Studiehandledning. Evidens och implementering i hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng MASTERPROGRAMMET I KLINISK MEDICINSK VETENSKAP.

Transkript

1 Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS) MASTERPROGRAMMET I KLINISK MEDICINSK VETENSKAP Evidens och implementering i hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Studiehandledning Vårterminen 2015 Kurskod 3KL015 och 2QA204 1

2 EVIDENS OCH IMPLEMENTERING i Hälso- och sjukvård Kursens innehåll och syfte Syftet med kursen är att ge fördjupad kunskap och ett vidgat perspektiv för att implementering av evidensbaserade metoder och åtgärder samt utvärdering av resultatet kan ske. En sådan kunskap är nödvändig för att säkerställa en evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård. Kursen är indelad i två moment. Moment 1. Evidens och kunskapsöversättning 7,5 hp (Evidence and Knowledge translation) - Kort historik och teoretisk grund för evidensbegreppet - Tillvägagångssätt vid framtagande av evidensbaserad kunskap - System för evidensgradering och värdering av kliniska riktlinjer - Sammanställning och presentation av evidens för klinisk användning Moment 2. Implementeringskunskap 7,5 hp (Implementation of evidence-based practice) - Implementeringsteorier inkl modeller för implementering, samt hinder och möjligheter för implementering - Villkor för kunskapsanvändning i vårdmiljön och betydelsen av kontextuella faktorer (vårdenhet, vårdkultur, ledarskap och förekomst av utvärderingssystem). Kursansvarig Kjerstin Larsson, kjerstin.larsson@ki.se, Sektionen för socialt arbete, NVS, Karolinska Institutet, är kursansvarig, kursledare och examinerande lärare. Kursledning Kursen organiseras av Sektionen för socialt arbete, NVS. Även Marie Nilsson, marie.i.nilsson@karolinska.se, Sektionen för socialt arbete och Mariann Olsson, mariann. olsson@ki.se, Sektionen för socialt arbete, NVS kommer att vara examinerande lärare. Lill Hultman, lill.hultman@ki.se, är kurskoordinator. En tvärprofessionell föreläsargrupp anlitas. Fältstudieplatser Kursledningen kommer att vid behov ha kontakt med arbetsledare vid aktuella arbetsplatser för överenskommelser om moment 2 som innehåller fältstudier. Examinator Kerstin Sjögren Fugl-Meyer, Professor, Sektionen för socialt arbete, NVS. Kursens lärandemål De generella målen i masterprogrammet Klinisk medicinsk vetenskap beträffande förståelse för och insikt i eget och andra professioners vetenskaps- och kunskapsområden samt förmåga att identifiera och lösa komplexa problem i vård och rehabilitering, gäller även för denna kurs. Dessutom ska studenten efter avslutad kurs självständigt kunna systematiskt söka, granska, fastställa kriterier och kritiskt värdera litteratur för en evidensbaserad praktik 2

3 utifrån gällande evidens formulera slutsatser och sammanställa rekommendationer för patientnära vård identifiera hinder och möjligheter för implementering av vetenskapligt grundad evidens Kursplanen för vårterminen 2015 finns att läsa på Undervisningsmetoder och arbetsformer Kurserna i Masterprogrammet bygger i stor utsträckning på självstudier. I evidens och implementeringskursen ingår två enskilda uppgifter som presenteras nedan. Mellan kursträffarna hålls seminarier enligt vad som anges i denna studiehandledning samt gruppdiskussioner på den webbaserade undervisningsplattformen PingPong. Varje kursmoment avslutas med en examination. Närvaro De schemalagda seminarierna är obligatoriska. Föreläsningarna är förberedelser för dessa och för examinationerna. Vid frånvaro vid obligatoriska avsnitt får den studerande göra en skriftlig ersättningsuppgift. Uppgifter och examinationer Moment 1 Uppgiften i detta moment bygger på tidigare förvärvad kunskap från masterutbildningen som handlar om att söka och kritiskt värdera vetenskapliga publikationer. I den här kursen fokuserar vi på artiklar som visar på effekter av interventioner. Rekommenderad litteratur för moment 1 Evidens och kunskapsöversättning Nordenström, J. (2007). Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår 4. [rev.] uppl. Stockholm: Karolinska University Press Sackett, D.L, Rosenberg, W.M.C, Gray, M.J.A, Haynes, B.R. & Scott, W. (1996). Evidencebased medicine: what it is and what it isn t. BMJ, 312, Willman, A., Bahtsevani, C. & Stoltz, P. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Examinationsuppgift moment 1 Examinationsuppgiften för moment 1 är en gruppuppgift med 2 3 personer per grupp. Uppgiften består i en kritisk granskning av 2 (vid två personer per grupp) eller 3 (vid tre personer per grupp) vetenskapliga artiklar som tas fram genom egen litteratursökning. Varje artikel ska granskas med två olika bedömningssystem för kvalitetsgranskning och resultaten av de båda bedömningssystem ska jämföras med varandra. Du ska även bedöma fyndens bevisvärde och om de skulle kunna användas i riktlinjer. Uppgiften består av en skriftlig inlämningsuppgift samt muntlig presentation av arbetet. Examinationsuppgiften förbereds vid inledande föreläsningar som även introducerar några olika bedömningssystem för kvalitetsgranskning. 3

4 Den skriftliga inlämningsuppgiften ska omfatta 4-6 sidor exklusive referenser och eventuella tabeller, 1,5 radavstånd, Times New Roman 12 punkter och läggas in i PingPong senast den 9 mars. Den presenteras och diskuteras vid seminarium den 16 mars till vilket alla ska ha läst in varandras uppgifter. Vid seminariet sammanfattar författaren kort sitt arbete som därefter diskuteras i gruppen. Läraren bedömer den skriftliga inlämningsuppgiften före seminariet och slutbedömningen av examinationsuppgiften inkluderar även den muntliga presentationen och diskussionerna vid seminariet. Rekommenderad litteratur till examinationsuppgift i moment 1 Kvalitetsgranskningsmallar kan hämtas från följande artiklar (som gäller hela KMVprogrammet): För kvantitativa studier: - Katrak, P et al. (2004). A systematic review of the content of critical appraisal tool. BMJ, 4, 22. För kvalitativa studier: - Tong, A. et al. (2007). Consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ): a 32-item checklist for interviews and focus groups. Int J Qual Health Care, 19 (6), Kuper A, et al. (2008). Critically appraising qualitative research. BMJ, 337: a1035, doi: /bmj.a1035. Tillgänglig på Övrig rekommenderad litteratur: Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur. Grade working group (2004). Grading quality of evidence and strength of recommendation. Ligger på PingPong Hydén, M. (2008). Evidence-based social work på svenska att sammanställa systematiska kunskapsöversikter. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, Ligger på PingPong Legitimerade sjukgymnasters riksförbund. (2007). Att utveckla kliniska riktlinjer. En handbok från LSR. Ligger på PingPong Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); Ligger på PingPong. Moment 2 Uppgiften i moment 2 förläggs till de verksamhetsområden som kursdeltagarna har anknytning till. Den innehåller studier och reflektion över de villkor för kunskapsanvändning som finns i vårdmiljön och betydelsen av vårdenhetens organisation och rutiner/riktlinjer. Rekommenderad litteratur till moment 2 Blom, B., Morén, S., Nygren, L. (2011) Utvärdering i socialt arbete. Utgångspunkter, modeller och användning. Stockholm: Natur och Kultur Guldbrandsson, K. (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. Statens Folkhälsoinstitut, Rapport 20. Kan nås från 4

5 Grol, R., Wenzing, M. & Eccles, M. (2005). Improving patient care: the implementation of change in clinical practice. Elsevier. Kitson, A.L. et al, (2008). Evaluating the successful implementation of evidence into practice using the PARiHS framework: theoretical and practical challenges. Implement Sci,7,(3),1-12. Mohr, J., Batalden, P. & Barach, P. (2007). Integrating patient safety into the clinical microsystem. Qual Saf Health Care,13, Nilsen, P. (2010). Implementering: teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård. Studentlitteratur AB Rycroft-Malone, J. (2004). The PARIHS Framework A framework for guiding the implementation of evidence-based practice. J Nurs Care Qual, 19(4), Wallin, L. (2009). Knowledge translation and implementation research in nursing. Int J Nurs Stud, 46(4), Övretveit, J. (2001) Metoder för utvärdering av hälso- och sjukvård ett användarorienterat perspektiv. Studentlitteratur AB En basbok, som kan rekommenderas för fördjupning: Rogers, E. M. (2003). Diffusion of innovations. New York: Free press (5.ed) Individuell examinationsuppgift moment 2 Under den fältförlagda perioden ska du välja en del av processen från evidens till klinisk användning att fördjupa dig i. PARIHS-modellen (Promoting Action on Research Implementation in Health Services) rekommenderas för analys av hinder och möjligheter för implementering av evidens på det aktuella fältet/vårdenheten. Vad examinationsuppgiften kommer att behandla avgörs av ditt intresse, av det aktuella fältet och av de frågor som är aktuella på arbetsplatsen. Det kan exempelvis handla om förekomst av evidensbaserade riktlinjer, personalgruppens attityder till eller tillämpning av riktlinjer, organisationens förutsättningar för implementering av evidensbaserade åtgärder. Du kan föreslå en förändring för att öka patientsäkerheten, påbörja nya eller revidera riktlinjer, eller utarbeta en plan för metodutveckling. Uppgiften kan även utgöras av en litteraturöversikt och förslag till hur dess innehåll ska spridas på vårdenheten eller ha utformning som en ansökan om vårdutvecklingsanslag. Du kan fokusera på en patientgrupp eller en metod för utredning, behandling eller träning för flera diagnosgrupper. Valfri form av empiri skall ingå i uppgiften (t ex enkät, intervju, deltagande observation eller dokumentation). Data samlas in på fältet, analyseras och presenteras i en individuell examinationsuppgift. Tid finns avsatt för ett frivilligt handledningsseminarium den 27 april. Examinationsuppgiften ska omfatta 6-8 sidor exklusive referenser, 1,5 radavstånd, Times New Roman 12 punkter och läggas in i PingPong senast 19 maj. Uppgiften kommer även att bedömas utifrån akribi och bör lämpligen innehålla en introduktion till ämnet, ett metodkapitel (där det framgår information kring population, urval, ev bortfall, samt 5

6 redovisning av vald analysmetod), resultatredovisning, samt en kritisk diskussion om de resultat som framkommit. Uppgiften redovisas i ett seminarium den 26 maj och diskuteras mellan författaren, kursdeltagarna, lärargruppen och eventuellt personal från aktuell arbetsplats. Författaren sammanfattar sitt arbete och en av kursdeltagarna utses i förväg till huvudansvarig för diskussionen (diskutant). En diskutant har inte samma uppgift som en opponent utan koncentrerar sig på att lyfta fram frågor som är relevanta för implementeringsprocessen. Läraren bedömer det skriftliga PM:et före seminariet och slutbedömningen av examinationsuppgiften inkluderar även den muntliga presentationen och diskussionerna vid seminariet. Betyg Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U) Betygskriterier för individuell examination av moment 1 och moment 2 Väl godkänd (VG) Godkänd (G) Underkänd (U) Helhetsbedömning Helhetsbedömning Helhetsbedömning Rapporten är mycket välskriven och har en tydlig Rapporten har en tydlig och logisk struktur samt är Rapporten brister i struktur och sammanhang. och logisk struktur (moment 1 välskriven (moment 1 och Visar bristande förmåga att och 2). 2). utarbeta en skriftlig vetenskaplig rapport (moment 1 och 2). Rapportens innehåll Rapportens innehåll Rapportens innehåll, Rapporten är teoretiskt väl Rapporten är teoretiskt förankrad och visar på mycket förankrad och visar på god god förmåga att finna, använda och värdera vetenskaplig litteratur förmåga att finna och värdera vetenskaplig litteratur Rapporten visar bristande teoretisk förankring. Behandlingen av refererad litteratur tyder på bristande förmåga att finna litteratur och att kritiskt granska den Val av del i processen från evidens till klinisk användning är mycket väl motiverade och väl diskuterade i förhållande till alternativa val och till den aktuella vårdenhetens behov och inriktning (moment 2). Studerade variabler, datainsamlingsmetoder och analysmetoder är mycket väl beskrivna och motiverade Val av del i processen från evidens till klinisk användning är väl motiverade och diskuterade i förhållande till den aktuella vårdenheten (moment 2). Studerade variabler, datainsamlingsmetoder och analysmetoder är väl beskrivna och motiverade Processen från evidens till klinisk användning har inte uppmärksammats och val av område är inte motiverat. Det saknas diskussion om alternativa val och hänsyn har inte tagits till situationen på den aktuella vårdenheten (moment 2). Beskrivningar av och motiv för val av variabler, datainsamlingsmetoder och analysmetoder är bristfälligt redovisade 6

7 Rapportens förslag till kunskapsöversättning (eller kunskapsanvändning eller utvärdering) i kliniken är mycket välmotiverade och välformulerade (moment 2). Vetenskaplig muntlig diskussion Uppvisar mycket god förmåga att muntligt sammanfatta rapporten och föra en vetenskapligt grundad diskussion av den egna och annans rapport (moment 1 och 2). Rapportens förslag till kunskapsöversättning (eller kunskapsanvändning eller utvärdering) i kliniken är väl motiverade och väl formulerade (moment 2). Vetenskaplig muntlig diskussion Uppvisar tillfredsställande förmåga att muntligt sammanfatta rapporten och föra en vetenskapligt grundad diskussion av den egna och annans rapport Rapportens förslag till kunskapsöversättning (eller kunskapsanvändning eller utvärdering) knyts inte till det kliniska arbetets behov och visar brister i teorianvändning (moment 2). Vetenskaplig muntlig diskussion Uppvisar bristande förmåga att muntligt sammanfatta egen och annans rapport samt föra en vetenskapligt grundad diskussion av den egna och annans rapport. Diskussion av den egna rapporten tillför inget 7