Förord till checklista inför övergången från 2 till åk 3

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Förord till checklista inför övergången från 2 till åk 3"

Thomas Lindqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Förord till checklista inför övergången från 2 till åk 3 Denna checklista är tänkt som stöd för läraren vid kontrollen av eventuella läs- och skrivsvårigheter hos eleverna i åk 2. Den ger förhoppningsvis ledtrådar till vad en elev borde kunna något så när inför övergången till åk 3. Om något delmoment inte avklarats är det tid att träna på detta för att underlätta den fortsatta skolgången. Eleverna mognar olika snabbt och det kan tänkas att den sociala sidan är en del av det som ännu inte fungerar och därför finns även den aspekten med. Listan kan användas för föräldrasamtal på vårterminen i åk 2. Listan kan även fungera som en grund för samarbetet lärare-speciallärare och kan med fördel jämföras med den checklista som uppgjorts i samband med övergången mellan förskola åk 1. Då många moment återkommer på listan borde man rimligtvis kunna se en utveckling. Checklistorna kan också ingå som en del i en portfolio som görs för elever med speciella behov.

Om något delmoment inte avklarats är det tid att träna på detta för att underlätta den fortsatta skolgången.

2 Checklista inför övergången från åk 2 till åk 3 Barnets namn: Motorik Grovmotorik springa smidigt skida skrinna simma 25 m hoppa hopprep x-hoppet korsgång (rak i ryggen, långsamma rörelser, gång på stället, klappa växelvis på benen) sick-sackgång till sidan skidhopp slå kullerbytta framåt slå kullerbytta bakåt klättra kasta boll till kamrat ta lyra (liten boll) studsa boll (med en hand) fysisk uthållighet sitta stilla övrigt Om dessa moment inte fungerar kan specialläraren kontrollera reflexerna (bilaga a)

till sidan skidhopp slå kullerbytta framåt slå kullerbytta bakåt klättra kasta boll till kamrat ta lyra (liten boll) studsa

3 Barnets namn: Finmotorik kan avslappnat penngrepp formar och behärskar alla skrivstilsbokstäver rita spegelbild *(bilaga b) se helheter och detaljer *(bilaga c, rita klart ett ansikte) övrigt Vid behov kan specialläraren kontrollera: dominans (öga, hand, fot, öra) (bilaga a) ögonrörelser (upp, ner, sidledes, åttan) (bilaga a)

c, rita klart ett ansikte) övrigt Vid behov kan specialläraren kontrollera:

4 Barnets namn: Social och emotionell förmåga Jag själv koncentrera sig under en hel lektion sunt självförtroende tänka självständigt följa regler tar emot information i grupp göra färdigt sitt arbete arbeta självständigt övrigt I grupp vinna och förlora vara god kamrat arbeta i grupp ta hänsyn till andra delta i samtal och hålla sig till ämnet lyssna när andra talar övrigt

färdigt sitt arbete arbeta självständigt övrigt I grupp vinna och förlora vara god kamrat

5 Barnets namn: Kognitiv färdighet Språklig mognad rimma läsa svårare och längre texter samt förstå innehållet (spec.lär. test) rättskrivning (spec.lär. test) skriva en berättelse bilda meningar uttrycka sig i grupp uttrycka sig på standardsvenska återberätta t.ex. en kort saga tillägna sig skriftliga instruktioner talsvårigheter Vilka? övrigt Matematisk medvetenhet taluppfattning inom talområdet (ex. <>=) (ex ) taluppfattning inom talområdet (ex. <>=) (ex ) lätt huvudräkning (0-100) räkna framåt och bakåt mellan 0 och 100 lösa problemuppgifter multiplikationstabeller 1-5 övrigt

en kort saga tillägna sig skriftliga instruktioner talsvårigheter Vilka? övrigt Matematisk medvetenhet taluppfattning inom talområdet 0-100 (ex.

6 Bilaga a Elever som fortfarande svårigheter med: - dålig koncentration - sitta still och vara tyst - kroppsställning ligger på bordet när det skriver - klumpig - svårigheter med öga hand koordination - svårt att ändra fokusering från långt till nära håll - svårighet att skriva - svårighet att korsa mittlinjen och att följa med blicken - stel i muskulaturen eller hållningslös m.m. Dessa elever kan ha reflexer som hindrar dem från att lyckas med en uppgift som de förväntas klara av. Därför är det bra att testa eleven för att fastställa eventuella kvarvarande reflexer. De viktigaste områdena som bör ingå i testet är: Reflexer a. Ryggradsreflexen b. Asymmetriska toniska nackreflexen (ATNR) c. Den toniska labyrintreflexen, bakåt framåt (TLR) d. Den symmetriska toniska nackreflexen, böjning sträckning (STNR) Dominans a. hand b. öga c. öra d. fot Ögonrörelser a. upp ner b. sidledes c. åttan Dessutom kan Moro och Palmarreflextest göras. Dessa test utförs av specialutbildad personal. Litteraturhänvisning: Sally Goddard : Ett fönster in i barnets huvud ISBN Björn Gustafsson, Sol-Britt Hugoh: Full fart i livet en väg till kunskap Cupiditas Discendi ISBN Carla Hannaford: Dominansfaktorn Brain Books ISBN X Carla Hannaford, Ph.D :Lär med hela kroppen Brain Books ISBN Pia Wallenkrans: Träna dina sinnen Warne förlag ISBN

ttlinjen och att följa med blicken - stel i muskulaturen eller hållningslös m.m. Dessa elever kan ha reflexer som hindrar dem från att lyckas med en uppgift som de förväntas klara av.

7 Bilaga b (för högerhänta) Namn: Bilaga b (för vänsterhänta) Namn:

8 Bilaga c Namn:

Relevanta dokument

Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt.

Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt. Svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning tar bl.a. upp följande: Fotbollen ska vara tillgänglig för alla och bidra till samhällsnyttiga värderingar samt ge ett bättre, roligare och friskare liv. Barn-