Rapport 2001/2002. Solveig Johansson, FMT-terapeut. Inledning. Frågeställning från barnhabiliteringen. Hur bedrevs projektet?

Transkript

1 Rapport 2001/2002 Solveig Johansson, FMT-terapeut Inledning Frågeställning från barnhabiliteringen Hur bedrevs projektet? Vad utgår jag som FMT-terapeut ifrån? Vad såg jag som FMT-terapeut inledningsvis? Två citat från Lasse Hjelms utbildningskompendier Min frågeställning Hur kan FMT påverka de olika delarna? Hur tycker jag att vårt spel och barnen har utvecklats? Föräldrarnas observationer angående spelet Andra förändringar som föräldrarna märkt Barnhabiliteringens kommentar till projektet, Resultat Litteraturförteckning Inledning Hösten 1998 kontaktade dåvarande chefen för barnhabiliteringen i Lidköping, Kristina Johansson, mig angående ett nytt projekt. Mitt första projekt för Barn och ungdomshabiliteringen var under året och omfattade 10 barn. Åren var det dags för ett annat projekt som Socialstyrelsen till största delen bekostade och det bestod i ett samverkansprojekt mellan barn och vuxenhabiliteringen i Skaraborgs län och Skara stift. I detta projektet deltog 11 barn från habiliteringen. Nu var det återigen dags att planera ett nytt projekt som skulle komma igång våren 1999 och frågan som skulle besvaras efter detta projekt var. Frågeställning från barnhabiliteringen Kan Funktionsinriktad musikterapi (FMT) vara ett komplement till att utveckla barn med kommunikation och koncentrationsproblem inom barnhabiliteringen? Utvärdering skall ske: A: Med hjälp av skriven dokumentation från varje gång samt en videofilm på varje barn inspelad var femte gång gjord av FMT-terapeuten. B: Frågor till föräldrar. C: Barnhabiliteringens noteringar. Hur bedrevs projektet? Alla föräldrar kontaktades via telefon dels av logopeden Chatarina Graysson och av mig som FMTterapeut, samtliga tackade ja till projektet, och tider bokades in hos mig. home.swipnet.se/ /rapport.htm 1/11

2 Det var med förväntan som jag mötte alla föräldrar och barn. En ny miljö för barnen ett nytt ansikte mötte dem och vi skulle spela trummor och blåsinstrument tillsammans och allra helst skulle föräldrarna vänta utanför i väntrummet, det var många ovana situationer för barnen i början. För föräldrarna var det också annorlunda tror jag, dels att jag inte ville veta så mycket om barnen och deras förutsättningar och dels att jag inte pratade med barnen under tiden vi spelade tillsammans. Åtta barn ingick i projektet och samtliga fick möjligheten att spela 35 gånger tillsammans med mig som FMT-terapeut. Vad utgår jag som FMT-terapeut ifrån? När vi möts i vårt spel utgår jag från FMTs: A: specialskrivna pianokoder (skrivna av Lasse Hjelm, mannen som grundat FMT) som bygger på Piagets, Halles, Ayres och Kyléns utvecklingsteorier. B: Kriterier där jag studerar 1. Stabilitet (KFU känslan för underlaget). 2. Sidoskillnad. 3. Separata sidorörelser. 4. Bålrotation. 5. Korsrörelse 6. Höger och vänsterhands funktion. 7. Höger och vänster handledsfunktion. 8. Perception. 9. Modell/logik. 10. Koordination mellan hand - fot. 11. Helhetskoordination (andning-samordning). I vårt spel inriktade jag mig också på koncentration och förmågan till samspel. Vad såg jag som FMT-terapeut inledningsvis? Inget utav barnen som kom hade några direkt synliga handikapp vad beträffar rörelseförmågan i händer och fötter och kroppskontrollen såg ut att finnas som hos normala barn. I spelet blev bilden en annan. Det visade sig att samtliga barn hade svårt att spela koordinerade rörelser, eller att hålla med båda home.swipnet.se/ /rapport.htm 2/11

3 händerna samtidigt i en triangelklubba. En annan svårighet var att "läsa av" eller tyda vad jag ville och planera sitt spel efter det att jag gjort IFI (visade utan ord, hur de skulle spela genom att hålla i trumpinnarna) Ingen klarade av att utföra en korsrörelse i spelet och flera av barnen hade också svårt att blåsa i piporna. Jag tog fram fotpedalerna till bastrumman och så fick barnen spela med fötterna och då noterade jag att samtliga barn hade problem med fotspelet. Antingen svårt att trampa med en fot eller svårt att skilja på vilken fot de spelade med (trampade vänster fot på en pedal stampade högerfoten vid sidan om på golvet) en tredje variant blev att spelet var mycket snabbt så att kontrollen över vilken fot som spelade var borta. Speltiden blev ofta kort i början 5 15 minuter. Samtliga barn hamnade i kategori A, i FMTs sätt att tänka efter kodspelet, och det förvånade mig mycket. Två citat från Lasse Hjelms utbildningskompendier Ett gammalt talesätt: "Ur gåendet kommer talet" Från David Ingvars bok, "Att vilja": "Talet kommer när tummen hos en människa blir motställd de övriga fingrarna. Med människohandens grepp uppstår även begrepp, symboler, som kan uttryckas i tanke och skrivna ord." Detta anser jag vara mycket tänkvärt. Alla barnen kom ju gående springande till mig, och samtliga hade helt vanliga händer, men samtliga hade problem med sitt tal och sin koncentrationsförmåga.. Min frågeställning Kan en förbättrad motorik i hela kroppen ge en bidragande del till att språket kan utvecklas och kan en förbättrad kroppskontroll även ge barnen en högre koncentrationsnivå? Jag har studerat böcker där författarna har haft liknande tankar kring tal, koncentration och kommunikation och här citerar jag några av dem. På sidan 38 i boken "Nu är det vår tur", skriver Agneta Hellström: "Det är inte ovanligt att man hos barn med avvikande motorik finner andra tecken på neurologisk skada eller dysfunktion, till exempel i form av stora perceptionsstörningar, kognitiva störningar, språk och talstörningar". home.swipnet.se/ /rapport.htm 3/11

4 I boken "Sinnenas samspel", skriver Jane Ayres på sidan 135: "För att den del av hjärnan som har med språket och talet att göra ska fungera är det speciellt viktigt att den har goda förbindelser med de övriga delarna i en väl fungerande hjärna, i synnerhet med de sensoriska och motoriska. Med hjälp av väl fungerande hjärnprocesser kan barnet planera sina rörelser obehindrat. För att kunna tala, krävs en mycket komplicerad motorisk planering. Det krävs förmåga att ta eget initiativ till en motorisk handling. Därefter måste man ordna rörelserna i ljud som i sin tur bildar ord. Hjärnan måste bestämma sig för i vilken ordning orden ska komma. Det krävs speciella rörelser av mun, tunga och läppar för god artikulation. Kraven är i stort sett desamma som vid planering av en rörelse med hela kroppen. Det är lätt att förstå att barn med tal och språkrubbning mycket ofta lider av dyspraxi ( svårighet att på ett planerat sätt utföra handlingar)". Britta Holle skriver så här på sidan 68 i sin bok "Barns motoriska utveckling": "Slutligen ska nämnas att det kan inträda uppehåll i språkutvecklingen medan barnet t ex håller på att öva upp en ny motorisk färdighet, vilket pekar på att talet i allmänhet inte bör stimuleras för kraftigt innan motoriken är i nivå med barnets utveckling i övrigt". Samt på sidan 132 och 134 följande citat om koncentrationen: "I många fall av bristande koncentration är det emellertid brist i den senso-motoriska utvecklingen som är det primära och de psykiska svårigheterna sekundära". "Terapeutens första uppgift blir att undersöka barnet för att få en uppfattning om dess sensomotoriska utvecklingsnivå för att därigenom finna orsaken till en bristande koncentrationsförmåga". I den danska boken "Barn som är annorlunda" med underrubriken "Hjärnans betydelse för barnets utveckling" skriver, på sidan 99, Marianne Ors (psykolog, barnneurolog och neurofysiolog) och Ulrika Nettelbladt (leg. logoped, fil.dr i fonetik, docent i logopedi) följande om språkstörningar hos barn: "I regel, utom vid lätta språkavvikelser, bör barnet även genomgå en utvecklingsbedömning av psykolog, inte minst därför att den vanligaste orsaken till att ett barn är "sent i talet" är att barnet har en allmän utvecklingsförsening. En psykologbedömning kan dessutom bidra till att kartlägga om ett barn har andra svårigheter som kanske inte är så uppenbara. Visuell perception, dvs. förmågan att tolka och få sammanhang i synintryck, är exempelvis viktigt att bedöma, liksom inpräglingsförmåga och minnesfunktioner. Psykologbedömningen kan också på ett värdefullt sätt belysa barnets starka sidor, som kan utnyttjas för att stärka kompensatoriska strategier". Om uppmärksamhetsstörningar skriver Nils Hansen (specialist i barnpsykiatri) i samma bok på sidan 124: "Barnet kan inte samla sig, är lätt avledbart ofta impulsivt. Samtidigt är barnet klumpigt i olika avseenden i fin och/eller grovmotorik. I dessa avseenden kan barnen därför inte klara sig i nivå med jämnåriga barn, varken vad avser vardagliga manuella färdigheter, eller i lekar home.swipnet.se/ /rapport.htm 4/11

5 som kräver koordinerade och smidiga kroppsrörelser. På grund av uppmärksamthetsstörningarna och de perceptuella svårigheterna kan de inte följa med på lektionerna i skolan. De motoriska svårigheterna förvärrar barnens situation ytterligare, inte minst i förhållande till kamraterna i leksituationer och i övrigt under fritiden. Det är svårt nog för ett barn att vara klassens klumpeduns, men när så dessutom perceptionsstörningar innebär att uppfatta, tolka och samordna sinnesintrycken, blir situationen naturligtvis extra besvärlig". Jag tar också med några rader från Inge Beeses (leg. psyk., vidareutbildad i psykoterapi, handledning och barnneuropsykologi) kapitel om icke-verbala inlärningssvårigheter eftersom FMT är icke verbalt och därför att han tar upp det som en så viktig del i barnets utveckling. På sidan135 skriver han följande: "Det rörde sig om svårigheter, som inte primärt hade med de språkliga funktionerna att göra, utan som i högre grad handlade om att tolka och bearbeta information från komplexa visuella, kinetiska och rumsliga stimuli" Några rader längre ner på samma sida: "Socialt kan de ha stora svårigheter med samspelet med jämnåriga. Motoriskt är barnen ofta samtidigt fumliga och klumpiga." Jag rekommenderar också er att läsa böckerna: Lär med hela kroppen inlärning sker inte bara i huvudet av Carla Hannaford och Full fart i livet en väg till kunskap. Björn Gustafsson Solbritt Hugoh. Hur kan FMT ge stimulans till en förbättrad språkutvecklingen? Vad ingår för att språket ska bli ett språk? Vi kan dela in det i följande: Du som läsare kan säkert lägga till fler ord. Motorik: Kognitiv: Sensorik: Emotionellt: Andning Planering Ljudperception Känslonyan- Ljudalstring (fonem) Intention Propreoception sering Talmotorik Ordförråd i talapparaten språkmelodi Språkrytm Tidsuppfattning Hörsel Empati Språkmelodi Begrepp Vibration home.swipnet.se/ /rapport.htm 5/11

6 Struktur Visuell perception Bedömningsförmåga Hur kan FMT påverka de olika delarna? I vårt spel aktiveras de fyra delarna på olika sätt av vårt spel: Exempelvis: Olika blåsinstrument med flera storlekar på munstycket aktiverar munmotoriken och medvetande gör tunga och läppars formande. Andningen påverkas, man får spela med olika lufttryck, nyansera ljud och klang, blåsa långt kort. Det auditiva lyssnandet, hur låter tonen kan jag påverka den, kan det bli en samklang i vårt spel? En melodirytm/språkrytm kan ge influenser i spelet till talets/sångens sätt att uttrycka sig verbalt. Sittställning: Jag utgår från ett bra KFU, känsla för underlaget, sitthöjden kan varieras och att fötterna välplacerade framför stolen så att ingen energi går till spillo i själva sittandet. Adeptens balans och kroppsmedvetande kan stärkas genom olika höjd under fötterna med hjälp av tegelstenar, liggande stående på låg eller högkant under en fot eller båda svårighetsgraden kan förändras mycket under spelets gång. Att stå och spela är bra både motoriskt och för en bättre andning. Spel med fotpedaler påverkar kroppsuppfattning och tjocka /tunna trumpinnar påverkar greppet men ger också olika auditiva upplevelser. Avståndet mellan kropp och instrument ger också en vink av hur man behöver planera sin rörelse och hur mycket kraft som behövs till slaget mm. Det visar även om man är perifiert osäker, då drar man oftast instrumenten närmare intill sig. Initiativ och självtillit uppmuntras också i spelet. Men också minnesbilden det egna tänkandet aktiveras i stor utsträckning när de olika koderna alltid placeras på ett visst sätt och till dem spelas alltid samma musikkod. Rytmen i koderna, förmågan att lösa nya koder, hitta strukturer och göra en bedömning hur spelet ska utföras så att det blir ett samspel. Här kommer också tidsaspekten in. Är spelet snabbt eller långsamt tar det lång tid att spela från instrument till instrument? Väntar FMT-terapeuten på mig om jag väntar med mitt slag det aktiva lyssnandet kommer in i spelet. Bedöma varifrån ljudet kommer tror jag också är en viktig del i spelandet. Allt under sensorik kan också tillföra FMTs möjligheter att utveckla språket på ett positivt sätt. FMT vill ge adepten en positiv känsla, att adepten känner glädje i spelet och en självtillit Jag kan och jag lyckas. Hur tycker jag att vårt spel och barnen har utvecklats? Se diagram. Kommentar till diagrammet där jag utgår från FMT-kriterierna. Det är naturligtvis oerhört svårt att säga exakt vid vilken tidpunkt en rörelse blir förbättrad men det ger en utgångspunkt i min bedömning vilka motoriska och perceptuella svårigheter barnen hade när vi började och fram till den tidpunkt då vi avslutade vårt spel. home.swipnet.se/ /rapport.htm 6/11

7 I kriteriet korsrörelse och separata sidorörelser har ingen förbättring skett hos något barn rörelserna har varit för svåra. Utvecklingen har skett som mest för ett barn från 28 poäng till 15 och minst från Intressant är att det samstämmer med föräldrarnas kommentar till hur barnens utveckling har skett. I bilaga 1. finns en skriftlig redogörelse för varje barn, ingen namnges. Vad beträffar kodspelet har sju barn lämnat kategori A och finns nu i kategori B. Något barn står på tröskeln till kategori C och det åttonde barnet började mot slutet av vårt spel att kunna avläsa och spela mellan två instrument (koderna 2 och 11) och närmar sig låg B-nivå. Föräldrarnas observationer angående spelet Följande resultat gav en enkät efter 35 spelningar: Sju anhöriga har lämnat in svaret skriftlig, den åttonde har per telefon sagt att barnet i fråga har börjat säga ett fåtal egna ord och att det sett ut som om hon/han tyckt om att ha FMT, men för övrigt hamnar alla svar under vet ej. Några har också valt att kommentera frågorna direkt och dem citerar jag på nästa sida. Här skriver jag också ner om det är något speciellt som de anhöriga vill ha med i kommentaren. Frågorna har jag som FMT-terapeut satt ihop för att få en bild av både språkliga, motoriska och logiska förändringar som skett under den tid vi spelat. I viss mån kanske den också visar något på, om koncentrationen ökat och ett svar på frågan, har FMT gett barnen något i vardagssituationen? Föräldrarna svarar så här: ja, nej, vet ej, kunde det innan 1. Har ditt barn tyckt det varit roligt med FMT?* Har Du fått bättre kontakt med barnet?* a. Lyssnar han/hon och förstår ljud/ord bättre? b. Har kamratrelationer förbättrats? c. Kan barnet ta emot information bättre?* Har språket utvecklats under den tid vi spelade? a. Enstaka ord? b. Enklare meningar?* c. Kunnat återberätta händelser? Har greppet i barnets händer förbättrats?* a. Kan hålla i en penna bättre? b. Kan t.ex. knäppa knappar/dragkedja bättre? home.swipnet.se/ /rapport.htm 7/11

8 c. Lättare att äta med gaffel hålla i mugg osv? Har balans och kroppsfunktioner blivit bättre? a. Stå på ett ben? b. Blåsa bubblor/ballong?* c. Lärt sig cykla /åka skridskor?* Har skolsituationen ändrats? a. Vill rita mer? b. Börjar kunna förstå och läsa ord? c. Förstå räknetal 1-10? Har utvecklingen gått framåt så att barnet hamnat i en a. "Plock och pillålder" b. Trotsålder c. Lugn period Kommentar till 1. vet ej. Två föräldrar skriver att det växlat under periodens gång jag placerar dem under Kommentar till 2. En förälder skriver: Ja genom att språket och minnet har förbättrats det går att kommunicera bättre. Nej genom att barnet ofta sluter sig och "stänger av". Jag har satt ett ja på detta svar. Kommentar till 2c. Det beror på hur informationen ges. Jag har satt ett ja på detta svar. Kommentar till 3b. Pratar mer skriver en förälder. Kommentar till 4. Styrka ja, finmotorik nej. Jag har satt ett ja på detta svar. Kommentar till 5b. Bubblor ja, ballong nej. Jag har satt ett ja på detta svar. Kommentar till 5c. Här tänker en del även med stödhjul eller trehjuling. Kommentar till 6c. Uppfattar 1 och 2 skriver en förälder. Kommentar till 7. Barnet börjar ge uttryck till egen vilja. Börjar ta egna initiativ osv. Ibland kan det likans vid trotsålder men inte så intensivt. Som vanligt både lugnt och trots. Andra förändringar som föräldrarna märkt home.swipnet.se/ /rapport.htm 8/11

9 4. Mycket av alla rädslor har minskat. 5. Barnet tycker väldigt mycket om att spela. Han/hon är stolt över att han/hon också har en fritidsaktivitet och jag tror att man får se effekterna på längre sikt. 6. Barnet älskar musik och spelar band och CD ofta och högt. Hon/han provar gärna instrument t.ex. storasysters blockflöjt och hon trummar ofta på saker som låter. 7. Framförallt har han/hon lugnat sig och är intresserad av bokstäver. 8. Orkar med ljud bättre. Vill se varifrån ljudet kommer. Bättre med trafikljuden, går dit vi ska utan att bli så rädd. Rör mycket mer på läpparna när han pratar. Är inte rädd mer för ballonger, nu kan han/hon blåsa upp dem själv 9. * Koncentrationen har blivit mycket bättre. Han/hon har börjat att återberätta händelser och känslor, han/hon pratar också om framtiden t.ex. i morgon ska jag spela trummor. * Språket har kommit lavinartat det senaste året, som 5-åring pratade han/hon i treordsmeningar nu pratar han/hon för fullt. (språket är inte fulländat men så otroligt mycket bättre). * Självförtroendet har ökat. Jag kan också något bra. Jag spelar trummor. * Han har börjat att rita han "gått från" huvudfoting till streckgubbe. Han byter inte hand längre när han ritar utan "passerar mittlinjen" * Han tänker provar och grejar och försöker med allt, det hade han inte gjort för 1 ½ år sedan. * Han har fortfarande svårt i det sociala samspelet med andra barn, han har svårt att "läsa av" men det har också blivit bättre. * Han går i språkgrupp på Månesköldsskolan och jag är mammaledig. Dessa två situationer i samklang med FMT hos Solveig har gjort underverk för honom. Vi som föräldrar var till en början inte alls positiva till FMT. När Solveig ringde och frågade, var det mer hennes harmoniska och lugna stämma(+ att vi inte behövde betala något) som gjorde att jag sa ja. Vi kunde väl pröva i alla fall. Så blev det ännu en tid att passa. Som förälder till ett barn med särskilda behov är det ständigt möten man ska gå på. Barnet tyckte "trummorna" var roligt och högre mål än så behövdes inte, det var ett mål, så gott att se honom trivas, de höjde hans självförtroende. Efter några gånger undrade han varför Solveig inte sa något men samtidigt är vi säkra på att han tyckte just det var skönt. Han som hade svårt för språket och alltid försökte (och lyckades) smita undan eller spela pajas så fort krav ställdes angående språket. Nu kunde han koncentrera sig utan att behöva prata eller lyssna på språk. På så sätt blev han positivt lurad helt enkelt, han har fått leka fram takter och lärt sig lyssna av musiken. Alltid fått positiv respons från Solveig inte genom ord, utan genom leenden och nickanden. Det senaste året har han utvecklats lavinartat och vi är så tacksamma för den pusselbit som Solveig och FMT bidragit med. Hälsningar mamma till X. PS. Eftersom koncentrationen fortfarande är det som "brister" hos honom önskar vi att han får gå kvar hos Solveig, detta kommer vi att prata med Barnhab om. home.swipnet.se/ /rapport.htm 9/11

10 DS. Barnhabiliteringens kommentar till projektet Resultat Här har jag bara satt ner några minnesbilder inte säkert att de kommer med i slutredovisningen. Tankar kring projektet I andra projekt med barnhabiliteringen/vuxenhabiliteringen/vård och omsorg i Lidköping har jag märkt att det är viktigt att man gör klart för sig hur man ska fortsätta med de spelande som vill fortsätta med FMT-spel. Det här är inte bara en engångsföreteelse utan behöver ges möjlighet att fortsätta för att ge bästa möjliga effekt. Eftersom logiktänkande, koordination, läsriktning och korsrörelser mm inte alls kunde spelas när vi började vårt spel. I normalfall brukar 6-8 åringar klara detta Det är viktigt att Ni redan nu börjar diskutera vad ska vi göra om projektet faller väl ut. Sedan finns en annan tanke om det inte vore bättre att de föräldrar och barn som gärna vill få FMT får det. Nu blev det några föräldrar som var tveksamma och det tar kraft att först bevisa för föräldrar att det kan vara något och sedan få med barnen som många gånger känner föräldrarnas ifrågasättande. Litteraturförteckning Hellström A. (1995) Nu är det vår tur Liber utbildning Gustafsson B. Hugoh S.B. (1987) Full fart i livet Cupiditas Discendi Eriksson H. (1988) Neuropsykologi Liber utbildning Ayres J. (1988) Sinnenas samspel hos barn Psykologiförlaget Holle B. ( )Barns motoriska utveckling Natur och Kultur Lejonclou A. Lindberg Å. (1996) Musik och mental träning Gehrmans musikförlag Khalsa D. S. (1997) Hjärnans långa liv Svenska förlaget Bergström M. (1995) Neuropedagogik Whalström och W. Goddard S. (1996) Ett fönster in i barnets huvud Cupiditas Discendi AB Hannaford C. (1997) Dominansfaktorn Brain Books home.swipnet.se/ /rapport.htm 10/11

11 Doctare C. (2000) Hjärnstress Runa förlag Trillinggaard A. Dalby M. A. Östergaard J. (1999) Barn som är annorlunda Studentlitteratur Hannaford C. (1997) Lär med hela kroppen Brain Books home.swipnet.se/ /rapport.htm 11/11