. Detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar och dess sökväg redovisas i Tabell 1. Utöver den elektroniska sökningen gjordes en manuell sökning utifrån uppslag från en parallell studie till en av de vetenskapliga artiklarna vi fann i databasen. Vilket genererade i ytterligare en artikel. 9

14 Totalt användes 12 artiklar som grund för resultatet i denna litteraturstudie. Tabell 3 redovisar alla de vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga och handla om personer med demenssjukdom. Artiklarna skulle vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter från år 2002 och framåt samt vara skrivna på svenska eller engelska. Tabell 1. Artikelsökning Databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal artiklar som använts i litteraturstudien CINAHL Dementia AND Nursing AND Approach Dementia AND Nursing AND Personcentred care Dementia AND personcentred AND approach Dementia AND Personcentered

15 AND interventions Värdering av artiklarnas kvalitet Vi har använt oss av Högskolan Dalarnas granskningsmallar, (bilaga 1 och 2) som bifogats i detta examensarbete. Dessa är modifierade versioner av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), Forsberg och Wengström (2008) granskningsmallar. När artiklar granskas utifrån dessa mallar får man ett procentuellt värde baserat på antal ja svar som talar om vilken kvalitet artiklarna har. Vi valde att exkludera artiklar med låg kvalitet för att få så trovärdiga resultat som möjligt. Tabell 2. Kvalitetsgrad på artiklar som används till resultatdelen. Kvalitet Ja svar i procent Antal poäng (kvantitativ mall) Antal poäng (kvalitativ mall) Hög Medel Låg <16 <14 Tillvägagångssätt Artiklarna söktes gemensamt och båda författarna har läst samtliga artiklar. Vi delade upp artiklarna och huvudansvarade för hälften av artiklarna var, med ansvar menar vi att vi kvalitetsgranskade och studerade artiklarna noggrant och plockade ut relevant fakta. Tillsammans gick vi igenom fakta som vi funnit intressant och sammanställde det i resultat. Introduktions och metoddelen utförde vi gemensamt under arbetets gång. Slutligen utfördes diskussionsdelen samt granskning och korrigering av examensarbetet gemensamt. Analys Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att innehållet skulle bli tydligt. Artiklarna bearbetades utifrån deras syfte, frågeställningar och resultat. Resultatet som ansågs relevant lyftes ut. Frågeställningarna formulerades om till rubriker och underrubriker skapades efter återkommande teman. 11

16 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER Inget forskningsetiskt tillstånd krävdes eftersom detta är en litteraturstudie, vilket är en redogörelse av tidigare resultat från vetenskapliga studier. Vi strävade efter att förhålla oss objektivt och undvek plagiering genom att omvandla texten till våra egna ord men utan att förvränga innehållet. Vid användandet av citat återgavs citaten ordagrant med citattecken, referens och sidhänvisning. Referenser utmärktes tydligt för att visa var texten hämtats. RESULTAT Resultatet baseras på tolv artiklar varav sju är av kvantitativ design, fyra är av kvalitativ design och en av artiklarna är en mix av ovanstående metoder. Artiklarna är från länderna USA, Kanada, Storbritannien, Nederländerna, Norge och Australien. Resultatet är uppdelat efter författarnas två frågeställningar, underrubriker tillkom. Tabell 3. Sammanställning av artiklar (n=12) som ligger till grund för resultatet. Författare, (år), land Chenoweth, L., King, M., Luscombe, G., Forbes, I., Jeon, Y- H., Stein- Parbury, J., Brodaty, H., Fleming, R. & Haas, M. (2011). Australien. Edvardsson, D., Fetherstonha ugh, D. & Nay, R. (2010). Australien. Titel Syfte Design/ Metod, Study Protocol of a Randomised Controlled Group Trial of Client and Care Outcomes in the Residential Dementia Care Setting Promoting a continuation of self and normality: person-centred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff Att bekräfta värdet av evidensbaserad omvårdnad, för att sedan utvärdera införandet av personcentrerad vård och miljö inom demensvården avseende effektivitet och kostnadseffektivitet. Att beskriva hur personcentrerad vård upplevs av personer med demens, deras anhöriga och vårdpersonal. Deltagare (n =) Kvantitativ design, kohort studie. n = 985 Kvalitativ design, med intervjuer. n = 67 Resultat Resultatet bevisar att personcentrerad vård har stor inverkan på patienters liv och höjer deras livsvärde. Genom införandet av personcentrerad vård ses också en minskning av BPSD. Det viktigaste innehållet i personcentrerad vård beskrivs av personerna vara att främja fortsatt normalitet och få sköta sig själv så mycket som möjligt. Kvalitets - grad Hög 25/29 Medel 20/25 Fessey, V. Patients who Att fastställa Mixad metod av I Medel 12

17 (2007). Storbritanien. Khan, F. & Curtice, M. (2011). Storbritanien. Kontos, P. C., Mitchell, G. J., Mistry, B. & Ballon, B. (2010). Kanada. McKeown, J., Clarke, A., Ingleton, C., Ryan, T. & Repper, J. (2010). Storbritanien. Pulsford, D., Duxbury, J. A. & Hadi, M. (2010). Storbritanien. present with dementia: exploring the knowledge of hospital nurses Nonpharmacological management of behavioural symtoms of dementia Using drama to improve personcentred dementia care The use of life story work with people with dementia to enhance personcentred care A survey of staff attitudes and responses to people with dementia who are aggressive in residential care settings aspekter på olika typer av svar på de demenssjukas frågor. Där ett personcentrerat förhållningssätt ingick. Att införa ett tvärvetenskapligt arbetssätt och utvärdera detta efter 6 månader. Att med hjälp av drama-baserad utbildning, lära vårdpersonal att använda sig av person centrerad vård. Att utforska hur livsberättelser påverkar vården. Att utforska personalens syn på aggressivt beteende hos personer med demens, och strategier man arbetar efter för att minska dessa. kvantitativ & kvalitativ metod. n = 87 Kvantitativ design. n = 63 Kvalitativ design, med semistrukturerad e intervjuer. n = 24 Kvalitativ design, med semistrukturerad e intervjuer. n = 4 okänt antal anhöriga och personal ingår även i studien Kvantitativ design. n = 52 kommunikationen mellan vårdtagare och givare fungerade det personcentrerade förhållningssättet bäst. De demenssjuka blev mest nöjd med detta förhållningssätt och svaren de fick på sina frågor. Icke farmakalogiska åtgärder, som tex personcentrerat förhållningssätt, har visat sig ha positiv påverkan på BPSD hos personer med demens. Att personalen förhållningssätt påverkar personer med demens, genom kännedom om personens bakgrund gav bättre förståelse för personen och agitationen hos den demenssjuke minskade. Livsberättelser visade sig vara positivt inom demensvården då det möjliggör att personerna får känna sig stolta över sig själva och deras liv. Skapade en god relation mellan vårdgivare och patientet samt dess anhöriga. Personalen tjänar på att använda ett personcentrerat förhållningssätt då aggressiva beteenden då kan undvikas genom att det är personen som står i centrum och omvärlden är anpassad efter 16/25-29 Medel 22/29 Hög 22/25 Hög 21/25 Medel 22/29 13

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Examensarbete. Kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom. En litteraturstudie

Examensarbete. Kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom. En litteraturstudie Examensarbete Kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom En litteraturstudie Person-Centered Care in Elderly with Dementia A literature review Författare: Emelie Ekman & Marielle

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende

Vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende Vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende Litteraturstudie Gabriella Andersson & Maria Johansson 2014 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen) 15

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

TILL ANHÖRIGA NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum

TILL ANHÖRIGA NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum TILL ANHÖRIGA NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum 1 Beställning: Svenskt Demenscentrum Gävlegatan 16 113 30 Stockholm Tel: 08-690 58 00

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Omvårdnad vid Badning och Duschning

Omvårdnad vid Badning och Duschning Omvårdnad vid Badning och Duschning Att bada är en behaglig och avslappnande händelse för de flesta människor. Det är en av de mest stressande och utmanande situationer inom demensvården, för såväl de

Läs mer

PROBLEMATISKA BETEENDEN VID DEMENS

PROBLEMATISKA BETEENDEN VID DEMENS Hälsa och samhälle PROBLEMATISKA BETEENDEN VID DEMENS ANVÄNDBARA FÖRHÅLLNINGSSÄTT FÖR VÅRDPERSONAL ANNIKA AXELSSON HANNA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 Sjuksköterskeprogrammet Maj 2008 Malmö

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

BEMÖTANDELEXIKON. exi12dec-12.indd 1 2013-01-22 15:41

BEMÖTANDELEXIKON. exi12dec-12.indd 1 2013-01-22 15:41 BEMÖTANDELEXIKON 1 exi12dec-12.indd 1 2013-01-22 15:41 2 exi12dec-12.indd 2 2013-01-22 15:41 BEMÖTANDE- LEXIKON Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka Ola Polmé och Marie Hultén Vårdförlaget 3

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Värdebaserad praktik Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Dagens föreläsning Lite etisk teori Värdebaserad praktik Forskning: Etiska överväganden i psykiatrin Etiska utmaningar

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 1 Modell för omvårdnad En modell för omvårdnad (Figur 1), används och utvecklas successivt

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Demens och palliativ vårdfilosofi

Demens och palliativ vårdfilosofi Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget ÄLDREASSISTENT Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT Om människosyn, värdegrund och bemötande Vårdförlaget I samma serie: Ola Polmé & Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal vana Charlotte Roos: Delaktighet

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se Fakta om Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är vanligt förekommande. Anhöriga till demenssjuka och vårdpersonal

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Taktil massage vid vård av personer med demens och äldre personer med demensliknande symtom

Taktil massage vid vård av personer med demens och äldre personer med demensliknande symtom Akademin för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Ht, 2010 Taktil massage vid vård av personer med demens och äldre personer med demensliknande symtom Författare

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

Innehållsförteckning. Förord 11

Innehållsförteckning. Förord 11 Innehållsförteckning Förord 11 Vad innebär demens 13 Demens ur ett samhällsperspektiv 14 Symtom vid demens 17 Krav för att en läkare skall fastställa diagnosen Demens. 17 Tidiga tecken på demens 18 Senare

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer