Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Person-centered care for persons with dementia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. Filosofie kandidatexamen. Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Person-centered care for persons with dementia"

Transkript

1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom En litteraturöversikt Person-centered care for persons with dementia A Literature Review Examensarbete nr: Författare: Pia Hultman & Johanna Lindberg Handledare: Susanna Nordin Examinator: Jan Florin Granskare: Marika Marusarz Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syfte var att beskriva personcentrerad omvårdnad relaterat till personer med demenssjukdom. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar, av kvalitativ såväl som kvantitativ design. Artiklarna söktes i CINAHL där olika sökord kombinerades. Resultat: Resultatet visade att personcentrerad omvårdnad har stor betydelse för personer med demenssjukdom ur flera perspektiv och detta förhållningssätt lämpar sig bra inom demenssjukvården. Att se och lära känna personen bakom sjukdomen är viktiga faktorer och genom detta kan man lättare förstå vad personen menar och vill ha sagt. Genom att den demenssjuke utför meningsfulla aktiviteter stärks deras identitet. För att som personal kunna arbeta personcentrerat krävs kunskap och förståelse, därför är utbildning i detta ämne viktigt. Konklusion: Personcentrerad omvårdnad har stor betydelse för personer med demenssjukdom. Genom användandet av detta förhållningssätt minskar uppvisandet av beteendemässiga och psykologiska symtom hos de demenssjuka. Till följd minskar då även användandet av psykofarmaka. Då den personcentrerade omvårdnaden har positiv inverkan på personer med demenssjukdom bör förhållningssättet implementeras i all typ av demenssjukvård. Nyckelord: Demens, litteraturöversikt, omvårdnad, personcentrerad vård Keywords: Dementia, literature review, nursing, person-centered care

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION. 1 Olika typer av demens.. 1 Etiologi.. 2 Symtom. 2 Kognitiva symtom Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom 3 Beteendemässiga symtom. 3 Psykologiska symtom Diagnostik 4 Behandling och prognos. 5 Etik och förhållningssätt Personcentrerad omvårdnad.. 6 Sjuksköterskans omvårdnadsroll och vård av personer med demens.. 7 Problemformulering.. 9 Syfte... 9 Frågeställning. 9 METOD. 9 Design... 9 Urval av litteratur Värdering av artiklarnas kvalitet 11 Tillvägagångssätt.. 11 Analys.. 11 Forskningsetiska överväganden.. 12 RESULTAT Åtgärder utifrån personcentrerad omvårdnad till personer med demens 15 Att anpassa miljön Att stärka autonomin Att genomföra aktiviteter Att ta del av personernas livsberättselser Att ha ett gott förhållningssätt.. 17 Betydelsen av personcentrerad omvårdnad för personer med demens... 18

4 Ökat välbefinnande och känsla av självständighet. 18 Att som person bli sedd, hörd och förstådd Mindre uppvisande av beteendemässiga och psykologiska symtom DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultat Resultatdiskussion Personcentrerade omvårdnadsåtgärder. 22 Förhållningssätt Betydelsen av personcentrerad omvårdnad.. 23 Mindre uppvisande av beteendemässiga och psykologiska symtom Självbestämmande och livskvalitet Metoddiskussion Konklusion.. 26 Förslag till vidare forskning REFERENSLISTA Bilaga I Bilaga II

5 INTRODUKTION Demenssjukdom är en progressiv hjärnsjukdom som inte är en del av det naturliga åldrandet. Sjukdomen förkortar livslängden och medför förlust av autonomi och intellektuell förmåga. Stigande ålder är den främsta riskfaktorn för att drabbas av demenssjukdom och antalet äldre människor ökar världen över. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att det år 2009 fanns 1,7 miljoner människor över 65 år i Sverige, och år 2025 förväntas den siffran ha stigit till 2,2 miljoner. Eftersom medelålder hos människan ökar världen över medför det också att fler människor i framtiden kommer att insjukna i demenssjukdom. Man beräknar att personer som kommer att insjukna i demenssjukdom kommer att öka i samma takt som åldrandet (Marcusson, Blennow, Skoog & Wallin, 2011). Detta medför att vi inom den närmaste framtiden står inför ett enormt ökat omvårdnadsbehov inom demenssjukvården (Edberg, 2009). Olika typer av demens Demens är ett samlingsnamn på flera symtom som beror på olika sjukdomar eller skador som orsakar förändringar i hjärnan. Beroende på vilken sjukdom eller skada som uppkommit delas demenssjukdomarna in i tre olika huvudgrupper och man kan även ha en kombination av dessa sjukdomar, så kallad blanddemens. - Primärdegenerativa sjukdomar - Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, Lewy Body och Parkinsons sjukdom med utvecklad demenssjukdom. Det gemensamma med dessa sjukdomar är att ett onormalt antal hjärnceller förtvinar och dör. Symtomen kommer oftast smygande men förvärras i takt med att hjärnskadan breder ut sig. - Vaskulära sjukdomar - Vaskulär/Blodkärlsdemens. Skadan i hjärnan beror på att syretillförseln till hjärnan är minskad på grund av till exempel cerebrovaskulära sjukdomar. Oftast kommer symtomen hastigt och försämras stegvis. - Sekundära sjukdomar - Skador i hjärnan uppkomna av till exempel alkoholmissbruk, inhalation av lösningsmedel, olyckor eller könssjukdomar som syfilis eller HIV. Dessa är oftast inga demenssjukdomar, utan tillstånd som orsakar demensliknande symtom. (Edberg, 2009). 1

6 Den vanligast förekommande demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom som utgör 60-70% av alla fall av demenssjukdomar. Vaskulär demens, Lewy Body, frontallobsdemens och blanddemens är följande vanligaste demenssjukdomar (Hoe & Thompson, 2010). Då demenssjukdomarna är progressiva innebär det att den demenssjuke försämras med tiden och utefter den kognitiva nedsättningen delas sjukdomen in i tre stadier. Mild demenssjukdom kallas det tidigaste stadiet där personen klarar sig själv utan större stöd i vardagen Måttlig demenssjukdom beskriver det stadiet då personen behöver stöd och hjälp med att klara av vardagliga aktiviteter. Svår demenssjukdom beskriver det stadiet då personen med demens behöver hjälp med det mesta i vardagen (Socialstyrelsen, 2010). Etiologi Det finns idag ingen evidens på om demenssjukdomar kan förebyggas eller undvikas men det orsakars sannolikt av flera olika faktorer som bland annat hög ålder, hereditet och vaskulära sjukdomar som till exempel högt blodtryck. Förekomsten av demenssjukdom bland män och kvinnor är likartade men fler kvinnor drabbas av demenssjukdom på grund av kvinnors högre medellivslängd (Weatherhead & Courtney, 2012). Missbruk, depression och stress är även möjliga bidragande orsaker till utvecklandet av demenssjukdom (Marcusson et al., 2011). Det finns dock stöd för att personer som är socialt, mentalt och fysiskt aktiva löper mindre risk att drabbas av demenssjukdom, men evidensen är för svag för att dra några slutsatser (Socialstyrelsen, 2010). Symtom Demenssjukdomarna och dess symtom kan vara väldigt olika från person till person beroende på var i hjärnan skadan sitter och vilken demenssjukdom man drabbats av (Weatherhead & Courtney, 2012). Symtomen delas upp beroende på om de är fysiska eller psykiska. Vanliga fysiska symtom som kan drabba den demenssjuke är urininkontinens, kramper, rigiditet (stelhet) och tremor (skakningar) på grund av skadorna som uppkommer i hjärnan. Till slut kan personen även tappa förmågan att äta själv, gå och hålla huvudet upprätt. De psykiska symtomen delas sedan in i två grupper, kognitiva samt beteende- och psykologiska symtom (Edberg, 2009). 2

7 Kognitiva symtom Sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna och speciellt då minne, tänkande, tidsuppfattning, orientering och bedömning. Personer med demenssjukdom kan få svårigheter med att känna igen personer, förlust av minnen, tal- och språksvårigheter som medför nedsatt kommunaktionsförmåga (Gavan, 2011). Det är även vanligt att personer med demenssjukdom får svårigheter med att ta sig för och utföra vardagliga sysslor och svårt att klara sig själv utan stöd av omgivningen (Edberg, 2009). Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Beteendemässiga och psykologiska förändringar kan uppkomma i samband med demenssjukdom och 9 av 10 personer med demenssjukdom kommer någon gång under sjukdomsförloppet att uppvisa BPSD (Socialstyrelsen, 2010). Situationer i samband med personlig hygien och framförallt duschning visade sig vara situationer där den demenssjuke tenderade att ofta uppvisa BPSD. Att den demenssjuke slog, skrek, svor och spottade i samband med duschning var vanligt förekommande och dessa situationer skapade obehag både för den demenssjuke samt för personalen. Att som person behöva få hjälp med att duscha och då blotta sig själv är väldigt intimt och kan uppfattas väldigt olika från person till person (Sloane et al., 2004). Det är mycket vanligt att personer med demenssjukdom uppvisar beteendemässiga och psykologiska symtom i situationer där de inte får fram vad de menar eller vill. Som personal kan det vara lätt att glömma bort att det finns en person bakom sjukdomen och känneteckna en patient utefter dennes beteende (McKeown, Clarke, Ingleton, Ryan & Repper, 2010). Beteendemässiga symtom Beteendemässiga symtom kan vara till exempel vandringsbeteende, att flytta runt saker, upprepa vissa beteenden som att öppna/stänga dörrar, rop och skrik och dessa kan man ofta se hos personer med demens (Edberg, 2009; Gavan, 2011). Vandringsbeteende är när en person vandrar runt planlöst. Orsaken till det kan vara naturliga orsaker som att personen i fråga har haft ett aktivt liv innan flytten till boendet och är van att röra på sig. Andra orsaker kan vara oro, brist på sysselsättning, att personen letar efter någon eller kanske vill gå hem. Att ha en person vandrandes på avdelningen kan vara stressande för personen själv och medpatienterna, men så länge inte beteendet stör någon så kan det få fortlöpa då det är positivt att röra på sig i avseende med att risken för att bli stel minskar. Rop och skrik beteende är något som blir ett problem för medpatienter och personal då personen i fråga oftast är omedveten om att denne 3

8 ropar. Möjlig orsak till att personer ropar kan vara att de vill visa att de finns. Det är vanligt att personer som inte längre är uppegående utan har blivit sängliggande eller rullstolsburna, men som tidigare haft ett vandringsbeteende ropar och skriker. Rop och skrik kan därför bero på samma orsaker som vid vandringsbeteende, att personen känner oro och rastlöshet i kroppen. Dock är det viktigt att utesluta att ropen beror på smärta (Polmé & Hultén, 2011). Psykologiska symtom Psykologiska symtom kan vara till exempel förvirring, ångest, oro, nedstämdhet, depression, agitation, aggressivitet, vanföreställningar och hallucinationer (Edberg, 2009). Hallucinationer kan ofta vara väldigt starka och kännas verklighetstrogna vilken kan upplevas som väldigt obehagligt av personen i fråga. Hörselhallucination är vanligast förekommande, men även syn, smak och känselhallucinationer kan förekomma. Vanföreställningar är ett symtom som uppträder hos många demenssjuka. Det kan ofta handla om att de tror att de blivit bestulna, eller att deras make/maka varit otrogen (Marcusson et al., 2011). Psykofarmaka förekommer ofta inom demenssjukvården för att lindra BPSD, men man ska komma ihåg att det kan finnas många naturliga orsaker till ett förändrat beteende såsom läkemedelsbiverkningar beroende av överdos eller interaktioner. Det kan också bero på att personen drabbats av annan kroppslig sjukdom där de förändrade beteendet kan bero på till exempel smärta på grund av förstoppning eller miktionsproblem. Att omgivningen där miljö och aktivitet ingår kan också vara orsaken, samt att orsaken också kan bero på själsliga orsaker såsom att personen i fråga inte känner sig sedd och bekräftad (Marcusson et al., 2011). Diagnostik För att ställa diagnos på demenssjukdom krävs att flera undersökningar görs, för att vara säker på att det är en demenssjukdom personen drabbats av (Socialstyrelsen, 2010). Det är viktigt att utesluta andra sjukdomar som till exempel depression eller tumörsjukdom som kan ge liknande symtom (Weatherhead & Courtney, 2012). För att utesluta andra sjukdomstillstånd utförs skiktröntgen och provtagningar. I Sverige ska vårdcentralerna kunna utreda och ställa diagnos på de vanligaste demenssjukdomarna Alzheimers sjukdom och vaskulär demens (Socialstyrelsen, 2010). 4

9 Man skiljer på basal demensutredning och utvidgad demensutredning. I den basala utredningen ingår anamnes och intervjuer med anhöriga. Man gör även bedömning av kognition, bedömning av funktions-, aktivitetsförmåga samt fysiskt och psykisk tillstånd. Den basala utredningen kan i vissa fall inte fastställa någon demenssjukdom och en utvidgad utredning kan då göras. I en utvidgad utredning analyseras ryggmärgsvätska genom en lumbalpunktion för att undersöka om förhöjda samt sänkta värden av markörer finns som kan indikera demenssjukdom. Även neuropsykologiska test och hjärnavbildning med hjälp av magnetresonanstomografi, vilket är en röntgen som visar hjärnan mer detaljerat, är mätinstrument som används i den utvidgade utredningen för att finna förändringar i hjärnan hos personer med misstänkt demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2010; Marcusson et al., 2011). Behandling & prognos Demenssjukdomarna förkortar livslängden hos den drabbade på grund av skadorna som uppkommer i hjärnan och medellivslängden är ca 10 år efter insjuknandet (Edberg, 2009). Specifikt för Alzheimers sjukdom finns symtomlindrande läkemedel framtaget som kan hjälpa personen att behålla sin intellektuella förmåga i längre utsträckning än de som går obehandlade. Men läkemedlen har ingen inverkan på självaste livslängden utan enbart på sjukdomarnas symtom, så oavsett medicinering så förlängs inte livet för personerna (Läkemedelsverket, 2002). Etik och förhållningssätt Människan är sårbar, skör och mottaglig för lidande och särskilt sårbar vid svåra livssituationer eller vid sjukdom där man lätt hamnar i beroendeställning till andra. Sjukvårdspersonalen får därför ett stort ansvar genom att den sårbara patienten litar på att få hjälp av vårdaren. Om vårdaren respekterar patientens sårbarhet, integritet, värdighet och autonomi kan patienten uppleva tillit, mening och hopp, vilket kan lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförning, 2010b). Vården ska bygga på respekt för mänskliga rättigheter och man ska värna om människors värderingar och vanor samt informera om de rättigheter den sjuke har (International Council of Nurses [ICN], 2007). Etik och förhållningssätt är en viktig del i mötet med personer med demenssjukdom, då dessa personen har extra stort behov av trygghet och stöd (Marcusson et al., 2011). Personer med demens är ofta försvarslösa i och med deras kognitiva nedsättning vilket gör att etiken är en extra viktig del i vårdandet. Det gäller att hitta ett gott förhållningssätt som ger möjlighet till att uppfylla dessa förpliktelser och att arbeta för en etisk vård (Thornton, 2011). 5

10 Personcentrerad omvårdnad Personcentrerad vård är en viktig del i det etiska förhållningssättet (Thornton, 2011). Personcentrerad vård blev högaktuellt i slutet av 1900-talet då professor Tom Kitwood skrev mycket om begreppet. Men begreppet personcentrerad vård grundades tidigare än så av Carl Rogers men då benämndes begreppet som klientcentrerad vård. Personcentrerad vård ansågs vara en bättre benämning än klientcentrerad vård eftersom tyngden i begreppet ligger i att se personen i sin helhet, att det är personen i fråga som själv känner sig allra bäst och att personalen ska vara en tillgång för personen att uppnå välbefinnande (Brooker, 2004). Tidigare ansågs personer med demenssjukdom som en person bestående av ett skal utan innehåll, denna syn har förändrats helt och Tom Kitwood har genom sin personcentrerade teori tryckt på att människors personlighet ska stå till grund för vårdandet (Penrod et al., 2007). Att lära känna personen och se till dennes styrkor istället för svagheter är det centrala i personcentrerad vård (McKeown et al., 2010). De centrala begreppen i personcentrerad vård är bekräftelse, aktivitet, trygghet och stimulans. Personcentrerad vård är därför utmärkt tillämpbar inom de flesta vårdinstanser då de fysiska, psykiska och sociala behoven kan tillgodoses (Marcusson et al., 2011). Begreppet personcentrerad vård har under 2000-talet blivit en synonym på vård av god kvalitet (Brooker, 2004). Socialstyrelsen gav 2010 ut Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning som bland annat beskriver att personcentrerad vård är betydelsefull för personer med demenssjukdom och att personcentrerad vård bör ges. Vårdpersonal ska se den enskilda personen och sätta denne i centrum istället för att fokusera på själva sjukdomstillståndet. Det syftar till att man ska forma omvårdnaden utefter den sjukes förutsättningar för att vården ska bli mer personlig. För vårdpersonal innebär det att man ska värna om autonomi och se till att den sjuke får vara med och bestämma i den mån det är möjligt. Att man bekräftar den sjuka i den situation som denne befinner sig i, försöker förstå vad som är bäst för den sjuka ur dennes perspektiv samt att man skapar en relation till den man vårdar och ser denne som en samarbetspartner (Socialstyrelsen, 2010). Om man ser vården ur patientens perspektiv kan patientens upplevelse av hälsa och ohälsa identifieras enklare (Svensk sjuksköterskeförening, 2010a). Arbets- och förhållningssättet vid personcentrerad vård lämpar sig bra inom all 6

11 vårdverksamhet men är idag framförallt implementerad i vården av äldre samt i vården av personer med kognitiv nedsättning (Brooker, 2004; Chenoweth et al., 2011). Begreppet personcentrerad omvårdnad kan vara svårt att definiera, Brooker (2004) förklarar att begreppet består av fyra olika grenar som alla är lika viktiga och den ena utesluter inte den andra. Dessa delar förkortas VIPS (Value, Individuals, Perspective & Social) och står för: V = Att värdesätta personerna med demenssjukdom och de som vårdar dem. I = Behandla personerna som unika individer. P = Att försöka förstå och se världen ur den demenssjukes perspektiv. S = En positiv social miljö där den demenssjuke kan känna välbefinnande. (Brooker, 2004). Sjuksköterskans omvårdnadsroll och vård av personer med demens Omvårdnadens mål är att främja patientens hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa samt lindra lidande och verka för ett fridfullt och värdigt avslut av livet med beaktande av kulturell bakgrund, ålder, kön och sociala villkor (Svensk sjuksköterskeförening, 2010b, s. 6). Omvårdnadens hörnstenar består av begreppen människosyn, miljö, hälsa och omvårdnad. Omvårdnadsteoretiker har genom åren haft olika synsätt på begreppen, men gemensamt är att dessa begrepp återkommer i de olika teorierna beskrivna på lite olika sätt (Jahren- Kristoffersen, 1998). Helhetssyn ska stå till grund vid alla arbetsuppgifter som sjuksköterskan utför vilket bland annat innebär att visa respekt och omsorg för patientens värdighet, autonomi och integritet. Sjuksköterskan har även ansvar för att patienten får den information man behöver samt informerat samtycke av vården. Vid situationer där patientens självbestämmande är nedsatt så har sjukvårdspersonal ännu större ansvar att så långt det är möjligt hjälpa patienten till självbestämmande (Svensk sjuksköterskeförening, 2010b). Tidigare fokuserades arbetet till största del på det medicinska. Idag är målet att man ska arbeta mer etiskt och utgå utifrån den enskilde individen och arbeta utifrån dennes behov, problem och resurser (Wilkes, Fleming, Wilkes, Cioffo & Le Miere, 2005). 7

12 Sannolikheten är stor att som sjuksköterska komma i kontakt med personer med demens vilken instans man än arbetar på, det är därför viktigt att man har kunskap om hur man bemöter personen på bästa vis (Hoe & Thompson, 2010). Flera av de personer som har drabbats av demens kan ofta agera på ett sätt som får vårdpersonalen att hamna i olika dilemman, som till exempel att känna sig skyldiga att tvinga patienterna till handlingar mot deras egen vilja. Till exempel att tvinga dem att byta kläder om de har kissat på sig eller hålla kvar dem om de vill gå ut mitt i kalla vintern utan att klä på sig. Att arbeta med personer med demens är en balansgång, där fokus ligger på att behandla patienten med respekt trots att man hela tiden kan bli beskylld för både övergrepp och försummelser (Birkler, 2007). Att som sjuksköterska och övrig vårdpersonal hantera beteendemässiga och psykologiska symtom har i studier visat sig vara svårare och mer stressrelaterat än att hantera den kognitiva nedsättningen (Fauth, Zarit, Femia, Hofer & Stephens, 2006). Dessa symtom kan vara svåra att tolka som vårdpersonal och övrig omgivning och det kan även vara påfrestande för personal att arbeta i en miljö där personer uppvisar BPSD. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa beteenden oftast betyder att patienten försöker kommunicera, samt att dessa beteenden är påfrestande för personen själv (Socialstyrelsen, 2010). I vården av personer med demenssjukdom krävs det att sjuksköterskan samt övrig personal har kunskap om vad ett bra bemötande innebär och för att mötena mellan vårdgivare och vårdtagare ska bli givande för den demenssjuke. Egenskaper som är speciellt viktiga inom demenssjukvård är att man som sjuksköterska och övrig vårdpersonal ska ha tålamod, empati samt uthållighet för att ge den demenssjuke utrymme och tid för att svara på frågor och inte avbryta personen. Att lyssna aktivt på vad personen säger och visa att man är intresserad av vad denne säger betyder mycket för den demenssjuke. Genom att arbeta utefter ett gott förhållningssätt skapar man relationer med de demenssjuka samt stärker deras identitet (Marcusson et al., 2011). Problemformulering Då äldre personer kommer att öka i framtiden medför det att antalet personer med demenssjukdom kommer att bli fler (Marcusson et al., 2011). Vårdpersonal inom de flesta verksamheter av sjukvården kommer att komma i kontakt med dessa personer (Hoe & Thompson, 2010). Personer med demenssjukdom blir väldigt beroende av andra och att vårda personer med demenssjukdom kräver stor kunskap och förståelse. I studier har 8

13 personcentrerad omvårdnad benämnts som vård av god kvalitet och som lämpar sig väl inom demenssjukvård (Brooker, 2004). Vi ville därför göra en litteraturöversikt om personcentrerad omvårdnad för att uppnå bättre handlingsberedskap för personer med demenssjukdom. Syfte Syftet var att beskriva personcentrerad omvårdnad relaterat till personer med demenssjukdom. Frågeställningar 1. Vilka åtgärder kan användas för personer med demenssjukdom utifrån personcentrerad omvårdnad? 2. Vilken betydelse har personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom? METOD Design Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Urval av litteratur Sökningen av de vetenskapliga artiklarna genomfördes i databasen CINAHL with full text. Databasen innehåller artiklar inom omvårdnad och vårdvetenskap och därför tyckte vi att denna databas var relevant att använda oss av i vår studie. Filtret peer review användes vid sökningarna vilket innebär att artiklarna är granskade och där med ökar tillförlitligheten. Sökord som vi använde oss av i olika konstellationer var dementia, Alzheimer s disease, person-centered care, person-centred care, person-centered, person-centred, nursing, intervention, approach. Samtliga titlar lästes och där titeln var relevant och innehöll något av våra sökord lästes även abstraktet. Resultat lästes i de utvalda artiklarna och om det innehöll något som svarade på vårt syfte och frågeställningar lästes hela artikeln. Detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar och dess sökväg redovisas i Tabell 1. Utöver den elektroniska sökningen gjordes en manuell sökning utifrån uppslag från en parallell studie till en av de vetenskapliga artiklarna vi fann i databasen. Vilket genererade i ytterligare en artikel. 9

14 Totalt användes 12 artiklar som grund för resultatet i denna litteraturstudie. Tabell 3 redovisar alla de vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga och handla om personer med demenssjukdom. Artiklarna skulle vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter från år 2002 och framåt samt vara skrivna på svenska eller engelska. Tabell 1. Artikelsökning Databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal artiklar som använts i litteraturstudien CINAHL Dementia AND Nursing AND Approach Dementia AND Nursing AND Personcentred care Dementia AND personcentred AND approach Dementia AND Personcentered

15 AND interventions Värdering av artiklarnas kvalitet Vi har använt oss av Högskolan Dalarnas granskningsmallar, (bilaga 1 och 2) som bifogats i detta examensarbete. Dessa är modifierade versioner av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), Forsberg och Wengström (2008) granskningsmallar. När artiklar granskas utifrån dessa mallar får man ett procentuellt värde baserat på antal ja svar som talar om vilken kvalitet artiklarna har. Vi valde att exkludera artiklar med låg kvalitet för att få så trovärdiga resultat som möjligt. Tabell 2. Kvalitetsgrad på artiklar som används till resultatdelen. Kvalitet Ja svar i procent Antal poäng (kvantitativ mall) Antal poäng (kvalitativ mall) Hög Medel Låg <16 <14 Tillvägagångssätt Artiklarna söktes gemensamt och båda författarna har läst samtliga artiklar. Vi delade upp artiklarna och huvudansvarade för hälften av artiklarna var, med ansvar menar vi att vi kvalitetsgranskade och studerade artiklarna noggrant och plockade ut relevant fakta. Tillsammans gick vi igenom fakta som vi funnit intressant och sammanställde det i resultat. Introduktions och metoddelen utförde vi gemensamt under arbetets gång. Slutligen utfördes diskussionsdelen samt granskning och korrigering av examensarbetet gemensamt. Analys Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att innehållet skulle bli tydligt. Artiklarna bearbetades utifrån deras syfte, frågeställningar och resultat. Resultatet som ansågs relevant lyftes ut. Frågeställningarna formulerades om till rubriker och underrubriker skapades efter återkommande teman. 11

16 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER Inget forskningsetiskt tillstånd krävdes eftersom detta är en litteraturstudie, vilket är en redogörelse av tidigare resultat från vetenskapliga studier. Vi strävade efter att förhålla oss objektivt och undvek plagiering genom att omvandla texten till våra egna ord men utan att förvränga innehållet. Vid användandet av citat återgavs citaten ordagrant med citattecken, referens och sidhänvisning. Referenser utmärktes tydligt för att visa var texten hämtats. RESULTAT Resultatet baseras på tolv artiklar varav sju är av kvantitativ design, fyra är av kvalitativ design och en av artiklarna är en mix av ovanstående metoder. Artiklarna är från länderna USA, Kanada, Storbritannien, Nederländerna, Norge och Australien. Resultatet är uppdelat efter författarnas två frågeställningar, underrubriker tillkom. Tabell 3. Sammanställning av artiklar (n=12) som ligger till grund för resultatet. Författare, (år), land Chenoweth, L., King, M., Luscombe, G., Forbes, I., Jeon, Y- H., Stein- Parbury, J., Brodaty, H., Fleming, R. & Haas, M. (2011). Australien. Edvardsson, D., Fetherstonha ugh, D. & Nay, R. (2010). Australien. Titel Syfte Design/ Metod, Study Protocol of a Randomised Controlled Group Trial of Client and Care Outcomes in the Residential Dementia Care Setting Promoting a continuation of self and normality: person-centred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff Att bekräfta värdet av evidensbaserad omvårdnad, för att sedan utvärdera införandet av personcentrerad vård och miljö inom demensvården avseende effektivitet och kostnadseffektivitet. Att beskriva hur personcentrerad vård upplevs av personer med demens, deras anhöriga och vårdpersonal. Deltagare (n =) Kvantitativ design, kohort studie. n = 985 Kvalitativ design, med intervjuer. n = 67 Resultat Resultatet bevisar att personcentrerad vård har stor inverkan på patienters liv och höjer deras livsvärde. Genom införandet av personcentrerad vård ses också en minskning av BPSD. Det viktigaste innehållet i personcentrerad vård beskrivs av personerna vara att främja fortsatt normalitet och få sköta sig själv så mycket som möjligt. Kvalitets - grad Hög 25/29 Medel 20/25 Fessey, V. Patients who Att fastställa Mixad metod av I Medel 12

17 (2007). Storbritanien. Khan, F. & Curtice, M. (2011). Storbritanien. Kontos, P. C., Mitchell, G. J., Mistry, B. & Ballon, B. (2010). Kanada. McKeown, J., Clarke, A., Ingleton, C., Ryan, T. & Repper, J. (2010). Storbritanien. Pulsford, D., Duxbury, J. A. & Hadi, M. (2010). Storbritanien. present with dementia: exploring the knowledge of hospital nurses Nonpharmacological management of behavioural symtoms of dementia Using drama to improve personcentred dementia care The use of life story work with people with dementia to enhance personcentred care A survey of staff attitudes and responses to people with dementia who are aggressive in residential care settings aspekter på olika typer av svar på de demenssjukas frågor. Där ett personcentrerat förhållningssätt ingick. Att införa ett tvärvetenskapligt arbetssätt och utvärdera detta efter 6 månader. Att med hjälp av drama-baserad utbildning, lära vårdpersonal att använda sig av person centrerad vård. Att utforska hur livsberättelser påverkar vården. Att utforska personalens syn på aggressivt beteende hos personer med demens, och strategier man arbetar efter för att minska dessa. kvantitativ & kvalitativ metod. n = 87 Kvantitativ design. n = 63 Kvalitativ design, med semistrukturerad e intervjuer. n = 24 Kvalitativ design, med semistrukturerad e intervjuer. n = 4 okänt antal anhöriga och personal ingår även i studien Kvantitativ design. n = 52 kommunikationen mellan vårdtagare och givare fungerade det personcentrerade förhållningssättet bäst. De demenssjuka blev mest nöjd med detta förhållningssätt och svaren de fick på sina frågor. Icke farmakalogiska åtgärder, som tex personcentrerat förhållningssätt, har visat sig ha positiv påverkan på BPSD hos personer med demens. Att personalen förhållningssätt påverkar personer med demens, genom kännedom om personens bakgrund gav bättre förståelse för personen och agitationen hos den demenssjuke minskade. Livsberättelser visade sig vara positivt inom demensvården då det möjliggör att personerna får känna sig stolta över sig själva och deras liv. Skapade en god relation mellan vårdgivare och patientet samt dess anhöriga. Personalen tjänar på att använda ett personcentrerat förhållningssätt då aggressiva beteenden då kan undvikas genom att det är personen som står i centrum och omvärlden är anpassad efter 16/25-29 Medel 22/29 Hög 22/25 Hög 21/25 Medel 22/29 13

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum Att använda sinnen, inte bara intellektet Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Svenskt Demenscentrum samlar kunskap på en plats Äldreforskningens

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Examensarbete. Kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom. En litteraturstudie

Examensarbete. Kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom. En litteraturstudie Examensarbete Kandidatexamen Personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom En litteraturstudie Person-Centered Care in Elderly with Dementia A literature review Författare: Emelie Ekman & Marielle

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom

råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom Råd till dig som möter personer med kognitiv svikt/demenssjukdom Kognition hos människan

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att se människan bakom demenssjukdomen Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning

Läs mer

BEMÖTANDE- LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Ola Polmé och Marie Hultén. Vårdförlaget

BEMÖTANDE- LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Ola Polmé och Marie Hultén. Vårdförlaget BEMÖTANDELEXIKON 1 2 BEMÖTANDE- LEXIKON Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka Ola Polmé och Marie Hultén Vårdförlaget 3 Andra böcker av Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Validation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz

Validation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz Validation / Feil Människosyn och värdegrund i praktiken Karlstad 14 15 maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz Ett förhållningssätt En metod för att kommunicera En modell att klassificera beteenden med Specifika

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016 Funktionell beteendeanalys vid problema ska förfly ningar teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? Förflyttningar föregår alla ADL aktiviteter Försämrad ADL predicerar

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret

Läs mer

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Lomma kommuns Demensprogram Inledning Demensprogram för Lomma kommuns demensvård skall vara ett vägledande dokument för

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ

Läs mer

Beröringens påverkan hos personer med demens Touch and its impact in persons with dementia Eva Carper Rask Therese Svensson

Beröringens påverkan hos personer med demens Touch and its impact in persons with dementia Eva Carper Rask Therese Svensson Beröringens påverkan hos personer med demens Touch and its impact in persons with dementia Eva Carper Rask Therese Svensson Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnad Omvårdnadsvetenskap

Läs mer

PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD RELATERAT TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM

PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD RELATERAT TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD RELATERAT TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM THOMAS BERGSTRÖM CHRISTOFFER ÅKESSON Akademin för hälsa, vård och välfärd Examensarbete vårdvetenskap Grundnivå 15 poäng Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv. ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Exempel Stationsexamination OSCE Höstterminen 2017

Exempel Stationsexamination OSCE Höstterminen 2017 Institutionen omvårdnad, Umeå universitet Kurs: Kliniska bedömningar och omvårdnad inom vård av äldre, 7,5 hp Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning inom vård av äldre Exempel Stationsexamination

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Diabetesvården kommunal hälso- och sjukvård i Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Patientfall Person kommer in till korttidsplats i väntan på boende

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

Värdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg

Värdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg Värdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg Det här kapitlet koncentrerar sig på två delar, nämligen värdegrunden som vården av och omsorgen om personen med demenssjukdom kan vila på och lagstiftningen.

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer