Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge"

Transkript

1 Bialgaa 2 Bialaga2 Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge Januari 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 1(101)

2 Basenhet 225 Hälsoval Blekinge Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Dnr 2013/0099 Till Landstingsdirektör Peter Lilja Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge Härmed lämnas resultaten för Hälsoval Blekinge, basenhet 225. Resultaten redovisas dels utifrån verksamhetsperspektivet, dels utifrån en finansiell uppföljning. Dag som ovan Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 2(101)

3 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge... 2 Inledning... 6 Uppföljning av Hälsoval Blekinge... 6 Verksamhetsperspektivet - sammanfattade resultat... 8 Blekinges befolkning Medborgarnas val Val av vårdgivare Produktion Antal besök Hembesök Konsumtion av vård Besök vid vårdenhet där patienten inte är förtecknad Besök vid länets jourcentraler Läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt nationell taxa Vårdavtal Utomlänsbesök Remisser Kvalitetsuppföljning Levnadsvanor Förebyggande vård genom Influensavaccination Läkemedelsmål Registrering i Nationella Kvalitetsregister Nationella Diabetesregistret, NDR Svenska Palliativregistret RiksSår Svenska Demensregistret, SweDem Registrering i övriga kvalitetsregister Medicinsk kvalitetsuppföljning genom enkät Patientsäkerhetsberättelse Nationell patientenkät Nationell vårdgaranti Läkarkontinuitet Förändrade rutiner för att öka tillgängligheten Kompetensutveckling för personal De anställdas kompetens Samverkan Läkarmedverkan i Särskilda boenden ett kommunperspektiv Täckningsgrad Medicinsk service Övrig uppföljning av vårdenheternas verksamhet Kvalitetsuppföljning genom verksamhetsbesök Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 3(101)

4 Anmälningar till Förtroendenämnden Granskning av lokaler Vårdhygien Miljöcertifiering Katastrofberedskap Säkerhet Finansiell uppföljning Dialogmöten Mål som inte redovisas Ekonomirapport Sammanfattning finansiell del Rapportering kring ekonomiskt resultat Hälso- och sjukvårdspeng Avdrag och tillägg från hälso- och sjukvårdspeng Patientavgifter Täckningsgrad Vård i Blekinge av patienter från annat landsting eller land Vård av patienter folkbokförda i Blekinge som besökt annat landsting Patienters besök vid annan vårdenhet inom Blekinge Asylsökande Hälsosamtal Tolk Skyddad identitet Privata vårdgivare med ersättning enligt nationell taxa KBT Läkemedel, anslag, kostnad samt mål Hepatit B-vaccination av barn i riskgrupp Provtagning för annans räkning Medicinsk service Sanktion avseende miljöcertifiering Övrigt (kostnader inom Hälsoval Blekinge som inte regleras mot vårdenheterna) Fokus under perioden Bilaga 1 - Vårdenheter inom Hälsoval Blekinge Bilaga 2 - Verksamhetsberättelse för Barnhälsovården (BHV) i Blekinge Sammanfattning Uppdrag Utbildning, fortbildning Vårdtyngd Tillgänglighet Verksamhetens innehåll Individuellt föräldrastöd Föräldrastöd i grupp Hälsoövervakning Vaccinationer Hälsovägledning Samverkan Avslutning Bilaga 3 - Formulär FR Bilaga 4 - Formulär FR Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 4(101)

5 Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 5(101)

6 Inledning Hälsoval Blekinge startade den 1 april Vid starten ingick tretton offentligt drivna vårdenheter och sju privat drivna vårdenheter. Tre av de privat drivna vårdenheterna, Hälsohuset för alla i Karlskrona, Läkehjälpen i Olofström och Valjehälsan i Sölvesborg var helt nya. Kungsmarkens vårdcentral, Tvings Läkarmottagning (Karlskrona) och Hälsoringen i Sölvesborg hade före Hälsovalets införande ett vårdavtal med Landstinget. Familjeläkarna i Olofström fanns tidigare i en annan bolagsform. Den 1 juli 2010 tillkom Läkarhuset i Karlshamn inom hälsovalet och den 1 oktober tillkom Capio Citykliniken i Ronneby. Därmed har samtliga vårdgivare med tidigare vårdavtal valt att ansluta sig till Hälsoval Blekinge. Vid årets slut ingår 21 vårdenheter i Hälsoval Blekinge varav 13 i offentlig regi och 8 i privat regi. Den förändring som har skett sedan Hälsovalets införande är att Hälsoringens vårdcentral i Sölvesborg avslutade sin verksamhet inom Hälsoval Blekinge den 1 september Angående fördelning av vårdenheterna i länet, se bilaga 1. En av Hälsovalsenhetens primära uppgifter är att följa upp vårdenheternas verksamhet och resultat i förhållande till det politiskt beslutade uppdraget och de särskilda mål som har formulerats för 2013 i enlighet med Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. En sammanfattande bedömning är att Hälsoval Blekinge har fungerat väl under 2013 och att primärvården genomför sitt uppdrag med god kvalitet. Dock finns anledning att uttrycka en viss oro över primärvårdens möjligheter att upprätthålla patientsäkerhet, god kvalitet, tillgänglighet och ett långtgående ansvar i vårdkedjan. Detta bl. a med anledning av den sviktande läkarbemanningen. Det finns resultat som indikerar att primärvården befinner sig i en utveckling som inte går åt önskvärt håll. Nettoresultatet per den sista december är 560,2 för Hälsoval Blekinge vilket är en positiv avvikelse mot budget med 2,2 mnkr. Kostnadskontrollen inom Hälsoval Blekinge är därmed god. Vårdenheternas resultat redovisas under verksamhetsperspektivet i första delen av verksamhetsberättelsen. Den finansiella uppföljningen redovisas i andra delen av verksamhetsberättelsen. Uppföljning av Hälsoval Blekinge Detta är det fjärde årsbokslutet som görs av Hälsoval Blekinge sedan införandet den 1 april 2010 och den tredje uppföljningen gällande helår. Verksamhetsperspektivet beskriver medborgarnas val, vårdenheternas produktion samt Blekingebornas konsumtion av vård på primärvårdsnivå, vårdenheternas uppfyllelse av kvalitetsmål, tillgänglighet, personalens kompetens, samverkan m.m. I de delar som inte kan följas upp via de vårdadministrativa systemen samt nationella undersökningar, har vårdenheterna besvarat enkäter som omfattar ett antal områden. Kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor har besvarat en enkät kring en rad frågeställningar, bl. a om hur läkarmedverkan i särskilda boenden har fungerat under året. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 6(101)

7 Beträffande uppföljning av vårdenheternas arbete inom ramen för barnhälsovårdsuppdraget, redovisas dessa resultat i barnhälsovårdens verksamhetsberättelse. Se bilaga 2. Verksamhetsberättelsen redovisar därutöver en uppföljning av de läkare och sjukgymnaster som verkar enligt nationell taxa på primärvårdnivå. Uppföljningen har genomförts med hjälp av inskickade utbetalningsunderlag och med stöd av enkätsvar. Den finansiella uppföljningen ger slutligen en bild av Hälsoval Blekinges ekonomiska utfall beträffande bl.a. hälso- och sjukvårdspeng, läkemedelspeng m.m. Denna information, som redovisas i verksamhetsberättelsen och delårsbokslut under året, följs upp och diskuteras vid verksamhetsbesök och vid dialogmöten. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 7(101)

8 Verksamhetsperspektivet - sammanfattade resultat Nedan följer en sammanfattning av de resultat som presenteras under verksamhetsdelen. För en fullständig bild över de resultat som presenteras vid årets verksamhetsuppföljning, hänvisas till den samlade redogörelsen under verksamhetsperspektivet. Medborgarnas val De privat drivna vårdenheternas andel av de förtecknade Blekingeborna ökade med en procentenhet under året och uppgick vid årets slut till 23,5 %. En ökning med ca 7,5 % sedan hälsovalet infördes. Andelen aktiva val fortsätter att öka. 85,1 % av befolkningen har gjort ett aktivt val av vårdenhet eller familjeläkare. Detta är en ökning med 0,7 % jämfört med förra årsskiftet. Andelen Blekingebor som gör nya val fortsätter att minska. Under 2013 gjorde personer ett eller flera aktiva val av vårdenhet eller läkare inom Hälsoval Blekinge. Av dessa aktiva val har varit val av en ny vårdenhet. Totalt gjordes aktiva val Förra året gjordes totalt aktiva val. Vårdenheternas produktion Antalet besökstillfällen fortsätter att minska. Antal besökstillfällen minskade med ca 2000 besök ( jmf med besök 2012). Antalet besök vid de offentligt drivna vårdenheterna har minskat med ca besök jämfört med Antalet besök 2013 vid de privat drivna vårdenheterna har däremot ökat med ca besök jämfört med förra året. Antalet besök per förtecknad uppgår till 2,99 besök per förtecknad för de offentligt drivna vårdenheterna och till 3,26 besök per förtecknad för de privat drivna vårdenheterna. Liksom föregående år producerar de privat drivna vårdenheterna totalt sett fler besök per förtecknad jmf med offentligt drivna vårdenheter. Läkarbesöken fortsätter att minska. Det totala antalet läkarbesök för 2013 uppgår till besök, vilket är besök färre än för förra året Antalet läkarbesök per förtecknad uppgår till 1,14 besök per förtecknad (1,16 år 2012) för de offentligt drivna vårdenheterna och till 1,38 besök per förtecknad (1,41 år 2012) för de privat drivna vårdenheterna. En minskning således både hos de offentligt och privat drivna vårdenheterna. Även antal sjusköterskebesök har minskat. Det totala antalet sjuksköterskebesök för 2013 uppgår till besök, vilket är besök färre än för förra året. Antalet sjuksköterskebesök per förtecknad uppgår till 1,22 besök per förtecknad (1,27 år 2012) för de offentligt drivna vårdenheterna och till 1,33 besök per förtecknad (1,32 år 2012) för de privat drivna vårdcentralerna. En minskning hos de offentligt drivna vårdenheterna och en liten ökning hos de privat drivna vårdenheterna. Det totala antalet sjukgymnastbesök för 2013 uppgår till besök, vilket är fler besök än för förra året. Antalet sjukgymnastbesök per förtecknad uppgår till 0,43 besök per förtecknad (0,40 år 2012) för de offentligt drivna vårdenheterna och till 0, 45 besök per förtecknad (0,39 år 2012) för de privat drivna vårdenheterna. En ökning av antalet besök således både hos de offentligt och privat drivna vårdenheterna. Under året har besök genomförts hos arbetsterapeuter varav den absoluta huvuddelen genomförts hos de offentligt drivna vårdenheterna. En minskning av besök hos arbetsterapeut jmf med 2012 (3 897). Inom ramen för rehabiliteringsgarantin har 484 behandlingar med kognitiv beteendeterapi (KBT-behandlingar) genomförts 2013, en ökning sedan föregående år (305 behandlingar Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 8(101)

9 2012). 242 behandlingar har genomförts av de offentligt drivna vårdenheterna och lika många 242 har genomförts av de privat drivna vårdenheterna. Konsumtion av vård De förtecknade vid de privat drivna vårdenheterna har gjort flest besök i genomsnitt per förtecknad 2013 (3,23 jmf med 3,10). Detta gäller både totalt och för samtliga tre vårdkategorier som särskilt följts upp. Samma resultat gällde även för (3,26 jmf med 3,11). Skillnaden mellan besök per förtecknad är dock stor mellan vårdenheterna (4,41 jmf med 2,67). Antalet besök som patienter gör vid annan vårdenhet än den de är förtecknad till är marginell och fortssätter att minska. Jourbesök, utomlänsbesök Antalet läkarbesök vid jourcentralerna har minskat med 303 besök jämfört med förra året. Antalet besök vid Jourcentralen i Karlskrona ökade med 1 besök jämfört med 2012 medan antalet besök vid Jourcentralen i Karlshamn minskade med 304 besök. Fler utomlänsinvånare erhåller vård i Blekinge (7 390) i jämförelse med blekingarnas vårdsökande utanför länet (7 241). Detta förhållande gällde även för 2012 och Besök hos verksamma enligt nationella taxan Besök hos de två läkare som är verksamma enligt den nationella läkarvårdstaxan fortsätter att minska och uppgick 2013 till besök. Det totala antalet sjukgymnastbehandlingar av sjukgymnaster verksamma enligt den nationella taxan uppgick till besök, vilket är en minskning med besök. Antalet behandlingar minskar i alla kommuner som har sjukgymnast med ersättning enligt nationell taxa. Remisser Det totala antalet skickade remisser från hälsovalets vårdenheter uppgick 2013 till , vilket är en minskning med remisser. De offentligt respektive privat drivna vårdenheterna skickade ungefär lika många remisser per förtecknad (0,16 per förtecknad). Minskningen av antalet remisser har skett till i stort sett alla av sjukhusets kliniker. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 24 % av alla personer 15 år och uppåt, har fått frågor om sina levnadsvanor i samband med ett besök hos primärvården, vilka har dokumenterats i journalen. Det innebär att målet om 10 % har uppfyllts med mycket god marginal. Under 2013 har totalt personer 65 år och äldre vaccinerats mot influensa på länets vårdenheter. Detta är en ökning med 1971 personer jämfört med samma period 2012 och motsvarar en ökning av andelen vaccinerade från 42 till 45 % i denna åldersgrupp. Läkemedelsuppföljning Kvaliteten på läkemedelsförskrivningen i länet bedöms sammantaget som god. Under 2013 har det skett en minskning av antibiotikaförskrivningen med 2206 recept, vilket motsvarar 4 %, jämfört med förskrivningen Andel PcV av luftvägsantibiotika till unga 0-6 år per vårdenhet. Målet andel PcV > 80 % uppnås av 10 av länets 21 vårdenheter och där några enheter som tidigare legat långt under gränsen har förbättrat sin förskrivning med en ökad andel PcV, även om man ännu inte klarat det satta målet. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 9(101)

10 Beträffande förskrivning av läkemedel mot urinvägsinfektion uppvisar Blekinge mycket bra resultat och alla enheter utom en klarar det uppsatta målet < 10 % kinoloner av total förskrivning av läkemedel mot urinvägsinfektion hos kvinnor i ålder år. Målet att minska förskrivningen olämpliga läkemedel till äldre, (grupp av läkemedel). uppnås av 13 av 21 vårdenheter Ytterligare tre enheter har minskat sin förskrivning men inte i tillräcklig grad för att uppnå målet 10 %. För detaljerad uppföljning kring varje läkemedel, se kvalitetsuppföljningen i verksamhetsdelen. Rapportering till kvalitetsregister, patientsäkerhet Det totala antalet förtecknade med diagnosen diabetes rapporterades 2013 till 5178 (jmf med år 2012) varav 3759 (jmf med år 2012) uppges vara registrerade i Nationella diabetesregistret, motsvarande 73 % vilket är samma frekvens som år Även registrering i Svenska Palliativregistret RiksSår, Svenska Demensregistret, SveDem och RiksKOL har följts upp. Samtliga vårdenheter uppfyller de krav som ställts angående upprättande och inlämnande av Patientsäkerhetsberättelse. Uppgifter inom kvalitet och patientsäkerhetsområdet har inhämtats via enkät till vårdenheterna och genom enkät till kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Frågor har bland annat ställts kring identifierade patientsäkerhetsrisker av organisatorisk karaktär som visar vilka rutiner verksamheterna har för att förebygga kvalitets- och patientsäkerhetsrisker inom en rad områden. Tillgänglighet och kontinuitet Resultatet vid mätningen i vår och höst visar att vårdenheterna inom hälsovalet klarar av den nationella väntetidsgarantin till 94,8 % vid vårmätningen och till 94,3 % vid höstmätningen, vilket är bättre än genomsnittet för Sverige som uppgick till 93,5 % vid vårmätningen och till 92,6 % vid höstmätningen. När det gäller mätningen av telefontillgängligheten till vårdenheterna så uppgick antalet besvarade samtal för länet till 87,8 % vid vårmätningen och till 87,5 % vid höstmätningen, vilket är sämre än genomsnittet för Sverige som uppgick till 90,7% vid vårmätningen och till 92,7 % vid höstmätningen. Se kommentar under avsnittet Nationell vårdgaranti. Läkarkontinuiteten har följts upp för personer över 65 år, som gjort tre eller flera läkarbesök under året och som träffat samma läkare minst två eller tre av besöken. Uppföljningen visar stor variation mellan vårdenheterna när det gäller kontinuitet för denna åldersgrupp. Bäst läkarkontinuitet har de små vårdenheterna. Vårdenheterna gör vissa förändringar för att öka tillgängligheten. Det förekommer kvällsöppet till kl hos ett par av vårdenheterna en till två gånger per vecka och ett par vårdenheter har utökat sina öppettider för provtagning. Vanligt är att anpassa telefontillgängligheten efter efterfrågan. Drop in förekommer men förefaller ha minskat till förmån för bokade tider. Ingen vårdenhet erbjuder helgöppet. Kompetens och kompetensutveckling Det kan konstateras att samtliga vårdenheter uppfyller landstingets krav gällande de anställdas kompetens när det gäller läkare och sjuksköterskor, vilket enligt Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande är basen i primärvårdens verksamhet. Det framstår dock idag som allt mer tydligt att den allvarligaste kompetensfrågan inom primärvården är den sviktande bemanningen av allmänläkarespecialister och den i allt högre graden av bemanning av s.k. hyr/stafettläkare. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 10(101)

11 Beträffande rehabiliterande kompetenser (arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer) är det inte möjligt att dra fullständiga slutsatser på vårdenhetsnivå eftersom de offentligt drivna vårdenheterna delvis har organiserat sig inom s.k. rehabiliteringsenheter. Utbudet när det gäller rehabilitering är dock sannolikt varierande beroende på hur vårdenheten har valt att organisera sina rehabiliteringsinsatser. Det går inte att utifrån produktionsstatisktiken dra slutsatsen att förtecknade vid offentligt drivna vårdenheter har större tillgång till rehabiliteringsinsatser än förtecknade vid privat drivna vårdenheter och tvärt om. Olikheter kan dock utläsas mellan vårdenheter. Beträffande kompetensutveckling är det av särskild vikt att vårdenheterna följer de av Läkemedelskommittén erbjudna utbildningstillfällena. Av enkäterna framgår att läkare och sjuksköterskor från Blekinges samtliga vårdenheter har deltagit vid något eller några utbildningstillfällen anordnade av landstinget Blekinge. (Läkare 238 och sjuksköterskor 526 dagar). Samverkan och utvecklingsarbete Vi vet, även sedan före hälsovalets införande, att det är svårt att frigöra vårdenhetens personal för samverkan och utvecklingsarbete. Mot bakgrund av den allt större läkarbristen har detta sannolikt inte förbättrats. Det förekommer dock flera goda exempel på samverkan i olika former. Glädjande är att samtliga vårdenheter utom fyra bedriver utvecklingsarbete tillsammans med kommunen och slutenvården i enlighet med handlingsplanen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, vilket är ett prioriterat område. Kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor har tillfrågats om hur läkarmedverkan i särskilda boenden fungerar med utgångspunkt från bl.a. kontinuitet, omfattning och tillgänglighet. Svaren visar en relativt stor nöjdhet med vissa undantag, dock är kommunerna nöjda i mindre omfattning än vid föregående uppföljning. Täckningsgrad och medicinsk service Den genomsnittliga täckningsgraden för samtliga vårdenheter har minskat marginellt varje år och uppgår i genomsnitt till 60,68 % för En anledning till detta är det minskade antalet besök inom primärvården. Någon större skillnad mellan offentligt drivna vårdenheters kostnader för medicinsk service och privat drivna vårdenheters kostnader för medicinsk service finns inte. Mot bakgrund av detta finns således ingen anledning anta att en underförskrivning av medicinsk service sker, som är relaterad till privat eller offentligt driven primärvård. Denna uppföljning kommer att bli föremål för djupare analys. Barnhälsovård Barnhälsovården i Blekinge fungerar överlag bra. Tillgängligheten är god och hembesöken ligger på en fortsatt hög frekvens. Vaccinationsfrekvensen är bland de högsta i landet. Deltagande i föräldragrupp har ökat men endast sex vårdenheter når målet 75 % deltagande. Amningen fortsätter att öka för andra året i rad Frekvensen av barn som utsätts för tobaksrök i familjen börjar (äntligen)sjunka. Vårdtyngden skiljer mellan vårdenheterna. Vissa vårdenheter ligger under genomsnittet medan andra visar en mycket hög vårdtyngd. BHV- personalen har adekvat vidareutbildning. Basprogrammet följs på de flesta enheter. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 11(101)

12 Vårdenheterna har mycket högt deltagande vid barnhälsovårdsteamets lokalt anordnade fortbildningar inom barnhälsovård. Övrig uppföljning Övrig uppföljning har skett inom en rad områden t. ex granskning av lokaler, vårdhygien, katastrofberedskap, säkerhet, miljöcertifiering mm. Se övrig uppföljning, verksamhetsdelen. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 12(101)

13 Blekinges befolkning Blekinges folkmängd uppgick till personer den 31 december 2013 (se vidare nedan angående befolkningsuppgiften). Enligt Hälsoval Blekinges beräkningar har folkmängden ökat med 414 personer under Hälsovalets beräkningar kan skilja sig en del jämfört med SCB redovisning av befolkningen beroende på att hälsovalet tar ut sina uppgifter den 20:e varje månad och inte den 31:e som bland annat SCB gör (undantag folkmängdsuppgiften ovan). Dessutom innehåller hälsovalets redovisning inga uppgifter om personer med sekretessmarkering i register. Vidare kan aviseringar från det centrala befolkningsregistret ibland bli lite försenade av olika anledningar. Enligt hälsovalets befolkningsuppgifter ökade antalet kvinnor med 300 och antalet män med 114. Nedanstående diagram visar antalet blekingar per åldersgrupp den 31 december Se dock vidare anmärkning ovan Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 13(101)

14 Medborgarnas val Under 2013 gjorde personer ett eller flera aktiva val av vårdenhet eller läkare inom Hälsoval Blekinge. Av dessa aktiva val har varit val av en ny vårdenhet. Totalt gjordes aktiva val Förra året gjordes totalt aktiva val. De val som inte varit ett aktivt val av en ny vårdenhet har varit ett val av en vårdenhet eller en läkare vid samma vårdenhet där personen tidigare varit aktivt eller passivt förtecknad. Antalet val totalt (aktiva och passiva val) har under 2013 varit val. Förra året uppgick det totala antalet val till Antalet personer som flyttat ut från Blekinge har under året varit och antalet avlidna personer har varit personer. Någon större händelse under året som påverkat vårdenheternas antal förtecknade har inte skett utan förändringarna av antalet förtecknade har skett successivt under året. Se vidare antalet förtecknade per vårdenhet. De privat drivna vårdenheternas andel av de förtecknade personerna ökade med en procentenhet under året och uppgick vid årets slut till 23,5 %. Åtta vårdenheter har ökat sina förtecknade medan 13 vårdenheter har minskat sina förtecknade. Sex av vårdenheterna som ökade antalet förtecknade personer är privat drivna vårdenheter medan två är offentligt drivna. Att välja en annan vårdenhet (offentligt eller privat driven) än den som ligger närmast bostadsadressen blir även under 2013 allt vanligare. Andelen invånare per kommun som är förtecknade till en offentligt respektive privat driven vårdenhet i december månad 2011, 2012 och 2013 framgår av nedanstående diagram. Det översta diagrammet avser de offentligt drivna vårdenheterna och det nedre diagrammet avser de privat drivna vårdenheterna. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 81,5% 80,7% 79,5% 76,8% 75,6% 75,3% 88,3% 86,8% 85,4% 73,4% 71,1% 68,1% 60,0% 50,0% 52,1% 50,2% 49,4% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Karlskrona kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Olofströms kommun År 2011 År 2012 År 2013 Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 14(101)

15 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 47,9% 49,8% 50,6% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 19,3% 20,5% 18,5% 23,2% 24,4% 24,7% 11,7% 13,2% 14,6% 31,9% 26,6% 28,9% 0,0% Karlskrona kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Olofströms kommun År 2011 År 2012 År 2013 Den vårdenhet som ökat sitt antal förtecknade mest under 2013 är Hälsohuset för alla i Karlskrona. Vårdenheten ökade sitt antal förtecknade med 747 personer. Den vårdenhet som minskade sitt antal förtecknade mest har varit Sölvesborgs vårdcentral, som minskade med 454 förtecknade. Antalet förtecknade i december månad 2013 för samtliga vårdenheter framgår av nedanstående tabell. Av tabellen framgår också förändringen av antalet förtecknade som skett under året. Vårdenhet Antal förtecknade Förändring Samaritens vårdcentral Lyckeby vårdcentral Brunnsgårdens vårdcentral Sölvesborgs vårdcentral Ronneby vårdcentral Trossö vårdcentral Hälsohuset för alla Tullgårdens vårdcentral Kallinge vårdcentral Jämjö vårdcentral Rödeby vårdcentral Capio Citykliniken Olofströms vårdcentral Nättraby vårdcentral Valjehälsan Läkarhuset i Karlshamn Familjeläkarna Kungsmarkens vårdcentral Bräkne-Hoby vårdcentral Läkehjälpen Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 15(101)

16 Tvings läkarmottagning Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 16(101)

17 Val av vårdgivare Efter att Hälsoval Blekinge varit igång i snart fyra år (start ) har invånare (85,1 % av befolkningen) gjort ett aktivt val av vårdenhet eller familjeläkare. Detta är en ökning med 0,7 % jämfört med förra årsskiftet. Andelen aktivt förtecknade är större vid de privat drivna vårdenheterna (87,9 %) än vid de offentligt drivna vårdenheterna (84,2 %). När det gäller andelen aktivt förtecknade i de olika kommunerna skiljer sig andelen aktivt förtecknade åt en del. Se vidare nedanstående diagram. Andelen invånare per kommun som gjort ett eget aktivt val av vårdenhet eller familjeläkare framgår av nedanstående diagram 100,0% 90,0% 80,0% 82,2% 84,3% 87,5% 86,8% 93,6% 85,1% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Karlskrona kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Olofströms kommun Totalt Blekinge 2010 april 2011 december 2012 december 2013 december Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 17(101)

18 Produktion Besök och behandlingar som genomförs vid vårdenheterna inom hälsovalet dokumenteras i enlighet med Patientdatalagen i journalsystemet Systeam Cross. Ur Systeam Cross hämtas sedan de uppgifter som behövs för uppföljning av vårdenheternas produktion. Uppgifterna är avidentifierade när de hämtas. Med besök avses fysiska besök (på vårdenheten eller i hemmet), inte telefonrådgivning eller tidsbokning. Besöken kan redovisas på olika sätt och utifrån olika variabler. I denna redovisning har vi valt att redovisa de besök som är knutna till vårdenheternas uppdrag inom Hälsoval Blekinge, så långt som detta är möjligt. I redovisningarna av vårdenheternas produktion har vi valt att redovisa uppföljningen av besöken på två sätt, dels i form av besökstillfällen oavsett hur många yrkeskategorier som patienten träffat under besöket och dels i form besökskontakter då ett besökstillfälle ibland kan resultera i flera kontakter om patienten träffat flera yrkeskategorier under sitt besök. Vilket redovisningssätt som används framgår av respektive redovisning. Antal besök Antalet besökstillfällen totalt inom Hälsoval Blekinge år 2011, 2012 och 2013 uppgår till: År 2011 År 2012 År 2013 Offentligt drivna vårdenheter Privat drivna vårdenheter Alla vårdenheter Ovanstående antal besök är det antal besök som fanns registrerade då uppgifterna hämtades ut från landstingets uppföljningssystem. Antalet besök kan vara marginellt förändrade om antalet besök skulle hämtas ut vid ett senare tillfälle. Detta bland annat på grund av efterregistreringar av besök. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 18(101)

19 Antalet besök per månad 2012 och 2013 presenteras i nedanstående diagram. Besöken varierar per månad enligt diagrammet Offentligt drivna vårdcentraler Privat drivna vårdcentraler Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Den röda streckade linjen i diagrammet ovan avser besök 2013 vid offentligt drivna vårdenheter. Den gröna streckade linjen avser besök 2013 vid privat drivna vårdenheter. Övriga heldragna linjer avser besök Antalet besök 2013 vid de offentligt drivna vårdenheterna har minskat med ca besök jämfört med förra året. Antalet besök 2013 vid de privat drivna vårdenheterna har däremot ökat med ca besök jämfört med förra året. Antalet besök per förtecknad uppgår till 2,99 besök per förtecknad för de offentligt drivna vårdenheterna och till 3,26 besök per förtecknad för de privat drivna vårdenheterna. Antalet besök per förtecknad 2012 och 2011 uppgick till 3,02 och 3,07 besök per förtecknad för de offentligt drivna vårdenheterna och till 3,20 och 3,02 besök per förtecknad för de privat drivna vårdenheterna. En minskning således hos de offentligt drivna vårdenheterna medan det är en ökning hos de privat drivna vårdenheterna. Nedan presenteras antalet besök vid samtliga vårdenheter år 2011 till År 2011 År 2012 År 2013 Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska Övriga kategorier Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 19(101)

20 Nedan presenteras antalet besök vid de offentligt drivna vårdenheterna år 2011 till År 2011 År 2012 År 2013 Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska Övriga kategorier Nedan presenteras antalet besök vid de privat drivna vårdenheterna år 2011 till År 2011 År 2012 År 2013 Arbetsterapeut Kurator Läkare Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska Övriga kategorier I antalet besök och besökskontakter ingår inte: - besök vid Jourcentralerna i Karlshamn och Karlskrona (redovisas separat) - besök hos vårdgivare på nationell taxa - besök vid Ungdomsmottagning (ingår inte i uppdraget) - besök vid Sårcentrum (ingår inte i uppdraget) - besök med kontaktform fotvård (ingår inte i uppdraget) - besök med kontaktform för BVC-besök - besök med kontaktform medicinsk service Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 20(101)

21 Antalet läkarbesök per månad 2012 och 2013 presenteras i nedanstående diagram Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December År 2012 År Antalet läkarbesök inom Hälsoval Blekinge per månad varierar enligt diagrammet ovan. Det totala antalet läkarbesök för 2013 uppgår till besök, vilket är besök färre än för förra året. Antalet läkarbesök hos de offentligt drivna vårdenheterna uppgår till besök, vilket är besök färre än för förra året. Antalet läkarbesök hos de privat drivna vårdenheterna uppgår till besök, vilket är 190 fler besök än för förra året. Antalet läkarbesök per förtecknad uppgår till 1,14 besök per förtecknad (1,16 år 2012) för de offentligt drivna vårdenheterna och till 1,38 besök per förtecknad (1,41 år 2012) för de privat drivna vårdenheterna. En minskning således hos både de offentligt och privat drivna vårdenheterna. En tänkbar förklaring till minskningen är att det blivit ännu svårare att få tag på specialistkompetenta läkare, läkarvikarier eller stafettläkare. En annan förklaring som framförts från vissa verksamhetsföreträdare är att vårdenheter inte av ekonomiska skäl haft råd att bemanna med samma antal läkare som skett tidigare Offentligt drivna vårdcentraler Privat drivna vårdcentraler Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Offentliga 2012 Offentliga 2013 Privata 2012 Privata 2013 Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 21(101)

22 Antalet sjuksköterskebesök, inkl. distriktssjuksköterskebesök per månad inom Hälsoval Blekinge varierar enligt diagrammet ovan. Det totala antalet sjuksköterskebesök för 2013 uppgår till besök, vilket är besök färre än för förra året. Antalet sjuksköterskebesök hos de offentligt drivna vårdenheterna uppgår till besök, vilket är besök färre än för förra året. Antalet sjuksköterskebesök hos de privat drivna vårdenheterna uppgår till besök, vilket är fler besök än för förra året. Antalet sjuksköterskebesök per förtecknad uppgår till 1,22 besök per förtecknad (1,27 år 2012) för de offentligt drivna vårdenheterna och till 1,33 besök per förtecknad (1,32 år 2012) för de privat drivna vårdenheterna. En minskning hos de offentligt drivna vårdenheterna och en liten ökning hos de privat drivna vårdenheterna. Skillnaden mellan de offentligt drivna vårdenheternas antal sjuksköterskebesök per förtecknad och de privat drivna vårdenheterna ökar. En orsak till den kraftiga minskningen hos de offentligt drivna vårdenheterna kan eventuellt vara att hemsjukvården under 2012 av misstag registrerat i de offentligt drivna vårdenheternas journaler. Något problem att bemanna sjukskötersketjänsterna vid de offentliga vårdenheterna har inte framkommit, så detta kan inte vara en anledning till den kraftiga minskningen av antalet besök. Antalet sjukgymnastbesök per månad 2012 och 2013 presenteras i nedanstående diagram Offentligt drivna vårdcentraler Privat drivna vårdcentraler Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Off driven vårdcentral 2012 Privat driven vårdcentral 2012 Off driven vårdcentral 2013 Privat driven vårdcentral 2013 Antalet sjukgymnastbesök inom Hälsoval Blekinge per månad varierar enligt diagrammet ovan. Det totala antalet sjukgymnastbesök för 2013 uppgår till besök, vilket är fler besök än för förra året. Antalet sjukgymnastbesök hos de offentligt drivna vårdenheterna uppgår till besök, vilket är fler besök än för förra året. Antalet sjukgymnastbesök hos de privat drivna vårdenheterna uppgår till besök, vilket är fler besök än för förra året. Antalet sjukgymnastbesök per förtecknad uppgår till 0,43 besök per förtecknad (0,40 år 2012) för de offentligt drivna vårdenheterna och till 0, 45 besök per förtecknad (0,39 år 2012) för de privat drivna vårdenheterna. En ökning av antalet besök således både hos de offentligt och privat drivna vårdenheterna. En tänkbar förklaring till ökningen hos de offentligt drivna vårdenheterna är att verksamheten blivit effektiviserad till följd av bildande av s.k. rehabiliteringsenheter. En annan tänkbar lösning Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 22(101)

23 till att antalet besök ökat kan vara att sjukgymnasterna tagit över arbetsuppgifter som tidigare omhändertogs av arbetsterapeuter. Under året har besök genomförts hos arbetsterapeuter varav den absoluta huvuddelen genomförts hos de offentligt drivna vårdenheterna. När det gäller arbetsterapi är detta en trång sektor och vårdenheterna, särskilt de privata aktörerna, har haft svårigheter att lösa sitt behov av arbetsterapi. Under året har dock olika lösningar kommit till stånd. Ibland har tjänsten köps via underleverantör och ibland har behovet löst genom andra yrkeskategorier, främst sjukgymnaster. Se vidare under avsnittet Kompetens. Antalet besök till följd av psykisk ohälsa är svårt att följa upp, då det är flera yrkesgrupper som svarar för dessa. Förutom kurator och psykolog tar även läkare och sjuksköterskor med adekvat specialistutbildning emot patienter som lider av psykisk ohälsa. Uppgifterna om antalet besök för denna patientgrupp måste också tas med stor försiktighet då både de offentligt och privat drivna vårdenheterna använder sig av underleverantörer och att inrapporteringen av besöken i journalsystemet dessutom därför kan ligga efter. Inom ramen för rehabiliteringsgarantin har 484 behandlingar med kognitiv beteendeterapi (KBTbehandlingar) genomförts. 242 behandlingar har genomförts av de offentligt drivna vårdenheterna och lika många 242 har genomförts av de privat drivna vårdenheterna. Förra året genomfördes totalt 305 KBT-behandlingar och år 2011 genomfördes totalt 650 KBTbehandlingar. Minskningen av antalet behandlingar mellan 2011 och 2012 hänger med största sannolikhet ihop med förändrade ersättningsregler. Angående övriga yrkesgrupper se tidigare redovisad tabell. Hembesök Antalet hembesök och hemsjukvårdsbesök under 2013 uppgick till Hembesöken var 693 och hemsjukvårdsbesöken var Antalet besök skiljer sig mycket mellan vårdenheterna, vilket kommer att föranleda en särskild diskussion med vårdenheterna under verksamhetsbesöken till våren. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 23(101)

24 Konsumtion av vård Under denna rubrik presenteras de förtecknades besök, på primärvårdsnivå, utifrån var de varit förtecknade när besöket genomfördes. Någon hänsyn har inte i denna redovisning tagits till om besöket gjorts vid den egna vårdenheten, vid någon annan vårdenhet inom hälsovalet eller hos en vårdgivare med ersättning enligt nationell taxa. Observera att antalet vårdkontakter/besök avviker från uppgifterna som presenteras under produktion, då denna presentation även omfattar besök hos vårdgivare på nationell taxa och att besök av icke blekingar inte ingår i redovisningen. Antalet besök och kontakter kan, precis som vid redovisningen av besök under produktion, komma att förändras vid en senare uppföljning om inte besöket/kontakten blivit journalförd innan uppgifterna till denna redovisning hämtats ut från journalsystemet. Nedanstående diagram presenterar det totala antalet besökskontakter (alla yrkeskategorier) per kommun i genomsnitt per förtecknad person. 4,00 3,50 3,00 2,94 3,00 3,17 3,08 3,43 3,36 3,05 2,95 3,52 3,57 3,14 3,13 2,50 2,00 1,50 År 2012 År ,00 0,50 0,00 Karlskrona kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Olofströms kommun Blekinge Av diagrammet kan utläsas att det är de förtecknade i Olofström som gjort flest besök per förtecknad (3,57 besök i genomsnitt) och de förtecknade i Sölvesborg som gjort minst antal besök per förtecknad (2,95 besök i genomsnitt). Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 24(101)

25 Nedanstående diagram presenterar antalet besök för vissa yrkeskategorier per förtecknad person i genomsnitt per kommun. Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Blekinge Läkare år ,11 1,21 1,31 1,23 1,37 1,20 Läkare år ,11 1,19 1,26 1,17 1,41 1,19 Sjuksköterska år ,16 1,20 1,63 0,88 1,61 1,27 Sjuksköterska år ,10 1,17 1,50 0,78 1,50 1,20 Sjukgymnast år ,54 0,63 0,44 0,66 0,45 0,54 Sjukgymnast år ,58 0,58 0,50 0,71 0,49 0,57 Antalet besök i genomsnitt per förtecknad hos olika yrkeskategorier skiljer sig en del åt. Den största skillnaden finns hos sjuksköterskorna. De förtecknade i Sölvesborg har i genomsnitt gjort 0,78 besök per förtecknad medan de förtecknade i Karlshamn och Olofström har gjort 1,50 besök per förtecknad, nästan dubbelt så många. Vad orsaken till detta är i nuläget svårt att säga. Troligtvis beror det på olika faktorer, som kommer att följas upp vid verksamhetsbesöken i vår. Nedanstående diagram presenterar antalet besök per förtecknad person i genomsnitt som gjorts vid offentligt och privat drivna vårdenheter. Av diagrammet kan utläsas att det är de förtecknade vid de privat drivna vårdenheterna som gjort flest besök i genomsnitt per förtecknad Detta gäller både totalt och för samtliga tre vårdkategorier som särskilt följts upp. Samma resultat gällde även för Resultatet kan tolkas på olika sätt. Kanske är det så att de som är förtecknade vid privat drivna vårdenheter har en högre tillgänglighet och ett större omhändertagande än de förtecknade vid offentligt drivna vårdenheter eller så är det så att de förtecknade till de offentligt drivna vårdenheterna är i mindre behov av besök än de förtecknade till de privat drivna vårdenheterna. Anledningen kan naturligtvis även vara något annat. Något ekonomiskt incitament för vårdenheten att ha många besök finns inte inom Hälsoval Blekinge, då hela patientavgiften tillfaller landstinget. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 25(101)

26 Nedanstående diagram presenterar antalet besök i genomsnitt per förtecknad person för samtliga vårdenheter inom hälsovalet år ,00 4,50 4,18 4,41 4,00 3,50 3,00 3,12 2,85 2,89 3,17 2,95 2,98 3,33 2,91 2,67 3,01 3,47 3,08 3,09 3,33 2,73 3,42 3,03 3,39 3,52 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Nedanstående diagram presenterar antalet besök i genomsnitt per förtecknad person för samtliga vårdenheter inom hälsovalet år ,50 4,26 4,00 3,50 3,00 2,50 3,54 2,86 2,94 2,87 3,11 2,62 2,91 3,40 2,44 3,71 3,02 3,63 3,05 3,70 3,24 3,02 3,27 2,91 3,42 2,73 3,76 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Sammanfattningsvis kan konstateras att uppföljningen av vårdenheternas produktion och de förtecknades konsumtion ger ett visst stöd för de synpunkter som allt oftare framförs om att vissa av vårdenheterna har det allt svårare att tillgodose vårdbehovet hos sina förtecknade samtidigt som de har krav på sig att klara sina ekonomiska ramar. Risken finns att vissa patientgrupper kan bli lidande av att vårdenheterna måste prioritera sina resurser för att klara sitt Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 26(101)

27 åtagande inom sina ekonomiska ramar. Dock finns det flera faktorer att väga in för att dra mer långtgående slutsatser kring detta. Besök vid vårdenhet där patienten inte är förtecknad Under 2013 genomfördes mottagningsbesök av patienter som varit förtecknade vid en annan vårdenhet inom hälsovalet. År 2012 var antalet besök. Av besöken 2013 har besök genomförts vid en offentligt driven vårdenhet, medan har genomförts vid en privat driven vårdenhet. Besök vid de offentligt drivna vårdenheternas rehabiliteringsenheter av patient som varit förtecknad vid någon av de offentligt drivna vårdenheterna inom samma kommun har inte räknats med i redovisningen, eftersom enheterna har avtalat om att gemensamt driva rehabiliteringsenheterna. Detsamma gäller även arbetsterapibesök och kuratorsbesök vid dessa enheter. Antal mottagningsbesök av patienter som varit förtecknade vid annan vårdenhet inom hälsovalet vid vårdtillfället framgår nedan. Besök av förtecknad vid annan vårdehet Egna förtecknades besök vid annan vårdenhet Vårdcentral Skillnad Valjehälsan Lyckeby vårdcentral Capio Citykliniken i Ronneby Kallinge vårdcentral Samaritens vårdcentral Rödeby vårdcentral Jämjö vårdcentral Läkehjälpen i Olofström Tullgårdens vårdcentral Olofströms vårdcentral Familjeläkarna i Olofström Trossö vårdcentral Nättraby vårdcentral Brunnsgårdens vårdcentral Kungsmarkens vårdcentral Läkarhuset i Karlshamn Bräkne-Hoby vårdcentral Tvings läkarmottagning Ronneby vårdcentral Hälsohuset för alla Sölvesborgs vårdcentral Av tabellen framgår att det är Valjehälsan som tagit emot flest patienter (981) som varit förtecknade vid andra vårdenheter och det är Sölvesborgs vårdcentrals förtecknade (873) som gjort flest besök vid annan vårdenhet inom hälsovalet. De flesta av besöken avser läkarbesök (56 %) och sjukgymnastbesök (34 %). Besöken hos övriga yrkeskategorier är små. En slutsats som kan dras utifrån ovanstående presentation och redovisning är att antalet besök som patienter gör vid annan vårdenhet inom hälsovalet än den de är förtecknad till är marginella och blir färre för varje år. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 27(101)

28 Besök vid länets jourcentraler Länet har två jourcentraler som har öppet kvällar och helger när vårdenheterna inom hälsovalet har stängt. Jourcentralerna finns geografiskt placerade vid Tullgårdens vårdcentral i Karlskrona och vid Brunnsgårdens vårdcentral i Karlshamn. Vårdenheterna inom hälsovalet har skyldighet att bemanna jourcentralerna med läkare. Bemanningen sker utifrån hur många patienter vårdenheterna har haft förtecknade som besökt jourcentralerna under senaste året. Ju fler jourbesök av förtecknade personer vårdenheten har haft desto fler jourpass får vårdenheten ansvar för att bemanna. Övrig personal vid jourcentralerna och den länsgemensamma sjukvårdsrådgivningen finansieras av landstinget utanför hälsovalet. Antalet läkarbesök vid jourcentralerna har minskat med 303 besök jämfört med förra året. Antalet besök vid Jourcentralen i Karlskrona ökade med 1 besök jämfört med 2012 medan antalet besök vid Jourcentralen i Karlshamn minskade med 304 besök. Antalet läkarbesök per jourcentral framgår av nedanstående tabell År 2013 År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 År 2008 Jourcentralen i Karlskrona Jourcentralen i Karlshamn Nedanstående diagram redovisar antalet läkarbesök 2012 och 2013 vid jourcentralerna månad för månad Jourcentralen i Karlskrona Jourcentralen i Karlshamn Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Jourbesök År 2012 Karlskrona Jourbesök År 2012 Karlshamn Jourbesök År 2013 Karlskrona Jourbesök År 2013 Karlshamn Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 28(101)

29 Nedanstående tabell redogör för hur många läkarbesök vid jourcentralerna som respektive vårdenhets förtecknade personer gjort per förtecknade och år. År 2012 År 2013 Blekinge 79,7 77,8 Trossö vårdcentral 76,6 75,7 Tullgårdens vårdcentral 91,9 93,6 Lyckeby vårdcentral 97,7 93,6 Jämjö vårdcentral 56,8 69,9 Rödeby vårdcentral 84,6 83,5 Nättraby vårdcentral 87,4 81,2 Hälsohuset för alla 73,1 77,5 Kungsmarkens vårdcentral 81,3 81,7 Tvings läkarmottagning 67,8 59,1 Ronneby vårdcentral 61,5 55,6 Kallinge vårdcentral 51,4 53,4 Bräkne-Hoby vårdcentral 52 43,5 Capio Citykliniken 52,8 51,4 Brunnsgårdens vårdcentral 96,1 104,2 Läkarhuset i Karlshamn 77,7 67,1 Samaritens vårdcentral 97,8 90,4 Sölvesborgs vårdcentral 47,8 42,3 Valjehälsan 55,7 53,2 Olofströms vårdcentral 54 46,1 Läkehjälpen i Olofström 47,5 51,1 Familjeläkarna i Olofström 39,6 29,8 Det är flest förtecknade i Karlskrona och Karlshamns kommuner som besökt jourcentralerna. Detta är inget nytt så har fallet varit under många år och är en indikation på att ju närmare jourcentralen invånarna bor, desto oftare besöker invånarna jourcentralen. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 29(101)

30 Nedan redovisas antal besök vardagar vid jourcentralerna. Procenttalet anger fördelningen av besöken mellan vardagar och helgdagar. Besök av utomlänsinvånare ingår inte redovisningen. Karlshamn Karlskrona Januari % % Februari % % Mars % % April % % Maj % % Juni % % Juli % % Augusti % % September % % Oktober % % November % % December 86 23% % Summa % % Nedan redovisas antal besök helgdagar vid jourcentralerna. Besök av utomlänsinvånare ingår inte redovisningen. Karlshamn Karlskrona Januari % % Februari % % Mars % % April % % Maj % % Juni % % Juli % % Augusti % % September % % Oktober % % November % % December % % Summa % % Av ovanstående antalet besök helgdagar vid jourcentralerna har 955 besök (9 %) varit under storhelg Läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt nationell taxa Antalet läkare inom allmänmedicin med ersättning enligt den nationella läkarvårdstaxan har varit två läkare sedan hälsovalet startade. Båda läkarna arbetar vid Mörrumskliniken. Antalet besök för läkarna tillsammans uppgick 2013 till besök. Antalet besök uppgick till besök år 2012 och till besök år Minskningen av antal besök beror på att färre patienter sökt vård vid Mörrumskliniken för varje år. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 30(101)

31 Det stora antalet patienter (86 %)som sökt vård vid Mörrumskliniken är förtecknade vid Samaritens vårdcentral. Av övriga patienter är 6 % förtecknade vid Brunnsgårdens vårdcentral, 2 % vid Sölvesborgs vårdcentral och 2 % vid Läkarhuset i Karlshamn. Antalet sjukgymnaster med ersättning enligt den nationella taxan har under året varit oförändrat och uppgår till sju sjukgymnaster i Karlskrona, tre sjukgymnaster i Ronneby och två sjukgymnaster i Karlshamn. Det totala antalet sjukgymnastbehandlingar uppgick till besök, vilket är en minskning med besök. Antalet behandlingar minskar i alla kommuner. Antalet sjukgymnastbehandlingar per kommun framgår nedan. År Totalt Karlskrona Ronneby Karlshamn Antalet sjukgymnastbehandlingar per månad varierar enligt diagrammet nedan Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December År 2012 År 2013 Av diagrammet ovan framgår att antalet besök har minskat i stort sett varje månad jämfört med tidigare år. De månader där antalet besök är fler 2013 än 2012 beror på att helgdagarna varit fler De privata vårdgivarna på nationell taxa har för andra året fått fylla i en enkät, där de bland annat fått översiktligt beskriva sin verksamhet under året (exempelvis typ av behandlingar, patientgruppens sammansättning, egen kompetensutveckling m.m.). Utifrån svaren i enkäterna kan följande sägas kring sjukgymnasternas verksamhet. De flesta patienterna är mellan år men både yngre och äldre personer söker vård hos sjukgymnasterna. De flesta söker för smärta från nacke, axlar, rygg, höft och knä. Behandlingarna som ges är främst manuella behandlingar av olika slag (mobilisering, traktion, töjning), tejpning med kinesiotejp, rehabträning, medicinsk träningsterapi, apparatbehandling, akupunktur och träningsinstruktioner. Antalet behandlingar i genomsnitt per patient ligger ungefär lika mellan åren. År 2013 låg genomsnittet på 6,9 besök per patient. År 2012 låg genomsnittet på 7,3 behandlingar per patient. Några av sjukgymnasterna ligger dock högt när det gäller antalet behandlingar i genomsnitt per Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 31(101)

32 patient vilket kommer att föranleda ytterligare uppföljning och vid behov dialog med sjukgymnasten. Denna uppföljning och dialog inleddes redan under Sjukgymnasternas lokaler och utrustning håller i de flesta fall god kvalitet. Några anmälningar till Patientskadenämnden eller Socialstyrelsen har inte skett under Införandet av hälsovalet och organisatoriska förändringar inom rehabiliteringsområdet börjar ge återverkningar på vissa av sjukgymnasternas verksamheter. Antalet patienter som söker vård hos dem minskar. Vårdavtal Landstinget har på övergripande primärvårdsnivå inte haft några vårdavtal under året. Utomlänsbesök Vårdenheterna inom hälsovalet tar emot och får ersättning för mottagningsbesök av svenskar folkbokförda utanför Blekinge (utomlänsinvånare). Vårdenheterna får också på motsvarande vis avdrag för sina förtecknade personers utomlänsbesök på primärvårdsnivå. Den ekonomiska regleringen sker via tillägg och avdrag på hälso- och sjukvårdspengen. Antalet mottagningsbesök år 2013 av svenskar som inte är folkbokförda i Blekinge uppgick till besök. Förra året uppgick motsvarande antal besök till besök. De förtecknade blekingarnas mottagningsbesök utanför Blekinge uppgick till besök. Förra året uppgick motsvarande antal besök till besök. Totalt sett är det således så, på primärvårdsnivå, att fler utomlänsinvånare erhåller vård i Blekinge i jämförelse med blekingarnas vårdsökande utanför länet. Detta förhållande gällde även för 2012 och Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 32(101)

33 Nedan redogörs för utomlänsbesöken dels från vilket län vårdenheternas utomlänspatienter kommer och dels i vilket län vårdenheternas förtecknade gjort utomlänsbesök Skillnaden mellan vårdenheternas totala antal utomlänsbesök och de förtecknades antal besök utanför landstinget redovisas också i tabellen, för att visa upp patientströmmar mellan Blekinge och övriga län. Uppgifterna avser bara primärvård. Län Besök av utomlänspatienter Förtecknades utomlänsbesök Skillnad mellan inföde repektive utflöde av patienter Stockholms län Västra Götalands län Hallands län Uppsala län Östergötlands län Jönköpings län Västmanlands län Södermanlands län Örebro län Värmlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Gotlands län Västerbottens län Jämtlands län Norrbottens län Skåne län Dalarnas län Kronobergs län Kalmar län Summa totalt Skillnaden mellan vårdenheternas antal besök av patienter folkbokförda i andra län och de förtecknades antal besök i andra län är störst gentemot Stockholm och Kalmar län. Stockholmarna söker mer vård i Blekinge än vad blekingarna gör i Stockholm. Tvärt om är det med Kalmar län. Invånarna i Kalmar län söker mindre vård i Blekinge än vad blekingarna gör i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 33(101)

34 Nedan presenteras vårdenhetens andel besök av utomlänspatienter utifrån det totala antalet utomlänsbesök av icke folkbokförda i Blekinge. 18,0% 17,0% 16,0% 14,0% 12,9% 12,0% 10,0% 9,7% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 4,7% 1,8% 4,5% 1,5% 1,9% 5,8% 2,5% 0,9% 6,8% 1,0% 2,3% 2,7% 5,7% 4,3% 1,9% 7,7% 3,6% 0,8% 0,0% Nedan presenteras vårdenheternas förtecknades utomlänsbesök utifrån vårdenhetens andel av det totala antalet utomlänsbesök, som de förtecknade gjorde ,0% 22,7% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 7,5% 8,0% 4,6% 5,0% 4,6% 5,0% 4,5% 2,9% 3,3% 2,5% 2,6% 1,8% 2,0% 2,5% 2,8% 1,2% 6,2% 5,5% 4,2% 0,6% Remisser Det totala antalet skickade remisser från hälsovalets vårdenheter uppgick 2013 till , vilket är en minskning med remisser. De offentligt respektive privat drivna vårdenheterna skickade ungefär lika många remisser per förtecknad (0,16 per förtecknad). Minskningen av antalet remisser har skett till i stort sett alla av sjukhusets kliniker. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 34(101)

35 Antalet skickade remisser 2012 och 2013 från de offentligt respektive privat drivna vårdenheterna framgår av nedanstående tabell. Offentligt drivna vårdenheter År 2012 År 2013 Total Barn- och ungdomskliniken Barn- och Ungdomspsykiatrin Geriatrik och Palliativmedicin Habiliteringen 10 4 Infektions- och Hudkliniken Kirurgkliniken Kvinnokliniken Medicin/Rehabiliteringsklinikerna Ortopediska kliniken Thoraxcentrum Vuxenpsykiatrin Ögonkliniken Öron- Näs- Halskliniken Privat drivna vårdenheter År 2012 År 2013 Total Barn- och ungdomskliniken Barn- och Ungdomspsykiatrin Geriatrik och Palliativmedicin 2 3 Habiliteringen 11 4 Infektions- och Hudkliniken Kirurgkliniken Kvinnokliniken Medicin/Rehabiliteringsklinikerna Ortopediska kliniken Thoraxcentrum Vuxenpsykiatrin Ögonkliniken Öron- Näs- Halskliniken Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 35(101)

36 Kvalitetsuppföljning I Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge har en rad kvalitetsmål fastställts. De kvalitetsområden som Landstinget Blekinge anger för uppföljning av hälsovalet sammanfaller med Socialstyrelsens strategier för God vård (SOSFS 2005:12). God Vård är framtaget av Socialstyrelsen som vägledning för arbete med kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Därtill har landstinget gjort tillägg avseende Hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Vid detta årsbokslut kommer vi i hög utsträckning kunnat redovisa en uppföljning gällande kvalitetsmålen i Uppdragsbeskrivning och Regelbok för godkännande för Hälsoval Blekinge. Där resultat saknas lämnas en förklaring avseende detta. Förutom ovan nämnda kvalitetsmål redovisas en uppföljning av vårdenheternas verksamhet utifrån en rad andra krav som ställs utifrån Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande för Hälsoval Blekinge Uppföljningen skall ge ytterligare indikationer på vårdenheternas resultat utifrån bl.a. kvalitet och patientsäkerhet. Uppföljning av vårdenheterna sker dels genom sammanställning och analys av verksamhetsstatistik och nyckeltal men också utifrån uppgifter från enkäter. Resultaten sätts i relation till andra för verksamheten betydande faktorer och förutsättningar. Redovisningen inleds med vårdenheternas resultat gällande sitt arbete inom det hälsoinriktade och sjukdomsförebyggande målområdet. Levnadsvanor Mål: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder skall följas. Detta kvalitetsmål ingår i God Vårds kvalitetsområde Hälsoinriktad hälso- och sjukvård och utgör dessutom ett kvalitetsmål i Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. Vårdenheterna skall på ett systematiskt sätt i relevanta fall ta upp frågor som rör sambandet mellan patientens hälsa och levnadsvanor (tobaksbruk, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och kost). Vid behov skall interventioner genomföras och följas upp ur såväl medicinska som patientupplevda aspekter. Hela förloppet skall registreras i journalsystemet. Delmål: under 2013 skall 10 % av patienterna vid planerade besök på vårdenheten ha tillfrågats om en eller flera av sina levnadsvanor, d.v.s. identifiering av levnadsvanor skall ske. Detta skall dokumenteras enligt för ändamålet framtagna rutiner. Målet följs upp genom uppföljning av andel patienter som vid planerade besök på vårdenheten år 2013 tillfrågats om en eller flera levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet respektive kost) och där detta dokumenterats enligt för ändamålet framtagna rutiner redovisning av vårdenhetens uppfyllelse av egna mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet (utifrån handlingsplan inlämnad ) Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 36(101)

37 Under 2013 har, enligt Systeam Cross, unika individer 1 fått frågor om sina levnadsvanor. Under samma period besökte unika individer vårdenheterna i Blekinge. Alltså har 24 % av alla dessa individer fått frågor om sina levnadsvanor, vilka har dokumenterats i journalen. Det innebär att målet om 10 % har uppfyllts med mycket god marginal. Detta trots att övergången till de nya sökorden i journalsystemet inte är att betrakta som fullt implementerat ännu, vilket innebär att det fortfarande görs anteckningar under de gamla sökorden och som inte räknas in i denna summering. Vårdenheterna har arbetat aktivt för att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och under uppföljningsperioden har i stort sett alla vårdenheter träffat landstingets utvecklingsgrupp för att diskutera utvecklingstankar och eventuella behov av stöd för att komma vidare i sitt arbete. Användningen av de nya sökorden för levnadsvanorna i journalsystemet har ökat kraftigt under året, vilket har varit ett delmål i implementeringsarbetet. Vårdenheterna har haft i uppdrag att redovisa måluppfyllelsen i sina handlingsplaner för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet som de tog fram våren Sammanlagt har 16 av 21 vårdenheter lämnat in sin uppföljning. Uppföljningarna varierar i kvalitet, men visar att det över lag pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom detta fokusområde. På flera vårdenheter har flöden formats och roller fördelats för olika arbetsuppgifter inom området. Det har också varit god uppslutning från vårdsenheterna till de landstingsinitierade utbildningarna i levnadsvanor och motiverande samtal som anordnats under året. I hälsovalsenhetens årliga webbenkät ställdes också ett antal frågor till vårdenheterna kring hur de tolkar åtgärdsnivåerna i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, vilket kompetensutvecklingsbehov som råder inom levnadsvaneområdena samt hur dokumentationslösningen i journalsystemet uppfattas. Trots omfattande utbildningsinsatser råder fortfarande stora utbildningsbehov inom såväl motiverande samtal som inom de olika levnadsvanorna, framför allt alkoholområdet. Det råder variation i hur vårdenheterna har tolkat åtgärdsnivåerna i de nationella riktlinjerna och många förbättringsförslag har kommit fram kring journaldokumentationen. Dessa kommer att bearbetas vidare i dialog mellan vårdenheterna och landstingets folkhälsoutvecklare under Förebyggande vård genom Influensavaccination Detta kvalitetsmål ingår i God Vårds kvalitetsområde Hälsoinriktad hälso- och sjukvård och utgör dessutom ett kvalitetsmål i Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. Målet följs upp genom andelen influensavaccinerade, förtecknade personer 65 år och äldre. Mål: att 75 % av den äldre befolkningen vaccineras årligen. Mätperiod: januari 2013-december Mantalsskrivna Blekingebor i åldern 15 år och uppåt som besökt alla vårdkategorier utom biomedicinska analytiker och övriga paramedicinare. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 37(101)

38 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel vaccinerade över 65 år 2011 Andel vaccinerade över 65 år 2012 Andel vaccinerade över 65 år 2013 Under 2013 har totalt personer 65 år och äldre vaccinerats mot influensa på länets vårdenheter. Detta är en ökning med 1971 personer jämfört med samma period 2012 och motsvarar en ökning av andelen vaccinerade från 42 till 45 % i denna åldersgrupp. Variationen mellan enheterna men också mellan åren är stor. Några enheter uppvisar en ökad frekvens medan andra enheter har samma eller till och med minskad vaccinationsfrekvens. Vaccination mot influensa sker normalt under perioden oktober-januari, men beroende på när influensan har sin topp kan många välja att vaccinera sig i januari och därmed inte komma med i statistiken för innevarande år, vilket gör att en jämförelse av vaccinationstrenden kan vara svår att göra mellan olika år. Eftersom influensan vid årets slut ännu inte nått Blekinge kan den ökning som registrerats för det totala antalet vaccinationer för denna åldersgrupp under 2013 kan ses som ett gott resultat. Det WHO-målvärde på 75 % för denna åldersgrupp, och som anges i regelboken bör ses som ett långsiktigt mål till vilket det dock är långt kvar. Utifrån den statistik som smittskyddsenheten i Blekinge fört sedan 2003 visas att det vid pandemin fanns en ökad vaccinationsfrekvens men som därefter successivt sjunkit i länet. En vårdenhet bör dock kunna komma upp till en vaccinationsgrad mellan % om man organiserar erbjudandet väl. Läkemedelsmål Kvaliteten på läkemedelsförskrivningen i länet bedöms sammantaget som god. Kvalitetsmålen för läkemedel inom hälsovalet följs upp fortlöpande. Nedan presenteras de kvalitetsmål som varit uppsatta för 2013 och som anses ge en bild av kvaliteten på läkemedelsförskrivningen. Kvalitetsmålen gällande läkemedel som här redovisas beskrivs i Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande under två av de kvalitetsområden som anges i God Vård, Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård samt Säker hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 38(101)

39 Läkemedelsmålen presenteras utifrån grupperingen Antibiotika och Olämpliga läkemedel för äldre. Det som särskilt behöver fortsatt fokus är arbetet med att minska förskrivningen av antibiotika samt av långverkande bensodiazepin (sömnmedel), två delområden som följts under 2013, och där det bedrivits ett gott och framgångsrikt arbete för att förbättra resultatet. Det är också dessa två kvalitetsmål som är förenade med tilläggsbelopp i form av läkemedelsbonus. En noggrann genomgång och fortsatt uppföljning av läkemedelsmålen kommer att göras i samband med uppföljningsbesök i verksamheterna under våren Målen är dels nationellt formulerade mål hämtade utifrån Patientsäkerhetssatsningen, Socialstyrelsens rekommendationer om god läkemedelsanvändning till äldre och STRAMAs rekommendationer. Andra mål är lokala, för uppföljning av länets egen förskrivning inom vissa utvalda grupper av läkemedel. Antibiotika Ett Nationellt mål, och i Hälsoval Blekinge ett delmål inom kvalitetsområdet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, är det så kallade antibiotikamålet, där det totala antalet receptförskrivningar av antibiotika mäts. Målet innebär fokus på regeringens, SKL s och STRAMAs satsning på minskad antibiotikaförbrukning som del i den nationella patientsäkerhetssatsningen. (Läkemedelsmål 1, Antibiotikaförskrivning i Blekinge 2013 per 1000 förtecknade.) Ytterligare antibiotikamål som man valt att följa lokalt i Blekinge är fördelningen av antibiotikaval vid förskrivningen och dess överensstämmelse med STRAMA-mål för korrekt antibiotikaförskrivning. (Läkemedelsmål 2, Andel penicillinv (PcV) av luftvägsantibiotika till unga 0-6 år per vårdenhet resp. Läkemedelsmål 3, Andel kinoloner till kvinnor år av UVIläkemedel.) Syftet är att fokusera på vikten av att minska resistensutvecklingen mot antibiotika både genom att minska den totala antibiotikaanvändningen och genom att välja rätt antibiotika vid rätt indikation, eftersom en överanvändning av antibiotika ökar risken för att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta). Den ökande resistensutvecklingen i samhället är ett allvarligt problem och kan leda till att vi inte längre kan behandla sjukdomar som vi i modern tid vant oss vid att kunna bota. Som led i den samverkan som finns mellan vårdenheterna inom Hälsovalet och Blekinges STRAMA-kommitté har frågan om det finns ett lokalt STRAMA-ombud ställts i den verksamhetsenkät som lämnas ut till vårdenheterna vid årets slut. 20 av 21 vårdenheter har besvarat denna fråga med Ja medan en enhet saknar detta, vilket kommer att följas upp ytterligare i samband med verksamhetsbesöken. Olämpliga läkemedel för äldre Ett Nationellt mål, och i Hälsoval Blekinge Delmål inom kvalitetsområdet Säker hälso- sjukvård, gäller styrning mot en bättre läkemedelsanvändning för äldre, utifrån Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsvård för äldre och den nationella satsningen på förbättrad vård för de mest sjuka äldre. Målet följs upp genom mätning av förskrivningen av definierade olämpliga läkemedelsgrupper till äldre för förtecknade medborgare > 65 år som får sina läkemedel distribuerade genom dosdispensering från apotek. Syftet är att minska förskrivningen och användningen av läkemedel som för den äldre individen kan vara ogynnsamma. De läkemedel som i Socialstyrelsens nationella satsning på god Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 39(101)

40 läkemedelsanvändning för äldre anges som olämpligar: läkemedel med antikolinerg effekt, långverkande benzodiazepiner, Tramadol och Propriomazin. (Läkemedelsmål 4) Dessutom finns ytterligare formulerade, lokala mål för god läkemedelsanvändning för denna åldersgrupp. (Läkemedelsmål 5-7) Förklaringar Dosdispensering Läkemedelsfördelning i doser för två veckor i taget via apotek DDD Definierade Dygns Doser, normaldosen för ett dygn av ett läkemedel DDD/TLP Antal normaldoser per tusen listade personer STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens), rådgivande organ med uppgift att bistå Smittskyddsinstitutet i antibiotikafrågor. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 40(101)

41 Läkemedelsmål 1 Antibiotikaförskrivning i Blekinge 2013 per 1000 förtecknade. All antibiotikaförskrivning på recept, ej enbart primärvård Mål: 325 uthämtade antibiotikarecept per 1000 listade och år (325/TLP), vilket är ett medelvärde för samtliga landsting i Sverige Långsiktigt mål: STRAMAs långsiktiga mål är 250/TLP per landsting och år. Förskrivningen följs sedan 2009 för Blekinges del som ett led i att uppnå det långsiktiga målet. Utfallet är den totala förskrivningen av antibiotikarecept till vårdenhetens förtecknade patienter oavsett förskrivare, vilket således även omfattar slutenvårdens förskrivning. Detta läkemedelsmål är för 2013 förenat med ett ekonomiskt tillskott vid måluppfyllelse. Blekinge ligger totalt sett något högre i antal förskrivna antibiotikarecept än medeltalet för riket, 441 jämfört med de 325 recept per 1000 listade som är medel för riket. Förskrivningen uppvisar dock en klart positiv trend. Från att tidigare legat bland de län i Sverige som har haft den högsta förskrivningen har Blekinge nu intagit en plats mera i mitten av landets län och regioner. Under 2013 har det skett en minskning av antibiotikaförskrivningen med 2206 recept, vilket motsvarar 4 %, jämfört med förskrivningen Ett aktivt samarbete mellan vårdenheterna, Läkemedelskommittén och STRAMA - gruppen har bidragit till denna minskning överlag av antibiotikaförskrivningen i Blekinge och den stora delen av minskningen har skett i primärvården. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 41(101)

42 Antibiotikamål 2013 All förskrivning till förtecknade personer Uthämtade antibiotikarecept Recept 2012 Recept 2013 Recept/TLP 2012 Recept/TLP 2013 Alla Blekingar Nättraby vårdcentral Tvings läkarmottagning Hälsohuset för alla Capio Citykliniken Familjeläkarna Bräkne-Hoby vårdcentral Kungsmarkens vårdcentral Kallinge vårdcentral Rödeby vårdcentral Trossö vårdcentral Läkehjälpen Lyckeby vårdcentral Tullgårdens vårdcentral Ronneby vårdcentral Brunnsgårdens vårdcentral Olofström vårdcentral Jämjö vårdcentral Sölvesborgs vårdcentral Valjehälsan Läkarhuset Samaritens vårdcentral medel samtliga landsting 325, sorterat efter utfall recept per TLP av länets vårdenheter har klarat målet < 325 uthämtade antibiotikarecept per 1000 listade. Av de 8 vårdenheter som inte klarar målet har alla utom två enheter minskat sin antibiotikaförskrivning påtagligt, men inte tillräckligt mycket, för att nå uppsatt mål. De har ändock bidragit till att Blekinge totalt sett har lyckats bra med att minska antibiotikaförskrivningen. Vårdenheterna i västra Blekinge uppvisar dock en klart högre förskrivning av antibiotika än enheterna i östra Blekinge, vilket behöver analyseras vidare. Målet kommer även fortsättningsvis att följas kontinuerligt och diskuteras vid vårens verksamhetsbesök. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 42(101)

43 Läkemedelsmål 2 Andel PcV av luftvägsantibiotika till unga 0-6 år per vårdenhet Mål: Andel PcV > 80 %. Lokalt STRAMA-mål som följts sedan Andel PCV av luftvägsantibiotika till unga 0-6 år per vårdenhet Egen förskrivning År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Antal Recept 2013 Primärvård 71,1 77,3 76,5 77,5 78, Blekingesjukhuset 39,6 46,1 38,4 41,1 39,7 521 Tvings läkarmottagning 69,6 76,9 74,1 92,9 14 Läkehjälpen Olofström 87,5 85,2 92,3 91,3 23 Sölvesborgs Vc 79,0 79,4 81,4 77,0 89,0 155 Hälsohuset för alla 85,7 80,6 88,9 86,1 36 Olofströms Vc 79,8 74,3 72,7 76,8 85,2 135 Kungsmarkens Vc 56,8 76,1 79,0 73,2 84,9 73 Lyckeby Vc 80,9 83,4 78,6 77,5 83,2 292 Brunnsgårdens 68,3 71,4 74,5 77,6 80,8 193 Jämjö Vc 76,0 83,1 77,5 75,3 80,5 118 Tullgårdens Vc 69,3 77,2 82,4 89,9 80,0 100 Capio Ronneby 67,5 73,0 64,2 74,4 79,8 84 Nättraby Vc 78,8 88,4 69,2 80,8 79,4 63 Trossö Vc 71,6 73,2 77,9 83,0 78,4 116 Valjehälsan 85,7 70,8 84,8 78,3 120 Rödeby Vc 77,9 81,1 74,3 80,0 77,8 117 Kallinge Vc 85,3 85,6 83,7 79,2 75,4 69 Ronneby Vc 72,2 74,9 77,7 67,3 74,9 203 Läkarhuset i Karlshamn 66,7 78,3 38,5 72,2 18 Familjeläkarna i Olofström 82,8 88,1 90,0 64,7 17 Samaritens Vc 52,9 71,3 69,4 71,1 61,5 343 Bräkne-Hoby Vc 100,0 82,9 79,5 94,7 60,0 20 Läkemedelsmål 2 och 3 stöder ett aktivt ställningstagande om och vilket antibiotika som ska förskrivas till vilka diagnoser i överensstämmelse med STRAMAs rekommendationer för korrekt antibiotikaförskrivning. (Läkemedelsmål 2, Andel penicillinv av luftvägsantibiotika till unga 0-6 år per vårdenhet resp. Läkemedelsmål 3, Andel kinoloner till kvinnor år av UVIläkemedel.) Syftet är att fokusera på vikten av att minska resistensutvecklingen mot antibiotika både genom att minska den totala antibiotikaanvändningen och genom att välja rätt antibiotika vid rätt indikation. Huvudparten av dessa förskrivningar görs i primärvården. Målet andel PcV > 80 % uppnås av 10 av länets 21 vårdenheter, och där några enheter som tidigare legat långt under gränsen har förbättrat sin förskrivning med en ökad andel PcV, även om man ännu inte klarat det satta målet. Tyvärr har flera enheter som klarade målet 2012 nu hamnat under gränsvärdet. Orsaken till detta behöver analyseras vidare och kommer att följas upp vid verksamhetsbesöken. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 43(101)

44 Läkemedelsmål 3 Andel kinoloner till kvinnor år av UVI-medel Mål: < 10 % av total förskrivning av läkemedel mot urinvägsinfektion hos kvinnor i ålder år. Lokalt STRAMA-mål som följts sedan Andel kinoloner till kvinnor av UVI medel Egen förskrivning År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Blekingesjukhuset 38,0 37,7 35,7 38,4 37,5 Primärvård 11,2 8,7 8,2 8,1 7,6 Rödeby Vc 7,4 4,8 6,9 3,6 2,2 Tvings läkarmottagning 40,0 33,9 11,5 3,6 Läkehjälpen Olofström 2,7 3,5 1,8 3,7 Brunnsgårdens 7,8 5,5 6,9 8,4 4,1 Läkarhuset i Karlshamn 18,8 13,2 7,7 5,2 Trossö Vc 8,5 3,2 3,9 6,8 5,3 Bräkne-Hoby Vc 23,5 7,3 3,4 4,5 5,4 Lyckeby Vc 4,7 4,6 7,1 8,2 5,7 Capio Ronneby 11,6 6,1 9,6 8,6 6,5 Sölvesborgs Vc 8,9 7,7 7,7 10,6 6,7 Kallinge Vc 8,2 6,5 8,5 9,1 7,5 Kungsmarkens Vc 23,9 16,4 14,0 10,1 7,7 Familjeläkarna i Olofström 14,4 9,5 5,6 7,7 Nättraby Vc 15,1 8,5 8,6 7,0 7,8 Valjehälsan - arbpl 3,3 5,7 2,4 8,2 Tullgårdens Vc 10,1 7,1 8,4 8,0 8,3 Olofströms Vc 4,3 7,6 7,2 8,7 8,3 Hälsohuset för alla 13,7 3,8 8,0 8,4 Ronneby Vc 11,7 12,8 9,8 8,8 8,8 Jämjö Vc 10,4 8,6 7,5 10,9 9,4 Samaritens Vc 13,2 9,5 9,6 6,9 13,8 Här uppvisar Blekinge mycket bra resultat och alla enheter utom en klarar det uppsatta målet < 10 % kinoloner av total förskrivning av läkemedel mot urinvägsinfektion hos kvinnor i ålder år. De enheter som under 2012 inte klarade målet uppvisar för 2013 en klart förbättrad förskrivningsbild och har samtliga minskat sin förskrivning av kinoloner till under målvärdet. Den enhet som 2013 inte klarat målet har tyvärr i det närmaste fördubblat sin förskrivning vilket behöver analyseras vidare. För primärvården rör det sig dock om mycket få recept i denna läkemedelsgrupp varför även en förändring i enstaka förskrivningar kan påverka statistiken. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 44(101)

45 Läkemedelsmål 4 Olämpliga läkemedel till äldre Mål: Minskning med 10 % jämfört med 2012 av den totala förskrivningen, mätt i DDD, för hela denna grupp (läkemedel med antikolinerg effekt, långverkande benzodiazepiner, Tramadol och Propriomazin). Dosdispenserade läkemedel till listade 65 år - olämpliga läkemedel enl. SoS och SKL Uthämtade DDD per vårdenhet - egen förskrivning DDD år DDD år % Diff 2013 till 2012 Antal förtecknade 65 år och äldre Blekingesjukhuset 7 817, ,7-13,5 Primärvård , ,3-14,9 Tvings läkarmottagning 605,0 42,0-93,1 472 Tullgårdens vårdcentral 5 056, ,0-43, Capio Citykliniken 5 352, ,5-31, Rödeby vårdcentral , ,0-27, Samaritens vårdcentral , ,0-25, Sölvesborgs vårdcentral , ,0-24, Hälsohuset för alla 3 992, ,0-23, Nättraby vårdcentral 4 873, ,0-23, Trossö vårdcentral , ,0-22, Läkarhuset 4 225, ,0-19, Familjeläkarna 3 250, ,0-14, Ronneby vårdcentral , ,0-12, Jämjö vårdcentral 8 074, ,0-11, Brunnsgårdens vårdcentral , ,0-9, Kungsmarkens vårdcentral 9 078, ,0-6,1 587 Bräkne-Hoby vårdcentral 4 498, ,2-2,0 889 Läkehjälpen 8 553, ,0 0,5 694 Kallinge vårdcentral 9 429, ,0 1, Olofströms vårdcentral , ,0 8, Lyckeby vårdcentral 5 243, ,0 24, Valjehälsan 454, ,2 147,0 925 Detta läkemedelsmål, att minska förskrivningen olämpliga läkemedel till äldre, uppnås av 13 av 21 vårdenheter. Ytterligare tre enheter har minskat sin förskrivning men inte i tillräcklig grad för att uppnå målet 10 %. Några enheter har dock ökat sin förskrivning varav en enhet uppvisar en kraftigt ökad förskrivning. Ytterligare analys av detta är nödvändig och kommer att följas upp vid verksamhetsbesöken. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 45(101)

46 Förskrivning av antikolinergika i Blekinge 2013 till förtecknade 75 år och äldre, uthämtade DDD per 1000 förtecknade. Endast egen förskrivning i primärvård. Mål: minskad förskrivning av denna preparatgrupp, som utgör en del av Socialstyrelsens mål för god läkemedelsbehandling av äldre, se ovan. Målvärde saknas för denna enskilda preparatgrupp. Läkemedelsmålet är ett så kallat följemål. Bakgrund: Dessa läkemedel kan ge upphov till förvirringstillstånd och minnesstörningar hos äldre, även vid normala till låga doser på grund av den ökande känsligheten hos äldre, vilket kan yttra sig i allt från lättare minnesstörningar till uttalad förvirring. Vanliga läkemedel med dessa effekter är medel mot inkontinens. Det ska finnas en välgrundad och aktuell indikation för att använda läkemedlet och den förväntade nyttan skall stå i proportion till de risker patienten utsätts för. Det är viktigt att behandling med denna typ av läkemedel följs upp. Denna preparatgrupp finns dock inte längre med på listan för rekommenderade läkemedel i Blekinge, då den kliniska nyttan bedöms som begränsad i förhållande till preparatens biverkningar. Läkemedel med stor antikolinerg effekt till listade 75 år Uthämtade DDD per vårdenhet - egen förskrivning DDD år DDD år DDD per TLP 75 DDD per TLP år år 2013 DDD per TLP 75 år och dag 2012 DDD per TLP 75 år och dag 2013 Diff. DDD per TLP 75 år och dag Antal förtecknade 75 år och äldre Blekingesjukhuset Primärvård Tvings läkarmottagning ,6 14,4-17,2 196 Kungsmarkens vårdcentral ,6 29,2-9,5 297 Rödeby vårdcentral ,7 15,6-5,1 711 Läkarhuset ,7 15,1-4,6 543 Bräkne-Hoby vårdcentral ,8 22,9-3,8 414 Lyckeby vårdcentral ,0 18,4-3, Ronneby vårdcentral ,2 31,6-3, Trossö vårdcentral ,2 28,0-3, Hälsohuset för alla ,7 32,6-3,2 514 Samaritens vårdcentral ,6 22,9-2, Läkehjälpen ,8 22,6-1,2 315 Brunnsgårdens vårdcentral ,1 28,6-0, Jämjö vårdcentral ,1 24,3 0,2 681 Sölvesborgs vårdcentral ,1 19,9 0, Tullgårdens vårdcentral ,2 14,4 2,3 745 Familjeläkarna ,3 24,2 2,9 494 Olofströms vårdcentral ,5 33,3 4,8 818 Kallinge vårdcentral ,9 27,7 4,9 927 Valjehälsan ,8 22,9 9,2 310 Capio Citykliniken ,0 31,5 9,5 823 Nättraby vårdcentral ,8 30,1 10,4 469 Variationen i förskrivning mellan vårdenheterna är stor, något som till stor del kan förklaras av att förskrivningen generellt är låg och att enstaka förskrivningar på mindre enheter kan ge relativt stora förändringar i antal DDD/TL. Därför kommenteras inte förändringar jämfört med 2012 mer än att drygt hälften av enheterna har minskat sin förskrivning och knappt hälften har ökat sin förskrivning, vilket kommer att diskuteras särskilt i samband med verksamhetsbesöken på vårdenheterna. Vid en nationell jämförelse av förskrivningen av dessa läkemedel ligger dock Blekinge mycket lågt. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 46(101)

47 Förskrivning av långverkande bensodiazepiner (äldre sömnmedel och lugnande) till patienter 75 år och äldre, uthämtade DDD per 1000 förtecknade. Endast egen förskrivning i primärvård. Mål: minskad förskrivning av denna preparatgrupp, som utgör en del av Socialstyrelsens mål för god läkemedelsbehandling av äldre, se ovan. Målvärde saknas för denna enskilda preparatgrupp. Läkemedelsmålet är ett så kallat följemål. Bakgrund: Den långa halveringstiden gör att dessa läkemedel kan, framför allt hos äldre, medföra dagtrötthet minnesproblem, muskelsvaghet, balansstörning och risk för fall. Eftersom äldre har en ökad andel fettvävnad ackumuleras dessa fettlösliga läkemedel speciellt mycket hos äldre med risk för att läkemedlen är kvar i kroppen långt efter utsättning. Flunitrazepam, nitrazepam och diazepam är läkemedel som har förlängd halveringstid och därför hos äldre medför en ökad risk för negativa effekter enligt ovan. Användningen av dessa medel skall vara så låg som möjlig, särskilt i denna åldersgrupp. Utsättning medför risk för abstinens och måste ske under god kontroll. Långverkande benzodiazepiner till listade 75 år Uthämtade DDD per vårdenhet - egen förskrivning DDD år DDD år DDD per TLP 75 år 2012 DDD per TLP 75 år 2013 DDD per TLP 75 år och dag 2012 DDD per TLP 75 år och dag 2013 Diff. DDD per TLP 75 år och dag Antal förtecknade 75 år och äldre Blekingesjukhuset - arbpl Primärvård - arbpl Capio Citykliniken ,9 16,7-14,2 823 Tvings läkarmottagning ,3 15,4-12,9 196 Nättraby vårdcentral ,3 24,0-11,3 469 Trossö vårdcentral ,3 28,2-7, Valjehälsan ,5 8,0-6,5 310 Tullgårdens vårdcentral ,5 15,4-6,1 745 Rödeby vårdcentral ,3 7,3-4,0 711 Familjeläkarna ,4 16,7-2,7 494 Lyckeby vårdcentral ,3 27,7-2, Kallinge vårdcentral ,9 25,3-2,6 927 Läkarhuset ,0 31,0-2,0 543 Olofströms vårdcentral ,8 33,9-1,8 818 Jämjö vårdcentral ,0 29,6-1,5 681 Bräkne-Hoby vårdcentral ,5 14,9-0,5 414 Brunnsgårdens vårdcentral ,8 24,2-0, Sölvesborgs vårdcentral ,8 21,4-0, Hälsohuset för alla ,1 13,4 0,3 514 Samaritens vårdcentral ,7 15,2 0, Läkehjälpen ,3 36,6 1,2 315 Ronneby vårdcentral ,2 21,6 1, Kungsmarkens vårdcentral ,7 19,7 3,0 297 Blekinges ligger historiskt sett högt, och fortfarande bland de högsta i landet, när det gäller förskrivning av denna typ av preparat till den äldre befolkningen. Användningen bör minska tydligt år från år då nyare kortverkande preparat finns att tillgå sedan många år och dessa ska användas. Huvuddelen av förskrivningarna i denna läkemedelsgrupp sker i primärvården. Utfallet är dock svårbedömt och uppvisar en stor variation mellan vårdenheterna, något som kan spegla variationer i åldersfördelning, antal äldreboenden som enheten ansvarar för och gamla förskrivningsmönster. Jämfört med 2012 har 16 enheter av 21 minskat sin förskrivning. Av de fyra enheter som 2012 hade den högsta förskrivningen i länet, har tre minskat sin förskrivning medan en enhet i någon grad har en ökad förskrivning. Detta kommer att följas upp särskilt vid verksamhetsbesöken på vårdenheterna. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 47(101)

48 Ytterligare, läkemedelsmål för denna åldersgrupp. (Läkemedelsmål 5-7) Läkemedelsmål 5 Förskrivning av antipsykotiska läkemedel till förtecknade > 65 år med dosdispensering. Mål: minskning av den egna förskrivningen, mätt i DDD, med 10 % jämfört med Även denna preparatgrupp räknas till de läkemedel som är som är olämpliga för äldre och är ett Nationellt läkemedelsmål som följts i Blekinge sedan Antipsykotiska medel exkl. litium till listade 65 år Uthämtade DDD per vårdenhet av dosdispenserade läkemedel - egen DDD år DDD år % Diff 2013 till 2012 Antal förtecknade 65 år och äldre Blekingesjukhuset* ,77 Primärvård ,63 Psykiatri * ,90 Tvings läkarmottagning , Bräkne-Hoby vårdcentral , Capio Citykliniken , Hälsohuset för alla , Valjehälsan , Kallinge vårdcentral , Rödeby vårdcentral , Olofströms vårdcentral , Jämjö vårdcentral , Trossö vårdcentral , Nättraby vårdcentral , Samaritens vårdcentral , Brunnsgårdens vårdcentral , Läkehjälpen , Lyckeby vårdcentral , Tullgårdens vårdcentral , Familjeläkarna , Kungsmarkens vårdcentral , Ronneby vårdcentral , Sölvesborgs vårdcentral , Läkarhuset , Här uppvisar 14 av 21 enheter en minskad förskrivning medan 7 enheter har en ökad förskrivning, varav två enheter en kraftig ökning, närmast en dubblering av förskrivningen. Detta kräver en ytterligare analys och kommer att följas upp särskilt vid verksamhetsbesöken. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 48(101)

49 Läkemedelsmål 6 Förskrivning av sömnmedel till förtecknade > 75 år Mål: minskning av den totala förskrivningen, mätt i DDD, med 10 % jämfört med föregående år. Denna preparatgrupp räknas till de läkemedel som är olämpliga till äldre, varav benzodiazepiner, som redovisats ovan under Läkemedelsmål 4, är en delmängd. Detta läkemedelsmål är det andra av läkemedelsmålen som genererar ekonomisk ersättning vid måluppfyllelse. Egen förskrivning av sömnmedel till listad patient 75 år, uthämtade DDD Uthämtade DDD Uthämtade DDD Utfall DDD/ TLP och Utfall DDD/ TLP och Förändring Förändring Antal förtecknade 75 år År år År 2013 dag 75 År 2012 dag 75 År 2013 utfall DDD/TLP % 75 år och äldre Nättraby vårdcentral ,55-21% 469 Kallinge vårdcentral ,14-14% 927 Läkehjälpen ,06-13% 315 Hälsohuset för alla ,86-10% 514 Jämjö vårdcentral ,52-10% 681 Sölvesborgs vårdcentral ,63-9% Tvings läkarmottagning ,30-8% 196 Kungsmarkens vårdcentral ,99-6% 297 Samaritens vårdcentral ,41-6% Läkarhuset ,46-5% 543 Trossö vårdcentral ,57-5% Lyckeby vårdcentral ,96-1% Tullgårdens vårdcentral ,17 0% 745 Brunnsgårdens vårdcentral ,45 0% Rödeby vårdcentral ,08 2% 711 Olofströms vårdcentral ,25 4% 818 Capio Citykliniken ,72 4% 823 Ronneby vårdcentral ,38 4% Familjeläkarna ,60 14% 494 Bräkne-Hoby vårdcentral ,91 14% 414 Valjehälsan ,93 23% 310 Detta läkemedelsmål uppnås av fem av 21 enheter. Ytterligare 8 enheter har minskat sin förskrivning, men inte i tillräcklig grad för att uppnå målvärdet 10 %. Däremot har 8 enheter ökat sin förskrivning vilket kräver en ytterligare analys och kommer att följas upp särskilt vid verksamhetsbesöken. Så som ovan beskrivits vid kommentarerna kring den för Blekinge höga förskrivning av benzodiazepiner som hör till gruppen sömnmedel, jämfört med riket, kan bakgrunden ligga i gamla behandlingstraditioner och det är därmed av största vikt att detta noga följs upp under kommande år. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 49(101)

50 Läkemedelsmål 7 Förskrivning av inflammationsdämpande läkemedel till patienter >75 år, uthämtade DDD, per 1000 förtecknade. All förskrivning. Mål: minskad förskrivning av denna preparatgrupp. Målvärde saknas. Förskrivningen följs, ett så kallat följemål. Bakgrund: Detta är en läkemedelsgrupp där förskrivning till äldre bör vara noga övervägd och av kortvarig karaktär då risken för allvarliga biverkningar från mage/tarm, hjärta och njurar är överhängande. Läkemedlets ogynnsamma effekt på njurarna påverkar också koncentrationen i kroppen av övriga läkemedel och kan därigenom utlösa allvarliga biverkningar även av dessa. Det ska finnas en välgrundad och aktuell indikation för att använda läkemedlet och den förväntade nyttan skall stå i proportion till de risker patienten utsätts för. Behandlingstiderna ska vara korta. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör andelen individer > 75 år som använder dessa läkemedel vara så låg som möjligt. NSAID exkl glukosamintill listade 75 år Uthämtade DDD per vårdenhet - egen förskrivning DDD 2012 DDD år 75 år DDD per TLP DDD per TLP 75 år år 2013 DDD per TLP 75 år och dag 2012 DDD per TLP 75 år och dag 2013 Diff. DDD per TLP 75 år och dag Antal förtecknade 75 år och äldre Blekingesjukhuset Primärvård ,4 32,9-4,5 Tvings läkarmottagning ,8 9,2-16,6 196 Kungsmarkens vårdcentral ,2 19,9-13,2 297 Brunnsgårdens vårdcentral ,8 28,0-11, Capio Citykliniken ,9 32,6-11,3 823 Nättraby vårdcentral ,2 29,0-9,2 469 Hälsohuset för alla ,0 18,0-9,0 514 Bräkne-Hoby vårdcentral ,0 19,2-7,9 414 Läkarhuset ,8 57,1-7,7 543 Tullgårdens vårdcentral ,1 19,0-7,1 745 Kallinge vårdcentral ,0 25,3-6,7 927 Familjeläkarna ,5 56,3-6,2 494 Trossö vårdcentral ,5 19,4-6, Läkehjälpen ,5 46,9-5,5 315 Lyckeby vårdcentral ,0 36,9-5, Samaritens vårdcentral ,2 41,3-3, Jämjö vårdcentral ,8 37,8-3,0 681 Valjehälsan ,8 22,4-1,4 310 Sölvesborgs vårdcentral ,0 32,3 1, Rödeby vårdcentral ,7 21,4 2,7 711 Olofströms vårdcentral ,0 44,8 2,7 818 Ronneby vårdcentral ,1 22,8 3, Blekinge har nationellt sett en hög förskrivning av dessa läkemedel med stora volymer till äldre och bör därför kunna minska förskrivningen betydlig. En minskning av förskrivningen uppvisas hos 17 av 21 enheter. Fyra enheter har ökat sin förskrivning men inte i någon större grad. Spridningen är stor mellan vårdenheterna utan att det till synes finns någon medicinskt grundad förklaring och enheterna med den högsta förskrivningen bör med små insatser kunna minska förskrivningen till denna patientgrupp avsevärt. Registrering i Nationella Kvalitetsregister I Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge framgår att vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten registrerar i de nationella kvalitetsregister som landstinget har beslutat skall vara obligatoriska. För verksamhetsår 2013 skall registrering ske i Nationella Diabetesregistret, NDR Svenska Palliativregistret Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 50(101)

51 RiksSår Svenska Demensregistret, SveDem Syftet med att registrera i nationella kvalitetsregister, är att över tid kunna följa den diagnos/patientgrupp som registren avser, och därigenom kunna göra jämförelser mellan olika regioner och landsting. Dessutom ger denna registrering en möjlighet för vårdenheterna att från registren kunna hämta tillbaka information vad man registrerat, för egen analys och diskussion, i syfte att vidareutveckla sin verksamhet i hur man ska göra. Vid verksamhetsbesöken kommer detta att diskuteras, med frågeställning om rutin finns inom vårdenheten att hämta tillbaka och använda resultaten av sina gjorda registreringar enligt ovan. Nationella Diabetesregistret, NDR Registrering i Nationella Diabetesregistret är ett mål inom kvalitetsområdet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Mål: Andelen av vårdenhetens förtecknade medborgare med diagnosen diabetes som är av vårdenheten registrerade i Nationella Diabetesregistret ska uppgå till minst 80 procent. Samtliga vårdenheter är anmälda till detta kvalitetsregister. I årets enkät till verksamheterna har vårdenheterna besvarat frågan om hur många av vårdenheternas förtecknade patienter med diagnosen diabetes som av vårdenheten är registrerade i NDR. NDR Antal med diagnos Antal med diagnos Antal NDR reg 2012 Antal NDR reg 2013 Andel reg 18 mån Andel reg 18 mån Vårdgivare Diabetes 2012 Diabetes 2013 egenrapporterade egenrapporterade Capio % 100% Hälsohuset % 96% Läkarhuset % 89% Valjehälsan % 89% Tving % 88% Familjeläkarna % 86% Läkehjälpen % 84% Olofström % 84% Kallinge % 83% Bräkne-Hoby % 83% Kungsmarken % 78% Ronneby % 75% Brunnsgården % 72% Samariten % 62% Jämjö % 62% Rödeby % 60% Trossö % 52% Sölvesborg % 48% Nättraby % Lyckeby % - Tullgården % - TOTALT Det totala antalet förtecknade med diagnosen diabetes rapporterades 2013 till 5178 (jmf med år 2012) varav 3759 (jmf med år 2012) uppges vara registrerade i Nationella diabetesregistret, motsvarande 73 % vilket är samma frekvens som år Resultatet kan Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 51(101)

52 jämföras med 2011 och 2010 då 67 % respektive 51 % av vårdenheternas diabetiker registrerades i NDR. 10 av 21 vårdenheter uppnår målet 80 % för år 2013 vilket kan jämföras med 9 vårdenheter år Flera enheter som under 2012 klarade målet uppvisar nu registreringsgard under målvärdet medan andra enheter har ökat sina registreringar och uppnått målvärdet. De enheter som inte når målet behöver göra en analys av detta och se över sina rutiner för registrering. Detta kommer också att diskuteras vidare vid kommande verksamhetsbesök. Svenska Palliativregistret Mål: saknas. Registreringarna följs. Ingår i regeringens äldre satsning. Samtliga vårdenheter är anmälda till detta kvalitetsregister. Syfte: att stödja och förbättra den palliativa vården och följa förekomsten av brytpunktssamtal och ordination av adekvata läkemedel. Registreringarna i detta register från primärvården är dock mycket få till antalet eftersom det huvudsakliga antalet registreringar till detta register, efter kommunaliseringen av hemsjukvården, görs av distriktssköterskor anslutna till Kommunens hemsjukvård samt från Blekingesjukhuset. I de fall där registrering skett från primärvården är det oftast de fall där läkare konstaterat oväntade dödsfall, vilket är ett fåtal jämfört med förväntade dödsfall i palliativ vård. De i enkäten rapporterade registreringar till detta register som gjorts från vårdenheterna under 2013 är endast 119, att sätta i relation till det antal förtecknade som rapporterats avlidna under året, Någon ytterligare analys och jämförelse mellan enheterna utifrån dessa registreringar är därmed inte aktuell. Däremot kan de registreringar som gjorts av annan, se ovan, utgöra ett underlag för hur samverkan sker kring förtecknade i palliativ vårdsituation. RiksSår Samtliga vårdenheter är anmälda till detta kvalitetsregister som ingår i regeringens äldre satsning. Syfte: att svårläkta sår tillförsäkras rätt diagnos och strukturerad behandling. Även här är registreringarna relativt få till antalet. Blekinge har dock en hög täckningsgrad och står för 34 % av samtliga registreringar i registret, sannolikt beroende på att detta kvalitetsregister har utvecklats i Blekinge. Utifrån svaren i enkäten har under året 2013 totalt 291 patienter behandlats under diagnosen bensår. Av dessa har 139 registrerats i RiksSår. Ytterligare analys och jämförelse mellan vårdenheterna finns redovisat i separat verksamhetsberättelse för RiksSår. Svenska Demensregistret, SweDem Samtliga vårdenheter är anmälda till detta kvalitetsregister. Ingår i regeringens äldre satsning. Registrering i detta register görs av länets Demenssjuksköterskor som organisatoriskt tillhör kommunerna. En förutsättning för att registrering ska kunna ske är dock att ansvarig läkare i Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 52(101)

53 primärvården har registrerat diagnosen demens i primärvårdsjournalen och har meddelat demenssköterskan detta. En tydligare rutin för det praktiska handläggande av denna överrapportering mellan primärvård och kommun behöver sannolikt utarbetas, likaså en rutin för återföring och uppföljning av inrapporterade uppgifter. Frågan kommer därför att diskuteras vidare med verksamhetsföreträdare för vårdenheterna inom Hälsoval Blekinge. Registrering i övriga kvalitetsregister Ytterligare ett kvalitetsregister, som två vårdenheter under 2013 har börjat registrerat i, är RiksKOL. Medicinsk kvalitetsuppföljning genom enkät Som del i kvalitetsuppföljningen lämnas en enkät till verksamheterna vid verksamhetsårets slut. Enkäten omfattar frågeställningar där svaret inte alltid kan hämtas från landstingets vårdadministrativa system och som ingår i God Vårds kvalitetsområde Säker hälso- och sjukvård. Enkäter lämnas till: Samtliga vårdenheter i Hälsoval Blekinge Kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor gällande läkarmedverkan i Särskilt boende. Även Barnhälsovårdsteamet inom Hälsovalsenheten inhämtar information från vårdenheterna genom en enkät, vilket redovisas under BHV-avsnittet. Se bilaga 2. De rapporterade resultaten från enkäterna utgör en del i det uppföljningsmaterial som följs upp vid verksamhetsbesöken. Nedan redovisas uppgifter inom kvalitet och patientsäkerhetsområdet där huvuddelen av uppgifterna är inhämtade genom enkät till vårdenheterna och genom enkät till kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Enkät till vårdenheterna I den enkät som lämnats till vårdenheterna har frågor bland annat ställt kring identifierade patientsäkerhetsrisker av organisatorisk karaktär. Utskrift av diktat och antal osignerade journalanteckningar Två av dessa enkätfrågor berör väntetid till utskrift av diktat och antal osignerade journalanteckningar. De i enkäten redovisade resultaten får dock bedömas vara osäkra då enstaka stickprovskontroller givit andra resultat, varför de inte redovisas här. Vikten av dessa frågor är dock att frågeställningen bör generera en rutin inom vårdenheterna att själva följa och bevaka denna patientsäkerhetsrisk. Som ett led i detta har applikationer utvecklats för att vårdenheterna, på ett enkelt sätt, ska kunna få tillgång till nödvändiga uppgifter för att kunna följa sina resultat och få ett underlag för fortsatt verksamhetsutveckling. En fortsatt dialog kring detta kommer att ske vid verksamhetsbesöken. Dokumenterade rutiner för bevakning av remisser 19 av 21 vårdenheter har svarat att detta finns. Ett klart observandum är att två enheter saknar dokumenterade rutiner för detta, vilket kommer att särskilt följas upp. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 53(101)

54 Dokumenterade rutiner för Avvikelsehantering 19 av 21 vårdenheter har svarat att detta finns medan två av 21 enheter svarade att man saknar detta. Även detta kommer att påkalla en särskild uppföljning. Avvikelser Svar har lämnats av samtliga vårdenheter. Sammanslaget rör det sig om totalt 320 avvikelser, varav 273 uppges har kunnat åtgärdas inom den enheten. Antalet varierar stort mellan vårdenheterna, mellan 0 och 123, där en enhet har angivit 0 avvikelser, vilket också är en av de två enheter som uppgett att de saknar rutiner för avvikelsehantering. En enhet angav att de inte hittade uppgifter om antal avvikelser men att samtliga var avslutade. Trots att den enhet som också svarat att de saknade dokumenterade rutiner har man redovisa 11 avvikelser där 7 av dessa har kunnat åtgärdas inom den egna enheten. Någon kategorisering av avvikelsernas allvarlighetsgrad har inte efterfrågats i enkäten. På frågan om hur uppföljning och återföring av avvikelser sker har endast 16 av 21 enheter svarat, varav 11 anger att detta sker på APT. Enkät till kommunens sjuksköterskor Svar (36) har inkommit från Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborgs kommuner, avseende särskilda boenden. I länet finns 48 särskilda boenden inom äldreomsorgen. Svar från Olofströms kommun saknas i sin helhet vilket gör det svårare att dra slutsatser av årets resultat jämfört med föregående år då samtliga kommuner medverkade. 12 svar har inkommit avseende boende inom handikappomsorgen från ovan nämnda kommuner. Nedan redovisas svaren från kommunerna avseende de boenden som avser äldreomsorgen. De frågor i enkäten som berör tillgänglighet till primärvårdens läkare samt samverkan med dessa, finns redovisade under avsnittet Läkarmedverkan i Särskilda boenden ett kommunperspektiv. De frågor som har mer medicinsk karaktär, och som redovisas under detta avsnitt, berör efterlevandet av Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen vid kommunernas äldreboenden, en del i regeringens Äldre satsning Nationella kvalitetsindikatorer för vård och omsorg av äldre. Frågeställningarna i enkäten kan ses som en del av uppföljning av satsningen på att minska användningen av olämpliga läkemedel för äldre. Rutin för symptomskattning med hjälp av formuläret PHASE 20 inför läkemedelgenomgång 29 av 36 äldreboende har svarat att det finns rutiner för skattning enligt ovan nämnda formulär. Övriga enheter svarar att rutin saknas för detta. Rutin för Läkemedelsgenomgång i samband med årskontroll hos läkare 30 av 36 äldreboenden har uppgivit att det finns rutiner för läkemedelsgenomgångar. Övriga enheter svarar att de saknar rutin för detta. Rutin för bedömning av njurfunktion (kreatininclearance) genom beräkning av GFR vid årskontroll hos läkare 28 av 38 äldreboenden har svarat att det finns rutiner för denna bedömning av njurfunktionen. Övriga enheter saknar rutin för detta. Som tidigare beskrivits under Kvalitetsmål och Läkemedelsmål, är det är av stor vikt att ett aktivt ställningstagande görs vid förlängning av läkemedelsordinationer, med hänsyn taget till olika läkemedels effekt och ökad risk för biverkningar hos den åldrade individen. De rutiner som Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 54(101)

55 beskrivs i Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen syftar till att vara ett konkret stöd för detta. Resultatet av enkäten kommer att behöva analyseras vidare och kommer att följas upp vid kommande verksamhetsbesök. Resultaten kommer också att vidarebefordras till Läkemedelskommittén i Blekinge för kännedom. Patientsäkerhetsberättelse I Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande ställs krav på upprättande av patientsäkerhetsberättelse i enlighet med landstingets anvisningar inom kvalitetsområde Säker hälso- och sjukvård. Samtliga vårdenheter uppfyller de krav som ställts angående upprättande och inlämnande av patientsäkerhetsberättelse. Nationell patientenkät Resultatet från den nationella patientenkäten ingår som ett kvalitetsmål i Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. Den nationella patientenkäten ingår i kvalitetsområdet Patientfokuserad hälso- och sjukvård. Något målvärde anges inte i regelboken. Sveriges Kommuner och Landsting genomförde i september 2013 en patientenkät. Utvalda patienter, som besökt en vårdenhet, har i enkätform fått svara på frågor om bland annat tillgänglighet, förtroende, bemötande, information och om de kan rekommendera vårdenheten. Resultatet från denna mätning kommer inte av SKL att presenteras förrän i slutet av februari därför kan enkätundersökningen inte presenteras i detta årsbokslut utan kommer att presenteras i kommande delårsbokslut. Resultatet från mätningen 2012 framgår av tertialbokslutet i augusti Nationell vårdgaranti Resultatet från den nationella vårdgarantimätningen ingår som ett kvalitetsmål i Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. Den nationella vårdgarantimätningen ingår i kvalitetsområdet Hälso- och sjukvård i rimlig tid. Målvärdet för väntetidsmätningen är att uppfylla den nationella vårdgarantin till 100 %. Två gånger om året mäts tillgängligheten inom primärvården. Mätningen är nationell och omfattar både mätning av väntetiderna till läkare samt mätning av telefontillgängligheten. Resultatet vid mätningen i vår och höst visar att vårdenheterna inom hälsovalet klarar av den nationella väntetidsgarantin till 94,8 % vid vårmätningen och till 94,3 % vid höstmätningen, vilket är bättre än genomsnittet för Sverige som uppgick till 93,5 % vid vårmätningen och till 92,6 % vid höstmätningen. När det gäller mätningen av telefontillgängligheten till vårdenheterna så uppgick antalet besvarade samtal för länet till 87,8 % vid vårmätningen och till 87,5 % vid höstmätningen, vilket är sämre än genomsnittet för Sverige som uppgick till 90,7% vid vårmätningen och till 92,7 % vid höstmätningen. Att vårdenheterna inom hälsovalet har ett lägre värde än riket är inget anmärkningsvärt då den metod som används vid de flesta av vårdenheterna i Blekinge medför en striktare tolkning av telefontillgängligheten än vad de flesta andra landstings vårdenheter tillämpar. Ett exempel på detta är att vid de flesta vårdenheterna inom hälsovalet räknas ett samtal där personen lägger på luren innan vårdenheten hunnit svara som ett obesvarat samtal. Dessa samtal kan vid en vårdenhet i ett annat landsting lämnas helt utanför mätningen. Med anledning av detta bör inte allt för mycket vikt läggas vid en jämförelse av telefontillgängligheten med övriga riket. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 55(101)

56 Nedanstående tabell redovisar i procent andel besök för riket och alla vårdenheterna tillsammans hur vårdgarantin blivit uppfylld samt i procent andel besvarade samtal till telefonrådgivningen. År 0-7 dagar Tfn.tillgänglighet Riket 2011 Våren 93,0% 89,9% 2011 Hösten 93,4% 89,3% 2012 Våren 92,9% 88,7% 2012 Hösten 93,0% 89,0% 2013 Våren 93,5% 90,7% 2013 Hösten 92,6% 92,7% Landstinget 2011 Våren 95,2% 83,6% 2011 Hösten 95,6% 84,8% 2012 Våren 94,6% 87,5% 2012 Hösten 94,8% 85,4% 2013 Våren 94,8% 87,8% 2013 Hösten 94,3% 87,5% Nedanstående tabell redovisar i procent andel besök där vårdenheten uppfyllt vårdgarantin samt i procent andel besvarade samtal till telefonrådgivningen. Trossö vårdcentral 2011 Våren 98,1% 93,1% 2011 Hösten 96,5% 91,9% 2012 Våren 86,2% 96,6% 2012 Hösten 80,4% 86,3% 2013 Våren 70,4% 86,1% 2013 Hösten 67,9% 70,3% Tullgårdens 2011 Våren 93,4% 99,2% vårdcentral 2011 Hösten 91,1% 86,1% 2012 Våren 72,0% 92,6% 2012 Hösten 93,9% 97,6% 2013 Våren 96,6% 96,4% 2013 Hösten 97,2% 91,5% Hälsohuset för alla 2011 Våren 100,0% 100,0% 2011 Hösten 100,0% 100,0% 2012 Våren 100,0% 100,0% 2012 Hösten 100,0% 100,0% 2013 Våren 100,0% 100,0% 2013 Hösten 100,0% 100,0% Kungsmarkens 2011 Våren 90,9% 84,4% vårdcentral 2011 Hösten 99,6% 75,1% Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 56(101)

57 2012 Våren 98,7% 85,3% 2012 Hösten 100,0% 86,6% 2013 Våren 97,2% 85,1% 2013 Hösten 99,5% 85,2% Lyckeby vårdcentral 2011 Våren 82,1% 77,1% 2011 Hösten 86,6% 84,3% 2012 Våren 85,2% 90,5% 2012 Hösten 88,7% 95,8% 2013 Våren 92,2% 96,6% 2013 Hösten 85,1% 88,0% Jämjö vårdcentral 2011 Våren 96,5% 96,7% 2011 Hösten 96,6% 99,1% 2012 Våren 99,0% 96,0% 2012 Hösten 97,6% 96,8% 2013 Våren 97,8% 97,1% 2013 Hösten 95,4% 98,0% Rödeby vårdcentral 2011 Våren 96,6% 79,0% 2011 Hösten 97,0% 82,4% 2012 Våren 0,0% 81,6% 2012 Hösten 100,0% 70,9% 2013 Våren 100,0% 97,9% 2013 Hösten 100,0% 85,5% Tvings läkar Våren 99,1% 90,7% mottagning 2011 Hösten 98,8% 50,7% 2012 Våren 100,0% 48,7% 2012 Hösten 92,8% 52,0% 2013 Våren 100,0% 76,3% 2013 Hösten 97,9% 66,6% Nättraby vårdcentral 2011 Våren 97,3% 98,1% 2011 Hösten 90,1% 96,1% 2012 Våren 96,6% 99,9% 2012 Hösten 94,9% 96,6% 2013 Våren 95,7% 91,3% 2013 Hösten 90,5% 91,2% Ronneby vårdcentral 2011 Våren 96,7% 69,1% 2011 Hösten 92,6% 78,9% 2012 Våren 87,6% 86,4% Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 57(101)

58 2012 Hösten 89,3% 83,0% 2013 Våren 99,8% 75,0% 2013 Hösten 99,7% 85,5% Capio Citykliniken 2011 Våren 100,0% 83,9% 2011 Hösten 97,5% 93,4% 2012 Våren 99,1% 89,1% 2012 Hösten 97,9% 88,3% 2013 Våren 98,4% 91,6% 2013 Hösten 100,0% 89,3% Kallinge vårdcentral 2011 Våren 95,3% 95,9% 2011 Hösten 96,6% 99,1% 2012 Våren 100,0% 87,3% 2012 Hösten 100,0% 91,9% 2013 Våren 100,0% 88,4% 2013 Hösten 100,0% 88,4% Bräkne-Hoby 2011 Våren 88,4% 82,1% vårdcentral 2011 Hösten 91,1% 87,5% 2012 Våren 100,0% 84,6% 2012 Hösten 100,0% 84,9% 2013 Våren 98,6% 90,6% 2013 Hösten 100,0% 89,2% Brunnsgårdens 2011 Våren 95,7% 71,3% vårdcentral 2011 Hösten 97,1% 75,1% 2012 Våren 98,2% 75,2% 2012 Hösten 99,1% 82,3% 2013 Våren 98,6% 74,6% 2013 Hösten 97,9% 81,7% Läkarhuset 2011 Våren 82,1% 79,6% 2011 Hösten 94,2% 85,0% 2012 Våren 98,4% 89,2% 2012 Hösten 95,3% 83,8% 2013 Våren 94,2% 100,0% 2013 Hösten 89,8% 100,0% Samaritens 2011 Våren 98,0% 83,2% vårdcentral 2011 Hösten 97,3% 78,0% 2012 Våren 97,8% 94,1% 2012 Hösten 97,8% 78,5% 2013 Våren 96,3% 88,3% Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 58(101)

59 2013 Hösten 100,0% 75,2% Sölvesborgs 2011 Våren 97,8% 79,8% vårdcentral 2011 Hösten 98,8% 83,2% 2012 Våren 93,0% 82,7% 2012 Hösten 93,3% 68,7% 2013 Våren 90,9% 72,3% 2013 Hösten 86,3% 83,4% Valjehälsan 2011 Våren 100,0% 89,2% 2011 Hösten 100,0% 85,1% 2012 Våren 100,0% 93,1% 2012 Hösten 96,6% 94,4% 2013 Våren 100,0% 98,3% 2013 Hösten 100,0% 96,8% Olofströms 2011 Våren 91,4% 88,7% vårdcentral 2011 Hösten 89,9% 80,1% 2012 Våren 96,4% 90,3% 2012 Hösten 100,0% 90,9% 2013 Våren 99,6% 82,9% 2013 Hösten 99,6% 91,7% Familjeläkarna 2011 Våren 100,0% 82,7% 2011 Hösten 97,8% 89,6% 2012 Våren 89,3% 86,1% 2012 Hösten 78,1% 86,6% 2013 Våren 81,3% 96,0% 2013 Hösten 95,0% 100,0% Läkehjälpen 2011 Våren 100,0% 100,0% 2011 Hösten 100,0% 100,0% 2012 Våren 100,0% 98,9% 2012 Hösten 100,0% 97,6% 2013 Våren 100,0% 98,7% 2013 Hösten 100,0% 99,1% Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 59(101)

60 Läkarkontinuitet Läkarkontinuiteten har följts upp för personer över 65 år, som gjort tre eller flera läkarbesök under året och som träffat samma läkare minst två eller tre av besöken. Se vidare tabell nedan där det framgår hur många procent av patienterna per vårdenhet som träffat samma läkare vid minst två eller tre besök. Vårdcentral Andel personer över 65 år med minst 2 besök hos samma läkare Andel personer över 65 år med minst 3 besök hos samma läkare Tvings läkarmottagning 100,00% 82,47% Läkehjälpen 98,5% 78,16% Läkarhuset 96,4% 73,45% Kungsmarkens vårdcentral 90,6% 70,50% Familjeläkarna 94,9% 68,56% Hälsohusets för alla 94,8% 67,63% Olofströms vårdcentral 93,6% 67,40% Bräkne-Hoby vårdcentral 94,8% 61,63% Valjehälsan 89,2% 58,74% Kallinge vårdcentral 90,0% 50,41% Capio Citykliniken 86,3% 50,00% Tullgårdens vårdcentral 87,0% 48,12% Sölvesborgs vårdcentral 82,8% 45,81% Nättraby vårdcentral 83,9% 45,55% Samaritens vårdcentral 79,8% 43,51% Lyckeby vårdcentral 81,9% 42,72% Trossö vårdcentral 81,6% 41,27% Ronneby vårdcentral 80,4% 40,66% Brunnsgårdens vårdcentral 76,8% 38,94% Jämjö vårdcentral 74,9% 33,80% Rödeby vårdcentral 71,3% 28,99% Genomsnitt 85,1% 50,31% Bäst läkarkontinuitet har de små vårdenheterna, vilket inte är särskilt förvånade. Lägst läkarkontinuitet har två medelstora vårdenheter, där läkarbemanningen under året lösts till stor del genom många hyr/stafettläkare. En del vårdenheter har trots ganska god läkarbemanning ändå ganska dålig läkarkontinuitet. Vad orsaken till detta är bör följas upp särskilt av vårdenheten och vid verksamhetsbesöket under våren. Förändrade rutiner för att öka tillgängligheten I enkät har frågan ställts om vårdenheten har förändrat sin verksamhet 2013 för att öka tillgängligheten. Vårdenheterna har beskrivit hur de har förändrat sina rutiner i syfte att öka tillgängligheten för patienterna. Observera att vissa vårdenheterna redan sedan tidigare har infört förändringar så som ex. drop-in mottagningar och förändrade öppettider. Två vårdenheter uppger att de har infört kvällsmottagning till kl en till två gånger per vecka. En vårdenhet har infört kvällsmottagning två gånger per månad. Två vårdenheter uppger att de dessutom har anpassat öppentiderna för att möjliggöra provtagning tidigare på morgonen samt har en vårdenhet anpassat tiden för drop in i syfte att ta emot en ibland stor tillströmning Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 60(101)

61 av asylsökande. Ett flertal vårdenheter (14) uppger att de under året har arbetat med att hitta olika lösningar för att öka telefontillgängligheten. Beträffande drop-in- mottagning förefaller det som att den har fortsatt att minska till förmån för tidsbokade besök. Helgöppet förekommer inte. Kompetensutveckling för personal De anställdas tillgång till kompetensutveckling ingår som ett kvalitetsmål i Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande och följs inom kvalitetsområdet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Målet följs upp genom en enkät samt diskuteras bl. a. vid medicinska kvalitetsuppföljningar som ett led i att följa upp vilka förutsättningar vårdenheten har att lösa sitt uppdrag. Hälso- och sjukvård är en kunskapsbaserad verksamhet med snabb utveckling och med ett ständigt mycket stort inflöde av ny kunskap. Därför är en planerad och kontinuerlig kompetensutveckling för medarbetarna av största vikt för att kunna bedriva en verksamhet med kvalitet. Information om de anställdas kompetensutveckling har inhämtats från vårdenheterna med hjälp av enkätsvar och ger en översiktlig bild av volymen på fortbildningen hos de olika enheterna. Vårdgivare inom Hälsoval Blekinge ansvarar för att vårdenhetens läkemedelsbehandling sker på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt. Vid förskrivning av läkemedel ansvarar vårdgivaren för att vårdenheten följer den av Läkemedelskommittén i Landstinget Blekinge utgivna rekommendationslistan på läkemedel, uppsatta kvalitetsmål och övriga rekommendationer och riktlinjer från Läkemedelskommittén. Det är därför väsentligt för enheterna att följa Läkemedelskommitténs utbildningstillfällen. Av enkäterna framgår att läkare och sjuksköterskor från Blekinges samtliga vårdenheter har deltagit vid något eller några utbildningstillfällen anordnade av landstinget Blekinge. (Läkare 238 och sjuksköterskor 526 dagar). Bl. a har Läkemedelskommittén erbjudit utbildning i Handläggning av vanliga infektioner i öppenvården i februari, Förmaksflimmer i maj, Astma i oktober. Landstinget har även anordnat Patientsäkerhetsdagen i oktober månad. Utbildningarna vänder sig till både läkare och sjuksköterskor. De flesta vårdenheter har även deltagit i utbildningsdagar i annan regi. För läkare 113 dagar (18 av 21 vårdenheter). För sjuksköterskor 177 dagar (17 av 21 vårdenheter). Av enkäten framgår att vårdenheterna efterfrågar utbildningsinsatser inom området levandsvanor, bl. a efterfrågas utbildning i motiverande samtal. Vårdenheternas kompetensutvecklande insatser för sin personal skall särskilt följas upp i samband med vårens verksamhetsbesök. De anställdas kompetens De anställdas kompetens är en punkt som följs inom kvalitetsområdet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Målet följs upp genom en enkät samt diskuteras bl. a. vid medicinska kvalitetsuppföljningar som ett led i att följa upp vilka förutsättningar vårdenheten har att lösa sitt uppdrag. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 61(101)

62 Den enskilt mest diskuterade kompetensfrågan sedan hälsovalets start är tillgången på arbetsterapeutisk kompetens och omhändertagandet av det samlade rehabiliteringsuppdraget inom hälsovalet. Det framstår dock idag som allt mer tydligt att den allvarligaste kompetensfrågan inom primärvården är den sviktande bemanningen av allmänläkarspecialister och den i allt högre graden av bemanning av s.k. hyr/stafettläkare. Det finns inte heller alltid hyr/stafettläkare att tillgå som kan möta vårdenheternas behov. Glädjande är att vi har en stabil bas av sjuksköterskor med adekvat utbildning och i många fall, fördjupad utbildning inom för primärvården angelägna områden. För omhändertagande av primärvårdens samlade uppdrag med allt högre krav på ansvarstagande i första linjens hälso- och sjukvård är det dock av avgörande betydelse att samtliga kompetenser finns i tillräcklig omfattning. Den sviktande läkarbemanningen inom primärvården generellt och hos vissa vårdenheter specifikt, gör att det finns anledning att uttrycka oro för hur primärvården skall upprätthålla patientsäkerhet, god kvalitet, tillgänglighet och ett långtgående ansvar i vårdkedjan. Läkare och sjuksköterskor. I Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge framgår att under vårdenhetens öppettider skall vårdenheten vara bemannad med läkare med specialistkompetens i allmänmedicin och sjuksköterska med vidareutbildning inom öppen hälso- och sjukvård eller annan vidareutbildning som bedöms lämplig för att säkerställa uppdraget och tillgängligheten. Sjuksköterskan bör dessutom ha förskrivningsrätt. Det har också diskuterats på vilket sätt vårdenheterna erbjuder kompetenser utöver vad hälsovalet föreskriver genom att erbjuda patienterna andra läkarkompetenser än allmänläkarspecialister samt specialistutbildade sjuksköterskor med annan utbildning än inom öppen hälso- och sjukvård. I enkätsvaren framgår att det inom vårdenheterna finns ca 91 läkare fast anställda eller motsvarande, anställda på vårdenheterna, vilket även omfattar 30 ST-läkare. Observera att detta inte innebär 91 heltidstjänster då många läkare arbetar en lägre tjänstgöringsgrad än 100 % på vårdenheten. Av dessa är 79 läkare allmänläkarspecialister, en siffra motsvarande föregående års (78 allmänläkarspecialister) 62 av de fast anställda läkarna finns på offentligt drivna vårdenheter, 29 på privat drivna vårdenheter. Beträffande ST läkarna är 29 anställda på offentligt drivna vårdenheter och 1 på privat driven vårdenhet. Därutöver bemannas 27 (jmf med 21 tjänster 2012) av s.k. hyr/ stafettläkare. (23 tjänster inom offentligt drivna vårdenheter, 4 tjänster inom privat verksamhet). Vid en jämförelse med föregående år förefaller det som att den fasta bemanningen har minskat ytterligare medan hyr/stafettläkare i högre utsträckning bemannar vårdenheterna, vilket inte är en önskvärd utveckling. De privat drivna vårdenheterna har en större andel fasta läkare och en totalt högre andel läkare i förhållande till förtecknade patienter, än de offentligt drivna vårdenheterna. Svårigheterna att bemanna vårdenheterna framgår också av redogörelsen för producerade läkarbesök som visar att läkarbesöken har fortsatt att minska. Det förefaller inte som att utbudet av andra specialiteter har ökat sedan föregående år, snarare minskat. Vårdenheter har uttryckt att det inte finns utrymme att finansiera andra specialiteter. En vårdenhet, Valjehälsan, bedriver verksamhet utanför vårdenhetens verksamhetsområde som Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 62(101)

63 ställer krav på andra specialiteter inom ex områdena reumatologi och gastroenterologi. Samtliga vårdenheter har specialiteter inom allmänmedicin som kärnan i verksamheten. Beträffande anställda sjuksköterskor uppgår antalet till ca 177 (jämfört med 166 föregående år) de offentligt drivna vårdenheterna svarar för 129 och de privata vårdgivarna svarar för sjuksköterskor har utbildning inom öppen- hälso- och sjukvård. Observera att tjänstgöringsgraden inte motsvarar 177 heltidstjänster. Som konstaterats vid tidigare årsbokslut har sjuksköterskor både vidareutbildning och fortbildning i hög utsträckning. Här kan särskilt nämna fördjupad utbildning (högskolenivå) i diabetes (36), astma/kol (27), inkontinens (25), telefonrådgivning (34), psykiatri (7), kognitiv beteendeterapi, KBT (9). Detta ger primärvården goda förutsättningar att möta patienternas behov inom områdena astma/kol, diabetes med flera områden. Sammantaget kan konstateras att samtliga vårdenheter uppfyller landstingets krav gällande de anställdas kompetens när det gäller läkare och sjuksköterskor. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer Beträffande rehabiliterande kompetenser (arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer) är det inte möjligt att dra fullständiga slutsatser på vårdenhetsnivå eftersom de offentligt drivna vårdenheterna delvis har organiserat sig inom s.k. rehabiliteringsenheter. Dessa finns i dag i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. Den enskilt mest diskuterade frågan sedan hälsovalets start är tillgången på arbetsterapeutisk kompetens inom hälsovalet. I enkäten uppges att 13 arbetsterapeuter finns knutna till hälsovalet enligt varierande tjänstgöringsgrad. 4 vårdcentraler kan inte erbjuda arbetsterapi varken själva eller genom underleverantörsavtal. (Tving, Kungsmarken, Hälsohuset och Sölvesborgs vårdcentral). Vid vårens verksamhetsuppföljning kommer frågan om arbetsterapeutisk tillgång och efterfrågan särskilt att diskuteras med vårdenheterna. Det uttrycks ibland att vårdenheterna inte ser så stort behov av arbetsterapeutisk kompetens utan att dessa insatser delvis hanteras inom sjukgymnasternas verksamhetsområde. Ibland framhålls dock avsaknaden av arbetsterapeutisk kompetens som ett stort bekymmer såväl för verksamheten som för dess patienter. Det är därför svårt att dra slutsatser om en eventuell brist och i så fall, omfattningen av denna. Av enkätsvaren framgår att det i länet finns 74 sjukgymnaster verksamma inom hälsovalet. 57 inom offentligt driven verksamhet, 17 inom privat driven verksamhet. Genom svaren i enkäten framgår att det inom hälsovalet finns 12 psykologer (10 hos privata och 2 hos offentliga vårdenheter, samtliga med inriktning kognitiv beteendeterapi, KBT) samt 9 kuratorer (4 hos privata och 5 hos offentliga vårdenheter, 5 kuratorer har KBT-utbildning). Observera att detta inte innebär heltidstjänster utan att kompetensen ofta knyts till verksamheten via underleverantörsavtal i varierande omfattning. Här skall också noteras att det finns 16 sjuksköterskor med utbildning inom psykiatri eller kognitiv beteendeterapi vilket sammantaget ger en bild över den kompetens som finns inom området psykisk ohälsa. Kompetenskrav när det gäller anställda som riktar sig mot barnhälsovård kommer att särskilt följas upp av barnhälsovårdsteamet inom ramen för deras verksamhetsuppföljning. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 63(101)

64 Samverkan I enkät för 2013 har vårdenheterna tillfrågats hur de samverkar med andra aktörer inom sitt närområde och om hur vårdenheterna ingår i projekt eller annat regelbundet utvecklingsarbete som inte är direkt individrelaterat. Vi vet, även sedan före hälsovalets införande, att det kan vara svårt att frigöra vårdenhetens personal för sådant arbete. Mot bakgrund av den allt större läkarbristen har detta sannolikt inte förbättrats. Samverkan inom barnhälsovård och samverkan kring äldreboende är två för vårdenheterna naturliga samverkansområden och som också är klart definierade i uppdraget. Alla vårdenheter förutom Tvings vårdcentral har ansvar för läkarmedverkan i särskilda boenden. I övrigt är den vanligast förekommande samverkan mellan vårdenheten och socialtjänsten (missbruk, riskbruk, ensamkommande flyktingbarn) samt med skola, förskola och kring enskilda skolbarn. Av enkäten framgår att samtliga vårdenheter utom fyra bedriver utvecklingsarbete tillsammans med kommunen och slutenvården i enlighet med handlingsplanen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Samverkan sker i form av Triadmöten och framarbetande av lokala avtal. Det förefaller som om vårdenheterna prioriterar detta arbete och att implementeringen av handlingsplanen är igång, vilket är glädjande. Då detta är ett prioriterat område kommer detta att ytterligare följas upp i samband med vårens verksamhetsbesök. En annan form av samverkan som beskriv är SIP -träffar (samordnad individuell planering) mellan kommunens missbruksvård, psykiatrin och primärvården. Från och med 2012 är det obligatoriskt att primärvården, inom ramen för sitt uppdrag i Hälsoval Blekinge, finns representerade i kommunens folkhälsoråd/välfärdsråd. Deltagandet kan alternera mellan kommunens vårdenheter, samtliga vårdenheter behöver inte representeras vid varje tillfälle. Under 2013 fanns fungerande välfärds/folkhälsoråd i samtliga kommuner förutom Sölvesborg där rådet är vilande. Av enkätundersökningen framgår att representation från primärvården finns i Ronneby och Olofström. I Karlskrona säger två vårdenheter att vårdenheterna alternerar och delar på ansvaret mellan vårdenheterna, men det finns också vårdenheter som inte deltar eller känner till att det finns råd och hur representationen ser ut och det är därför mycket tveksamt om representation finns. Representation saknas i Karlshamn och i Sölvesborg är rådet vilande men representant finns utsedd. Deltagande i folkhälsoråd/välfärdsråd kommer att särskilt följas upp på vårdenheterna i Karlskrona och Karlshamn kommun i samband med vårens verksamhetsbesök. Ett flertal samverkansområden nämns i enkäten bl.a. länsövergripande projekt angående beroende och missbruk, psykisk funktionsnedsättning, EU-projekt KIVO, Projekt FINSAM med kommunen och psykiatrin, forskningsprojekt i samverkan med BTH gällande rehabilitering (Work-up), Utvecklingsarbete för att främja livsstilsförändringar mm. Det finns vårdenheter som inte har fyllt i frågan om samverkan/utvecklingsarbete/deltagande i projekt vilket kan tolkas som att man inte ingår i något regelbundet samverkansforum i närområdet förutom läkarmedverkan i SÄBO/hemsjukvård samt inom ramen för barnhälsovården. Det finns därför anledning att särskilt följa upp detta i samband med vårens verksamhetsbesök. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 64(101)

65 Läkarmedverkan i Särskilda boenden ett kommunperspektiv Inför verksamhetsuppföljning Hälsoval Blekinge 2013 har kommunerna (medicinskt ansvarig sjuksköterska), tillfrågats om hur kommunerna anser att vårdenheten uppfyller kravet på läkarmedverkan i särskilda boenden. Frågor har ställts angående kontinuitet, schemalagd läkartid, tillgång till medicinsk rågivning och telefonkonsultation utöver schemalagd tid, tillgång till telefonkontakt på jourtid. Övriga frågor i enkäten (rutiner för symtomskattning inför årskontroll, förekomst av läkemedelsgenomgångar och rutiner för beräkning av GFR vid årskontrollen), redovisas under avsnitt Medicinsk kvalitetsuppföljning genom enkät. Sammantaget kan konstateras att boendena upplever att det finns kontinuitet och schemalagd tid för boendet i stor utsträckning, dock har detta försämrats sedan föregående enkätundersökning. Det är också betydligt svårare att få tillgång till läkare för medicinsk konsultation och akuta besök utöver den avtalade tiden vilket bl.a. kan resultera i att patienter hänvisas till att söka vård på sjukhuset. Det är dock viktigt att framhålla att kommunerna fortfarande i hög utsträckning är nöjda med primärvårdens insatser i de särskilda boendena och många väljer att kommentera detta särskilt. Att resultaten försämrats sedan föregående mätning kan ses som en konsekvens av den allt svårare bemanningssituationen av läkare på vårdenheterna. Vid vårens verksamhetsbesök kommer enkätens resultat att återkopplas till vårdenheten och det särskilda boendets svar kommer att diskuteras med ansvarig vårdenhet. Svar (36) har inkommit från Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborgs kommuner, avseende särskilda boenden. I länet finns 48 särskilda boenden inom äldreomsorgen. Svar från Olofströms kommun saknas i sin helhet vilket gör det svårare att dra slutsatser av årets resultat jämfört med föregående år då samtliga kommuner medverkade. Det har även inkommit 12 svar avseende boende inom handikappomsorgen från ovan nämnda kommuner. Dock har funnits en otydlighet huruvida enkäten omfattar även dessa boenden och svarsfrekvensen beträffande handikappomsorgens boende är därför varierande. Nedan redovisas därför svaren från kommunerna avseende de boenden som avser äldreomsorgen då frågorna i första hand avser dessa boenden. Svaren visar att kommunerna anser att kontinuiteten avseende läkarkontakten på boendena är tillfredställande till 81 % för länet som helhet, vilket är något lägre än föregående år (85 %) I Ronneby, Karlskrona och Sölvesborg är man helt eller nästan helt nöjda med kontinuiteten, I Karlshamn är man till största del missnöjd med kontinuiteten. Den schemalagda arbetstiden på boendena betraktas i 81 % av svaren som tillräcklig jämfört med 88 % föregående år. Även här är man nöjd eller nästan nöjd i Ronneby och Karlskrona medan man är mer missnöjd i Karlshamn och Sölvesborg. När det gäller tillgången till medicinsk konsultation och telefonrådgivning utöver rondtid är kommunerna inte nöjda i samma omfattning. Här uppgår andelen nöjda boenden till 69 %. vilket är ytterligare en försämring mot föregående år (80 %). Endast Ronneby kommun anger att de är nöjda. När det gäller tillgång till telefonkontakt med läkare på jourtid svarar samtliga boende utom ett att detta är möjligt. Det är däremot svårare att få akuta läkarbesök till boendet under jourtid, vilket 69 % av boendena uppger. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 65(101)

66 I de fall brister har framkommit kan dessa i princip beskrivas enligt nedan. - Bristande kontinuitet p.g.a. att det saknas fast läkarkontakt (stafettläkare alt. många läkare inblandade). Brister i kontinuiteten när den patientansvarige läkaren är ledig. - Möjlighet till hembesök begränsad eller saknas. - Bristande vilja/kunskap kring att genomföra läkemedelsgenomgångar, dålig kunskap om Pascal. - Många vårdtagare, svårt att hinna med. Dålig planering för många boenden på för kort tid. För kort tid avsatt, stressigt. - Ibland endast telefonrond. - Svårt att få medicinändringar gjorda trots flertal påminnelser. - Svårt att få ersättare när ordinarie läkare är sjuk eller har semester. - Svårt att få tag i läkare efter rondtid. - Finns telefonnr. till sekreterare men ibland tar det flera dagar innan läkare hör av sig. - Vårdenheten ger rådet att skicka in (till sjukhuset) patienten för bedömning om vi bedömer att medicinsk konsultation behövs. - Läkarbristen på vårdenheten gör att det är svårt att få tillgång till läkare. Täckningsgrad Resultatet från mätningen av täckningsgraden ingår som ett kvalitetsmål i Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. Täckningsgraden ingår i kvalitetsområdet Effektiv hälso- och sjukvård. Något målvärde anges inte i regelboken. Täckningsgraden visar hur stor andel av vårdenhetens förtecknade personers konsumtion av öppen hälso- och sjukvård (besök) som tillgodoses hos samtliga enheter inom Hälsoval Blekinge och hos andra vårdenheter på primärvårdsnivå i förhållande till de förtecknade personernas totala konsumtion av all öppen hälso- och sjukvård (besök) inklusive länssjukvård och psykiatri. Från och med 2012 har målvärdet för täckningsgrad ändrats från att vara 65 % till att vara den genomsnittliga täckningsgraden alla vårdenheter uppnår. Förändringen sker med anledning av att täckningsgraden inte i full utsträckning är påverkbar för vårdenheterna. Samtidigt är det viktigt att behålla täckningsgraden som ett verktyg att styra mot vård på primärvårdsnivå. Genom den förändrade konstruktionen kommer den avsatta hälso- och sjukvårdspengen att verka inom primärvården. Eftersom det saknas ekonomisk styrning och incitament för att styra patienter över från sjukhuset till primärvården kommer täckningsgraden i hög grad fungera som glesbygdsstöd åt de vårdenheter som ligger längre bort från sjukhuset. Täckningsgraden beräknas en gång per månad i samband med regleringen av hälso- och sjukvårdspengen. Vårdenheter som har en täckningsgrad som överstiger respektive understiger målvärdet erhåller ett tillägg eller avdrag på sin hälso- och sjukvårdspeng enligt Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. Det innebär att de vårdenheter som understiger målvärdet finansierar de vårdenheter som överskrider målvärdet. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 66(101)

67 Den genomsnittliga täckningsgraden för vårdenheterna 2011 till 2013 framgår nedan: Vårdcentral År 2011 År 2012 År 2013 Läkehjälpen i Olofström 72,40% 71,79% 72,07% Valjehälsan 78,30% 73,28% 71,31% Familjeläkarna i Olofström 64,20% 68,40% 69,35% Olofströms vårdcentral 68,00% 68,17% 66,06% Tvings läkarmottagning 65,40% 64,02% 64,84% Läkarhuset i Karlshamn 62,30% 63,79% 64,20% Capio Citykliniken i Ronneby 60,50% 64,04% 62,65% Rödeby vårdcentral 60,50% 61,30% 62,41% Sölvesborgs vårdcentral 66,60% 64,56% 62,30% Kallinge vårdcentral 63,70% 62,68% 61,91% Bräkne-Hoby vårdcentral 62,50% 62,28% 61,26% Jämjö vårdcentral 61,20% 59,84% 60,16% Hälsohuset för alla 61,70% 60,49% 59,88% Ronneby vårdcentral 62,00% 59,86% 59,68% Nättraby vårdcentral 59,80% 58,73% 59,51% Samaritens vårdcentral 62,00% 60,40% 59,01% Lyckeby vårdcentral 55,20% 55,55% 57,70% Brunnsgårdens vårdcentral 57,80% 59,39% 57,70% Kungsmarkens vårdcentral 60,30% 59,09% 57,07% Tullgårdens vårdcentral 54,60% 54,68% 56,72% Trossö vårdcentral 58,30% 54,81% 55,54% Genomsnittlig täckningsgrad 61,40% 60,88% 60,68% Den genomsnittliga täckningsgraden för samtliga vårdenheter har minskat varje år. En anledning till detta är det minskade antalet besök inom primärvården. Kommun År 2011 År 2012 År 2013 Olofströms kommun 67,90% 69,04% 68,40% Sölvesborgs kommun 68,10% 66,50% 65,05% Ronneby kommun 62,30% 61,86% 61,20% Karlshamns kommun 60,30% 60,46% 59,31% Karlskrona kommun 58,60% 57,69% 58,55% Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 67(101)

68 Det som påverkar vårdenhetens täckningsgrad främst är avståndet till sjukhuset, vilket framgår tydligt av ovanstående tabell över täckningsgraden per kommun. De privat drivna vårdenheterna har en högre täckningsgrad än de offentligt drivna vårdenheterna. Detta beror till stor del på att de privat drivna vårdenheterna har en större andel förtecknade i de kommuner som ligger längre från sjukhuset än vad de har i Karlskrona och Karlshamn. Nedan presenteras täckningsgraden månad för månad 2012 och ,00% 68,00% 66,00% 65,82% 64,54% 64,00% 65,14% 63,68% 62,00% 60,00% 58,00% 60,10% 59,84% 59,06% 59,01% 61,17% 59,66% 59,49% 61,00% 59,10% 59,40% 58,80% 58,90% 62,23% 59,81% 59,64% 63,02% 61,97% 61,00% 59,20% 58,43% 56,00% 54,00% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December År 2012 År 2013 Den uppmätta täckningsgraden visar på två toppar. En topp under sommarmånaderna vilket kan härröras till att sjukhuset under dessa månader har minskat sin tillgänglighet mer än primärvården samt en topp under oktober månad vilket kan härröras till vårdenheternas arbete med influensavaccination. Medicinsk service Uppföljningen av utnyttjandegraden av den medicinska servicen ingår som ett kvalitetsmål i Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. Utnyttjandegraden av den medicinska servicen ingår i kvalitetsområdet Effektiv hälso- och sjukvård. Något målvärde anges inte i regelboken. För att dra slutsatser kring vårdenheternas utnyttjandegrad av medicinsk service har kostnaderna för den medicinska servicen följts upp och analyserats utifrån antalet förtecknade personer. Att följa upp enskilda undersökningar och prov är i dagsläget inte möjligt då dessa är alldeles för många. Dessutom analyserar vissa vårdenheter själva en del av sina prover medan andra vårdenheter skickar i stort sett alla sina prover till landstingets laboratorier då de själva saknar möjlighet för patientnära analyser. Eventuellt kan grupper av undersökningar bli föremål för uppföljning längre fram om det finns skäl för detta. Genom att följa kostnaderna kan dock eventuella avvikelser uppmärksammas och ge indikationer på ett en djupare analys. Om kostnaderna för analyser och undersökningar från respektive avdelning för medicinsk service fördelas per förtecknad erhålls nedanstående kostnad per förtecknad. Kostnader för prover som skickades till laboratorier, som landstinget har avtal med, utanför länet ingår inte i uppföljningen. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 68(101)

69 Klinisk mikrobiologi Klinisk kemi Klinisk patologi Klinisk fysiologi Röntgen Offentligt drivna vårdcentraler -26,71 kr -88,45 kr -10,84 kr -37,19 kr -154,55 kr Privat drivna vårdcentraler -26,24 kr -88,16 kr -10,96 kr -40,18 kr -146,22 kr Summa totalt -26,61 kr -88,38 kr -10,87 kr -37,87 kr -152,64 kr Någon större skillnad mellan offentligt drivna vårdenheters kostnader per förtecknad för medicinsk service och privat drivna vårdenheters kostnader per förtecknad för medicinsk service finns inte. Mot bakgrund av detta finns således ingen anledning anta att en underförskrivning av medicinsk service sker, som är relaterad till privat eller offentligt driven primärvård. Det finns dock ibland stora skillnader mellan olika vårdenheters kostnader från de olika laboratorierna för den medicinska servicen. Dessa skillnader bedöms dock i de flesta fall inte vara omotiverade, då det bland annat inte är samma vårdenheter som har den lägsta respektive den högsta kostnaden för de olika specialiteterna. Exempelvis har en vårdenhet den lägsta kostnaden för klinisk kemi men den högsta kostnaden för klinisk patologi. Den medicinska servicen kommer särskilt följas upp vid hälsovalsenhetens verksamhetsbesök under våren, då vårdenhetens verksamhet under 2013 blir analyserad och genomgången. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 69(101)

70 Övrig uppföljning av vårdenheternas verksamhet Kvalitetsuppföljning genom verksamhetsbesök Under 2013 har Hälsovalsenhetens medicinska rådgivare och planeringsstrateg gjort uppföljande verksamhetsbesök hos samtliga vårdenheter inom Hälsoval Blekinge, för en systematisk uppföljning av verksamheternas kvalitet. Statistik och nyckeltal presenteras som viktiga indikatorer på verksamhetens kvalitet och resultaten diskuteras och sätts i relation till andra för verksamheten betydande faktorer och förutsättningar. Verksamhetsbesöket syftar till att - säkerställa att vårdgivarna bedriver en verksamhet i överensstämmelse med de krav Landstinget Blekinge ställer - den vård som ges följer kriterierna för vad som anses vara god vård - fastställda kvalitetskriterier är kända och beaktas - erforderligt underlagsmaterial rapporteras till uppdragsgivaren på ett korrekt sätt - skapa en god dialogplattform mellan uppdragsgivare och vårdgivare - stimulera till utvecklings- och kvalitetsarbete. Besöken har följts upp med specifika åtgärdskrav utifrån upprättade protokoll. I vissa fall har begäran om särskild åtgärdsplan lämnats till verksamheterna, som därefter följts upp av Hälsovalsenheten. Anmälningar till Förtroendenämnden Under 2013 har totalt 98 ärenden handlagts av Förtroendenämnden, jämfört med 68 ärenden 2012 och 92 ärenden Dessa ärenden berör till största delen vård och behandlingsfrågor men även i viss mån upplevda brister i bemötande och information. Årlig statistik och analys lämnas av Förtroendenämnden. Granskning av lokaler Samtliga vårdenheters lokaler blev under 2011 och 2012 besiktigade av sakkunniga inom bygg, el och VVS. De sakkunniga har gått igenom lokalerna och kontrollerat att lokalerna uppfyllt de krav som gäller enligt gällande lagstiftning och föreskrifter samt utifrån kraven i Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. En del av vårdenheternas lokaler fick vid dessa inspektioner anmärkningar. Anmärkningarna var dock inte så stora att dessa föranledde åtgärder omgående. Under 2013 har de flesta av dessa anmärkningar blivit åtgärdade och inspektion av åtgärden har skett. Idag återstår bara två vårdenheter (Tullgårdens vårdcentral och Sölvesborgs vårdcentral) som inte har fått sina lokaler godkända. Vårdenheterna har dock fått dispens från detta godkännande då vårdenheterna under 2014 kommer få nya lokaler alternativt ombyggda lokaler. Distriktssköterskemottagningen i Holmsjö flyttade under 2013 till nya lokaler vid församlingshemmet i orten. Dessa nya lokaler blev dock inte godkända vid lokalinspektionen. Lokalerna uppfyllde inte gällande krav i lagstiftning och föreskrifter enligt uppställda krav i Hälsoval Blekinge. Detta föranledda att landstingets primärvårdsförvaltning fick stänga lokalerna och flytta tillbaka verksamheten till de tidigare godkända distriktssköterskelokalerna. I samband med uppföljningen av verksamheten 2013 har det framkommit att flera av de offentligt drivna vårdenheterna gjort lokalförändringar utan att meddela detta till hälsovalsenheten. Följden har blivit att förändringarna inte blivit granskade och godkända. Detta Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 70(101)

71 måste bli bättre Förändringar av lokalerna ska granskas och godkännas av hälsovalsenheten. Även en vårdhygieninspektion och ett godkännande avseende vårdhygienen skall ske innan de nya lokalerna bör tas i anspråk. Vårdhygien Samtliga vårdenheters lokaler, utrustning och arbetsrutiner blev under 2011 och 2012 besiktigade avseende vårdhygien. Besiktningen utfördes av personal med vårdhygienisk kompetens. Några av vårdenheterna fick då anmärkningar för bristande vårdhygien. Anmärkningarna var dock inte så stora att dessa föranledde åtgärder omgående. Under 2013 har de flesta av dessa anmärkningar blivit åtgärdade och inspektion av åtgärden har skett. Idag återstår bara två vårdenheter (Tullgårdens vårdcentral och Sölvesborgs vårdcentral) som inte har fått sin vårdhygien helt godkänd. Vårdenheterna har dock fått dispens från detta godkännande då vårdenheterna under 2014 kommer få nya lokaler alternativt ombyggda lokaler. En vårdhygienisk inspektion har under året gjorts av den nya distriktssköterskemottagningen i Holmsjö. Vårdhygienen visade sig ha så stora brister att lokalerna inte kunde godkännas. Detta föranledd att landstingets primärvårdsförvaltning fick stänga lokalerna och flytta tillbaka verksamheten till de tidigare godkända distriktssköterskelokalerna. I samband med uppföljningen av verksamheten 2013 har det framkommit att flera av de offentligt drivna vårdenheterna gjort lokalförändringar utan att meddela detta till hälsovalsenheten. Följden har blivit att förändringarna inte blivit granskade och godkända. Detta måste bli bättre Förändringar av lokalerna bör granskas och godkännas avseende vårdhygien innan de nya lokalerna tas i anspråk. Som ett underlag till årsbokslutet har en enkät skickats ut till samtliga vårdenheter för att inhämta uppgifter om verksamheten. I enkäten ställdes bland annat frågor om vårdenheten har hygienombud och om enheten följer basala hygienregler enligt SOSFS 2007:19 samt gällande klädregler. Av svaren i enkäten framgår att två vårdenheter saknade hygienombud (två privat drivna vårdenheter) och en vårdenhet följde inte basala hygienregler (offentligt driven vårdenhet). Detta måste åtgärdas omgående. Hälsovalsenheten kommer därför att ta kontakt med berörda vårdenheter och be dem utse hygienombud respektive följa basala hygienregler. Miljöcertifiering Enligt Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande skall alla vårdenheter med mer än fem anställda vara miljöcertifierade enligt ISO 14001, EMAS, eller likvärdigt system senast 36 månader efter avtalstecknandet. Alla av vårdenheterna har idag bedrivit verksamhet mer än 36 månader. Alla privat drivna vårdenheter som har mer än fem anställda, utom Kungsmarkens vårdcentral, är idag miljöcertifierade. Ingen av de offentligt drivna vårdenheterna har ännu blivit miljöcertifierade. Arbetet med att bli miljöcertifierade har påbörjats, men någon certifiering har ännu inte skett. Denna utan beräknas vara genomförd under Katastrofberedskap Enligt den enkät som skickats ut till samtliga vårdenheter har 18 av 21 vårdenheter framtagit en kris och katastrofplan för sin vårdenhet. De vårdenheter som ännu inte tagit fram en plan är privat drivna och tillhör de vårdenheter som har bland det lägsta antalet förtecknade. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 71(101)

72 De vårdenheter som kan bli aktuella för att göra insatser vid en stor olycka eller katastrof har också tagit fram aktionskort för nyckelbefattningarna. Säkerhet Vårdenheterna skall tillhandahålla en säker och trygg miljö för patienter, besökare och anställda. Hot och risker ska identifieras och brandskyddet skall gås igenom kontinuerligt. Dessa områden blir genomgångna i samband med lokalinspektionerna och vid verksamhetsbesöken. Samtliga vårdenheter har tagit fram reservrutiner för elavbrott, telefonavbrott och It-avbrott. När det gäller vattenavbrott har 17 av 21 vårdenheter tagit fram reservrutiner. Finansiell uppföljning De privata vårdenheternas finansiella förutsättningar m.m. följs upp via regelmässig bevakning. Dialogmöten Hälsovalsenheten har regelbundna dialoger med ledningen för vårdenheterna för utbyte av information och diskussion om verksamhetsangelägna frågor. Under 2013 har fem dialogmöten genomförts, tre på våren och två på hösten. Målgruppen är verksamhetsledningen för samtliga vårdcentraler. Dialogerna har bland annat kommunicerat aktuella utvecklingsområden inom landstinget t ex. nationella satsningen för äldres hälsa, utvecklingen av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet samt uppdraget till vårdcentralerna I samband med att ersättningssystemet utvecklades under våren genomfördes dessutom särskilda s.k. hälsovalsråd där intresserade verksamhetschefer från vårdenheterna medverkade. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 72(101)

73 Mål som inte redovisas Under kvalitetsområde Jämlik hälso- och sjukvård finns två mål som inte redovisas i denna uppföljning. Mål: En god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen är en ledstjärna för svensk hälso- och sjukvård. Målet följs upp genom följande indikatorer att landstinget följer upp graden av jämlik hälso- och sjukvård i Blekinge genom den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor att landstinget i sin uppföljning uppmärksammar genderperspektivet där detta är möjligt Undersökningen Hälsa på lika villkor genomförs varje år av Folkhälsomyndigheten. Vart tredje år har landstinget valt att göra en fördjupad undersökning (d.v.s. ett större urval). Nästa fördjupade undersökning genomförs våren Bearbetningen och redovisningen av landstingets resultat genomförs av Planerings- och Utvecklingsavdelningen och en ny Folkhälsorapport Blekinge 2014, kommer att sammanställas och redovisas så fort landstinget får tillgång till materialet, vilket troligen blir närmare årets slut. I de ordinarie mätningarna har Blekinge ett mycket blygsamt urval, varför detta inte redovisas. Mätningarna redovisas på Folkhälsomyndighetens hemsida om man är intresserad av att följa dem varje år. Landstinget har ambitionen att mäta samtliga förekommande mål ur ett genusperspektiv där detta är möjligt. För att ur ett genusperspektiv beskriva och analysera ex. läkemedels- och hälso- och sjukvårdskonsumtion på primärvårdsnivå, krävs dock djupgående analyser för att det skall bli en sanningsenlig och meningsfull redovisning. Det krävs kompletterande datainsamling och vetenskaplig kompetens för analysen. Detta bedöms inte möjligt att genomföra inom Hälsovalsenhetens verksamhetsområde. Frågan bör lyftas hur detta kan/bör hanteras inom landstinget. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 73(101)

74 Ekonomirapport Sammanfattning finansiell del Där inget annat anges avser kommentarer i texten perioden januari december Redogörelsen avser de transaktioner som genomförs inom Hälsoval Blekinge, basenhet 225. Nettoresultatet per den sista december är 560,2 mnkr för Hälsoval Blekinge, basenhet 225. Det är en positiv avvikelse mot budget med 2,2 mnkr. De största avvikelserna mot budget är pott för oförutsedda kostnader (+1,9 mnkr), hälso- och sjukvårdspeng (+1,6 mnkr) samt privata vårdgivare med ersättning enligt nationell taxa (-1,5 mnkr). Ekonomisk rapport, FR1, se bilaga 3. - Totalt Nettoresultatet 2013 är för basenhet 225, Hälsoval Blekinge per sista december 560,2 mnkr. Utfallet är en positiv avvikelse i förhållande till budget med 2,2 mnkr. Utfall för 2012 var 575,1 mnkr. - Intäkt Under 2013 har på basenhet 225, Hälsoval Blekinge bokförts intäkter om +1,0 mnkr. Inom kontoslaget intäkter ingår poster som rör omhändertagande av asylsökande, hälsosamtal och tolk. Dels kostnader för basenhet 225 för ersättning till Blekinges vårdcentraler för omhändertagande av asylsökande samt patienter i behov av hälsosamtal och tolk, dels intäkter motsvarande tidigare nämnda kostnader i form av statsbidrag. Anledningen till att det är en omvänd siffra på intäkter för Hälsoval Blekinge beror på att kostnaden för omhändertagande av asylsökande vid vårdcentralerna i Blekinge är högre än det statsbidrag som fördelas ut inom Landstinget Blekinge. - Personal För 2013 har 1,8 mnkr bokförts som kostnader för personal. Detta utfall avser helt verksamhet FoU. - Drift Kostnaden totalt för drift av basenhet 225 är för januari till december 557,4 mnkr. De största posterna i ovan driftskostnad är hälso- och sjukvårdspeng (443,8 mnkr), läkemedelspeng (127,3 mnkr), underhållsavtal, serviceavtal (t ex. Affärssystem och IT-plattform för vårdenheterna) (6,6 mnkr) samt patientavgifter (-26,8 mnkr). - Avvikelse mot budget De största avvikelserna mot budget januari till december 2013 är pott för oförutsedda kostnader (+1,9 mnkr), hälso- och sjukvårdspeng (+1,6 mnkr) samt privata vårdgivare med ersättning enligt nationell taxa (-1,5 mnkr). Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 74(101)

75 - Jämförelse med föregående år Utfallet för januari-december 2013 är -14,9 mnkr lägre än för motsvarande period I jämförelse mellan åren är de största skillnaderna kostnader för hälso- och sjukvårdspeng, övriga tjänster, ST-läkarbidrag samt läkemedel. Kostnaden för hälso- och sjukvårdspengen är 17,2 mnkr högre januari till december 2013 jämfört med Det beror dels på en indexuppräkning av hälso- och sjukvårdspengen med 2,0 % men även på att Blekinges vårdenheter inför 2013 gavs ett utökat kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel. På helår motsvarar detta utökade kostnadsansvar 8 mnkr. Från och med 2013 har budget och kostnadsansvar för konvalescens flyttats till annat ansvar. För 2012 var utfallet för konvalescens 0,6 mnkr. Under 2013 belastades inte Hälsoval Blekinge med kostnad för Övriga tjänster (t ex. utnyttjande av personal inom Ledningsstöd, Hälsovalsenheten och Barnhälsovårdsteam) vilket har gjorts under tidigare år. Den bokförda kostnaden för Övriga tjänster var 7,6 mnkr för bokslutsåret Från och med 2013 har budget och kostnadsansvar för ST-läkare (ST-läkarbidrag och STutbildning) flyttats till annat ansvar. Den bokförda kostnaden för ST-läkarbidrag och STläkarutbildning var 10,6 mnkr respektive 0,5 mnkr för Kostnaden för läkemedel är 14,2 mnkr lägre januari till december 2013 än under motsvarande period Detta beror på att budget för 2013 är lägre än för Rullande 12 Diagramet över nettokostnaden totalt för Hälsoval Blekinge visar en nedåtgående kurva under Det beror framförallt på följande: att budget för läkemedelsanslag har sänkts 2013 jämfört med 2012 Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 75(101)

76 att budget för ST-läkarbidrag och utbildning för ST-läkare har flyttats till annat ansvar från och med 2013 att budget för konvalescens har flyttats till annat ansvar från och med 2013 att den internt debiterade kostnaden för 2013 för övriga tjänster inte är utlagda med motsvarande belopp som 2012 att hälso- och sjukvårdspengen inför 2013 höjdes med 91 kr per poäng eliminerar till viss del effekten av ovan poster. Ekonomisk rapport, FR5, se bilaga 4. Rapportering kring ekonomiskt resultat Hälso- och sjukvårdspeng Vårdgivare inom Hälsoval Blekinge får månadsvis ersättning från Landstinget Blekinge i form av en hälso- och sjukvårdspeng för att bedriva verksamhet vid sin vårdenhet. Hälso- och sjukvårdspengen är avsedd att täcka alla kostnader för all hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå till de medborgare som valt vårdenheten i enlighet med grunduppdraget. De eventuella tilläggsuppdrag som vårdgivaren åtar sig utöver grunduppdraget ersätts i särskild ordning. Hälso- och sjukvårdspengens storlek beror på de förtecknades ålder. Förtecknade är de personer som valt vårdenheten eller som bor inom vårdenhetens närområde utan att ha gjort ett eget val av vårdenhet. Olika åldersintervall ger olika poäng och därmed också en differentierad hälsooch sjukvårdspeng per medborgare. Den totala ersättningen per poäng och år under 2013 är kronor exklusive moms och kronor inklusive kompensation för moms. Privat drivna vårdenheter erhåller ersättning inklusive kompensation för moms. Följande ersättningar ges per åldersgrupp och förtecknad medborgare: Åldersintervall Poäng Ersättning/individ exkl. momskompensation Ersättning/individ inkl. momskompensation 0-6 år 1, kronor kronor 7-39 år 0, kronor kronor år 1, kronor kronor år 2, kronor kronor över 75 år 2, kronor kronor Uppgifterna som ligger till grund för beräkningen av hälso- och sjukvårdspengen hämtas från listningssystemet den 20:e i månaden innan utbetalningen sker. I april 2012 gjordes en simulering över hälso- och sjukvårdspengens totala storlek i Blekinge för I simuleringen har man utgått från den befintliga åldersstrukturen i Blekinge och tagit hänsyn till uppskattad in- och utflyttning samt födelse och dödsfall under perioden utifrån uppgifter från SCB. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 76(101)

77 Den hälso- och sjukvårdspeng som räknades fram i simuleringen för 2013 var 445,4 mnkr. Simuleringen grundade sig på att kostnaden för hälso- och sjukvårdspengen skulle vara ökande under året, då befolkningen som grupp i Blekinge beräknades bli äldre. Utfallet av hälso- och sjukvårdspengen enligt ersättningssystemet är 443,8 mnkr för perioden januari till december 2013 (offentligt driven primärvård 340,8 mnkr, privat driven primärvård 103,0 mnkr) och möter väl den gjorda simuleringen. Avvikelsen i förhållande till simuleringen är +1,6 mnkr eller 0,4 procent. Kostnadskontrollen kan därmed sägas vara god. Utfallet för motsvarande period 2012 var 426,6 mnkr. Ökningen på 17,2 mnkr beror dels på en indexuppräkning av hälso- och sjukvårdspengen med 2,0 % men även på att Blekinges vårdenheter inför 2013 gavs ett utökat kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel. På helår motsvarar detta utökade kostnadsansvar 8 mnkr. Dock kompenserades inte vårdcentralerna i Blekinge för befolkningens beräknade åldersutveckling vid beräkning av hälso- och sjukvårdspengen Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December År 2011 offentliga År 2011 privata År 2012 offentliga År 2012 privata Trenden är att det månatligen utbetalade beloppet i form av hälso- och sjukvårdspeng ökar. Denna utveckling fortsätter även under Ökningen är i genomsnitt 26 tkr per månad. Utbetalad hälso- och sjukvårdspeng under 2013 var för januari tkr och för december tkr. Under 2013 har Blekinges befolkning ökat med 415 personer, från till personer. Den sammanräknade poängen baserat på befolkningens ålder ökade med Under samma period 2012 var motsvarande siffror -777 respektive Anledningen till att antalet poäng ökar mer för Blekinges befolkning än vad antalet personer i Blekinge gör beror på att befolkningen i Blekinge blir allt äldre. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 77(101)

78 Under åren är det framförallt för åldersgruppen år man kan se den största förändringen. Ökningen för denna grupp har varit 18 %. Andelen personer i åldersgrupperna 7-39 år och år har minskat under denna period medan andelen personer i åldersgrupperna 0-6 år och 75 år och äldre har ökat. Åldersgrupp Förändring i % Personer, 0-6 år 1 % Personer, 7-39 år -3 % Personer, år -3 % Personer, år 18 % Personer, 75- år 4 % Enligt beräkningar som gjorts är genomsnittspoängen för patienter förtecknade vid privata vårdenheter 1,05 och för patienter förtecknade vid offentliga vårdenheter 1,06. Fördelning mellan olika åldersgrupper vid offentlig respektive privat primärvård framgår av nedanstående diagram. Vid utgången av 2013 var 76,5 % av Blekinges invånare förtecknade vid offentligt driven primärvård. Vid motsvarandet tidpunkt 2012 var 77,6 % av Blekinges invånare förtecknade vid offentligt driven primärvård. För ytterligare information om medborgarnas val inom Hälsoval Blekinge, se vidare i verksamhetsdelen i verksamhetsberättelsen. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 78(101)

79 Avdrag och tillägg från hälso- och sjukvårdspeng Från utbetalad hälso- och sjukvårdspeng har avdrag och tillägg gjorts utifrån Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande och i enlighet med de avtal som ingåtts med respektive vårdenhet. Patientavgifter Förutom dessa avdrag och tillägg har avdrag gjorts för patientavgifter med 26,7 mnkr för 2013 (offentligt driven primärvård 20,3 mnkr, privat driven primärvård 6,4 mnkr) vilket är en positiv avvikelse mot budget med 0,6 mnkr. Andelen avdrag av patientavgifter är något högre vid de privat drivna vårdenheterna än hur förteckningen av patienter ser ut i Blekinge totalt (offentligt driven primärvård 174 kronor/förtecknad patient, privat driven primärvård 180 kronor/förtecknad patient). Denna skillnad kan bero på att antalet besök per förtecknad patient är lägre för offentlig primärvård jämfört med privat driven primärvård (offentligt driven primärvård 2,99 besök per förtecknad, privat driven primärvård 3,26 besök per förtecknad). För ytterligare information, se vidare i verksamhetsdelen i verksamhetsberättelsen. Avdraget för patientintäkter var för ,1 mnkr. Täckningsgrad Täckningsgraden visar hur stor andel av vårdenhetens förtecknade personers konsumtion av öppen hälso- och sjukvård (besök) som tillgodoses hos samtliga enheter inom Hälsoval Blekinge och hos andra vårdenheter på primärvårdsnivå i förhållande till de förtecknade personernas totala konsumtion av all öppen hälso- och sjukvård (besök) inklusive länssjukvård och psykiatri. Målvärdet för täckningsgrad är den genomsnittliga täckningsgraden alla vårdenheter uppnår. Täckningsgraden reglerats månadsvis med en månads fördröjning. Vårdenheter som har en täckningsgrad som överstiger respektive understiger målvärdet erhåller ett tillägg eller avdrag på sin hälso- och sjukvårdspeng enligt Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. När det gäller ekonomisk reglering av täckningsgraden ger resultatet av denna inget avtryck i den ekonomiska redovisningen då de vårdenheter som erhåller ett tillägg finansieras av vårdenheter som erhåller ett avdrag (offentligt driven primärvård -1,4 mnkr, privat driven primärvård +1,4 mnkr). Det ekonomiska utfallet för tillägg och avdrag för täckningsgrad var exakt samma för 2012 som för För ytterligare detaljer kring täckningsgrad, se vidare i verksamhetsdelen i verksamhetsberättelsen. Vård i Blekinge av patienter från annat landsting eller land Ersättning till vårdenheterna i Blekinge för vård av utomlänspatienter uppgår till 6,4 mnkr för 2013 (offentligt driven primärvård 4,7 mnkr, privat driven primärvård 1,7 mnkr) och för vård av utomlandspatienter 0,95 mnkr (offentligt driven primärvård 0,73 mnkr, privat driven primärvård 0,22 mnkr). Privat drivna vårdenheter står för 27,2 % av ersättningen för vård av patienter från annat landsting och för 23,0 % av ersättningen för vård av patienter från annat land. Den kostnad Hälsoval Blekinge har för ersättningarna till vårdenheterna ligger i linje med de intäkter basenhet Hälsoval Blekinge erhåller från andra landsting och Försäkringskassan för dessa typer av vård. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 79(101)

80 Ersättning till de privat drivna vårdenheterna för vård av utomlänspatienter och för vård av utomlandspatienter administreras av Hälsovalsenheten. Ersättning till de offentligt drivna vårdenheterna för denna typ av vård sker bokföringsmässigt direkt via fakturering i Landstinget Blekinge och administreras utanför ansvar För 2012 var ersättning till vårdenheterna i Blekinge för vård av utomlänspatienter 7,1 mnkr för (offentligt driven primärvård 5,1 mnkr, privat driven primärvård 2,0 mnkr) och för vård av utomlandspatienter 1,0 mnkr (offentligt driven primärvård 0,8 mnkr, privat driven primärvård 0,2 mnkr). Privata vårdenheter stod för 28,7 % av ersättningen för vård av patienter från annat landsting och för 18,6 % av ersättningen för vård av patienter från annat land. Vård av patienter folkbokförda i Blekinge som besökt annat landsting Under 2013 har Hälsoval Blekinge gjort avdrag på totalt 7,0 mnkr gentemot vårdenheterna i Blekinge för patienter hemmahörande i Blekinge som besökt andra landsting. Intäkten dessa avdrag innebär för Hälsoval Blekinge, möter kostnaden enligt fakturorna från de landsting som haft besök av personer folkbokförda i Blekinge (offentligt driven primärvård 5,4 mnkr, privat driven primärvård 1,6 mnkr). Något som särskilt bör noteras är ersättningarna mellan landstingen i Sverige. För ett mottagningsbesök i Blekinge på primärvårdsnivå har hemlandstinget debiterats med i genomsnitt 871 kronor per besök under 2013 medan motsvarande besök utanför Blekinge debiterat Landstinget Blekinge med i genomsnitt 965 kronor per besök under var motsvarande siffror 822 respektive 949 kronor. Denna skillnad beror till största delen på att Landstinget Blekinge tillhör de landsting som debiterar lägst avgift för mottagningsbesök av utomlänsinvånare på primärvårdsnivå. Något som särskilt bör beaktas framöver. Trots att Landstinget Blekinge mottagit fler utomlänsbesök på vårdenheterna jämfört med hur många besök Blekinges invånare gjort utanför länet på primärvårdsnivå ger inte detta avtryck i form av större intäkt än avdrag för vårdenheterna. För 2012 gjordes avdrag med 7,1 mnkr gentemot vårdenheterna i Blekinge för gjorda besök i annat landsting av patienter hemmahörande i Blekinge. Patienters besök vid annan vårdenhet inom Blekinge Avdrag för förtecknade patienter som besökt annan vårdenhet inom Blekinge än där de är förtecknade har gjorts med 14,8 mnkr för 2013 (offentligt driven primärvård 13,7 mnkr, privat driven primärvård 1,1 mnkr). Ersättningen till vårdenheter för patienter som är förtecknade vid annan vårdenhet i Blekinge möter så när som på 2 tkr avdraget (offentligt driven primärvård 13,6 mnkr, privat driven primärvård 1,2 mnkr). Anledningen är att det i Blekinge finns ett antal folkbokförda personer som inte kan härledas till någon specifik vårdenhet då dessa personer saknar hemadress inom länet och inte gjort ett aktivt val av vårdenhet. Kostnaden för dessa personers besök hos annan vårdenhet belastar Hälsoval Blekinge. Det man kan se är att det är en större rörlighet mellan de offentligt drivna vårdenheterna vilket kan förklaras med de underleverantörsavtal de offentligt drivna vårdenheterna har tecknat sig emellan gällande rehabiliteringsuppdraget. Liknande avtal finns även inom de privat drivna vårdenheterna men i ringa omfattning. Under 2012 reglerades avdrag och tillägg för förtecknade patienter som besökt annan vårdenhet inom Blekinge än där de är förtecknade med 12,7 mnkr (avdrag, offentligt driven primärvård 11,5 Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 80(101)

81 mnkr, privat driven primärvård 1,2 mnkr) (ersättning, offentligt driven primärvård 11,2 mnkr, privat driven primärvård 1,4 mnkr). Asylsökande Landstinget erhåller statsbidrag för omhändertagande av asylsökande. Statsbidraget fördelas inom vårdverksamheten. Primärvårdens andel tillfaller landstingets centrala anslag för Hälsoval Blekinge och fördelas vidare till enheterna vid omhändertagande av asylsökande. Ersättningen för vård av asylsökande till Blekinges vårdenheter uppgick till 3,4 mnkr för 2013 (offentligt driven primärvård 1,6 mnkr, privat driven primärvård 1,8 mnkr). Bidragsbeloppet hälsoval erhåller för dessa kostnader är för samma period 1,8 mnkr. Det bidrag Lanstinget Blekinge erhåller för vård av asylsökande fördelas ut i landstingets olika verksamheter genom en, utifrån statistik uträknad ( ), fördelningsnyckel. Denna fördelningsnyckel speglar inte var kostnaderna för asylvård genereras. Det innebär att Hälsoval Blekinge inte får full täckning för sina kostnader. Detta underskott ger avtryck som ett positivt belopp vid rubriken Intäkter i FR1. Under 2013 har 47 % av den totalt reglerade ersättningen för vård av asylsökande betalats ut till offentligt drivna vårdenheter och 53 % till privat drivna vårdenheter. En privat driven vårdenhet (Kungsmarkens Vårdcentral) tar hand om ett större antal asylsökande vilket gör att privat drivna vårdenheter som grupp tar ett större ansvar för vård av asylsökande än hur fördelningen av förtecknade patienter ser ut i Blekinge. Vård av asylsökande ökar. Motsvarande siffra under 2012 för vård av asylsökande var 2,9 mnkr (offentligt driven primärvård 1,4 mnkr, privat driven primärvård 1,5 mnkr). Bidragsbeloppet Hälsoval Blekinge erhöll för dessa kostnader var för samma period 1,5 mnkr. För 2011 erhöll Blekinges vårdenheter ersättning med 1,6 mnkr. Även under 2012 reglerades 47 % av den totalt reglerade ersättningen för vård av asylsökande till offentligt drivna vårdenheter och 53 % till privat drivna vårdenheter. Hälsosamtal Ersättning för hälsosamtal som betalas ut via hälsovalet finansieras av statsbidrag från Migrationsverket. Denna typ av transaktion ger inget avtryck i resultatet för Hälsoval Blekinge, basenhet 225. Den reglerade ersättningen för hälsosamtal har varit 1,7 mnkr (offentligt driven primärvård 1,0 mnkr, privat driven primärvård 0,7 mnkr) för perioden. För 2012 var denna ersättning 0,9 mnkr (offentligt driven primärvård 0,44 mnkr, privat driven primärvård 0,45 mnkr). Fördelningen av reglerad ersättning för utförda hälsosamtal under 2013 är 58 % för de offentligt drivna vårdenheterna och 42 % för de privat drivna. Framförallt en privat driven vårdenhet (Kungsmarkens vårdenhet) gör ett större antal hälsosamtal vilket bidrar till att den reglerade ersättningen till privata vårdgivare som grupp är större än hur fördelningen av förtecknade patienter ser ut i Blekinge. Tolk Ersättning till vårdenheterna för att ta hand om patienter i behov av tolk uppgick till 1,6 mnkr för 2013 (offentligt driven primärvård 0,6 mnkr, privat driven primärvård 1,0 mnkr). Avvikelse mot budget är -0,1 mnkr. Fördelningen av ersättning för tolk mellan offentligt drivna vårdenheter och privat drivna vårdenheter är 37 % respektive 63 % under Orsaken till denna överskjutning mot privat Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 81(101)

82 drivna vårdenheter beror till stor del på att en privat driven vårdenhet (Kungsmarkens Vårdcentral) har stor andel förtecknade patienter med behov av tolk. Ersättning under 2012 för tolk var 1,4 mnkr (offentligt driven primärvård 0,6 mnkr, privat driven primärvård 0,8 mnkr). Under 2012 var fördelningen av ersättning för tolk 45 % till offentligt drivna vårdenheter och 55 % till privat drivna vårdenheter. Skyddad identitet Ersättning till vårdenheterna för att ta hand om patienter med skyddad identitet uppgår under 2013 till 0,4 mnkr (offentligt driven primärvård 0,3 mkr, privat driven primärvård 0,1 mkr). Fördelningen av ersättning för vård av patient med skyddad identitet mellan offentligt drivna vårdenheter och privat drivna vårdenheter är 84 % respektive 16 % under Utfallet för skyddad identitet möter väl budget för Under 2012 uppgick denna typ av ersättning till 0,3 mnkr (offentligt driven primärvård 0,28 mnkr, privat driven primärvård 0,05 mnkr). Privata vårdgivare med ersättning enligt nationell taxa Under 2013 var den bokförda kostnaden på basenhet 225, för privata vårdgivare, läkare och sjukgymnaster som har ersättning enligt nationell taxa, 11,4 mnkr. Kostnaden avseende privata vårdgivare med ersättning enligt nationell taxa regleras genom avdrag från hälso- och sjukvårdpengen gentemot respektive vårdenhet för de patienter man har förtecknade och som besökt dessa privata vårdgivare. Det avdrag som gjorts under 2013 gentemot vårdenheterna för förtecknade patienters besök vid privata vårdgivare med avtal enligt nationell taxa uppgår till 12,5 mnkr (offentligt driven primärvård 9,8 mnkr, privat driven primärvård 2,7 mnkr). Anledningen till att avdraget är större är att i detta belopp ingår även avdrag gentemot vårdenheterna i Blekinge för Mörrumsklinikens kostnader för medicinsk service. Vid utgången av 2013 finns två läkare med ersättning enligt nationell taxa i Blekinge. Avvikelse mot budget är -1,6 mnkr totalt för privata vårdgivare med ersättning enligt nationell taxa. En del av avvikelsen avseende läkare och sjukgymnaster med avtal enligt nationell taxa beror på ett bokföringstekniskt problem i samband med inläsning av budget. För 2012 var motsvarande kostnad för privata vårdgivare enligt nationell taxa 11,6 mnkr. Avdrag för förtecknade patienters utnyttjande av privata vårdgivare enligt nationell taxa uppgick 2012 till 12,7 mnkr. (offentligt driven primärvård 9,9 mnkr, privat driven primärvård 2,8 mnkr). KBT I vårdenheternas uppdrag ingår att erbjuda sina förtecknade patienter kognitiv beteendeterapi. Under 2013 har Blekinges vårdenheter erhållit ersättning för kognitiv beteendeterapi med 4,8 mnkr för 2013 (offentligt driven primärvård 2,4 mnkr, privat driven primärvård 2,4 mnkr). Multimodal smärtrehabilitering är ett frivilligt uppdrag för vårdenheterna inom Hälsoval Blekinge. Under 2013 har Blekinges vårdenheter erhållit ersättning för multimodal smärtrehabilitering med 0,5 mnkr för 2013 (offentligt driven primärvård 0,5 mnkr, privat driven primärvård 0 mnkr). Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 82(101)

83 Pengar erhålls från rehabiliteringsgarantin och tillfaller vårdenheterna för genomförda behandlingar genom utbetalning via Hälsoval Blekinge men ger inget ekonomiskt avtryck för Hälsoval Blekinge, basenhet 225. Under 2012 utbetalades ingen ersättning för multimodal smärtrehabilitering då avtal för detta inte fanns tecknat. För 2012 uppgick ersättningen för behandlingar av kognitiv beteendeterapi till 3,1 mnkr (offentligt driven primärvård 2,0 mnkr, privat driven primärvård 1,1 mnkr). En anledning till att ersättningen till Blekinges vårdcentraler var lägre under 2012 än 2013 kan vara att reglerna för reglering av ersättning till Blekinges vårdcentraler ändrades inför Från att ersättningen till och med 2011 reglerades då behandlingen påbörjades, regleras istället ersättningen från och med 2012 då behandling var avslutad. Effekten under 2012 var att få behandlingar ersattes under första kvartalet för Se vidare om vård inom rehabiliteringsgarantin under verksamhetsdelen. Läkemedel, anslag, kostnad samt mål Hälsoval Blekinge utgår från ett decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel, där vårdenheten har kostnadsansvar för de allmänläkemedel som förskrivs till de personer som har valt vårdenheten oavsett om läkemedlet förskrivs på vårdenheten eller av någon annan förskrivare av läkemedel. Läkemedelspengen betalas ut månadsvis till vårdenheterna. Som grund för fördelningen ligger antalet förtecknade personer vid vårdenheten samt deras ålder och kön. Den största delen av läkemedelsanslaget för allmänläkemedel decentraliseras således ut på befolkningsbasis till vårdenheterna. Det läkemedelsanslag som reglerats under perioden möter väl uppsatt budget. Det ekonomiska anslaget för allmänläkemedlen (läkemedelsanslag) uppgick till 130,0 mnkr för Av dessa 130,0 mnkr är 127,0 mnkr medel att reglera som läkemedelspeng och 3,0 mnkr medel avsatta till fördelning av uppnådda läkemedelsmål. För 2012 var det ekonomiska anslaget 144,4 mnkr. Av dessa medel var 2,0 mnkr avsatta till fördelning av uppnådda läkemedelsmål. Den månatligen reglerade ersättningen för läkemedel till vårdenheterna uppgår för 2013 till 127,2 mnkr vilket innebär en kostnad för Hälsoval Blekinge (offentligt driven primärvård 98,1 mnkr, privat driven primärvård 29,1 mnkr). Läkemedelsanslag för blekingar utan listning är 23 tkr för För 2013 är två kvalitetsmål kopplade till målrelaterad ersättning. Kvalitetsmålen som är kopplade till målrelaterad ersättning är total behandling med antibiotika samt förskrivning av sömnmedel till förtecknade > 75 år. Se vidare om kvalitetsmålen under verksamhetsdelen. Målvärdet för läkemedelsmålet total behandling med antibiotika är satt till att vara medelvärdet av antibiotikaförskrivningen för samtliga Sveriges landsting under Fördelningen har skett utifrån antalet förtecknade medborgare, enligt skrivelse i Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. Ersättningen är maximerad, en vårdenhet kan för 2013 som mest erhålla 300 tkr för uppfyllt mål. Tretton vårdenheter har uppfyllt kraven för läkemedelsmålet för antibiotikaförskrivning under 2013, sju av dessa vårdenheter är offentligt drivna och sex privat drivna. Det motsvarar i pengar 1,2 mnkr för offentligt driven primärvård och 0,6 mnkr för privat driven primärvård. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 83(101)

84 Målvärdet för läkemedelsmålet förskrivning av sömnmedel för förtecknade medborgare > 75 år är 10 % minskning av den totala förskrivningen (vårdenhetens egen förskrivning) mätt i DDD 2013 jämfört med Fördelningen har skett utifrån antalet vårdenheter som uppnått målet, enligt skrivelse i Uppdragsbeskrivning och regelbok för godkännande. Ersättningen är maximerad, en vårdenhet kan för 2013 som mest erhålla 200 tkr för uppfyllt mål. Fem vårdenheter har uppfyllt kraven för läkemedelsmålet för sömnmedelsförskrivning under 2013, tre av dessa vårdenheter är offentligt drivna och två privat drivna. Det motsvarar i pengar 549 tkr för offentligt driven primärvård och 366 tkr för privat driven primärvård. Se mer utförligt om mål under redovisningen som avser kvalitetsmål. Genom sin förskrivning av läkemedel får respektive vårdenhet en kostnad. Denna kostnad för läkemedel ställs i relation till anslaget och nettot regleras mot vårdenheten. Läkemedelskostnaden (dvs. vårdenhetens förskrivna läkemedel) för Blekinges alla förtecknade invånare är 121,0 mnkr för Denna kostnad belastar dock inte Hälsoval Blekinge, basenhet 225. Under 2013 har offentligt driven primärvård haft kostnader för läkemedel motsvarande 95,6 mnkr och privat driven primärvård har haft kostnader motsvarande 25,4 mnkr. För 2013 är läkemedelskostnaden för blekingar utan listning 2 tkr och för blekingar som inte får träff vid samkörning ex. pga. skyddad identitet vid tillfället för läkemedelsfakturering 183 tkr. Nettot av läkemedelsanslag och läkemedelskostnad för blekingar utan listning och för blekingar som inte får träff vid samkörning ex. pga. skyddad identitet vid tillfället för läkemedelsfakturering belastar Hälsoval Blekinge med 20 tkr respektive -183 tkr. För 2012 var läkemedelskostnaden för Blekinges vårdenheter 128,2 mnkr. Efter tolv månaders reglering av läkemedelsanslag och läkemedelskostnad gjorde vårdenheterna som grupp en vinst på 6,3 mnkr (offentligt driven primärvård 3,7 mnkr, privat driven primärvård 2,6 mnkr). 14 av vårdenheterna gjorde en vinst. Av dessa är åtta offentligt drivna vårdenheter och sex privat drivna. Vinsten motsvarar 8,5 mnkr för dessa vårdenheter. Sju av vårdenheterna gjorde ett underskott. Av dessa är fem offentligt drivna vårdenheter och 2 privat drivna. Underskottet för dessa vårdenheter motsvarar 2,2 mnkr. Spannet mellan den vårdenhet som gjorde störst vinst mot den vårdenhet som gjorde störst förlust är 2,0 mnkr (+1,5 mnkr respektive -0,5 mnkr). Efter reglering av 2013 års läkemedelsanslag och läkemedelskostnad (6,3 mnkr) samt läkemedelsmål (2,8 mnkr) är den totala vinsten för läkemedel 9,1 mnkr. Offentligt driven primärvård erhåller 4,4 mnkr och privat driven primärvård erhåller 4,7 mnkr av denna vinst. För 2012 motsvarade den totala vinsten för läkemedel 16,2 mnkr (offentligt driven primärvård 10,7 mnkr, privat driven primärvård 5,5 mnkr). Hepatit B-vaccination av barn i riskgrupp Blekinges vårdenheter ersätts för den merkostnad som uppkommer av att vaccinera barn i riskgrupp mot hepatit B jämfört med att vaccinera dessa barn enligt basprogrammet. Under 2013 har 168 tkr reglerats som ersättning till Blekinges vårdenheter för hepatit B-vaccination av barn i riskgrupp. För motsvarande period 2012 var utfallet 138 tkr. Utfallet för hepatit B-vaccination av barn i riskgrupp möter väl budget för Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 84(101)

85 Provtagning för annans räkning Ersättning för provtagning för annans räkning till vårdenheterna uppgår under 2013 till 10,7 mnkr (offentligt driven primärvård 8,4 mnkr, privat driven primärvård 2,3 mnkr). Under 2012 uppgick ersättning för provtagning för annans räkning till 9,6 mnkr. Denna typ av transaktion ger inget avtryck i resultatet för Hälsoval Blekinge, basenhet 225. Medicinsk service Under 2013 har 48,2 mnkr reglerats gentemot vårdenheterna avseende medicinsk service (offentligt driven primärvård 37,3 mnkr, privat driven primärvård 10,9 mnkr). Mot bakgrund av dessa siffror finns ingen anledning att anta en underförskrivning av medicinsk service som är relaterad till privat eller offentligt driven primärvård. Detta då kostnaden för medicinsk service fördelar sig enligt samma förhållande som förtecknade patienter gör. Denna typ av transaktion ger inget avtryck i resultatet för Hälsoval Blekinge, basenhet 225. Fördelningen av nyttjande mellan de olika typerna av medicinsk service är under 2013: Mikrobiologi 8,0 % Klinisk kemi 28 % Patologi 3 % Klinisk fysiologi 12 % Röntgen 48 % Sterilcentralen 1 % Vid jämförelse mellan åren 2012 och 2013 ska beaktas att vårdenheternas kostnad för mikrobiologi ingår i ovan kostnad för medicinsk service för Orsaken är att under 2012 fakturerades Blekinges vårdenheter direkt från Landstinget Kronoberg för utförda analyser för mikrobiologi. Från och med 2013 administreras kostnaden för mikrobiologi av Hälsoval Blekinge. Motsvarande siffra 2012 för medicinsk service, exklusive mikrobiologi, är 45,4 mnkr. Sanktion avseende miljöcertifiering Sanktion avseende miljöcertifiering bidrar till det överskott Hälsoval Blekinge redovisar (+0,3 mnkr). Sanktioner för miljöcertifiering ingick inte i beräkningen av budget för 2013, då arbetet med miljöcertifiering för vårdcentralerna beräknades vara slutfört innan uttag för sanktioner skulle komma ifråga. Övrigt (kostnader inom Hälsoval Blekinge som inte regleras mot vårdenheterna) Landstinget erhåller statsbidrag för behov av tolk vid primärvårdbesök av asylsökande. För 2013 är den fakturerade kostnaden till Hälsoval Blekinge för nyttjande av tolk vid besök av asylsökande på primärvårdsnivå 0,5 mnkr. Denna kostnad möter beloppsmässigt statsbidraget för tolkersättning, asylsökande. Kostnaden för tolk av asylsökande bokfördes 2012 till 0,4 mnkr. Under 2013 uppgår kostnaden för tolktjänst för andra patienter än asylsökanden till 0,6 mnkr vilket avviker positivt mot budget med 0,2 mnkr visade ett utfall på 0,4 mnkr. Transporter av avlidna har ett utfall för perioden på 0,7 mnkr. Avvikelsen mot budget är +0,4 mnkr. Avvikelsen mot budget beror på att fakturerad kostnad minskat i och med att nytt avtal Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 85(101)

86 trätt i kraft inför Kostnaderna för transporter av avlidna som belastade Hälsoval Blekinge var 2012 var 1,1 mnkr. Under 2013 uppgår den bokförda kostnaden för Forskning och Utveckling till 2,0 mnkr. Större delen av detta belopp avser personalkostnader. Detta utfall möter budget exakt var kostnaden för FoU 1,0 mnkr.a - ekonomi Underhållsavtal belastar Hälsoval Blekinge med kostnader om 6,6 mnkr. Det är en interndebitering som administreras av Landstingsservice som även läser in budget för denna post. För motsvarande period 2012 var det debiterade beloppet 5,9 mnkr. Under 2013 har bokförts oförutsedda kostnader med 0,1 mnkr. En del av dessa kostnader avser kompensation till privata vårdgivare för den merkostnad privata vårdgivare har i och med att Region Skåne debiterar privata vårdgivare enligt annan, högre, prislista än prislistan enligt Södra samverkansavtalet som övriga Landstinget Blekinge inklusive offentliga vårdgivare debiteras. Frågan har lyfts och har tagits upp i avtalsgruppen. En annan del av kostnaden för oförutsett avser ersättning till vårdcentraler inom Hälsoval Blekinge för att kompensera för de kostnader för asylpatienter som inte täcks av den ersättning vårdcentralen erhåller för att ta emot en asylpatient. Avvikelse mot budget för finansiering av oväntade händelser under 2013 är +1,9 mnkr. Även för 2012 bokfördes oförutsedda kostnader med 0,1 mnkr. Fokus under perioden I och med ingången av 2014 inför Hälsoval Blekinge ett nytt ersättningssystem. Det nya ersättningssystemet innebär att Blekinges vårdenheter erhåller ersättning i form av ålderskapitering, CNI-ersättning samt BHV-peng mot att tidigare endast erhållit ersättning i form av ålderskapitering. Från och med 2014 ligger ACG till grund för beräkningen av ersättning av ålderskapitering för respektive åldersgrupp. Under 2013 har vårt inre arbete till stor del inneburit att arbeta fram det nya ersättningssystemet. Utifrån resultatet av studiebesök, diskussionsgrupper, tester och analyser har underlag presenterats kontinuerligt för hälsovalsråd, ledningsgruppen för Hälsoval Blekinge samt landstinget Blekinges politiker. Efter beslut om vilken grund den nya ersättningsmodellen skulle utgå ifrån har hälsovalsenheten fortsatt att arbeta med att kontrollräkna, analysera och kvalitetssäkra ersättningsmodellen. Hälsovalsenheten har även arbetat med att ta fram underlag för att informera vårdenheterna i Blekinge om vilken effekt den nya ersättningsmodellen kommer att få för respektive vårdenhet. Hälsovalsenheten har parallellt med ovan nämnda arbete fortsatt att arbeta med utveckling av uppföljning, analys och kvalitetssäkring. Utbetalningsprocessen har fortlöpande förbättrats och underlagen kvalitetssäkrats. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 86(101)

87 Bilaga 1 - Vårdenheter inom Hälsoval Blekinge Offentligt drivna vårdenheter Privat drivna vårdenheter Karlskrona kommun Trossö vårdcentral Tullgårdens vårdcentral Lyckeby vårdcentral Jämjö vårdcentral Rödeby vårdcentral Nättraby vårdcentral Hälsohuset för alla Kungsmarkens vårdcentral Tvings läkarmottagning Ronneby kommun Ronneby vårdcentral Kallinge vårdcentral Bräkne-Hoby vårdcentral Capio Citykliniken Karlshamns kommun Brunnsgårdens vårdcentral Samaritens vårdcentral Läkarhuset i Karlshamn Sölvesborgs kommun Sölvesborgs vårdcentral Valjehälsan Olofströms kommun Olofströms vårdcentral Familjeläkarna i Olofström Läkehjälpen i Olofström Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 87(101)

88 Bilaga 2 - Verksamhetsberättelse för Barnhälsovården (BHV) i Blekinge 2013 Sammanfattning Barnhälsovården i Blekinge fungerar överlag bra. BHV-personalen har adekvat vidareutbildning och basprogrammet följs på de flesta enheter. Tillgängligheten är god. Hembesöken ligger på en fortsatt hög frekvens, både första hembesöket och det vid 8 månaders ålder. Vaccinationsfrekvensen är hög, bland de högsta i landet. 2-månaderssamtalen har ökat något liksom deltagandet i föräldragrupper. Rökningen ligger på ungefär samma nivå som föregående år medan amningen fortsätter att öka något för andra året i rad. Övervikt och fetma ligger på ungefär samma nivå som förra året. Vårdtyngden ligger i Blekinge på samma nivå som föregående år men varierar på vårdcentralsnivå beroende på variation i mängden nyanlända barn och antalet födda barn. Resultaten visas liksom tidigare delvis i form av stapeldiagram. Uppdrag Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, utveckling och trygghet genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnhälsovården i Blekinge skall ge bästa möjliga föräldrastöd, hälsovägledning och hälsoövervakning till barnfamiljerna i Blekinge. Barnhälsovård skall kostnadsfritt erbjudas alla barn 0-6 år i Blekinge. Vårdgivarens åtagande gäller också flyktingbarn, asylsökande, anhöriginvandrade barn, gömda barn och barn med skyddad identitet. Vårdgivarens åtagande omfattar de barn som förts upp på vårdgivarens förteckning. Vårdgivaren ansvarar för verksamheten på barnavårdscentralen. Inom barnhälsovården i Blekinge skall uppdraget genomföras med hög kvalitet och hög kompetens uppdraget kännetecknas av hög tillgänglighet, hög kontinuitet och hög patientsäkerhet personalen ha rätt kompetens och särskild tid för verksamheten verksamheten bedrivas i särskilt anpassade lokaler verksamheten bedrivas skild från sjukvårdande verksamhet, i rum eller tid. Utbildning, fortbildning Sjuksköterska verksam inom barnhälsovården skall ha vidareutbildning inom öppen hälso- och sjukvård eller inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, vilket samtliga BVCsjuksköterskor i Blekinge har. Läkare verksam inom barnhälsovården skall vara specialist i allmänmedicin eller barnmedicin vilket stämmer för samtliga BVC-läkare i Blekinge. ST-läkare i motsvarande specialiteter ska vid arbete inom barnhälsovården ha handledning. Beträffande kompetensutveckling har vårdcentralerna under 2013 erbjudits fortbildning i våld i nära relation och barn som far illa, amning och grunda sunda vanor. En tre dagars STläkarutbildning i barnhälsovård samt två gånger tre dagars introduktionsutbildning har också erbjudits och genomförts. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 88(101)

89 Nätverksträffar har erbjudits vid tre tillfällen under våren och två på hösten. Vårens dagar användes till grundutbildning samt fördjupning i grunda sunda vanor. Höstens nätverksträffar ägnades åt information och diskussion om det kommande nya nationella barnhälsovårdsprogrammet, där samtliga vårdcentraler var representerade. All personal inom barnhälsovården skall delta i regelbunden fortbildning organiserad av BHVteamet. Ett fortbildningsinternat skall erbjudas vart 1½:e år, och genomfördes senast år Mål: Andel personal som genomgått erbjuden lokal BHV-fortbildning (fortbildningsinternat) >90 %. Ej aktuellt för år Vårdtyngd För att upprätthålla kompetens och erfarenhet bör BVC-sjuksköterskan enligt nationella rekommendationer arbeta huvudsakligen med barnhälsovård och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år (motsvarar ca 150 barn totalt under 6 år). BVC-sjuksköterskan behöver enligt nationella riktlinjer 40 arbetstimmar per vecka för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården för 60 nyfödda per år (motsvarar ca 360 barn totalt under år). Vid hög vårdtyngd, beräknat utifrån stor andel barn tillhörande riskgrupp för tuberkulos, hög andel förstagångsföräldrar och/eller hög andel rökande mödrar, bör barnantalet reduceras eller sjukskötersketiden utökas. Vårdtyngd och tjänstgöringsgrad för BVC-sjuksköterskor i Blekinge varierar mellan vårdcentralerna (se nedanstående figurer) Vårdtyngd utifrån förstföderskor, rökande mödrar och riskbarn för tuberkulos. Genomsnittet för Blekinge i rött. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 89(101)

90 3,5 3 2,5 Meddelad tjänstgöringsgrad för BVC-sjuksköterska i blått och beräknad tjänstgöringsgrad utifrån vårdtyngd i rött. 2 1,5 1 0,5 0 Tillgänglighet Hög tillgänglighet är ett ledord inom hälso- och sjukvård, så även inom barnhälsovården. Tillgängligheten till BVC varierar mellan vårdcentralerna. De flesta vårdcentraler har särskild telefontid till BVC-sjuksköterskan alternativt telefonsvarare eller telefonmottagning integrerad med vårdcentralen. Strömmen av listade barn till och från olika vårdcentraler har varierat sedan uppstarten av hälsovalet. Nedanstående tabell visar antal totalt listade barn 0-6 år per vårdcentral dec 2011 och dec Från januari och december 2013 anges listade barn i åldern 0-5 år. Tabellen visar också antal inskrivna barn i barnhälsovården När barnet börjar i förskoleklass lämnar de barnhälsovården och erbjuds istället elevhälsa. I praktiken innebär detta att de flesta barn har sitt sista besök på BVC när de är 5½ år gamla. Tidigare år har barn listade i åldern 0-6,99 redovisats i tabellen nedan. För att bättre överensstämma med verkligheten och de barn vi har inskrivna på BVC redovisar vi från och med januari 2013 istället barn listade i åldern 0-5,99. Under 2013 föddes i Karlskrona 1500 barn och ett antal från Blekinge i Kristianstad. Totalt 9786 barn under 6 år var inskrivna i BHV. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 90(101)

91 Vårdgivare Listade dec 2011 Listade dec 2012 Listade jan 2013 Listade dec 2013 Inskrivna BHV dec 2013 Olofströms VC Familjeläkarna i Olofström Läkehjälpen i Olofström Sölvesborgs VC Valjehälsan Brunnsgårdens VC Samaritens VC Läkarhuset i Karlshamn Ronneby VC Kallinge VC Bräkne Hoby VC Capio Citykliniken Rödeby VC Nättraby VC Lyckeby VC Jämjö VC Tullgårdens VC Trossö VC Kungsmarkens VC Tvings Läkarmottagning Hälsohuset för alla BLEKINGE Verksamhetens innehåll Barnhälsovården i Blekinge skall erbjudas till alla barn 0-6 år och följa FN:s Barnkonvention. Verksamheten har en central roll i folkhälsoarbetet med att främja fysisk och psykisk hälsa, att förebygga ohälsa, att uppmärksamma barn med särskilda behov, att ge stöd i föräldraskapet och att förebygga risker i barnets närmiljö. Vårdgivaren skall särskilt beakta tidig upptäckt av barn som far illa. Vårdgivaren skall ge råd vid ohälsa och sjukdom, behandla enklare åkommor samt vid behov hänvisa till rätt vårdnivå. Arbetet består av generella insatser som når alla, riktade insatser till sårbara grupper och individuellt utformad hjälp till de barn och föräldrar som behöver extra stöd. Barnhälsovårdsarbetet kräver samarbete med andra aktörer kring barnfamiljen. Verksamheten organiseras i form av barnavårdscentral (BVC) och/eller familjecentral och familjen erbjuds besök på mottagningen samt hembesök. För att säkerställa verksamhetens innehåll och kvalitet skall barnhälsovården omfatta: individuellt föräldrastöd föräldrastöd i grupp hälsoövervakning Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 91(101)

92 vaccinationer hälsovägledning samverkan Individuellt föräldrastöd Barnets signaler skall uppmärksammas och samspelet mellan förälder och barn bejakas. Det positiva i föräldraskapet skall förstärkas. Föräldraskapet och den tidiga anknytningen skall uppmärksammas och stödjas. Familjer i behov av särskilt stöd kan behöva besök utöver det som erbjuds i basprogrammet. Under flera år har fortbildning om barn som far illa genomförts förts BHV-personal. Antalet barn som BHV-personal haft kontakt med sociala myndigheter om, har successivt ökat för att numera ligga kring 100 barn. Antalet anmälningar har dock varit konstant kring ca 15 st. I år har antalet anmälningar ökat till 31medan antalet kontakter är 84. Totalantalet barn där sociala myndigheter på olika sätt varit inblandade är därmed ungefär det samma som föregående år. Särskilt stöd, med uppföljande besök, skall ges till mödrar som vid 2-månaderssamtalet med EPDS-screening visar sig ha depressiva symtom. Antalet 2-månaderssamtal med EPDS-screening har ökat något jämfört med förra året men andelen skiljer sig en del mellan vårdcentralerna (se nedanstående figurer). Handledningen för BVC-sjuksköterskor initierades i samband med 2-månaderssamtalets införande och har även kommit att omfatta handledning kring föräldrastöd i grupp, anknytning och andra angelägna frågor inom barnhälsovården. 96 % av sjuksköterskorna har erhållit handledning vilket är något högre än föregående år. Mål: Resultat: Andel sjuksköterskor som fått handledning >90 % 96 % 120 Frekvens 2-mån-samtal av antalet födda. Kvalitetsgräns 75 % i rött Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 92(101)

93 Hembesök är på många sätt en överlägsen arbetsmetod. Alla nyblivna föräldrar skall inom två veckor efter barnets födelse erbjudas hembesök av BVC-sjuksköterskan. Även föräldrar till nykomna adoptivbarn skall erbjudas hembesök. Vid 8 månaders ålder skall också hembesök erbjudas. Hembesök skall i övrigt användas frikostigt vid behov. Frekvensen av både första hembesök och hembesök vid 8 månaders ålder är hög med några enstaka undantag. Hembesöken är högprioriterade på de flesta vårdcentraler Frekvens första hembesök. Kvalitetsgräns 90 % i rött Frekvens 8-mån hembesök. Kvalitetsgräns 80 % i rött Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 93(101)

94 Föräldrastöd i grupp Alla nyblivna föräldrar skall erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet (Riksdagsbeslut 1979, SOU 1997:161). Inom barnhälsovårdens ram skall föräldragrupperna förläggas under spädbarnsåret men grupper kan även erbjudas i högre ålder. Detta kan ske i samarbete med exempelvis förskolan. Målet med föräldrastöd är att ge kunskap om barns behov och rättigheter, stärka föräldrar i sin föräldraroll samt ge möjlighet till kontakt och gemenskap. Innehållet styrs dels av föräldrarnas behov, dels av sjuksköterskans hälsoinformationskrav. Särskilda riktlinjer för föräldrastöd i grupp i barnhälsovården Blekinge, finns utarbetade som stöd för verksamheten. Under året har de flesta nyfödda ( % på de olika vårdcentralerna) erbjudits föräldrastöd i grupp. Andelen som deltagit har ökat något sedan föregående år, men frekvensen av deltagande i föräldragrupp varierar i länet från 5 % - 94 % (se nedanstående figur). Det är bara 6 vårdcentraler som når upp till kvalitetsmålet 75 %. Andelen pappor som deltar är i nivå med föregående år Frekvens som delt i f-grp av antalet erbjudna. Kvalitetsgräns 75 % i rött. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 94(101)

95 Hälsoövervakning Alla barn skall erbjudas ett hälsoövervakningsprogram inkluderande förebyggande hälsovård och som innefattar regelbunden sjuksköterskekontakt och läkarundersökningar enligt barnhälsovårdens basprogram i Blekinge. Hälsoövervakningens mål är att så tidigt som möjligt upptäcka avvikelser i hälsa och utveckling. Syftet är att barnet skall botas eller att sekundära funktionshinder skall förebyggas. BHV-enhetens dokument Identifiering av hälsoproblem inom barnhälsovården skall följas. Vid 4-årsbesöket mäts BMI på alla barn för att tidigt identifiera barn med övervikt och fetma. Dessa barns föräldrar skall sedan erbjudas riktad hälsorådgivning och vid behov remitteras vidare barn var på 4-årsbesök under Av dessa hade 10,8 % övervikt eller fetma, vilket är samma siffra som föregående år Frekvens övervikt i blått och fetma i rött Vaccinationer Vaccinationer skall erbjudas enligt Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn (SOSFS 2006:22 med ändringar). Barn tillhörande riskgrupp avseende tuberkulos och hepatit B skall identifieras och få ordination på dessa vaccinationer. Barn som av olika skäl inte fått vaccinationer enligt det Nationella barnvaccinationsprogrammet och programmet för barn tillhörande ovanstående riskgrupp, skall erbjudas dessa vaccinationer, så att barnen, när de kommer till Skolhälsovården, i möjligaste mån är fullvaccinerade. Anslutningen till det allmänna vaccinationsprogrammet övervakas genom årlig insamling av vaccinationsstatistik från alla barnavårdscentraler i landet. Uppgifter lämnas i januari månad varje år beträffande vaccinationsstatus hos de barn som under föregående kalenderår fyllt två år. Denna nationella statistikinsamling blir bearbetad först under våren/sommaren, vilket innebär att vi ännu inte kan jämföra Blekinges vaccinationsstatus med rikets. Senaste årens mätningar har Blekinge haft bättre vaccinationstäckning än riksgenomsnittet avseende både DTP-Polio-Acthib och MPR. Nedan redovisas uppgifter insamlade i januari 2014 om barn födda Vaccinationstäckningen är något högre än föregående år. (Avseende vaccinationstäckning riskgrupp för tuberkulos, se nedanstående figur). Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 95(101)

96 Mål Resultat Vaccinationstäckning DTP-Polio-Acthib >99 % 99,3 % Vaccinationstäckning pneumokockvaccin >99 % 98,4 % Vaccinationstäckning MPR >99 % 98,7 % Vaccinationstäckning riskgrupp tbc (18,2 % av befolkningen) >99 % 95,4 % Vaccinationstäckning riskgrupp hepatit B (18,2 % av befolkningen) >99 % 100 % Frekvens riskbarn för tbc i blått, frekvens tbc-vacc för dessa i rött. Kvalitetsgräns 99% Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 96(101)

97 Hälsovägledning Alla föräldrar skall erbjudas hälsovägledning. Områden som skall behandlas är barns utveckling, behov och rättigheter, amning, kost, fysisk aktivitet, olycksfallsprofylax, alkohol, tobak, tandhälsa, lekmiljö samt relations- och samlevnadsfrågor. Råd skall även ges kring egenvård av enklare sjukdomstillstånd. Samtalet utgår från den enskilda familjens kunskap och behov och utformas med respekt för föräldrarnas delaktighet och självbestämmande. Manualen Grunda sunda vanor kan användas som stöd i hälsovägledningen. Socialstyrelsens amnings- och tobaksstatistik bland gravida och spädbarnsföräldrar för 2010 visade att andelen barn i Blekinge som utsattes för rökning i familjen fortsatt att öka, från 13,5 % till 13,9 % vid 0-4 veckors ålder och från 14,1 % till 14,8 % vid 8 månaders ålder. Blekinge låg över riksgenomsnittet samtidigt som frekvensen rökning hos föräldrar i riket sjönk. Statistiken insamlad januari 2013 avseende barn födda 2011, visar att andelen barn som utsätts för rök i familjen äntligen sjunker; till 12,2 % vid 0-4 veckors ålder och 14,0 % vid 8 månaders ålder. Årets insamling avseende barn födda 2012 visar 12,8 % resp. 13,5 %. Skillnaderna mellan vårdcentralerna är stor. Antitobaksbudskapet är fortfarande viktigt! Frekvens barn 0-4 v som utsätts för tobaksrök i blått. Frekvens barn 8 mån som utsätts för tobaksrök i rött. Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 97(101)

98 Amning är en viktig frisk- och skyddsfaktor för såväl barnet som modern. SOSFS 2008:33 beskriver kraven på information om amning respektive modersmjölksersättning till dem som vårdar spädbarn. Amningssituationen i landet följs genom årlig statistikinsamling. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige hög även om den sjunkit senaste åren. Senaste åren har Blekinge legat bland de län som har lägst amningsfrekvens i landet vid 2, 4 och 6 månaders ålder. Resultatet för barn födda 2012 fortsätter att förbättras. Frekvensen barn som ammas helt och/eller delvis har nu ökat för andra året i rad Amningsfrekvens, helt+delvis, vid 2 mån (blått), 4 mån (rött) och 6 mån (grönt) Samverkan Vårdgivaren skall aktivt medverka till att utveckla fungerande samarbetsformer med olika aktörer i verksamheter kring barnfamiljen. BHV-sjuksköterskan behöver ha regelbunden kontakt med förskolorna och dagbarnvårdarna. Stödinsatser kan organiseras genom samverkan med skola, mödrahälsovård, socialtjänst, barn- och ungdomsklinik, tandvård, barn- och ungdomspsykiatrisk klinik och barnhabilitering. Samverkan och samarbete kan vara av både generell och individuell natur. Föräldrarna skall informeras och samtycka till alla kontakter som tas på individnivå. På alla vårdcentraler deltar BHV-sjuksköterskor i tvärsektoriella samverkansgrupper. Avslutning Varje vårdgivare kommer att få sin egen statistik att jämföra med Blekinges. Dessa resultat kommer sedan att diskuteras vid uppföljningsbesök under våren Karlskrona Hans Edenwall BHV- överläkare Johanna Tell BHV-samordnare Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 98(101)

99 Bilaga 3 - Formulär FR1 Verksamhetsberättelse 2013 Hälsoval Blekinge 99(101)

Granskning av Hälsovalet i Landstinget Blekinge. Revisionsrapport På uppdrag av revisorerna i Landstinget Blekinge

Granskning av Hälsovalet i Landstinget Blekinge. Revisionsrapport På uppdrag av revisorerna i Landstinget Blekinge Granskning av Hälsovalet i Landstinget Blekinge Revisionsrapport På uppdrag av revisorerna i Landstinget Blekinge Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2 INLEDNING... 6 2.1

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm Uppföljning 2014 Vår Vårdcentral Katrineholm Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014 Primärvårdsforum Fjällstugan 6 november 2014 Dagens program Ny patientlag 1177 Förebyggande folkhälsoarbete Systematiskt förbättringsarbete Frågor och svar Ansökningsprocessen Justeringar i förfrågningsunderlaget

Läs mer

Regel: Listning inom hälsoval

Regel: Listning inom hälsoval Regel: Listning inom hälsoval Syfte Fastställa vilka regler och principer som gäller för medborgarens val i hälsoval. Mål Alla ansvariga för listning i primärvården känner till och följer de regler och

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral 1 (15) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral Gäller fr o m 2014-01-01 Senast uppdaterad: 2014-03-17 Uppdaterad information

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Bilaga Ersättning 2014

Bilaga Ersättning 2014 Diarienr1 (14) Bilaga Ersättning 2014 Utgångspunkten för ersättningen är att det skall råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Översikt över de taxekoder som kan användas vid rapportering av öppenvårdsbesök. För de flesta vårdgrenar

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Mariefred

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Mariefred Uppföljning 2014 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2015. Dnr: 2014/0296. Version 8.0, beslutad LS 2014-06-02 rev.

Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2015. Dnr: 2014/0296. Version 8.0, beslutad LS 2014-06-02 rev. Dnr: 2014/0296 Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 Version 8.0, beslutad LS 2014-06-02 rev. LS 2014-11-10 beslutad LF 2014-06-16 rev. LF 2014-11-24 Uppdragsbeskrivning och regelbok

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2016

Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2016 Dnr 2015/00180-1 Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2016 Version 9.0, beslutad LS 2015-xx-xx Uppdragsbeskrivning och regelbok 2 Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge

Läs mer

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Oxelösund

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Oxelösund Uppföljning 2014 Vårdcentralen Oxelösund Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå

Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå Hälsa Sjukvård Tandvård Uppföljning april 2008 Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 Bilaga 1 Dnr: 2014/0296 Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 Version 7.2, beslutad 2014-06-xx LS 2014-06-xx LF Uppdragsbeskrivning och regelbok Innehållsförteckning 1 Om Landstinget

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Primärvårdens uppdrag

Primärvårdens uppdrag 2012-07-24/BA Primärvården Skåne den offentliga primärvården med bland annat vårdcentraler, barnavårdscentraler, ungdomsmottagningar, distriktssköterskemottagningar, psykosocial verksamhet och rehabilitering.

Läs mer

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL 2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning).

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Dialogmöte Hälsovalskontoret. Gävle Brömssalen 2014-09-16 Bollnäs folkhögskola 2014-09-17

Dialogmöte Hälsovalskontoret. Gävle Brömssalen 2014-09-16 Bollnäs folkhögskola 2014-09-17 Dialogmöte Hälsovalskontoret Gävle Brömssalen 2014-09-16 Bollnäs folkhögskola 2014-09-17 Dagordning Dialogmöte september 2014 Nytt i Hälsovalshandbok 2015 Berit Fredricsson Ersättningar Sten Skelander

Läs mer

Stockholms läns landsting Avtal STI-mottagningar - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Stockholms läns landsting Avtal STI-mottagningar - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning 1 (10) Avdelningen för Närsjukvård Enheten för barn, kvinnor, unga och asyl Stockholms läns landsting Avtal STI-mottagningar - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning RFSU,

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av den interna kontrollen. Leif Johansson. Primärvårdsnämnden i Laholm 2004-10-04

REVISIONSRAPPORT. Granskning av den interna kontrollen. Leif Johansson. Primärvårdsnämnden i Laholm 2004-10-04 REVISIONSRAPPORT Granskning av den interna kontrollen Primärvårdsnämnden i Laholm Leif Johansson 2004-10-04 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Bakgrund...3 1.3 Syfte och metod...3

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Sammanställning av ändringar. Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2016. Dnr 2015/00180-1. Version 9.0, beslutad LS 2015-xx-xx

Sammanställning av ändringar. Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2016. Dnr 2015/00180-1. Version 9.0, beslutad LS 2015-xx-xx Dnr 2015/00180-1 Sammanställning av ändringar Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2016 Version 9.0, beslutad LS 2015-xx-xx Uppdragsbeskrivning och regelbok 2 Sammanställning ändringar

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler Bilaga Listningsregler Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LISTNINGSREGLER 3 1.1 MEDBORGARENS ÅTAGANDE 3 1.2 PRINCIPER FÖR MEDBORGARENS VAL 3 1.2.1 Särskilt boende 3 1.2.2 Rätt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Gnesta Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Strängnäs

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Strängnäs Uppföljning 2014 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering 1 (10) Särskilda vårdfrågor Individuella vårdärenden Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering - rapporteringsanvisning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Trosa Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

6.1 Ekonomiska förutsättningar i Primärvårdsprogrammet 2016

6.1 Ekonomiska förutsättningar i Primärvårdsprogrammet 2016 1 (7) 6.1 Ekonomiska förutsättningar i Primärvårdsprogrammet 2016 2 (7) 6.1 Ekonomi 6.1.1 Inledning Detta dokument beskriver uppbyggnad och innehåll i den modell för ekonomisk ersättning som fastslagits

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2007

Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2007 2008-06-26 Vårdval Halland - Utvärderingsrapport Gert Paulsson Ekonomihögskolan Lunds universitet 1 Förord Vårdval Halland infördes den 1 januari och innebär en omfattande reformering av närsjukvården

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Gnesta 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Verksamhetens

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer