SAMRÅDSUNDERLAG. Markförläggning av två nya kraftledningar (driftspänning 138 kv) för förstärkning av elnätet i södra Solna, Solna stad

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Markförläggning av två nya kraftledningar (driftspänning 138 kv) för förstärkning av elnätet i södra Solna, Solna stad December 2015

2 Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB Evenemangsgatan Stockholm Projektledare projektering: Projektledare bygg: Ansvarig tillstånd och MKB: Stefan Jonryd Sven Kullander Svante Skeppström Samrådsunderlag Sweco Energuide AB Box STOCKHOLM Uppdragsledare: Handläggare miljö: Teknisk projektör: Karin Klartell Karin Klartell Nicklas Eriksson (HVCAB) Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/ (53)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Järva Södra Solna Syfte och omfattning Skadebegränsande åtgärder Planering och prövning Prövningsprocess och tillstånd Tidplan Samråd och information Planförhållanden Alternativutredning Nollalternativ Nytt stationsläge i södra Solna Utredningsområde Utredda stråk Utredda sträckningar Sträckningsbeskrivning och förväntad miljöpåverkan Tidigare utredda alternativ Teknik och byggskede Markkabelförläggning Schaktfria metoder Anläggning i bro Sjökabelförläggning Elektromagnetiska fält Magnetfält från aktuell ledning Samlad beskrivning av alternativa sträckningar Förordade sträckningar Bilaga 1. Karta ledningssträckningar Delsträcka Norr Bilaga 2. Resultat trädinventering inom Kungliga nationalstadsparken Bilaga 3. Resultat inventering av mycket värdefulla träd inom Solna stad (utanför Kungliga nationalstadsparken) Bilaga 4. Karta ledningssträckningar Delsträcka Väst 3 (53)

4 4 (53)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att förstärka och markförlägga delar av elnätet på regionnätsnivå i Solna stad. Syftet är att möta behovet av pågående och kommande exploateringsplaner i kommunen. I Sverige kan man dela in elnätet i tre typer av ledningar: stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet ägs av statliga Svenska Kraftnät och utgörs av de största kraftledningarna med spänningsnivån kv. Stamnätet är stommen i elnätet och elsystemets motorvägar. Stamnätet ansluter de stora kraftverken till elnätet och transporterar elen över stora avstånd över hela landet. Via stamstationer transformeras elen till regionnätet som matar lokala och regionala elnät i Sverige. Regionnätet utgörs vanligen av spänningsnivåer mellan 130 och 30 kv, och har som funktion att överföra el mellan stamnätet och lokalnäten. Mellan regionnät och lokalnät finns regionstationer eller fördelningsstationer. Lokalnätet (spänning omkring 20-0,4 kv) innefattar huvudsakligen de ledningar som går inom tätorter och som slutligen distribuerar el till användaren. Stationernas uppgift är att transformera om spänningen mellan de olika spänningsnivåerna. I denna skrift används ibland benämningen station, vilket då innefattar både fördelningsstationer och regionstationer. Figur 1. Figuren beskriver elnätets delar från stora produktionsanläggningar fram till slutanvändaren. 5 (53)

6 I Solna finns i dagsläget två regionnätsstationer; Järva och Oskarsro. Där sker idag all transformering från regionnät till lokalnät som sedan distribuerar elen vidare till alla slutkunder. På grund av den omfattande exploateringen i Solna se Figur 2, står lokalnätet inför en kapacitetsbrist, särskilt i södra Solna. Detta innebär att man måste förstärka elnätet med nya regionnätsledningar och två nya regionnätsstationer vid Solnavägen och Galoppvägen. Stationen vid Galoppvägen är idag en fördelningsstation som kommer byggas om på samma plats till en regionnätsstation. Utöver de nya stationerna behöver nya kraftledningar i form av markförlagda regionnätskablar anläggas. Dels mellan Galoppvägen och Solnavägen samt mellan Galoppvägen och Oskarsrogatan. I samband med detta behöver en ny regionnätsledning byggas mellan station Järva och Galoppvägen, samt en ledning mellan Galoppvägen och en kabelstolpe i höjd med Silverdal. De två sistnämna ledningarna ersätter en befintlig luftledning som idag går mellan kabelstolpen vid Silverdal och station Järva. Luftledningen planeras att raseras för att lämna utrymme för exploateringar i Järvaområdet. Åtgärden i Järva görs inom det övergripande projektet Stockholms Ström som är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall, Fortum Svenska Kraftnät och flera kommuner i Stockholms län. Syftet med Stockholms ström att långsiktigt säkra Stockholmsregionens elförsörjning samt frigöra mark för ny exploatering. Till skillnad mot de befintliga regionnätsledningarna i Solna som har en driftspänning om 77 kv kommer de planerade ledningarna att byggas för 138 kv driftspänning. Vattenfall planerar en successiv ombyggnation av det nuvarande 77 kv nätet i Storstockholm till ett nät med driftspänning 138 kv för att öka kapaciteten. Ledningarna kommer dock inledningsvis att drivas med spänningsnivån 77 kv och det är oklart när en övergång till 138 kv kommer ske. Tidsplanen är pressad för samtliga planerade ledningar på grund av en kraftig exploatering i kommunen (bl.a. ett nytt sjukhus med omfattande forskningsanläggning i södra Solna). De södra delarna av kommunen har därför ett tydligt behov av förstärkning. För att göra åtgärderna mer överskådliga har Vattenfall valt att dela upp dessa i två delprojekt som benämns Järva och Södra Solna. Föreliggande samrådsunderlag behandlar delprojekt Södra Solna. 6 (53)

7 Figur 2. Skiss över områden inom Solna stad där exploateringar planeras eller pågår Järva Delprojektet Järva, innebär att ca 2,2 km luftledningar (med driftspänning 77 kv) kan raseras mellan en kabelstolpe i höjd med Silverdal och station Järva. En ny ledning byggs istället som markförlagd kabel mellan station Järva och station Galoppvägen samt mellan station Galoppvägen och Silverdal, se Figur 3. 7 (53)

8 1.1.2 Södra Solna Inom delprojektet Södra Solna planeras två nya regionnätsledningar till södra Solna. Den ena ledningen ska gå från station Galoppvägen till en ny transformatorstation ÄT831 vid Solnavägen (sydväst om Norra begravningsplatsen), medan den andra ledningen planeras från station Galoppvägen till station Oskarsogatan. Ledningarna föreslås samförläggas mellan Galoppvägen till strax utanför station Solnavägen, varifrån ledningen till Oskarsro fortsätter i ett eget schakt. Figur 3. Karta över delprojekten Järva och Södra Solna. 8 (53)

9 1.2 Syfte och omfattning Aktuell samrådshandling utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) för delprojekt Södra Solna. Syftet med samrådsunderlaget är att i ett tidigt skede presentera flera möjliga sträckningsalternativ. I underlaget redovisas uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt projektets förutsedda miljöpåverkan. Samrådet syftar till att inhämta synpunkter från myndigheter, fastighetsägare, andra särskilt berörda och allmänhet. De synpunkter som framkommer i samrådet ligger sedan till grund för sträckningsval och utformandet av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som biläggs ansökningshandlingarna om nätkoncession för linje. 1.3 Skadebegränsande åtgärder Då projektet genomförs i en urban miljö planeras samtliga kablar att förläggas i rör. Denna åtgärd vidtas för att minimera störningar och intrång i samband med förläggningen genom att tiden och sträckorna för öppna schakt kan begränsas. Ytterligare skadebegränsade åtgärder kommer tas upp i den MKB som tas fram för projektet. 9 (53)

10 2 Planering och prövning 2.1 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga planerade kraftledningar med en spänning om 138 kv krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. Vattenfall avser att i första hand säkerställa rätt till utrymme för ledningarna genom att ingå markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Dessa avtal kan sedan läggas till grund för ansökan om ledningsrätt. Om avtal inte kan träffas kan rätt till utrymme ändå säkerställas genom ledningsrätt. För fastighetsägaren innebär ledningsrätt att utrymme på fastigheten tas i anspråk. Den underliggande marken förblir i fastighetsägarens ägo om denna inte begär och har skäl för att den ska lösas in. Ersättning för ledningsrätten utgår med ett engångsbelopp. 2.2 Tidplan En koncessionsansökan planeras att skickas in i slutet av mars Byggstart sker efter det att koncession har beviljats. 2.3 Samråd och information Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Genomfört samråd Från hösten 2014 till våren 2015 hölls inledande samrådsmöten med Solna stad, Statens Fastighetsverk, Kungliga Djurgårdens förvaltning, Stockholms kyrkogårdsförvaltning, Trafikverket, Föreningen för Ekoparken, Haga- 10 (53)

11 Brunnsvikens vänner och Kommittén för Gustavianska parken. Vid mötena presenterades projektet (bl.a. ledningssträckningar, berörda intressen, kommande planer och byggskede) och synpunkter inhämtades. Förändringar av framtagna ledningssträckningar genomfördes efter dessa möten. I mitten av augusti 2015 skickades skriftlig information om projektet till närboende, verksamhetsutövare, berörda fastighetsägare, myndigheter och andra sektorsintressen (se tabell 1 nedan). Information om projektet kungjordes även genom annonser i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Mitt i Solna. Information om projektet inklusive komplett samrådsunderlag lades upp på Vattenfall Eldistributions hemsida. Samråd har huvudsakligen skett gemensamt för detta projekt (Järva) och för projekt Södra Solna (anslutande projekt). Totalt gick utskick till ca fastighetsägare, verksamhetsutövare och närboende för de båda projekten. Berörda inbjöds till två öppna samrådsmöten, den 26:e och den 27:e augusti På de samrådsmöten som hölls kom sammanlagt personer. Berörda inbjöds också att inkomma med synpunkter på projektet. Tabell 1. Berörda myndigheter och sektorsintressen Länsstyrelsen Stockholms län Trafikverket Kungliga Djurgårdens förvaltning Föreningen för Ekoparken Kommittén för Gustavianska parken AB Storstockholms Lokaltrafik NCC Skanova Försvarsmakten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Com Hem AB Fortum Värme AB Kommunalförbundet Norrvatten SITAB Infrastruktur Stokab AB Solna stad Statens fastighetsverk Stockholms kyrkogårdsförvaltning Haga-Brunnsvikens vänner Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Naturskyddsföreningen Solna- Sundbyberg Friluftsfrämjandet Solna Riksantikvarieämbetet Karolinska sjukhuset Sverige Geologiska Undersökning (SGU) Telenor Sverige AB Colt Technology Services AB Ellevio AB IP-Only Networks AB NorrEnergi AB 11 (53)

12 Tele 2 Sverige AB Trafikverket ITV Stockholm Gas (F.d. Fortum Gas) TDC Sverige AB Fortsatt samråd Vattenfall har efter det samråd som hittills genomförts analyserat alla inkomna synpunkter och inkommen information. Utifrån detta har Vattenfall valt att förorda sträckningar för respektive sträcka. För delprojekt Södra Solna innebär det följande: Galoppvägen Solnavägen: Solnavägen Oskarsrogatan: Alternativ A Alternativ A+A2 De förordade sträckningarna, samt motiveringar till varför just dessa sträckningar förordas, beskrivs i kapitel 7 nedan. Vattenfall genomför nu fortsatt samråd med syfte att informera berörda parter om vilka sträckor som förordas samt inhämta synpunkter och information som kan påverka projektet. Resultat av samråd Alla synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i fortsatt arbete och sammanställs i en så kallad samrådsredogörelse som är en del av MKB. MKB:n beskriver vilket sträckningsalternativ man valt att gå vidare med och varför. Vidare beskrivs också miljöpåverkan av att bygga den valda sträckningen. MKB:n är en del av den koncessionsansökan som sedan lämnas in till Energimarknadsinspektionen. 2.4 Planförhållanden En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner och regionplaner är inte juridiskt bindande, bara vägledande. Berörda översikt- och detaljplaner Översiktsplanen för Solna stad är från 2006, en reviderad översiktsplan är under framtagande. Solna stad har ett stort fokus på att expandera enligt det nya förslaget till översiktsplan. Solna stad beräknas att växa från drygt invånare år 2015 till invånare år Vidare ska Solna vara en aktiv aktör i den växande 12 (53)

13 Stockholmsregionen, som tar vara på möjligheterna att skapa förutsättningar för nya jobb, tillväxt och välfärd. Solna har tagit fram fördjupade översiktsplaner för flera områden, varav de för Karolinska-Norra Station, Solna stationsområde samt Nationalstadsparken fortfarande är aktuella och berör projektet. Karolinska-Norra Station (från 2008), kallas numera Hagastaden. I Hagastaden byggs totalt 6000 nya bostäder varav 3000 på Solnasidan. När området är klart kommer det totalt att inrymmas ca arbetsplatser i området. Solna stationsområde beslutades 2007 (numera kallad Arenastaden). Utöver Sveriges nationalarena inrymmer området också Skandinaviens största köpcentrum, kvadrateter kontor, hotell samt ca 2000 bostäder. En Fördjupad Översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen, är framtagen och antagen av kommunfullmäktige I planen finns riktlinjer om tekniska anläggningar vars förekomst generellt ska minimeras. Anläggningar som dock är nödvändiga ska så långt det är möjligt anpassas till landskap och miljö. Utöver de fördjupade översiktsplanerna har Solna stad tagit fram en utvecklingsstrategi för stadsdelen Hagalund för att skapa förutsättningar för kompletterande bostadsbebyggelse och närservice, men också arbetsplatser. Solna stad har beslutat att ett program ska utarbetas för området. Solna stad har även vid möten informerat om att det i Huvudsta finns ett utvecklingsområde benämnt Solna city. Inom området planeras för bostadsbebyggelse. Området avgränsas av Mälarbanan i söder, Solnavägen i öster och Sundbybergsvägen i väster. Större delen av samtliga sträckningar berör detaljplanelagd mark. Planerad kabelförläggning bedöms inte strida mot de befintliga detaljplanerna. 13 (53)

14 3 Alternativutredning 3.1 Nollalternativ En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av ett så kallat nollalternativ, d.v.s. om den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att få underlag för att värdera den planerade förändringen ur miljösynpunkt. Nollalternativet för detta projekt innebär att utbyggnaden av regionnätet i Solna inte kan genomföras. Det innebär att exploateringsplanerna i södra Solna inte kan löpa vidare som planerat och även att den förstärkning av elnätet som krävs för bl.a. nya Karolinska sjukhuset inte blir av. Nollalternativet innebär också att nödvändig förstärkning till stationen vid Oskarsogatan inte blir av. 3.2 Nytt stationsläge i södra Solna En ny transformatorstation behöver anläggas i södra Solna för vidare distribution från den nya kraftledningen mellan Galoppvägen och Solnavägen. En förutsättning för lokaliseringen av en ny transformatorstation är samtycke från berörd kommun i och med att bygglov krävs. I Solna stad, där en mycket stor andel av ytan är detaljplanelagd, krävs också med stor sannolikhet en detaljplaneändring. Läget för den nya transformatorstationen i södra Solna har därför utretts i samråd med Solna stad. Då kommunen redan är kraftigt bebyggd och många exploateringsplaner föreligger, har det visat sig mycket svårt att finna lämpliga placeringar för en ny transformatorstation. Stationen kommer uppta en markyta om ca 1200 m 2. Utöver ovan nämnda aspekter behöver ledningsägaren även finna en fastighetsägare som är villig att upplåta eller sälja mark för den nya transformatorstationen. Ovan aspekter har lett till att läget för den nya stationen satts invid Solnavägen, se Figur 4 nedan, en lokalisering som även är lämplig utifrån byggbarhet och tillgänglighet. En detaljplaneändring måste genomföras för den nya stationen. Detaljplaneändringen och tillstånd för den nya transformatorstationen hanteras som separata ärenden och omfattas inte av koncessionsansökan för planerade ledningar. 14 (53)

15 3.3 Utredningsområde Området som inledningsvis varit aktuellt för fortsatt utredning av möjliga ledningssträckningar kan ses i Figur 4 nedan. Området begränsas av järnvägen i väster och Brunnsviken i öster. Utredningsområdet täcker in transformatorstationerna vid Galoppvägen, Solnavägen och Oskarsrogatan. Ledningssträckan delas in i två delsträckor för att tydligare beskriva de olika alternativen. Delsträcka norr- utgörs av sträckan mellan station Galoppvägen och Solnavägen. Delsträcka väst- utgörs av sträckan mellan Solnavägen och station Oskarsrogatan. Figur 4. Det ljusare området visar aktuellt utredningsområde. 15 (53)

16 3.4 Utredda stråk Inom utredningsområdet har möjliga ledningsstråk definierats utifrån givna förutsättningar, t.ex. barriärer som endast kan korsas på givna punkter eller med stor försiktighet, se Figur 5. Delsträcka norr På delsträckan finns barriärer i form av E4:an och järnvägen. Kungliga nationalstadparken är belägen inom utredningsområdet vari större ingrepp behöver undvikas. Tre ledningsstråk har identifierats på delsträckan, ett stråk avsett för sjökabel i Brunnsviken (Norr stråk 1), ett längs E4:an (Norr stråk 2) och ett mellan järnvägen och E4:an (Norr stråk 3). Delsträcka väst Två ledningsstråk har identifierats på delsträckan, ett norr om järnvägen (Väst stråk 1) och ett söder om järnvägen (Väst stråk 2). 16 (53)

17 Figur 5. Huvudsakliga identifierade ledningsstråk. 3.5 Utredda sträckningar Utifrån de beskrivna stråken har sträckningar studerats. Ett flertal alternativ har undersökts och några av alternativen har redan på ett tidigt stadium avskrivits. Dessa tidigare alternativ är beskrivna i avsnitt 3.7. Sträckningsalternativen för den västra respektive den norra delsträckan kan kombineras oberoende av varandra. Visar det sig att det är lämpligare att utforma den slutgiltiga sträckningen genom en ny kombination av de framkomliga sträckningarna, är det inget som hindrar ett sådant resultat. Det är således viktigt att inkomna samrådsyttranden beskriver 17 (53)

18 vilket avsnitt av sträckningarna yttrandet gäller, gärna med figur eller karta. Se Figur 6 för utredda och framkomliga sträckningar. Figur 6. Aktuella framkomliga alternativa sträckningar med varianter 18 (53)

19 3.6 Sträckningsbeskrivning och förväntad miljöpåverkan Alternativ Norr A Allmänt Ledningssträckningen utgår från transformatorstationen vid Galoppvägen (se karta i bilaga 1). Sträckningen följer Galoppvägen söderut fram till Enköpingsleden. Enköpingsleden följs österut varefter trafikplats Järva krog korsas genom styrd borrning, alternativt mikrotunnelborrning. Från stationen vid Galoppvägen och fram till trafikplats Järva krog föreslås ledningen samförläggas med tidigare nämnd regionnätsledning som ska gå mellan Galoppvägen och Silverdal (för mer information om sträckningsalternativ se samrådsunderlag för delprojekt Järva). Sträckningen fortsätter efter korsningen med trafikplatsen längs med en gång- och cykelväg öster om E4:an. Vid dammen sydväst om Linnéaholm viker sträckningen av västerut och följer dammens södra kant fram till strax innan E4:an. Sträckningen följer därefter E4:an söderut fram till Lings väg, först i vägslänten och därefter i utkanten av en befintlig parkeringsplats. En alternativ möjlighet för och komma förbi dammen är genom användning av en schaktfri metod från strax norr om dammen till söder om dammen. Sträckningen skulle efter det fortsätta längs med E4:an på tidigare nämnt sätt. Resterade sträckning inom Kungliga nationalstadsparken följs gång- och cykelvägar längs med E4:an. Korsning med E4:an planeras ske under en befintlig viadukt vid Linvävartorpet. Sträckningen följer därefter en gång- och cykelväg mellan E4:an och Norra begravningsplatsen. Vid trafikplats Haga södra viker sträckningen av västerut och följer en gång- och cykelväg längs med Solna kyrkväg ända bort till rondellen invid Solnavägen. Korsning med rondellen planeras genom schaktfri metod från grönytan strax norr om rondellen till strax söder om rondellen. Sträckningen följer därefter befintliga vägar in till ny transformatorstation invid Solnavägen. Alternativ Norr A är totalt ca 4,9 km. Bebyggelse Ledningssträckningen passerar förhållandevis lite bebyggelse. Längs med Galoppvägen finns två flerfamiljshus och i nationalstadsparken passeras två fristående hus vid Linnéaholm. I nationalstadsparken sker även en passage förbi SAS huvudkontor vid Lings väg. Strax efter korsningen med E4:an passeras två hus inne på Norra begravningsplatsen och invid Solna kyrkväg passeras en byggnad som också den står inne på begravningsplatsen. Längs med Solna kyrkvägs västra del passeras bostadsområdet Solna kyrkby med radhusbebyggelse från 1940-talet. Passagen planeras på motsatt sida vägen från bostadsområdet. 19 (53)

20 Grönstruktur och områdesskydd Öster om E4:an ligger Kungliga nationalstadsparken. Ledningssträckningen för Alternativ A Norr gränsar till nationalstadsparken. Förläggning av ledningen inom (och i gränsen till) nationalstadsparken planeras nästintill uteslutande att ske i befintliga gång- och cykelvägar, enda undantaget är passagen av dammen vid Linnéaholm. För att undvika påverkan på nationalstadsparkens värden har en inventering av större träd (träd med en omkrets större än 60 cm) längs med sträckningar inom nationalstadsparken genomförts, för inventeringsresultaten se bilaga 2. Resultatet av inventeringen visar att 35 större träd gränsar till aktuell ledningssträckning. Om Vattenfall följer inventerarens rekommendationer, vilket innebär att schaktkanterna märks ut i fält i närvaro av en arborist innan schaktarbetena påbörjas, så bedöms de flesta av träden klara sig utan skador. Sju riskpassager med större träd har dock identifierats. Alla dessa passager är lokaliserade söder om dammen vid Linnéaholm. Om en schaktfri metod istället skulle användas för passage av dammen föreligger fem riskpassager med stora träd. Dessa fem träd bedöms dock enligt utförd inventering inneha större värde än tidigare nämnda sju träd. Diskussioner har inletts med Länsstyrelsen gällande försiktighetsmått vid arbeten invid inventerade träd inom nationalstadsparken. Utöver inventeringen av större träd inom Nationalstadsparken har även en inventering av mycket värdefulla träd genomförts på resterande sträckor inom Solna stad, se bilaga 3. Inventeringen har gjorts av Solna stads stadsträdgårdsmästare och en arborist. Träden har därefter mätts in. Sträckningen passerar 12 mycket värdefulla träd. De flesta av de värdefulla träden bedöms kunna undvikas vid planeringen av förläggningsarbetena, en riskpassage med träd har dock identifierats längs med Solna kyrkväg. Alternativ Norr A berör även utkanten av vattenskyddsområden för både Ulriksdals och Frösundaviks vattentäkter. Kulturhistoria Aktuell ledningssträckning berör på större delen av sträckningen ett riksintresse för kulturmiljö. Riksintresset omfattar bl.a. Sockencentrum för stora Solna socken, Haga-Ulriksdals kungliga slottsmiljöer samt Norra begravningsplatsen. En fornlämning (Solna 85:1) berörs nordost om Linvävartorpet. Fornlämningen utgörs av ett boplatsområde, varav ungefär halva lämningen är belägen i E4:an. Lämningen är förmodligen redan delvis förstörd till följd av E4:an och en anlagd gång- och cykelväg intill E4:an. Förslagsvis sker schaktövervakning i samband med förläggningsarbetena för att undvika vidare påverkan av lämningen. Infrastruktur Sträckningen korsar E4:an Uppsalavägen som är av Riksintresse. Korsningarna planeras att utföras på sådant sätt att ingen påverkan uppstår på trafiken. 20 (53)

21 I övrigt planeras ledningen att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar och i lokalgator. Sammanfattning av viktiga aspekter En fornlämning (Solna 85:1) berörs. Sju (alternativt fem) riskpassager med större träd har identifierats inom nationalstadsparken. En riskpassage med ett mycket värdefullt träd (utanför nationalstadsparken) föreligger. Förläggning planeras i utkanten av nationalstadsparken. Komplicerad passage med styrd borrning, alternativt mikrotunnelborrning, under trafikplats Järva krog. Vattenskyddsområden berörs. Alternativ Norr B Allmänt Alternativ Norr B utgår från transformatorstationen vid Galoppvägen och följer denna söderut (se karta i bilaga 1). Enköpingsleden korsas genom schaktning i befintlig gång- och cykeltunnel. Vid Nämndemansgatan viker sträckningen av österut fram till Rosenborgsgatan. Rosenborgsgatan följs varefter förläggning planeras längs Gustav III Boulevard hela vägen fram till Kolonnvägen. Ledningssträckningen följer Kolonnvägen fram till Frösundaleden som korsas med schaktfri metod. Sträckningen löper därefter längs Viktoriagatan invid ett koloniområde och vidare längs en gång- och cykelväg fram till Hagavägen. Gångoch cykelvägen följs vidare söderut upp på Källvägen för att strax innan Industrivägen vika av åt sydost och passera genom en mindre grönyta. Rondellen invid Solnavägen korsas som för Alternativ Norr A med schaktfri metod från grönytan strax norr om rondellen till strax söder om rondellen. Sträckningen följer därefter befintliga vägar in till ny transformatorstation invid Solnavägen. Längs med Rosenborgsgatan, Gustav III Boulevard och Kolonnvägen kantar ledningssträckningen mark som enligt gällande detaljplaner får bebyggas under körbart bjälklag. Alternativ Norr B är ca 3,5 km. Bebyggelse Betydligt mer bebyggelse passeras av Alternativ Norr B jämfört med Alternativ Norr A. Ledningssträckningen passerar bostadsområdet Ritorp med bebyggelse från 90-talet. Sträckningen passerar även genom Frösunda, ett relativt nybyggt bostadsområde med kontorslokaler närmast E4:an. Sträckningen planeras på östra sidan av Gustav III Boulevard för att hålla ett så stort avstånd som möjligt till bostadshus. Längs Kolonnvägen passeras kontorsbebyggelse i norra delen och 21 (53)

22 bostadsbebyggelse i södra delen. Vid Hagalund löper sträckningen i utkanten av ett bostadsområde. Där sträckningen löper väster om Norra begravningsplatsen passeras ett mindre industriområde (Hagalunds arbetsplatsområde). Ledningen kommer inte hamna mindre än 5 m från bostadshus. Grönstruktur och områdesskydd Mycket lite grönstruktur berörs av ledningssträckningen. Förläggning av ledningen planeras i en mindre grönyta längs med Kolonnvägen och en mindre grönyta strax sydost om Norra begravningsplatsen. Träd kommer sannolikt att behöva avverkas inom grönytorna. Sträckningen passerar 48 mycket värdefulla träd (enligt tidigare nämnd inventering, se Bilaga 3). Flera av de värdefulla träden bedöms dock kunna undvikas vid planeringen av förläggningsarbetena, 23 riskpassager med träd har dock identifierats. Två alléer för vilka dispens från det generella biotopskyddet kommer behöva sökas har även identifierats längs sträckningen. Alléerna är belägna längs södra delen av Gustav III Boulevard och längs Anhaltsvägen. Kulturhistoria Sträckningen gränsar till ett riskintresse för kulturmiljö. Riksintresset omfattar bl.a. Sockencentrum för stora Solna socken, Haga-Ulriksdals kungliga slottsmiljöer samt Norra begravningsplatsen. Infrastruktur De större trafikerade vägarna Enköpingsleden och Frösundaleden planeras att korsas utan avgrävning. Frösundaleden planeras att korsas med schaktfri metod och Enköpingsleden genom schakt i befintlig gång- och cykeltunnel. Även rondellen vid Solnavägen planeras att korsas med schaktfri metod. I övrigt planeras förläggning av ledningen ske i mindre lokalgator och i trottoarer/parkeringsytor samt gång- och cykelvägar. Sammanfattning av viktiga aspekter Ledningssträckning genom tätbebyggt område närhet till många bostadshus. Längs delar av sträckningen finns många befintliga ledningar i mark vilket gör att utrymmesbrist föreligger. Osäkerheter i detaljutformningen av ledningens sträckning i och med att den kantar mark som får bebyggas under körbart bjälklag. 23 riskpassager med mycket värdefulla träd föreligger. Två alléer berörs. Kort sträckning. 22 (53)

23 Alternativ Norr C Allmänt Alternativet har från Galoppvägen fram till trafikplats Järva krog samma sträckning (och utformning) som Alternativ Norr A (se karta i bilaga 1). Trafikplatsen planeras att korsas genom schaktfri metod ut i Brunnsviken. I Brunnsviken planeras den nya ledningen att förläggas som sjökabel fram till Haga södra. För att undvika schakt på den stora öppna ytan vid Haga södra planeras schaktfri metod även på denna del av sträckningen. Riktningen på borrningen kommer vara från land ut i vatten, d.v.s. från strax norr om trafikplats Haga södra ut till Brunnsviken. Trafikplats Haga södra planeras att korsas genom förläggning i en befintlig gång- och cykelväg som går under E4:an. Efter korsningen med E4:an har alternativet samma sträckning som Alternativ Norr A. Alternativ Norr C är ca 5,8 km (varav 3,6 km sjökabel) Bebyggelse Ledningssträckningen passerar lite bebyggelse. Längs med Galoppvägen finns två flerfamiljshus och invid Solna kyrkväg passeras en byggnad som står inne på Norra begravningsplatsen. Längs med Solna kyrkvägs västra del passeras bostadsområdet Solna kyrkby med radhusbebyggelse från 1940-talet. Passagen planeras på motsatt sida vägen från bostadsområdet. Grönstruktur och områdesskydd Förläggningen öster om E4:an sker inom nationalstadsparken. Det är dock endast på mycket korta sträckor som förläggningen sker på fast mark (dvs. inte i vatten). Tre större träd (enligt tidigare nämnd inventering av större träd inom nationalstadsparken, se bilaga 2) gränsar till aktuell ledningssträckning. Vattenfall avser och följa inventerarens rekommendationer som innebär att schaktkanterna markeras ut i fält i närvaro av en arborist innan schaktarbeten påbörjas. Om Vattenfall följer inventerarens rekommendationer bedöms inga större träd skadas inom nationalstadsparken. Diskussioner har inletts med Länsstyrelsen gällande försiktighetsmått vid arbeten invid inventerade träd inom nationalstadsparken. Alternativ Norr C passerar utöver dessa tre träd även samma 12 mycket värdefulla träd som Alternativ norr A. De flesta av träden bedöms som tidigare nämnts kunna undvikas vid planeringen av förläggningsarbetena, en riskpassage med träd har dock identifierats. Alternativ Norr C berör även utkanten av vattenskyddsområde för Ulriksdals vattentäkt. 23 (53)

24 Kulturhistoria Från strandkanten vid Haga södra och fram till korsningen med trafikplatsen berörs ett statligt byggnadsminne (kulturhistorisk lämning med beteckning Solna 30:1). Flera byggnader inom området är skyddade byggnadsminnesmärken däribland: Haga slott, Gustav III:s paviljong, ekotemplet och koppartälten. Alla byggnader inom området har skyddade exteriörer. Inga förändringar avseende områdets karaktär får göras. Större delen av sträckningen berör ett riksintresse för kulturmiljö. Riksintresset omfattar bl.a. Sockencentrum för stora Solna socken, Haga-Ulriksdals kungliga slottsmiljöer samt Norra begravningsplatsen. Infrastruktur Sträckningen korsar E4:an Uppsalavägen som är av Riksintresse. Korsningarna planeras att utföras på sådant sätt att ingen påverkan uppstår på trafiken. I övrigt planeras sträckningen att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar och i lokalgator. Sammanfattning av viktiga aspekter Osäkerheter vid förläggning av sjökabeln. Mycket trång passage vid Ålkistan gör att det stora förläggningsfartyg som normalt sett vore aktuellt för den här typen av förläggning inte kan ta sig igenom. Ett mer komplicerat förfarande får användas. Osäkerheter kring förorenade sediment i Brunnsviken. En riskpassage med ett mycket värdefullt träd. Förläggning av ledningen planeras delvis i nationalstadsparken. Mycket komplicerad passage med trafikplats Järva krog. Lång sträckning. Hög kabelkostnad. Ett statligt byggnadsminne berörs. Vattenskyddsområde berörs. Alternativ Väst A Allmänt Ledningssträckningen utgår från den punkt på Solnavägen där ny ledning mellan Galoppvägen och station Solnavägen viker av in mot transformatorstationen vid Solnavägen (se karta i bilaga 4). Sträckningen följer Solnavägen norrut, korsar järnvägen vid en viadukt och fortsätter längs en gång- och cykelväg upp i ytterkanten på en parkeringsplats intill järnvägen. Sträckningen följer därefter Hedvigdalsvägen söderut. Två järnvägsspår korsas, det första under en befintlig järnvägsbro och det senare genom förläggning i en konstruktion monterad på sidan av den befintliga gång- och cykelbro som idag korsar spåret. Efter 24 (53)

25 korsningen med järnvägen följer sträckningen Gunnar Asplunds allé västerut. Sträckningen korsar Lundbyparkens norra del och fortsätter västerut till Lundagatan. Sträckningen följer Lundgatan och därefter Storgatan västerut. Vid Oskarsrogatan vinklar sträckningen av norrut och sedan västerut fram till befintlig transformatorstation Oskarsro. Ledningen planeras huvudsakligen att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar, mindre lokalgator och trottoarer. Alternativ Väst A är totalt ca 1,9 km. Bebyggelse Bebyggelsen kring Solnavägen och invid järnvägen utgörs huvudsakligen av industrier och företag. Där sträckningen passerar Lundbyparken finns nybyggda flerfamiljshus från 2000-talet. Bebyggelsen längs Lundagatan är äldre men utgörs också av flerfamiljshus. Bebyggelsen här är också glesare jämfört med det nyare området. Längs Storgatan är bebyggelsen mer stadslik med flerfamiljshus med företag och kommersiella lokaler i nedre botten och bostäder högre upp. Slutligen passerar sträckningen nyare flerfamiljshus längs Oskarsrogatan. Grönstruktur och områdesskydd Generellt berörs lite grönstruktur längs sträckningen då ledningen mestadels planeras att förläggas i befintliga vägar. Sträckningen korsar Lundbyparken som utgörs av en gräsbeklädd grönyta. Efter förläggning kommer grönytan att återställas. Liksom för sträckningarna på delsträcka Norr har en inventering av mycket värdefulla träd gjorts längs sträckningarna på delsträcka väst, se bilaga 3. Inventeringen har gjorts av Solna stads stadsträdgårdsmästare och en arborist. Träden har därefter mätts in. Alternativ Väst A passerar 46 mycket värdefulla träd. Flera av de värdefulla träden bedöms kunna undvikas vi planeringen av förläggningsarbetena, 24 riskfyllda passager med träd har dock identifierats. Sträckningen passerar även en allé för vilken dispens från det generella biotopskyddet kommer behöva sökas. Allén är belägen längs Gunnar Asplunds allé. Några av ovan nämnda värdefulla träd tillhör allén. Kulturhistoria I den östra delen av sträckningen berörs en större kulturhistorisk lämning (se karta i bilaga 4). Lämningen utgörs av en bytomt/gårdstomt (Solna 106) som på talet tillhörde Karlbergs gods. Korsningen med lämningen kommer ske i redan hårdgjorda ytor. Platsen är idag delvis bebyggd med järnväg, väg, parkeringsplatser, kolonilotter och byggnader. Förslagsvis sker schaktövervakning i samband med förläggningsarbetena för att undvika vidare påverkan av lämningen. 25 (53)

26 Vid Lundbyparken berör sträckningen skyddsområdet för ett enskilt byggnadsminne i form av Statens bakteriologiska anstalt. Längs Storgatan passeras 50-tals bebyggelse som enligt Solna stads översiktsplan är klassad som sammanhängande kulturmiljö. Solna Kulturskola som är klassad som en kulturhistoriskt värdefull byggnad passeras även den. Infrastruktur Sträckningen korsar tre järnvägar av riksintresse; Stockholm C-Älvsjö, Stockholm-Ulriksdal, Tomteboda rbg-huvudsta samt Karlberg-Sundbyberg. Korsningarna med de två förstnämnda järnvägarna kan genomföras utan störning på järnvägstrafiken. Järnvägen mellan Karlberg-Sundbyberg kommer att påverkas vid montage av kabelkanal på den befintliga gång- och cykelbro som korsar järnvägen. Kabelkanalen är planerad att monteras på brons ena sida och fästas i brons bärande konstruktion. I övrigt planeras ledningen att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar, mindre lokalgator och i trottoarer. En del trafikstörningar kan uppstå i anläggningsfasen då enstaka körfält eller parkeringsytor kan behöva tas i anspråk vid förläggningen av ledningen. Sammanfattning av viktiga aspekter Ledningssträckning genom tätbebyggt område närhet till bostadshus. 24 riskpassager med mycket värdefulla träd har identifierats. En allé berörs. En kulturhistorisk lämning (Solna 106) i form av en bytomt/gårdstomt korsas. Alternativet innebär en komplicerad förläggning i kabelkanal på sidan av en befintlig gång- och cykelbro. Påverkan på järnvägstrafiken vid förläggning av kabelkanal som korsar järnväg. Troligtvis en del trafikstörningar under anläggningsfasen. Kort sträckning. Skyddsområdet för ett enskilt byggnadsminne berörs. Alternativ Väst A1 Allmänt Alternativ Väst A1 är en variant av Alternativ Väst A (se karta i bilaga 4). Sträckningen utgår från Alternativ Väst A strax norr om Hedvigsdalsvägen. Sträckningen följer parkeringsplatsen och hårdgjorda ytor intill en skogsdunge västerut. För att passera järnvägen krävs schaktfri metod på ca 80 meter söderut under spåren. Sträckningen fortsätter sedan längs Huvudstalundsvägen fram till Gunnar Asplunds Allé där den ansluter till Alternativ Väst A. 26 (53)

27 Varianten med Alternativ Väst A1 blir ungefär lika lång som Alternativ Väst A. Bebyggelse Bebyggelsen vid parkeringsplatsen utgörs av ett större kontorskomplex. Söder om järnvägen passerar sträckningen två nybyggda flerfamiljshus längs Huvudstalundsvägen. Avståndet mellan planerad sträckning och närmaste bostadshus kommer inte understiga 3 meter. Grönstruktur och områdesskydd Begränsat med grönstruktur berörs av ledningssträckningen. Alternativ Väst A1 passerar sex mycket värdefulla träd (enligt tidigare nämnd inventering, se bilaga 3), varav fyra av dessa bedöms som riskpassager. Alternativ Väst A1 tillsammans med resterande sträckning enligt Alternativ Väst A passerar dock totalt 36 mycket värdefulla träd varav 22 av dessa bedöms som riskpassager. Sträckningen passerar även en allé för vilken dispens från det generella biotopskyddet kommer behöva sökas. Allén är belägen längs Gunnar Asplunds allé. Några av ovan nämnda värdefulla träd tillhör allén. Kulturhistoria Sträckningen korsar samma kulturhistoriska lämning som Alternativ Väst A, d.v.s. bytomten/gårdstomten Solna 106. Lämningen korsas dock på en kortare sträcka och uteslutande i redan hårdgjorda ytor. Platsen för lämningen är som tidigare nämnts redan delvis bebyggd med järnväg, väg, parkeringsplatser, kolonilotter och byggnader. Förslagsvis sker schaktövervakning i samband med förläggningsarbetena för att undvika vidare påverkan av lämningen. Vid Lundbyparken berör sträckningen utkanten av skyddsområdet för ett enskilt byggnadsminne i form av Statens bakteriologiska anstalt. Infrastruktur Sträckningen korsar två järnvägar av riksintresse; Tomteboda rbg-huvudsta samt Karlberg-Sundbyberg. Korsningen av spåren planeras att utföras med schaktfri metod. På ett sådant sätt bedöms ingen påverkan uppstå på tågtrafiken. I övrigt planeras ledningen att förläggas i en parkeringsplats och i lokalgator. Sammanfattning av viktiga aspekter Sträckningen ligger i konflikt med Solna stads planerade utvecklingsområde Solna city. Alternativ Väst A1 har tillsammans med resterande sträckning enligt Alternativ Väst A, 22 riskpassager med mycket värdefulla träd. En allé berörs. 27 (53)

28 En kulturhistorisk lämning (Solna 106) i form av en bytomt/gårdstomt korsas, dock på en kortare sträcka än Alternativ Väst A. Alternativ Väst A2 Allmänt Alternativet är en variant av Alternativ Väst A. Sträckningen utgår från Alternativ Väst A vid slutet av Gunnar Asplunds Allé (se karta i bilaga 4). Sträckningen fortsätter rakt västerut, först över en mindre parkeringsplats och därefter längs en gång- och cykelväg genom ett mindre grönområde. Sträckningen följer därefter Storgatan. Alternativ Väst A2 innebär att sträckning Väst A förkortas ca 80 meter jämfört med ursprunglig sträckning. Bebyggelse Sträckningen går mellan äldre flerfamiljshus. Grönstruktur och områdesskydd Sträckningen följer en gång- och cykelväg genom ett mindre grönområde. Alternativ Väst A2 passerar tre mycket värdefulla träd (enligt tidigare nämnd inventering, se bilaga 3), alla passager bedöms som riskpassager. Alternativ Väst A2 tillsammans med resterande sträckning enligt Alternativ Väst A passerar dock totalt 35 mycket värdefulla träd varav 19 av dessa bedöms som riskpassager. Kulturhistoria Inga kända kulturhistoriska intressen berörs. Infrastruktur Sträckningen berör en gång- och cykelväg och en mindre parkeringsplats. Sammanfattning av viktiga aspekter Mindre trafikstörningar i och med förläggning i gång- och cykelväg. Alternativ Väst A2 har tillsammans med resterande sträckning enligt Alternativ Väst A, 19 riskpassager med mycket värdefulla träd. Alternativ Väst B Allmänt Alternativ Väst B har samma sträckning som Alternativ Väst A fram till Lundagatan (se karta i bilaga 4). Sträckningen följer dock Lundagatan söderut istället för norrut. Sträckningen korsar Armégatan/Storgatan med schaktfri metod och fortsätter sedan västerut längs Infanterivägen fram till Ängkärrsgatan. Ängkärrsgatan följs norrut fram till Huvudstagatan. Sträckningen följer Huvudstadsgatan norrut ca 50 meter och viker av västerut längs Polhemsgatan. 28 (53)

29 När Polhemsgatan slutar fortsätter sträckningen norrut längs en gång- och cykelväg, genom en tunnel under Storgatan och fram till transformatorstationen i Oskarsro. Alternativ Väst B är totalt ca 2,1 km. Bebyggelse Bebyggelsen kring Solnavägen utgörs huvudsakligen av industrier och företag, liksom närmast järnvägen. Där sträckningen passerar över Lundbyparken finns nybyggda flerfamiljshus från 2000-talet. Även längs med Lundagatans södra del passeras nybyggda flerfamiljshus. Bebyggelsen övergår sedan till äldre flerfamiljshus från Infanterigatan fram till sträckningens slut vid Oskarsro. Avståndet mellan planerad sträckning och närmaste bostadshus kommer inte understiga 3 meter. Grönstruktur och områdesskydd Generellt berörs lite grönstruktur längs sträckningen då ledningen mestadels planeras att förläggas i hårdgjorda ytor. Sträckningen korsar Lundbyparken som utgörs av en gräsbeklädd grönyta. Efter förläggning kommer grönytan att återställas. Alternativ Väst B passerar 73 mycket värdefulla träd (enligt tidigare nämnd inventering, se bilaga 3), varav 55 av dessa bedöms som riskpassager. Sträckningen passerar även fyra alléer för vilka dispens från det generella biotopskyddet kommer behöva sökas. Alléerna är belägna längs Gunnar Asplunds allé, Infanterigatan och Huvudstagatan. De flesta av ovan nämnda värdefulla träd tillhör alléerna. Kulturhistoria I den östra delen av sträckningen berörs en större kulturhistorisk lämning (se bilaga 4). Lämningen utgörs av en bytomt/gårdstomt (Solna 106) som på talet tillhörde Karlbergs gods. Korsningen med lämningen kommer ske i redan hårdgjorda ytor. Platsen är idag delvis bebyggd med järnväg, väg, parkeringsplatser, kolonilotter och byggnader. Förslagsvis sker schaktövervakning i samband med förläggningsarbetena för att undvika vidare påverkan av lämningen. Vid Lundbyparken berör sträckningen skyddsområdet för ett enskilt byggnadsminne i form av Statens bakteriologiska anstalt. I området kring Ängkärrsgatan passeras 50-tals bebyggelse som enligt Solna stads översiktsplan är klassad som sammanhängande kulturmiljö. Infrastruktur Sträckningen korsar tre järnvägar av riksintresse; Stockholm C-Älvsjö, Stockholm-Ulriksdal, Tomteboda rbg-huvudsta samt Karlberg-Sundbyberg. 29 (53)

30 Korsningarna med de två förstnämnda järnvägarna kan genomföras utan störning på järnvägstrafiken. Järnvägen mellan Karlberg-Sundbyberg kommer att påverkas vid montage av kabelkanal på den befintliga gång- och cykelbro som korsar järnvägen. Kabelkanalen är planerad att monteras på brons ena sida och fästas i brons bärande konstruktion. Schaktfri metod planeras för korsning av Armégatan. Vid Huvudstagatan finns dåligt med utrymme för användning av schaktfri metod (p.g.a.- närhet till träd samt många befintliga ledningar i marken), gatan planeras därför att grävas av. I övrigt planeras ledningen att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar, lokalgator, trottoarer och parkeringsytor. En del trafikstörningar kommer att uppstå i anläggningsfasen då enstaka körfält eller parkeringsytor kan behöva tas i anspråk vid förläggningen av ledningen. Sammanfattning av viktiga aspekter Ledningssträckning genom tätbebyggt område närhet till bostadshus. 55 riskpassager med mycket värdefulla träd. Fyra alléer berörs. En kulturhistorisk lämning (Solna 106) i form av en bytomt/gårdstomt korsas. Komplicerad förläggning i kabelkanal på sidan av en befintlig gång- och cykelbro planeras. Eventuell begränsad påverkan på järnvägstrafiken vid byggnation av kabelkanalen. Troligtvis en del trafikstörningar under anläggningsfasen. Skyddsområdet för ett enskilt byggnadsminne berörs. Alternativ Väst B1 Allmänt Alternativ Väst B1 är en variant av Alternativ Väst B, men kan även vara en variant av Alternativ Väst A. Sträckningen utgår från Alternativ Väst B vid Hedvigdalsvägen strax norr om järnvägen mellan Karlberg och Sundbyberg (se karta i bilaga 4). Sträckningen följer en gång- och cykelväg söderut och korsar tidigare nämnd järnväg inom ett depåområde genom schaktfri metod. Sträckningen följer utkanten av depåområdet i hårdgjorda ytor och genom en mindre skogsdunge fram till Bolstomtavägen. Därifrån byter sträckningen riktning norrut och följer Bolstomtavägen fram till Alternativ B Väst. Alternativ Väst B1 är ca 530 meter längre än alternativ Väst B. Bebyggelse Bebyggelsen längs sträckningen utgörs av industribebyggelse inom depåområdet samt kontorsbebyggelse längs Bolstomtavägen. 30 (53)

31 Grönstruktur och områdesskydd Sträckningen rundar ett koloniområde, samt korsar en mindre skogsdunge. Vid passage av skogsdungen kommer några träd att behöva avverkas. Ingen inventering av värdefulla träd (se bilaga 3) har kunnat genomföras längs sträckningen då depåområdet är inhägnat. Längs sträckningen finns dock mycket få grönytor. Kulturhistoria Sträckningen korsar samma kulturhistoriska lämning som Alternativ Väst B, d.v.s. bytomten/gårdstomten Solna 106. Platsen för lämningen är som tidigare nämnts redan delvis bebyggd med järnväg, väg, parkeringsplatser, kolonilotter och byggnader. Förslagsvis sker schaktövervakning i samband med förläggningsarbetena för att undvika vidare påverkan av lämningen. Infrastruktur Sträckningen korsar järnvägen Karlberg-Sundbyberg som är en järnväg av riksintresse. Korsningen görs med schaktfri metod, vilket innebär att trafiken inte berörs. I övrigt berörs Trafikverkets depåområde samt gång- och cykelvägar. Trafikverket har informerat om att de har framtida planer på att eventuellt bygga om depåområdet. Sammanfattning av viktiga aspekter Trafikverkets depåområde med ev. framtida planer för ombyggnation berörs. En kulturhistorisk lämning (Solna 106) i form av en bytomt/gårdstomt korsas. Lång omväg för att undvika komplicerad förläggning i kabelkanal på sidan av befintlig gång- och cykelbro. 31 (53)

32 3.7 Tidigare utredda alternativ Under förprojektering har ytterligare alternativ utretts utöver de som presenterats under avsnitt 3.5 och 3.6, se Figur 7 nedan. Av någon eller några anledningar har Vattenfall bedömt att dessa inte är lämpliga eller tekniskt genomförbara. En kort presentation av respektive alternativ finns nedan. Alternativen kommer inte utredas vidare, så till vida att ny information inte inkommer som motiverar vidare utredning. Figur 7. Tidigare utredda sträckningar. 32 (53)

33 Delsträcka Norr Alternativ 1 Alternativ 1 togs fram som ett alternativ för att ta sig runt Frösunda. Alternativet innebär en förläggning längs lokalgator i huvudsak väster om Frösunda. Schaktfri metod skulle behövas för att komma under ett mindre vattendrag som korsas av Galoppvägen. Anledning till att alternativet avfärdades: Konflikt med ett antal pågående och planerade byggprojekt däribland: signalbron (bilbro från arenastaden), kvarteret Signalen och utökat antal spår för Ostkustbanan. Alternativ 2 Alternativet togs fram som en variant på Alternativ Norr B. Sträckningen följer i huvudsak Anders Lundströms gata (en parallellgata till Gustav III Boulevard). Anledningar till att alternativet avfärdades: Det är mycket trångt mellan bostadshusen på delar av sträckningen Passage sker mycket nära två skolor, varav en passage i princip sker på skolgården. Alternativ 3 Alternativet togs fram på uppmaning av Solna stad som ville veta hur möjligheterna såg ut för en sträckning väster om E4:an. Anledning till att alternativet avfärdades: Sträckningen är inte tekniskt genomförbar p.g.a. utrymmesbrist mellan E4:an och intilliggande kontorsbebyggelse. Alternativ 4 Alternativet är en variant av Alternativ Norr A. Istället för att följa gång- och cykelvägen längs E4:an följer sträckningen Lings väg förbi SAS huvudkontor. Anledning till att alternativet avfärdades: Risk för påverkan av en allé med mycket gamla träd inom nationalstadsparken. 33 (53)

34 Alternativ 5 Sträckningen fanns inledningsvis med som en alternativ korsning av trafikplats Järva krog. I och med att korsning med trafikplatsen är möjlig att genomföra enligt Alternativ Norr A är alternativ 5 inte längre aktuellt. Anledning till att alternativet avfärdades: Två mycket komplexa etapper behövs för att korsa trafikplatsen. Möjlig påverkan på trafiken vid trafikplats Järva krog. Alternativ 6 Alternativ 6 togs fram som en möjlig sträckning för att undvika förläggning längs Solna kyrkväg då det redan finns många ledningar förlagda längs den vägen och då det är en rätt trafikerad väg. Det var inledningsvis osäkert om ytterligare en ledning skulle få plats. Sträckningen är även den kortaste vägen från Linvävartorpet till station Solnavägen. Sträckningen skulle innebära förläggning i gångvägar över Norra begravningsplatsen. Anledningar till att alternativet avfärdades: Förläggning över kyrkogård mycket nära gravplatser. Det är svårt att garantera att ingen skada kommer uppstå på omgivningen. Alternativ 7 Alternativ 7 togs inledningsvis fram som en möjlig sträckning för Alternativ Norr A. Sträckningen löper hela vägen längs med en idag avstängd gång- och cykelväg längs E4:an. Sträckningen slutar dock i en bergvägg. Anledningar till att alternativet avfärdades: Sprängning skulle bli aktuell inom nationalstadsparken. Förläggning inom vägområde för E4:an. Alternativ 8 Alternativ 8 togs fram för att komma runt den trånga passage som finns mellan E4:an och nationalstadsparken, d.v.s. Alternativ 7. Sträckningen utgör en möjlig fortsättning på Alternativ Norr A. Sträckningen följer befintliga stigar och gångoch cykelvägar. Anledning till att alternativet avfärdades: Sträckningen passerar många stora och mycket värdefulla träd i nationalstadsparken. 34 (53)