Verksamhetsplan Snösätra förskolor

Transkript

1 ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSNÄMND SNÖSÄTRA FÖRSKOLOR Handläggare Ann-Sofie Hesselbom Verksamhetsplan Snösätra förskolor Inledning Förskolebarns framtidstro - vår utmaning! Vi stimulerar barnens utforskarlust så att de ges en chans att upptäcka sin omvärld. Grunden är vår kunskap om barn och deras läroprocesser. Barn lär i samspel med andra och därför lägger vi stor vikt vid att gruppen blir en verklig tillgång i varje barns liv. Våra pedagogiska ställningstaganden. Alla ska vara delaktiga - barn, föräldrar och medarbetare. Alla barn har rätt att ingå i ett sammanhang. Alla barn ska kunna se sig som en positiv kraft i gruppen. En stark och positiv sammanhållning i gruppen bidrar till en känsla av gemenskap och tillhörighet som följer barnen genom livet. Verksamhetsplan Snösätra Förskolor Bjursätragatan Bandhagen Telefon ann-sofie.hesselbom@stockholm.se

2 SID 2 (21) Vi bygger vår verksamhet på varje barns nyfikenhet, lust och inre motivation. Vi litar på barnets inneboende kraft och förmåga i varje situation. Vi ger pojkar och flickor möjlighet att använda hela sin potential. Snösätra förskolor ligger i Rågsved och består av fyra förskolor. Alla förskolor är friliggande med egna gårdar. Vår verksamhet vänder sig till alla familjer i Stockholms stad. Just nu har vi 202 barn inskrivna. Vi har 16 förskollärare anställda ytterligare 4 förskollärare börjar i januari. 34 barnskötare varav 10 är anställda för barn i behov av särskilt stöd. På våra förskolor har i snitt 82 % av barnen ett annat modersmål än svenska. Bland dem talas det 40 olika språk. De vanligaste språken är arabiska, kurdiska/sorani och spanska. 21 av våra anställda har en annan kulturell bakgrund än den svenska. De representerar 15 olika modersmål. Inom enheten arbetar en förskolechef, en biträdande förskolechef, en pedagogisk ledare. På varje förskola finns en kokerska. En lokalvårdare är anställd medan övrig lokalvård sköts via entreprenad. Vår verksamhet vilar på följande styrdokument: Lpfö 98 Skollagen IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) Verksamhetsplan Likabehandlingsplan Barnkonventionen Kultur i ögonhöjd Mbl-förhandlingar av enhetens VP sker tisdagen 14 december. KF:s INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 Stockholms livsmiljö ska vara hållbar KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av stadens storkök eller storhushåll i stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 100 % 40 % År Andel av stadens verksamheter som sorterar ut förpackningar och papper (alla nämnder/bolag) 100 % 100 % År

3 SID 3 (21) KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden i kronor av totala värdet av inköpta livsmedel (alla nämnder) 16 % 16 % Tertial Förvaltningens verksamheter ska bidra till en hållbar utveckling och bedrivas utifrån nämndens miljöplan Snösätra förskolor ökar medvetenheten kring lärandet för hållbar utveckling. Vi har ökat inköp av miljövänliga produkter. Vi har ökat andelen ekologiska livsmedel. Vi återvinner matavfall till biogas. Vi minskar inköp av förbrukningsmaterial. Vi minskar energiförbrukningen. Vi källsorterar. Vi har skickat in alla handlingsplaner till Grön flagg. Vi planerar våra inköp noga utifrån ett miljömedvetet tänkande. I barns skapande blir värdelöst material värdefullt. Vi källsorterar utifrån våra förutsättningar. Vi fortsätter öka andelen ekologiska livsmedel. Vi har miljöansvariga på varje förskola. Vi strävar efter att certifiera oss enligt "Grön Flagg". Vi komposterar mat till biobränsle. Vi återanvänder material i barns lek och skapande. Vi använder oss också av naturens tillgångar. Detta gör att vi kan minska inköpen av förbrukningsmaterial. Barnen är delaktiga i sorteringen och får tidigt lära sig att inte slösa med resurser. Vi ser hela enhetens tillgångar som allas. Barnen blir tidigt medvetna om betydelsen av källsortering, släcka lampor och stänga av vattenkranar för att spara energi. Vi genomför brukarundersökning. Arbetslagen gör en egen skattning för att bedöma hur väl vi lyckats uppnå åtagandet.

4 SID 4 (21) Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur vi lyckas med åtagandet. Vi fortsätter att sträva mot Grön flagg på alla våra förskolor. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Förskolan och fritiden ska erbjuda barn och ungdomar professionella konst- och kulturupplevelser samt ge dem möjligheter att uttrycka sig i eget skapande ( och Lärande) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt minst en professionell kulturupplevelse under året 100 % År Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Den strategiska barn- och ungdomskulturplanen "Kultur i ögonhöjd" ska implementeras i förskolans och fritidens verksamheter Snösätra förskolor ger alla barn möjlighet att uppleva och själva utöva olika former av kultur. ( och Lärande) Att vi har implementerat Stockholm stads "Kultur i ögonhöjd" hos alla pedagoger. Att alla barn har tillgång till inspirerande ateljéer. Att alla barn ges möjlighet att delta i olika sång och musikaktiviteter. Att alla barn ges möjlighet att delta i olika dans, drama och rörelseaktiviteter. Att alla barn uppmuntras till eget skapande. Att alla barn har tillgång till kreativa pedagoger. Att alla barns olika kulturskapande är dokumenterat i deras pärm. Att alla barn har haft minst en professionell kulturupplevelse. Vi väver samman kultur och estetiska lärprocesser till en helhet. Vi vet att barn har olika sätt att lära sig på och att barnens lärande underlättas och stimuleras om de ges möjligheter att gestalta sina erfarenheter och sina förmågor med olika språk och uttryckssätt. Vi delar barngruppen i mindre grupper för att ge

5 SID 5 (21) varje barn utrymme för sitt skapande. Vi ger barnen möjlighet att själva utöva musik, dans, rörelse, skapande och drama. Det kulturella utbudet i stadsdelen och i staden tas tillvara t.ex. besök på bibliotek och museer samt upplevelser av teater. Stockholms Stad, med dess natur och kultur, är en resurs. Vi samarbetar med Stadsbiblioteket på olika sätt bl. a. Internationella Biblioteket och bokbussen. Barnen får upplevelser i form av teater och museibesök. Detta leder till att barnen får lära känna Stockholm som sin stad. Vi har flerspråkiga pedagoger/modersmålspedagoger som bidrar med sin kulturella bakgrund. Vår egen kulturgrupp som ansvarar för att inspirera sina kollegor. Barnens upplevelser dokumenteras i "Min pärm", för att kommuniceras med barn och föräldrar. Självvärderingsindikator. Vi genomför brukarundersökning. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagandet. Arbetet med "kultur i ögonhöjd" ska fördjupas. Alla ateljéer och lekmiljöer ska ses över och förnyas. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholmarna ska vara trygga och nöjda med städning samt renhållning Personer som har upplevt våld i nära relationer ska erbjudas råd och stöd Snösätra förskolor vet vilka kontaktvägar som ska förmedlas vid behov till föräldrar som utsatts för hot och våld. Alla anställda har vetskap om hur de ska agera i denna situation. Alla anställda ska informeras om rutiner vid misstanke om hot och våld i nära relationer. Stadsdelens Kvinnofridskort ska ligga till grund för agerandet vid dessa situationer.

6 SID 6 (21) Pedagogerna har anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn lever i en hotfull miljö. Vi åtar oss att förmedla kontaktvägar för stöd och hjälp till föräldrar som utsatts för hot och våld. Vid de fall där vi förmedlat kontakter ska vi alltid följa upp och ta reda på om personen fått hjälp. Aktuell information som gäller åtagandet ska regelbundet presenteras på APT så att alla ska veta arbetsgången. Stadsdelsområdet ska upplevas som rent och tryggt Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Enheterna ska kontinuerligt diskutera krishantering och säkerhetsförebyggande frågor på APT, för att samtliga medarbetare ska ha god kunskap om vad som gäller i den egna verksamheten

7 SID 7 (21) KF:s INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Förskolor och skolor i Stockholm ska ge barn vad de behöver för att lära och utvecklas KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden År Resultatet av enheternas självvärdering avseende utveckling och lärande inom förskola 3,94 öka År KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare Förskolans och fritidens verksamheter ska arbeta med att stärka barnens och ungdomarnas empatiska och sociala förmåga - arbetet ska bidra till jämställdhet, respekt och likabehandling samt motverka rasism och främlingsfientlighet (Normer och värden) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Förskolornas likabehandlingsplaner ska utvärderas och uppdateras i samband med kvalitetsredovisningen Snösätra förskolor stärker barnets självbild, identitet, empati och förmågan att samspela. (Normer och värden) Att alla barn upplever att de har kompisar i förskolan. Att alla barn känner tillhörighet och ser sig som en positiv kraft i gruppen. Att alla barn kan sätta ord på sina egna känslor och blir medvetna om andras känslor. Att alla barn har strategier för att hantera konflikter. Att alla barn kan stå upp för den de är och känna att de duger. Att alla barngrupper präglas av en empatisk atmosfär där alla vill, vågar och kan.

8 SID 8 (21) Vi stärker barnets självbild och tillit till den egna förmågan genom att synliggöra deras styrkor och ge positiv bekräftelse t ex när ett barn hjälper ett annat. Vi bekräftar barnets personlighet och lyfter fram de positiva sidorna och barnets framsteg i bl. a. Min pärm. Vi stärker barnets identitet genom att lägga stor vikt vid samspel och gemenskap. Ibland arbetar vi med hela gruppen som leder till att gruppkänslan stärks. Ofta väljer vi att dela barnen i mindre grupper. Detta för att skapa möjligheter till nya kontakter mellan barnen och ge dem större talutrymme och tid för att uttrycka egna tankar, åsikter och idéer. Vi arbetar med barns empatiska och känslomässiga utveckling. Detta sker både i vardagen och i organiserad form t ex projekt, skapande, drama och musik. Vi betraktar gruppen som en värdefull tillgång i detta arbete. Konflikter är ett sätt att öva samspel och empati. Vi bistår barnen i deras sätt och metoder att lösa konflikter t ex vid oenighet i en lek vi hjälper också barnen att hitta alternativa strategier för konflikthantering. Vi arbetar aktivt och medvetet med inkluderande integrering. Ett medvetet arbets- och förhållningssätt hos pedagogerna inom enheten. Barns styrkor. All den samlade kompetens som finns hos pedagogerna inom enheten. Resultaten från Intervju kring Kamratskap och Inflytande. Barngruppen är en viktig resurs i arbetet med att stärka barns empatiska och sociala förmåga. I samspelet med de andra barnen i gruppen kan de öva upp sin förmåga att förstå andras känslor och ta andras perspektiv. Samarbete med stadsdelens KoS-grupp. "Min pärm". Ta reda på hur barnen upplever sitt liv i förskolan, i samtal och intervjuer.(iki) Vi genomför brukarundersökning. Självvärderingsindikator. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckades med åtagandet I IKI såg vi att: Vi måste arbeta mer med inkluderande integrering. Vi måste arbeta mer organiserat med strategier för konflikthantering. Vi måste arbeta mer med att utveckla barnens förmåga att göra sin röst hörd och våga stå för sina åsikter.

9 SID 9 (21) Genom brukarundersökningens resultat såg vi att vi måste tydligare beskriva för föräldrar hur vi arbetar med konflikthantering och det sociala samspelet i barngrupperna. 2. Förskolan ska arbeta med barnens matematiska och naturvetenskapliga förmågor ( och Lärande) Snösätra förskolor skapar förutsättningar för att alla barn ska kunna utveckla sin matematiska och naturvetenskapliga förmåga. Att alla barn har tillgång till pedagoger som uppmuntrar till matematiska, tekniska och naturvetenskapliga experiment. Att alla barn utmanas i problemlösning. Att olika matematiska termer är kända för barnen. Att alla barn utvecklar sin förmåga att resonera matematiskt. Att alla barn utvecklar sin tidsuppfattning. Att alla barn utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera. Att alla barn utvecklar sitt kunnande om växter och djur. Vi har ett "matematiskt förhållningssätt" där vi stimulerar och utmanar barns begynnande förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Tillsammans med barnen skapar vi miljöer som uppmuntrar till utforskande och problemlösning. Vi ska särskilt se till att barnen utvecklar sin förmåga att resonera matematik. Vi ska erbjuda barnen miljöer där de får utrymme att bygga och konstruera. Vi ska ge barnen många tillfällen att vistas i naturen. Vår förskollärare med matematiskt och naturvetenskapligt specialintresse ger föreläsningar för pedagogerna. Vår förskollärare med utbildning från Tom Tits. Work shop med alla goda exempel inom enheten. Föräldrar när de medverkar i projektarbeten. Våra genomtänkta inomhusmiljö. Naturen på våra egna gårdar och runt omkring oss. Tom Tits i Södertälje och Tekniska museet i Stockholm. IKI "Min pärm"

10 SID 10 (21) Brukarundersökningen Självvärderingsindikator Miljön ska bli mer kreativ och ge möjlighet till vetenskapliga experiment. Att vi i större utsträckning använder den kompetens som finns inom enheten. 3. Förskolan ska arbeta med barnens språkliga och kommunikativa förmågor ( och Lärande) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka modersmål som talas av barn och personal Stadsdelens språkprogram ska synliggöras och användas i förskolorna Snösätra förskolor skapar förutsättningar för alla barn att utveckla ett levande, rikt och funktionellt språk. ( och Lärande) Att alla barn upplever att de vill, vågar och kan uttrycka sig. Att alla barn är stolta över sin identitet. Att alla barns åsikter, funderingar, idéer och intressen är utgångspunkten för vårt arbete. Att alla barns erfarenheter och upplevelser, gamla som nya samt fantasi tas tillvara i vårt arbete. Att alla barns språk och tankar utmanas genom att pedagogerna använder ett nyanserat och komplext språk. Att alla barns språk tydliggörs genom att vi använder "språkdomäner" i samtal med föräldrar. Att alla barn och föräldrar kan följa barnens kommunikation och språkutveckling i "Min pärm". Vi skapar möten, miljöer och meningsfulla sammanhang där vi lyssnar till och tar tillvara alla barns tankar, funderingar och åsikter. Vi uppmuntrar barnen att berätta om sina erfarenheter och upplevelser samt att utveckla sin fantasi och det egna berättandet. Vi ger nya upplevelser som vidgar barnens vyer. Vi använder oss av ett nyanserat och komplext språk som gör att barnen utmanas såväl i sina tankar som i språket. Den pedagogiska dokumentationen leder oss vidare i utvecklingen av arbetet kring kommunikation och språk. Vi samarbetar med föräldrar om hur vi tillsammans, förskolan och hemmet, skapar

11 SID 11 (21) möjligheter för att stimulera barnets språkutveckling så mycket som möjligt. På pedagogiska träffar ska bl.a. fokus ligga på dokumentation/pedagogisk dokumentation av barnens kommunikations - och språkutveckling. Avstämning sker regelbundet för att säkerställa att vi dokumenterar alla barns kommunikations- och språkutveckling i Min pärm. Intervjuer, samtal och observationer är underlag till pedagogisk dokumentation av språkutvecklingen. De flerspråkiga pedagogerna använder sitt modersmål i mötet med barn och föräldrar som talar samma språk. Detta leder till att vi bl.a. kan ha direktkommunikation med föräldrar och minska inköp av tolktjänster. Vi skapar förutsättningar för våra flerspråkiga pedagoger att anordna pedagogisk verksamhet för barn med samma modersmål över hela enheten. Förskolans barnlitteratur på svenska och andra språk kan lånas hem av familjer. I föräldraintervjuer ställs frågor kring hur föräldrarna ser på sina barns språkliga utveckling och vad som är väsentligt för dem när det gäller språk. Språkdomäner används för att tydliggöra barns språk och skapar samtal kring barnets bästa möjliga språkutveckling. Stadsdelens språkprogram. Vi dokumenterar barnets kommunikativa och språkliga utveckling från kroppsspråk till egna tankar, funderingar och åsikter samt eget berättande. Vid utvecklingssamtal beskriver vi hur långt barnet kommit i sin kommunikativa och språkliga förmåga när det gäller svenskan eller annat modersmål. Vi ställer frågor till föräldrar i samband med utvecklingssamtal. Vi genomför brukarundersökning. Vi gör en självvärdering enligt stadsdelens språkprogram för att bedöma i vilken utsträckning vi arbetat enligt strategierna för god språkutveckling. Självvärderingsindikator. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagandet Vi ska fortsätta att säkra kommunikation och språk. liksom att fortsätta att synliggöra barns kommunikations - och språkutveckling i "Min pärm". Alla nyanställda ska introduceras i stadsdelens Språkprogram.

12 SID 12 (21) 4. Förskolan ska arbeta hälsofrämjande med inriktning mot rörelse och kost ( och Lärande) Snösätra förskolor grundlägger goda vanor kring kost, rörelse och hälsa. ( och Lärande) Att alla barn är ute minst en gång om dagen. Att alla barn äter näringsriktig och varierad kost. Att alla barn är rörliga och aktiva. Att alla barn utvecklar en förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Barnens goda vanor kring kost grundläggs genom att det vi serverar är varierat och näringsriktigt med salladsbuffé och frukt varje dag. Vi skapar lugna och trivsamma måltidsmiljöer vilket bidrar till att barns samtalstid ökar. Måltiderna ska se inbjudande ut. Vi har god balans mellan inne och uteaktiviteter. Vi ger barn stora möjligheter till rörelse. Barnens goda vanor kring rörelse grundläggs genom att vi vuxna uppmuntrar och utmanar barnen så att de får en varierad och lustfylld upplevelse av rörelse både inom- och utomhus. Detta sker bl. a genom att använda de rörelserum och gårdar som finns samt planerade och spontana rörelsestunder t ex dans, lekar, och andra grovmotoriska aktiviteter. Vi är utomhus året runt och i olika miljöer t ex skogen, fotbollsplanen, pulkabacken och lekplatsen. Vi lyssnar till barnens egna initiativ när de t.ex. föreslår fotbollsturnering och cykellopp. Personalen är förebilder för barnen i de pedagogiska måltiderna. Mat lagas så mycket som möjligt från grunden vilket leder till att måltiderna blir näringsriktiga och så långt det är möjligt utan tillsatser. Recept läggs ut på hemsidan, nya maträtter kan lagas hemma. Servering av maträtter med nya smaker och dofter gör att barnen lockas till att prova nytt. Samarbete med stadsdelens dietist. Utnyttjande av personalens intresse och kompetens vid planerande av olika aktiviteter under året t.ex. fotbollscup och blåbärsloppet. Våra gårdar och naturen omkring oss är självklara resurser. IKI Vi genomför en brukarundersökning.

13 SID 13 (21) Självvärderingsindikator. Ledningen gör en slutlig bedömning om hur vi lyckats med åtagandet. Vi vill satsa på mer rörelse och lek utomhus. Det pedagogiska rummet utomhus. 5. Förskolan ska låta alla barn delta i planering och utvärdering utifrån sina förutsättningar (Barns inflytande) Snösätra förskolor ger alla barn förutsättningar att uppleva att de har ett verkligt inflytande över verksamheten i förskolan. (Barns inflytande) Att barnen i "Intervju kring kamratskap och inflytande" (IKI) ger uttryck för att de känner sig delaktiga i utformningen av den pedagogiska verksamheten. Att barnen delar sina tankar och åsikter med oss vuxna på förskolan. Att barnen utvecklar sin förmåga att ifrågasätta och kritiskt granska regler och beslut. Att också de små barnen känner att de är lyssnade till, respekterade och genuint delaktiga genom att vi vuxna är lyhörda för deras intressen och behov. Alla barn ska ha inflytande över innehåll och arbetssätt i förskolan. Barns lärande och utveckling underlättas när vi utgår ifrån och bygger verksamheten på barns egna intentioner. Vi fångar upp intressen, lekar och aktiviteter som initierats av barnen samt utvidgar och berikar dem på ett för barnen meningsfullt sätt. Vi tar tillvara varje barns nyfikenhet, lust och motivation. Vi uppmuntrar och väntar in barnets eget sätt att lösa problem. De ska få göra saker i sin egen takt. Vi genomför intervjuer kring kamratskap och inflytande med de äldsta barnen. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och bli lyssnad till med respekt. Vi betraktar gruppen som en tillgång i arbetet med barns demokratiska kompetens. Barnen får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande vilket bidrar till en ökad förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer t ex att uttrycka egna tankar och åsikter, kunna göra egna val och se sig själv som en viktig del i gruppen. Vi pedagoger arbetar medvetet med att närma oss barns perspektiv. genom att vara lyhörda för barnens sätt att reflektera kring sin omvärld och låta deras perspektiv komma till uttryck lägger vi grunden för en genuin känsla av inflytande.

14 SID 14 (21) Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna med att närma sig barns perspektiv. Resultaten från IKI som visar hur barnen upplever sina möjligheter till inflytande. Barngruppen är en väsentlig tillgång i arbetet med barns inflytande eftersom barnen inom ramen för gruppen kan delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Alla barn oavsett ålder är delaktiga med sina åsikter, önskemål och intressen i planeringen av projekt och den övriga pedagogiska verksamheten vilket gör att vi har en verksamhet som barnen är intresserade och roade av. Vi tar reda på hur alla barn upplever sitt inflytande i förskolan, i samtal och intervjuer. Dessutom genomför vi en intervju (IKI) med 5-åringarna. Vi genomför en brukarundersökning. Självvärderingsindikator. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagandet. Medvetenhet behöver ökas hos alla pedagoger kring hur vi kan ge barn ett utökat inflytande. Vi behöver diskutera: Vad är inflytande för små barn?, Vad är inflytande för de äldre barnen? Hur gör vi? I IKI såg vi att vi behöver arbeta mer organiserat med att utveckla barnens förmåga att ifrågasätta och kritiskt granska omotiverade regler och beslut. 6. Förskolan ska kontinuerligt dokumentera barnens utveckling och lärande samt kommunicera mål och arbetssätt med föräldrarna (Förskola och hem) Snösätra förskolor skapar förutsättningar för ett samarbete kring såväl det enskilda barnet som förskolans verksamhet. (Förskola och hem) Att föräldrar upplever att de i mötet med förskolan bemöts med lyhördhet och respekt, och att samarbetet kring det enskilda barnet präglas av ömsesidighet och dialog. Att föräldrar upplever sig ha möjlighet till inflytande över den pedagogiska verksamheten i förskolan, inom ramen för Lpfö 98/10. Att föräldrar upplever sig vara delaktiga i verksamheten genom bl.a pedagogisk dokumentation och projektarbete.

15 SID 15 (21) Vi möter föräldrar med respekt och lyhördhet. Vi skapar möten som präglas av ömsesidighet och dialog. Vi möts på olika sätt genom t ex föräldraaktiv inskolning - det innebär att föräldrar och barn är på förskolan hela dagar i ca. en vecka. Vi möts också vid utvecklingssamtal, föräldramöten och intressegrupper. Det leder till ökad förståelse för våra olika roller och ett fördjupat samarbete kring barnet. I våra projekt med barnen skapar vi möjligheter för föräldrarna att vara delaktiga genom att tillvarata deras kunskaper och erfarenheter. Detta berikar barnen i deras vidare utforskande och upptäckande av fenomen i omvärlden, och föräldrarna blir mer delaktiga i sina barns läroprocesser. I den pedagogiska dokumentationen som finns i Min pärm kan varje förälder följa sitt barns utveckling och lärande. Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna på enheten att aktivt inkludera föräldrarna i förskolans verksamhet. Den föräldraaktiva inskolningen leder till att vi tidigt lägger grunden till ett förtroendefullt samarbete. Oavsett mötesform tar vi tillvara det föräldrarna har att säga, vilket leder till en ständig dialog kring såväl det enskilda barnet som förskolans verksamhet. Vi utvecklar kommunikationssätten med föräldrar t.ex. via webbsidan och mail samt pedagogisk dokumentation. Vi arbetar med att kommunicera vår verksamhetsplan med föräldrarna på ett för dem meningsfullt sätt med hjälp av pedagogisk dokumentation och på vår webbsida. Svaren från intervjuer med föräldrarna och brukarundersökningen leder till vidareutveckling av samarbetet med föräldrar såväl som den pedagogiska verksamheten utifrån Lpfö98/10. Vi genomför brukarundersökning. Vi ställer frågor i föräldrasamtalet. Vi ställer frågor till föräldrarna efter avslutat projekt. Självvärderingsindikator. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagande. Vi tar i intervjuer reda på hur föräldrar upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande. Vi tar genom intervjuer reda på hur föräldrar upplever den pedagogiska verksamheten. Vi ska fortsätta vårt arbete med att utarbeta nya sätt att kommunicera våra mål och åtaganden med barnens föräldrar. Arbetet med att få föräldrar delaktiga i våra projekt fortsätter. Vi behöver satsa på ett gemensamt informationsblad till nya föräldrar i

16 SID 16 (21) samband med inskolning. Alla arbetslag ska kommunicera sitt resultat från föräldraenkäten 2010 med föräldrarna. 5 - åringarnas föräldrar ska ta del av resultatet i IKI. 7. Förskolan ska i samarbete med föräldrarna och närliggande skolor arbeta för att barnen får en smidig övergång till skolan (Samverkan) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Den reviderade läroplanen för förskolan ska implementeras Snösätra förskolor ska i samarbete med föräldrarna och närliggande skolor vidareutveckla formerna för en smidig övergång till skolan. (Samverkan) Att alla barn känner lust att börja i förskoleklassen. Att alla föräldrar deltar i ett överlämnandesamtal. Vi arbetar efter stadsdelens gemensamma handlingsplan. Varje förskola/avdelning anordnar träffar enligt föräldrars önskemål där personal från skolan bjuds in. Vi har överlämnandesamtal i förskolan där barn, föräldrar och pedagoger från förskola/skola deltar. Min pärm, som visar barnets lärande och utveckling, finns med vid detta samtal. Ett gott samarbetat mellan föräldrar, förskola och skola bäddar för en smidig övergång till skolan. Vi utvärderar efter varje hösttermins start hur övergången fungerat. Vi vill utveckla samarbetet med skolan kring pedagogiska frågor. Vi behöver utveckla våra rutiner när barn börjar i skolor utanför närområdet. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och utmanande arbeten KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

17 SID 17 (21) KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 4,8 % 4,8 % År Nämndens verksamheter ska vara attraktiva arbetsplatser Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel medarbetare som har en individuell kompetensutvecklingsplan. 100 % År Andel medarbetare som har haft medarbetarsamtal under året. 100 % År Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Alla chefer ska uppmärksamma medarbetare som varit sjuka mer än 4 gånger de senaste 6 månaderna, eller varit sjuka mer än 15 dagar, med ett samtal Enheterna ska arbeta för goda resultat i den stadsövergripande medarbetarundersökningen. Nämndens samlade resultat ska ligga på stadens snitt. För att höja medvetandet om jämställdhets- och mångfaldsaspekter ska enheterna fortlöpande föra dialog om dessa frågor. Förvaltningens personalpolicy ska gås igenom på APT. Diskussion ska föras om vad personalpolicyn innebär konkret för den egna arbetsplatsen. Utifrån skyddsronder, psykosociala enkäten och medarbetarundersökningen ska alla arbetsplatser ta fram handlingsplaner Snösätra förskolor ska vara en attraktiv arbetsgivare. Att vi har lätt att nyanställa utbildade pedagoger. Att det syns i enkäter att medarbetarna förstår sitt uppdrag, vill bidra, känner delaktighet, upplever att de utvecklas och känner arbetsglädje.

18 SID 18 (21) Vi strävar efter att vara en lärande organisation som präglas av öppenhet, en tillåtande atmosfär och ett genuint erfarenhetsutbyte där varje medarbetare känner sig delaktig. Vi skapar möten över gränserna för gemenskap och tillhörighet. Vi är övertygade om att detta är viktiga faktorer för att enheten upplevs attraktiv av medarbetarna. En dialog förs ständigt mellan ledning och medarbetare kring mål och resultat samt personalens upplevelser och tankar kring verksamheten, arbetsklimat och sin arbetsmiljö. Vi satsar på att ge ny personal och vikarier en grundlig introduktion i vad Snösätra Förskolor står för och vad vi vill förverkliga. Medarbetarsamtal mellan förskolechef och medarbetare en gång/år Alla medarbetare är delaktiga i att reflektera över resultatet av arbetsmiljöenkäten. I LSG går vi igenom resultatet med de fackliga representanterna, där lyfter vi de punkter som är anmärkningsvärda på något sätt. Därefter presenteras resultatet på Apt för vidare diskussioner på varje förskola. Till sist får varje arbetslag fördjupa sig i materialet och diskutera hur deras arbete påverkas av hur de har det på arbetsplatsen och med varandra. Vilka förbättringsområden de kan se när de kopplar resultaten i enkäterna från barn, föräldrar och medarbetare. Vi har kontinuerlig kompetensutveckling för all personal som ligger i linje med mål och åtaganden. Utifrån svaren i medarbetarenkäten och arbetsmiljöenkäten vidareutvecklar vi förutsättningarna för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Vid varje Lsg och arbetsplatsträff har vi arbetsmiljö på dagordningen. av åtagandet sker i en medarbetarenkät som görs årligen. Dessutom följs det upp i medarbetarsamtal och uppföljningssamtal med nyanställda. Stadens statistik för sjukfrånvaro Vi behöver utveckla vår introduktion av ny personal.

19 SID 19 (21) KF:s INRIKTNINGSMÅL 3: 3.Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten ska vara i balans Verksamheterna ska rymmas inom tilldelad budget Snösätra förskolor åtar sig att hålla budget Att vi har en budget i balans. Förskolechefen gör en realistisk budget. Medarbetarna får information om ekonomiska läget, och tar ansvar för de inköp som görs.förskolechef har ett nära samarbete med stadsdelens controller och upprättar kontinuerligt månadsrapporter. Förskolechefen har en tät kommunikation med biträdande chef och representanter i LSG om barngruppernas storlek och personalbemanning. Fortlöpande ekonomisk diskussion och information inom ledningsgruppen. Information och diskussion med all personal om förskolornas ekonomi sker regelbundet på LSG och APT. Vi samarbetar med stadsdelens controller och ekonomiavdelningen. Detta leder till att vi har god kontroll på ekonomin. Vår egen inköpsgrupp och kokerskorna är kostnadsmedvetna. Enhetens resultat följs upp via de verktyg som är gemensamma för stadsdelen. Personalen i sin tur får genom förskolechefen information om hur vårt ekonomiska läge är. av budgeten sker varje månad för avstämning av konton och bedömning av budgethållningen. Tertialrapporter görs med beskrivningar av eventuella planerade åtgärder för att budgeten ska vara i balans. Vi behöver bli mer kostnadseffektiva vad det gäller nyanskaffningar av pedagogiskt material.

20 SID 20 (21) Budget 2011 KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.2 Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva Förvaltningens resurser ska utnyttjas effektivt Snösätra förskolor åtar sig att effektivt och ändamålsenligt utnyttja de resurser som tilldelats. Vi blir mer effektiva och gör medvetna val utifrån våra åtaganden. Våra styrdokument avgör de val vi gör. Inom varje arbetslag är vi konsekventa i vårt agerande och vårt förhållningssätt. Vi vet vad vi håller på med och varför. Vi har rutiner som vi är överens om. Vi skapar utrymme för planering i arbetslagen. Vi frigör tid för varandra genom att ta hand om varandras barn för planeringstid. Vi följer och dokumenterar barnets utveckling och lärande. Vi fattar beslut i frågor som rör hela förskolan på våra möten då alla är med. Innehållet är angeläget, meningsfullt och kopplat till vårt uppdrag. Vi värnar om att alla får komma till tals. Schemaläggning sker alltid efter att vi först tagit reda på föräldrarnas behov av tid för sitt barn. Vi förbättrar ständigt vår inomoch utomhusmiljö utifrån vårt uppdrag. Vi använder resurser så effektivt som möjligt i förhållande till de mål och åtaganden vi har satt upp. Vi har regelbundet avsatt tid för olika möten då vi stämmer av detta. Vi följer kontinuerligt upp arbetssätten i våra åtaganden och övriga arbetsprocesser för att säkerställa kvalité. På Lsg, Apt, avdelning och planeringsdagar ser vi över våra resurser. Vi kan bli ännu bättre på att utnyttja de personalresurser med olika kompetenser som finns inom enheten. Vi måste se till att ha en mer långsiktig planering med bättre framförhållning för att slippa arbeta i pressat läge. Nya krav och förväntningar på förskolan i reviderad läroplan och skollag- vi

21 SID 21 (21) behöver ompröva våra arbetsprocesser, så att de stödjer målen i styrdokumenten. Övriga frågor Vi arbetar för att uppmärksamma ett problem så fort det uppstår, för att tidigt kunna sätta in rätt åtgärder. Vi anställer nya medarbetare utifrån de kompetenser vi eftersöker, oavsett deras bakgrund. Vi tar emot studenter från lärarhögskolan. Vi tar också emot praktikanter från barnskötarutbildning, Sfi samt praoelever från grundskolan. Vi underlättar för våra anställda att kombinera arbete och familj. Genom att medarbetare är delaktiga i schemaläggning. Vi är generösa med ledighet i samband med firande av olika högtider och semester vid andra tidpunkter på året. Vi lägger ner mycket arbeta på att revidera vår likabehandlingsplan. Vi kommer att starta ett utvecklingsarbete kring socialt samspel i barngrupp. Bilagor 860 Snösätra Budget förskolan 2011 Ils och Fack Kvalitetsgarantier 2011 Snösätra förskolor Likabehandlingsplan Snösätra 2011 Risk och väsentlighetsanalys 2011 Snösätra förskolor