Kunskapens väg. Implementeringsforskning WHO (2004)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapens väg. Implementeringsforskning WHO (2004)"

Transkript

1 Kunskapens väg Implementeringsforskning FoU-dag Landstinget Sörmland Lars Wallin Karolinska Institutet från forskning till användning Evidens framtagen genom forskning Utveckla policies och riktlinjer Granska och sammanställa evidensen Klinisk tillämpning Lancet, March 5, % av alla patienter erhåller inte vård i enlighet med aktuell vetenskaplig kunskap 20-25% av vården är onödig eller potentiellt skadlig Grol & Grimshaw, Lancet million neonatal deaths/year 4 million stillbirths/year 0.5 million maternal deaths/year Klyftan teori-praktik Infections 36% Preterm birth 27% Asphyxia 23% 16 interventions with proven efficacy Universal implementation could avert % of all neonatal deaths worldwide. WHO (2004) för att förbättra folkhälsan måste det bli en ökad tonvikt på att översätta kunskap till handling genom att överbrygga gapet mellan vad vi vet och vad som faktiskt görs Vad vet vi om framgångsrika sätt att bedriva implementeringsarbete? 1

2 Översikt strategier Adapted from Grol & Grimshaw (2003) Dissemination/educational strategies Educational materials Mixed effects Conferences, courses Mixed effects Education different strategies Mixed effects Educational outreach visits Effective Mass media campaigns Mostly effective Social interaction strategies Interactive small-group meetings Mostly effective Feedback on performance Mixed effects Opinion leaders Mixed effects Multiprofessional collaboration Effective Decision-support strategies Reminders Mostly effective Computerized decision support Mostly effective Organizational strategies Computers into practice Mostly effective Substitution of tasks Mixed effects Total quality management/quality improvement Limited effects Financial interventions Effective Patient-oriented strategies Patient-mediated interventions Mixed effects Implementering av kliniska riktlinjer Grimshaw JM, Thomas RE, MacLennan G, Fraser C, Ramsay C, Vale L et al. Effectiveness and efficiency of guideline dissemination and implementation strategies. Health Technol Assess Förbättringar i 86% av studierna Måttliga (5-10%) till moderata (10-20%) förbättringar Ej underlag för att dra slutsatser om kostnadseffektivitet Effekt olika strategier (singel interventioner) Utbildningsmaterial (8%) Utbildningsmöten (tveksam effekt) Audit and feedback (7%) Patientinriktade interventioner (20%, spec prevention) Reminders (14% förbättring) Multifaceterade interventioner (6%) Inget samband mellan antal interventioner och effekter En strategi som fungerar i en miljö/studie fungerar inte i en annan Otillräcklig kunskapsbas för att stödja beslut om implementering Guideline implementation in allied health professions Systematic review 14 studies (8 on pharmacists) In most studies small intervention effect (process and patient outcomes) Interventions: education materials (5), education meetings (7), reminders (3), educational outreach (2), audit and feedback (1), opinion leaders (1).. 10 focused on educational interventions 6 single, 7 multi-faceted interventions no difference in effect Effects of the same intervention varied across trials Conclusion: no evidence to support a set guideline implementation strategy Hakkenes &Dodd 2008, QSHC Implementation strategies in nursing Non systematic review IJNS Wallin studies Mostly multi-faceted studies, 19 included educational activities 75-80% of the studies showed no or uncertain effect of the used intervention Implikationer Prioritering av vilka kunskapssammanställningar/ riktlinjer som ska utvecklas och spridas Välj billig och enkel intervention istället för dyr och svår Basera spridnings- och implementeringsstrategi på kunskap om hinder och möjligheter i den kliniska miljön Behövs forskning som ger mer kunskap om hur kontext interagerar med riktlinjer och implementeringsmetod Behövs mer teorianvändning 2

3 Kunskap/forskning Innovationer Personal Individer/grupper Miljöfaktorer Kultur/Klimat Ledarskap Organisation Tid Resurser Intervention (implementeringsstrategi) Förändrat beteende Förändrade rutiner Förbättrade patientresultat ±0 Implementeringsforskning Implementeringsforskning Forskning på forskning Samma designer och metoder som i annan forskning Men andra frågeställningar Effektiva interventionsstrategier? Påverkande faktorer? Teorianvändning? Teori för att arbeta med förändring Diffusion of Innovation Kognitiva teorier (rationellt beslutsfattande) Teorier inom lärande (problembaserat lärande) Motivationsteorier (planerat beteende) Kommunikationsteorier (meddelandet) Socialt lärande/nätverk/påverkan (opinionsledare) Teorier om ledarskap (transformellt ledarskap) Professionell utveckling (prof kunskapsbas) Organisationsrelaterade teorier (TQM, lärande organisation, organisationskultur) Ekonomiska teorier Grol 2007 Stages Awareness Persuasion Decision Implementation Adoption Elements The Innovation Communication Channels Time Social System Influencing factors Attributes of the innovation Individual Organizational 3

4 Bibliometric study Knowledge utilization literature Vad krävs av en innovation för att tillämpas? relativ fördel kompatibel inte för komplex testbar observerbar Eastabrooks 2008 Diffusion of innovations Rogers 2003 innovators early adopters early majority late majority laggards Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS) Culture Leadership Evaluation Context Successful implementation is a function of evidence, context and facilitation Evidence Research Clinical experience Patient experience Local data Evidence-based practice Facilitation Purpose Role Skills Kitson et al, 1998 Rycroft-Malone et al, 2002 Rycroft-Malone et al, 2004 Context dimensions Sample (n) Context dimensions of the PARIHS framework Culture Leadership Evaluation Mean research utilization score

5 Påverkande faktorer (Praxis och Vetenskap ) ledarskap formellt och informellt stöd för lärande/förändring arbetsklimat -t ex öppenhet, tillit, attityder till kunskap feedback återkoppling av vårdresultat till personalen interaktion utrymme för diskussion, påverkan, konsultation delaktighet befogenheter, medinflytande för vårdpersonalen arbetsbelastning ork att ta in ny kunskap och förändra resurser tillgång till kunskapskällor, tid, pengar för lärande flexibilitet möjlighet till spontant kunskapsutbyte, Hur ska detta forskningsområde benämnas? Translating knowledge into practice the exchange, synthesis and ethically sound application of knowledge within a complex system of interactions among researchers and users /CIHR Kunskapsstyrning Kunskapsöverföring Evidensbaserad vård Forskningsanvändning Implementeringsforskning Knowledge Translation Tatroe 2008 Enheten för implementeringsforskning Initiera, driva och stödja projekt som utvecklar kunskap om implementering av evidensbaserad vård Kunskapsöversikter Metodutveckling - mätinstrument Identifiera hinder och möjligheter i vårdmiljön (prediktorer) Interventionsstudier The Barriers Scale 5 återkommande hinder för sjuksköterskor Otillräckligt med tid för att implementera nya idéer Statistik oförståeligt Saknar auktoritet för att ändra rutiner Ej tid för att läsa Miljön ( facilities ) passar inte för implementering The Alberta Context Tool (ACT) Åtta organisations områden som har koppling till kunskapsanvändning 1. Ledarskap 2. Kultur 3. Utvärdering och återkoppling 4. Formell interaktion 5. Informell interaktion 6. Relationer 7. Strukturella och elektroniska resurser 8. Organisatoriska resurser (bemanning, tid, utrymme) LUST - Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro En landsomfattande longitudinell enkätstudie ( ) Följer 3 cohorter sjuksköterskestudenter och de första åren i yrket Ann Rudman 30 mars

6 Användning av forskningsresultat Direkt Konkreta beslut eller vårdhandlingar En direkt tillämpning i en vårdsituation Indirekt Förändrat förhållningssätt Mer upplysande än instruerande Ändrat sätt att tänka kring patienter och situationer Ingen direkt tillämpning Övertalande Övertyga/ utöva påtryckningar Åstadkomma förändring av t.ex. förutsättningar, riktlinjer och vårdens utformning (Estabrooks, 1999) Ann Rudman 30 mars Prevalens av forskningsanvändning efter 1, 2 och 3 år i yrket Forskningsanvändning efter 1 år Forskningsanvändning efter 2 år Forskningsanvändning efter 3 år (EX2004, n=1164) (EX2004, n=1065) (EX2002, n=798) Ann Rudman mars 2010 Låganvändare dominerar ett och två år efter examen - samma cohort Höganvändare är sällsynta ett och två år efter examen samma cohort På alla pass aldrig 32% Direkt Låga Indirekt 24% 14% Övertalande Mycket låga Direkt Indirekt 31% Övertalande På alla pass aldrig Höga Ann Rudman Y1=EX2004 Y2=EX % 55% Ann Rudman Direkt Indirekt Övertalande Y1 5% Y2 5% Interventionsstudier RISCC - Reminder Implementation for Safety in Child Care FIRE Facilitation of implementation of research evidence; RCT in 5 countries Neo-KIP Neonatal knowledge into practice; a community-based trial in Quang Ninh province, Vietnam 6

7 Facilitering en grupprocess Mål Att utvärdera om facilitering på kommunnivå resulterar i förbättrad neonatal hälsa och överlevnad Design Kluster-randomiserad studie Identifiera lokala problem Hitta bra aktiviteter Implementera aktiviteter Evaluera situationen Hypoteser: Facilitering kommer att Studieområde Påskynda identifieringen av lokala hälsoproblem Öka hälsoarbetarnas kunskap Öka användandet av evidensbaserad kunskap Förättra lokala vårdrutiner Förbättra neonatal hälsa och överlevnad 44 interventionskommuner, 46 kontrollkommuner Deltagare och aktiviteter Interventionskommuner 8 Faciliterare 44 Målgrupper Datainsamling Varje faciliterare träffar 5-8 grupper/månad Vilka är faciliterarna i NeoKIP? 8 kvinnor från en kvinnoorganisation som utbildats i 2 veckor: Föreläsningar Interaktiva sessioner Rollspel Test av faciliteringsrollen i riktiga grupper Kontrollkommuner Datainsamling Vilka ingår i interventionsgrupperna? 3 personer från hälsocentret (läkare, barnmorska, sjuksköt.) 2-3 personer från bynivå 2 personer från beslutsfattande positioner i kommunen 7

8 Intervention (implementeringsstrategi) Kunskap/forskning Innovationer Personal Individer/grupper Miljöfaktorer Kultur/Klimat Ledarskap Organisation Tid Resurser Förändrat beteende Förändrade rutiner Förbättrade patientresultat ±0 Implementeringsforskning 8

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering Implementering av forskningsresultat vad vet vi om det? Jönköping 15 november 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder Använda

Läs mer

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du. Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering

Läs mer

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsstrategier n Använda teori n Betydelsen av kontext

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsstrategier n Använda teori n Betydelsen av kontext Introduktion implementeringsforskning Vad och varför? 2013-03-18 Lars Wallin Högskolan Dalarna/Karolinska Institutet Varför? Centrala koncept Implementeringsstrategier Använda teori Betydelsen av kontext

Läs mer

Implementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Implementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna Implementering - möte forskning och praktik Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se n n n n n n n n n n Varför? Centrala begrepp Vad handlar implementering

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap

Läs mer

Vilken fortbildning är r effektiv?

Vilken fortbildning är r effektiv? Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh

Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder A C Eldh 2014-05-08 1 Samarbete mellan University of Warwick [co-ordinator] University

Läs mer

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer? Förbättringsarbete Framgångsfaktorer? Michael Bergström Senior rådgivare, Handläggare Ledamot i Nationella ST-rådet Barnläkare Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation

Läs mer

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik Siw Carlfjord Med Dr IMH, Linköpings universitet To him who devotes his life to science, nothing can give more happiness than increasing the

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om OKTOBER 2013 Svensk sjuksköterskeförening om implementering Ny kunskap, grundad på såväl erfarenhet som forskning, medför att vård- och omsorgsverksamheten utvecklas. En förutsättning för att evidensbaserad

Läs mer

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Implementering - Forskning, teori och

Implementering - Forskning, teori och Implementering - Forskning, teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet Kontakt: siw.carlfjord@liu.se To him who devotes his life to

Läs mer

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016 1 Implementering Mårten Åhström 20 september 2016 Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Omgivning Mottagare Kommunikationslänk Källa Feedback 3 Implementeringens steg Utforskande Inventering

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Hur lyckas man med nya arbetssätt? Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Svensk förening för socialmedicin Läkaresällskapet, Stockholm 29 april 2016 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Definitioner Spridning

Läs mer

Spridning och implementering

Spridning och implementering Spridning och implementering Spridning och implementering Spridningsprocessen Nyckelbegrepp Diskussion Exempel Professionell kunskap Att förbättra system! Förbättringskunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter

Läs mer

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga

Läs mer

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Lyckad implementering; vad säger forskarna? Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering

Läs mer

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas?

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Implementering av nya arbetsmetoder innefattar en process där medarbetare förändrar sitt arbetssätt i linje med den nya metoden (Grimshaw

Läs mer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se

Läs mer

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Lärdom från 50 års implementationsforskning: Det blir aldrig som man tänkt sig!! 2011-09-12 Institutionen för socialt arbete

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda

Läs mer

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

IMPLEMENTERING UPPLÄGG. Vad är implementering och. Per Nilsen Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Linköpings universitet 15 maj 2013

IMPLEMENTERING UPPLÄGG. Vad är implementering och. Per Nilsen Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Linköpings universitet 15 maj 2013 IMPLEMENTERING Per Nilsen Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Linköpings universitet 15 maj 2013 UPPLÄGG Vad är implementering och implementeringsforskning? Varför behövs implementeringsforskning?

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,

Läs mer

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde

Läs mer

Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg

Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg 1 #Förbättringsarbete Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg Ett samarbetsprojekt med Procome gruppen Anne Richter Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi

Läs mer

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta Utvärdering av implementeringsprocessen och behandlingsresultat Anne Söderlund, professor Akademin för hälsa, vård och välfärd,

Läs mer

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

Implementering inom folkhälsoområdet

Implementering inom folkhälsoområdet Implementering inom folkhälsoområdet Hur genomför man en vetenskapligt grundad och genomtänkt implementering av ANDT-förebyggande arbete? Drogfokus Norrköping 22 oktober 2014 nguldbrandsson@folkhalsomyndighetense

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

Facilitering och processtöd

Facilitering och processtöd Facilitering och processtöd Den av psykologförbundet ackrediterade specialistkursen Facilitering och processtöd utgår specifikt från de förkunskaper som psykologen har med sig från teman såsom motivationsfaktorer,

Läs mer

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning

Läs mer

Vad gör EONS egentligen?

Vad gör EONS egentligen? Vad gör EONS egentligen? April 2017 Lena Sharp, Specialistsjuksköterska, Med Dr President Elect, EONS European Cancer Nursing Society (EONS) 33 organisationer är medlemmar från 31 europeiska länder Individuella

Läs mer

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle

Läs mer

Nationell konferens i Logopedi Jönköping

Nationell konferens i Logopedi Jönköping Nationell konferens i Logopedi Jönköping 121115 Boel Andersson Gäre Professor, Futurum Landstinget i Jönköpings län och Jönköping Academy, Högskolan, Jönköping Futurum the Academy for Health and care Det

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering Gunilla Avby, chef FoU Nordväst Stockholm mars 2018 Ingrid Norberg 3 sammanlänkade begrepp implementering förändring lärande 1 Vad kännetecknar

Läs mer

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader

Läs mer

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Chefs- och ledardag, Deplyftet 2018-09-19 ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-09.00 Introduktion till projektet (Håkan) 09.00-09.30 Presentationer

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap?

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap? 1 Hur kan chefer träna färdigheter i och ledarskap? Ett uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-2016 Välkomna! Enheten för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) ledarskap@sll.se

Läs mer

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT

Läs mer

Att använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra?

Att använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra? Att använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra? Ulrica von Thiele Schwarz Professor i psykologi Mälardalens högskola Procome Research Group, Medical Management Centre,

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. Högskoleförordningen) Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett

Läs mer

De längsta resorna görs i vårt eget inre

De längsta resorna görs i vårt eget inre Kvalitetsarbete i ST Kompetenser för den framtida barnsjukvården 20 april 2010 Barnveckan i Jönköping Michael Bergström Projektledare, Läkare Michael.bergstrom@skl.se, Sektionen för hälso- och sjukvård

Läs mer

Effekt av återkoppling och eventuella kompletterande åtgärder på vårdkvaliteten i primärvård.

Effekt av återkoppling och eventuella kompletterande åtgärder på vårdkvaliteten i primärvård. Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 24 sep 2012. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av

Läs mer

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare Susanne Gustavsson Vägen dit. Mariestad Lidköping Skövde Falköping Förbättringskunskap (Batalden & Stoltz, 1993) Stärka patientens ställning i vården

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Git-Marie Ejneborn Looi Sebastian Gabrielsson 12 april 2019 Umeå Mannen med de röda byxorna Återhämtning Klinisk Social

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län 10-6. www.lj.

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län 10-6. www.lj. Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Mikro 10-6 1 System Det ligger i systemets natur att små system bygger upp större system

Läs mer

Evidensbaserad Medicin Ulf Eriksson sept 2013

Evidensbaserad Medicin Ulf Eriksson sept 2013 Evidensbaserad Medicin Ulf Eriksson sept 2013 ulf.eriksson@ltblekinge.se 1 Unsound Research Evidence-Based Medicine Questioning Skills in EBM Evidence Resources Time (substitution) (5) Patient Choice Decision

Läs mer

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Implementering och spridande av kunskap Historisk tillbakablick Optimistiska eran - själv ta del av ny forskning Många metoder som användes

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och

Läs mer

Appendix 2: Analyserade frågor från enkäten. 7 Appendix 2: Analyserade frågor från enkäten

Appendix 2: Analyserade frågor från enkäten. 7 Appendix 2: Analyserade frågor från enkäten Appendix 2: Analyserade frågor från enkäten 7 Appendix 2: Analyserade frågor från enkäten 60 Appendix 2: Analyserade frågor från enkäten 61 Appendix 2: Analyserade frågor från enkäten 62 Appendix 2: Analyserade

Läs mer

Hur bygger man en framgångsrik forskargrupp och ett forskningsprogram

Hur bygger man en framgångsrik forskargrupp och ett forskningsprogram Hur bygger man en framgångsrik forskargrupp och ett forskningsprogram Ingalill Rahm Hallberg, RN, FEANS, FAAN Professor, Lund University vicerektor Vårdalinstitutet 2012-12-09 Erfarenheter från olika uppdrag

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Kunskapsluckor och framtid

Kunskapsluckor och framtid Kunskapsluckor och framtid Lars Wallin Forskningschef Landstinget Dalarna Professor i omvårdnad Högskolan Dalarna Forskningslinjeansvarig för implementeringsforskning vid GPCC Behövs fortsatt forskning

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö Lydia Kwak, docent och forskagruppsledare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,

Läs mer

Studiehandledning. Evidens och implementering i hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng MASTERPROGRAMMET I KLINISK MEDICINSK VETENSKAP.

Studiehandledning. Evidens och implementering i hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng MASTERPROGRAMMET I KLINISK MEDICINSK VETENSKAP. Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS) MASTERPROGRAMMET I KLINISK MEDICINSK VETENSKAP Evidens och implementering i hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Studiehandledning Vårterminen

Läs mer

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården En systematisk litteraturöversikt Juni 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU

Läs mer

forskning pågår Från kunskap till handling Så använder sjukgymnaster forskning Sammanfattning

forskning pågår Från kunskap till handling Så använder sjukgymnaster forskning Sammanfattning forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Från kunskap till handling Så använder sjukgymnaster forskning Åsa Dedering och Lars Wallin Sammanfattning En rad faktorer kan motverka eller underlätta

Läs mer

Design av Deplyftet och aktuell implementeringsforskning. Robert Holmberg och Jens Knutsson. Lunds universitet

Design av Deplyftet och aktuell implementeringsforskning. Robert Holmberg och Jens Knutsson. Lunds universitet Design av Deplyftet och aktuell implementeringsforskning Robert Holmberg och Jens Knutsson Lunds universitet Inledning Under arbetet med att utforma insatserna i Deplyftet har vi utgått från kunskapsöversikter

Läs mer

Förbättringskunskap. 16 september 2015. www.skane.se/kvalitetsutveckling

Förbättringskunskap. 16 september 2015. www.skane.se/kvalitetsutveckling Förbättringskunskap 16 september 2015 www.skane.se/kvalitetsutveckling Se på din verksamhet med andra ögon W. Edwards Deming Gjorde kvalitet till en ledarskapsfråga Fick stor betydelse för utvecklingen

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Axel Wolf Leg. sjuksköterska, Uni.lektor vårdvetenskap Ins=tu=onen för vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet & Sahlgrenska

Läs mer

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling AT-tinget 2014 Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling 09.30 välkomna Program 09.40 förbättringskunskap 10.30 paus 11.00 återkoppling

Läs mer

2/4/2019. Jag har 20 års erfarenhet. Jag har själv sett att det här fungerar. FOU ELLER UOF HUR HÄNGER DET IHOP? HUR HÄNGER DET IHOP?

2/4/2019. Jag har 20 års erfarenhet. Jag har själv sett att det här fungerar. FOU ELLER UOF HUR HÄNGER DET IHOP? HUR HÄNGER DET IHOP? FOU ELLER UOF HUR HÄNGER DET IHOP? FOU ELLER UOF HUR HÄNGER DET IHOP? 4 FEBRUARI 2019 Ulrica von Thiele Schwarz 1,2 1 Mälardalens högskola 2.Procome, Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Sweden

Läs mer