SAMRÅDSUNDERLAG STOCKHOLMS STRÖM. Nytt elnät i Stockholmregionen

Transkript

1 STOCKHOLMS STRÖM Nytt elnät i Stockholmregionen SAMRÅDSUNDERLAG Markförläggning av kraftledning (driftspänning 138 kv) med syfte att ersätta befintlig luftledning i Järva, Solna stad December 2015

2 Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB Evenemangsgatan Stockholm Projektledare projektering: Projektledare bygg: Ansvarig tillstånd och MKB: Stefan Jonryd Kjell Eriksson Svante Skeppström Samrådsunderlag Sweco Energuide AB Box STOCKHOLM Uppdragsledare: Handläggare miljö: Teknisk projektör: Karin Klartell Jenny Wintzer Robert Käck Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/ (48)

3 Innehållsförteckning SAMRÅDSUNDERLAG Inledning Bakgrund Järva Södra Solna Syfte och omfattning Skadebegränsande åtgärder Planering och prövning Prövningsprocess och tillstånd Tidplan Samråd och information Planförhållanden Alternativutredning Nollalternativ Utredningsområde Utredda stråk Utredda sträckningar Sträckningsbeskrivning och förväntad miljöpåverkan Tidigare utredda alternativ Teknik och byggskede Markkabelförläggning med öppna schakt Schaktfria metoder Elektromagnetiska fält Magnetfält från aktuell ledning Samlad beskrivning av alternativa sträckningar Förordade sträckningar Bilaga 1. Karta ledningssträckningar delsträcka Väst Bilaga 2. Karta ledningssträckningar delsträcka Norr Bilaga 3. Resultat trädinventering inom Kungliga nationalstadsparken 3 (48)

4 Förord Projektet Stockholms Ström har initierats av regeringen och syftar till att långsiktigt säkra Stockholmsregionens elförsörjning. Stockholms Ström är ett samarbetsprojekt mellan Svenska Kraftnät, Vattenfall och Fortum och finansieras av dessa tre ledningsägare tillsammans med berörda kommuner samt ett antal fastighetsbolag. Arbetet med att utforma det framtida stam- och regionnätet har bedrivits i samarbete med länsstyrelsen, berörda kommuner och interkommunala samarbetsorgan. Driftsäkerhetskrav, teknisk utveckling, miljöaspekter och regionens förväntade utveckling har beaktats vid utformningen av nätet. Stockholms Ström består av ett 50-tal projekt. Ryggraden i Stockholms nuvarande elförsörjning är ett 400 kv-nät med sträckningen Forsmark-Enköping-Södertälje-Södertörn. I förslaget till framtida nät byggs en 400 kv-förbindelse från norra Stockholm till Södertörn som skapar en 400 kv-ring runt staden. Denna utbyggnad ger ett så starkt nät att ca 15 mil 220 kv luftledningar kan avvecklas i Stockholmsregionen. De flesta behöver inte ersättas. Marken som frigörs kan användas till annat värdefullt, som till exempel rekreation eller bostäder. Inom Stockholms Ström ingår även ett antal projekt där befintliga 70 kv luftledningar ska ersättas med markförlagda kablar för att kunna frigöra mark. Denna samrådshandling beskriver markförläggning av 145 kv kablar i Järva, som ersättning till befintliga 70 kv luftledningar i området. Mer information om Stockholms Ström finns på 4 (48)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att förstärka och markförlägga delar av elnätet på regionnätsnivå i Solna stad. Syftet är att möta behovet av pågående och kommande exploateringsplaner i kommunen. I Sverige kan man dela in elnätet i tre typer av ledningar: stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet ägs av statliga Svenska Kraftnät och utgörs av de största kraftledningarna med spänningsnivån kv. Stamnätet är stommen i elnätet och elsystemets motorvägar. Stamnätet ansluter de stora kraftverken till elnätet och transporterar elen över stora avstånd över hela landet. Via stamstationer transformeras elen till regionnätet som matar lokala och regionala elnät i Sverige. Regionnätet utgörs vanligen av spänningsnivåer mellan 130 och 30 kv, och har som funktion att överföra el mellan stamnätet och lokalnäten. Mellan regionnät och lokalnät finns regionstationer eller fördelningsstationer. Lokalnätet (spänning omkring 20-0,4 kv) innefattar huvudsakligen de ledningar som går inom tätorter och som slutligen distribuerar el till användaren. Stationernas uppgift är att transformera om spänningen mellan de olika spänningsnivåerna. I denna skrift används ibland benämningen station, vilket då innefattar både fördelningsstationer och regionstationer. Figur 1. Figuren beskriver elnätets delar från stora produktionsanläggningar fram till slutanvändaren. 5 (48)

6 I Solna finns i dagsläget två regionnätsstationer; Järva och Oskarsro. Där sker idag all transformering från regionnät till lokalnät som sedan distribuerar elen vidare till alla slutkunder. På grund av den omfattande exploateringen i Solna se Figur 2, står lokalnätet inför en kapacitetsbrist, särskilt i södra Solna. Detta innebär att man måste förstärka elnätet med nya regionnätsledningar och två nya regionnätsstationer vid Solnavägen och Galoppvägen. Galoppvägen är idag en fördelningsstation som kommer byggas om på samma plats till en regionnätsstation. Utöver de nya stationerna behöver nya kraftledningar i form av markförlagda regionnätskablar anläggas. Dels mellan Galoppvägen och Solnavägen samt mellan Galoppvägen och Oskarsrogatan. I samband med detta behöver en ny regionnätsledning byggas mellan station Järva och Galoppvägen, samt en ledning mellan Galoppvägen och en kabelstolpe i höjd med Silverdal. De två sistnämna ledningarna ersätter en befintlig luftledning som idag går mellan kabelstolpen vid Silverdal och station Järva. Luftledningen planeras att raseras för att lämna utrymme för exploateringar i Järvaområdet. Åtgärden i Järva görs inom det övergripande projektet Stockholms Ström som är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall, Fortum Svenska Kraftnät och flera kommuner i Stockholms län. Syftet med Stockholms ström är att långsiktigt säkra Stockholmsregionens elförsörjning samt frigöra mark för ny exploatering. Till skillnad mot de befintliga regionnätsledningarna i Solna som har en driftspänning om 77 kv kommer de planerade ledningarna att byggas för 138 kv driftspänning. Vattenfall planerar en successiv ombyggnation av det nuvarande 77 kv nätet i Storstockholm till ett nät med driftspänning 138 kv för att öka kapaciteten. Ledningarna kommer dock inledningsvis att drivas med spänningsnivån 77 kv och det är oklart när en övergång till 138 kv kommer ske. Tidsplanen är pressad för samtliga planerade ledningar på grund av en kraftig exploatering i kommunen (bl.a. ett nytt sjukhus med omfattande forskningsanläggning i södra Solna). De södra delarna av kommunen har därför ett tydligt behov av förstärkning. För att göra åtgärderna mer överskådliga har Vattenfall valt att dela upp dessa i två delprojekt som benämns Järva och Södra Solna. 6 (48)

7 Figur 2. Skiss över områden inom Solna stad där exploateringar planeras eller pågår Järva Delprojektet Järva, innebär att ca 2,2 km luftledningar (med driftspänning 77 kv) kan raseras mellan en kabelstolpe i höjd med Silverdal och station Järva. En ny ledning byggs istället som markförlagd kabel mellan station Järva och station Galoppvägen samt mellan station Galoppvägen och Silverdal, se Figur 3. 7 (48)

8 1.1.2 Södra Solna Inom delprojektet Södra Solna planeras två nya regionnätsledningar till södra Solna. Den ena ledningen ska gå från station Galoppvägen till en ny transformatorstation ÄT831 vid Solnavägen (sydväst om Norra begravningsplatsen), medan den andra ledningen planeras från station Galoppvägen till station Oskarsogatan. Ledningarna föreslås samförläggas mellan Galoppvägen till strax utanför station Solnavägen, varifrån ledningen till Oskarsro fortsätter i ett eget schakt. Figur 3. Karta över delprojekten Järva och Södra Solna. 8 (48)

9 1.2 Syfte och omfattning Aktuell samrådshandling utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådsunderlaget är att i ett tidigt skede presentera flera möjliga sträckningsalternativ. I underlaget redovisas uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt projektets förutsedda miljöpåverkan. Samrådet syftar till att inhämta synpunkter från myndigheter, fastighetsägare, andra särskilt berörda och allmänhet. De synpunkter som framkommer i samrådet ligger sedan till grund för sträckningsval och utformandet av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som biläggs ansökningshandlingarna om nätkoncession för linje. 1.3 Skadebegränsande åtgärder Då projektet genomförs i en urban miljö planeras samtliga kablar att förläggas i rör. Denna åtgärd vidtas för att minimera störningar och intrång i samband med förläggningen genom att tiden och sträckorna för öppna schakt kan begränsas. Ytterligare skadebegränsande åtgärder kommer tas upp i den MKB som tas fram för projektet. 9 (48)

10 2 Planering och prövning 2.1 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga planerade kraftledningar med en spänning om 138 kv krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Vattenfall avser att i första hand säkerställa rätt till utrymme för ledningarna genom att ingå markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Dessa avtal kan sedan läggas till grund för ansökan om ledningsrätt. Om avtal inte kan träffas kan rätt till utrymme ändå säkerställas genom ledningsrätt. För fastighetsägaren innebär ledningsrätt att utrymme på fastigheten tas i anspråk. Den underliggande marken förblir i fastighetsägarens ägo om denna inte begär och har skäl för att den ska lösas in. Ersättning för ledningsrätten utgår med ett engångsbelopp. 2.2 Tidplan En koncessionsansökan planeras att skickas in under slutet av mars Byggstart sker efter det att koncession har beviljats 2.3 Samråd och information Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Genomfört samråd Under hösten och vintern 2014 hölls inledande samrådsmöten med Solna stad, Statens Fastighetsverk, Kungliga Djurgårdens förvaltning, Förbundet för 10 (48)

11 Ekoparken, Haga-Brunnsvikens vänner, Kommittén för Gustavianska parken, PEAB och Jernhusen. Vid mötena presenterades projektet (bl.a. ledningssträckningar, berörda intressen, kommande planer och byggskede) och synpunkter inhämtades. Förändringar av framtagna ledningssträckningar genomfördes efter dessa möten. I mitten av augusti 2015 skickades skriftlig information om projektet till närboende, verksamhetsutövare, berörda fastighetsägare, myndigheter och andra sektorsintressen (se tabell 1 nedan). Information om projektet kungjordes även genom annonser i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Mitt i Solna. Information om projektet inklusive komplett samrådsunderlag lades upp på Vattenfall Eldistributions hemsida. Samråd har huvudsakligen skett gemensamt för detta projekt (Järva) och för projekt Södra Solna (anslutande projekt). Totalt gick utskick till ca fastighetsägare, verksamhetsutövare och närboende för de båda projekten. Berörda inbjöds till två öppna samrådsmöten, den 26:e och den 27:e augusti På de samrådsmöten som hölls kom sammanlagt personer. Berörda inbjöds också att inkomma med synpunkter på projektet. Tabell1. Berörda myndigheter och sektorsintressen. Solna stad Länsstyrelsen Stockholms län Trafikverket Skogsstyrelsen Svenska kraftnät Förbundet för Ekoparken Haga-Brunnsvikens vänner Jernhusen Skanova Telenor Sverige AB Colt Technology Services AB Tele2 Sverige AB Kommunalförbundet Norrvatten Stokab Sundbybergs stadsnätsbolag AB Statens Fastighetsverk Försvarsmakten Riksantikvarieämbetet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Kungliga Djurgårdens förvaltning Kommittén för Gustavianska parken Kvarnvretens koloniförening AB Storstockholms lokaltrafik IP-ONly Networks AB TDC Sverige AB SITAB Infrastruktur Com Hem AB Ellevio AB PEAB Ulriksdal 11 (48)

12 Järvastaden Friluftsfrämjandet Solna Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Naturskyddsföreningen Solna- Sundbyberg Fortum Värme AB NCC Fortsatt samråd Vattenfall har efter genomfört samråd analyserat alla inkomna synpunkter och inkommen information. Utifrån detta har man har Vattenfall valt att förorda sträckningar för respektive sträcka. För delprojekt Järva innebär det följande: Galoppvägen Silverdal: Järva Galoppvägen: Alternativ A+A1 Alternativ A+B De förordade sträckningarna, samt motiveringar till varför just dessa sträckningar förordas, beskrivs i kapitel 7 nedan. Vattenfall genomför nu fortsatt samråd med syfte att informera berörda parter om vilka sträckor som förordas samt inhämta synpunkter och information som kan påverka projektet. Resultat av samråd Alla synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i fortsatt arbete och sammanställs i en så kallad samrådsredogörelse som är en del av MKB. MKB:n beskriver vilket sträckningsalternativ man valt att gå vidare med och varför. Vidare beskrivs också miljöpåverkan av att bygga den valda sträckningen. MKB:n är en del av den ansökan som sedan lämnas in till Energimarknadsinspektionen. 2.4 Planförhållanden En koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner och regionplaner är inte juridiskt bindande, bara vägledande. Berörda översikt- och detaljplaner Översiktsplanen för Solna stad är från 2006 och en reviderad plan är på samråd i maj Solna stad har ett stort fokus på att expandera och beräknar att växa från drygt invånare år 2015 till invånare år 2030 enligt samrådsunderlag till 12 (48)

13 ny översiktsplan. Vidare ska Solna vara en aktiv aktör i den växande Stockholmsregionen, som tar vara på möjligheterna att skapa förutsättningar för nya jobb, tillväxt och välfärd En fördjupad översiktsplan togs fram 2004 för Västerjärva och Ulriksdalsfältet och är ännu aktuell. Planen syftar till att bygga 1500 lägenheter och kvm kommersiella lokaler på Ulriksdalsfältet och ca 4000 lägenheter och kvm kommersiella lokaler i Västerjärva. Innan Västerjärva byggs ut måste dock den luftburna stamnätsledningen flyttas eller markförläggas. Således innebär planerad markförläggning av kraftledningen en förutsättning för exploatering enligt den fördjupade översiktsplanen. Vidare är även en Fördjupad Översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen framtagen och antagen av kommunfullmäktige I planen finns riktlinjer om tekniska anläggningar vars förekomst generellt ska minimeras. Anläggningar som dock är nödvändiga ska så långt det är möjligt anpassas till landskap och miljö. Större delen av samtliga sträckningar berör detaljplanelagd mark. Planerad kabelförläggning bedöms inte strida mot gällande detaljplaner. 13 (48)

14 3 Alternativutredning 3.1 Nollalternativ En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av ett så kallat nollalternativ, d.v.s. om den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att få underlag för att värdera den planerade förändringen ur miljösynpunkt. Nollalternativet för detta projekt innebär att markförläggningen av ledningarna inte blir av och att luftledningen blir kvar. Detta skulle i sin tur innebära att mark inte kan frigöras för andra ändamål. Den befintliga luftledningen går idag genom Igelbäckens naturreservat och områden avsedda för exploatering av ny bebyggelse. Nollalternativet innebär också att utbyggnaden av en ny regionnätsledning till södra Solna inte kan genomföras, då den ledningen är beroende av att ny kopplingspunkt etableras på Galoppvägen. Den nya ledningen till södra Solna behövs i sin tur för att förstärka elnätet till bl.a. nya Karolinska sjukhuset och övriga exploateringar. 3.2 Utredningsområde Eftersom luftledningen ska raseras måste en ny ledning sammanbinda station Järva med en kopplingspunkt i höjd med Silverdal. Utöver dessa förutsättningar måste ledningen gå via stationen på Galoppvägen, för att etablera en kopplingspunkt till delprojektet Södra Solna. Den totala sträckan delas därför in i två delsträckor för att tydligare beskriva de olika alternativen. Delsträcka väst- utgörs av sträckan mellan station Järva och Galoppvägen Delsträcka norr- utgörs av sträckan mellan Galoppvägen och kabelstolpe vid Silverdal Utredningsområdet täcker in station Järva, station Galoppvägen och anslutningspunkten vid Silverdal se Figur (48)

15 Figur 4. Det ljusare området visar aktuellt utredningsområde vari stråk har identifierats för att slutligen resultera i alternativa sträckningar. 3.3 Utredda stråk Inom utredningsområdet har stråk definierats utifrån givna förutsättningar, t.ex. barriärer som endast kan korsas på givna punkter eller med stor försiktighet, se Figur 5. Delsträcka väst I huvudsak har ett stråk längs Enköpingsvägen studerats mellan transformatorstation Järva och Galoppvägen (väst stråk 1). Järnvägen mellan Stockholm-Uppsala utgör ett fysiskt hinder och endast enstaka passager av denna är tekniskt möjliga och ekonomiskt försvarbara. Utöver detta har på ett tidigt stadie också ett stråk i Frösundatunneln utretts (väst stråk 2). 15 (48)

16 Delsträcka norr På delsträckan finns barriärer i form av E4:an och järnvägen som endast kan korsas mycket restriktivt. Det finns därför huvudsakligen två stråk utredda inom denna delsträcka norr; längs E4:an (norr stråk 1) samt längs järnvägen mellan Stockholm-Uppsala (norr stråk 2). Figur 5. Karta över utredda stråk för delsträcka väst och norr. 3.4 Utredda sträckningar Utifrån de beskrivna stråken har sträckningar studerats. Många alternativ har undersökts och några av alternativen har redan på tidigt stadium avskrivits. Dessa tidigare alternativ är beskrivna i avsnitt 3.6. Sträckningsalternativen för den västra respektive den norra delsträckan kan kombineras oberoende av varandra. Visar 16 (48)

17 det sig att det är lämpligare att utforma den slutliga sträckningen genom en ny kombination av de framkomliga sträckningarna, är det inget som hindrar ett sådant resultat. Det är således viktigt att samrådsyttrandena beskriver av vilket delavsnitt av sträckningarna yttrandet gäller, gärna med figur eller karta. Se Figur 6 för utredda och framkomliga sträckningar. Figur 6. Aktuella framkomliga alternativa sträckningar med varianter. 17 (48)

18 3.5 Sträckningsbeskrivning och förväntad miljöpåverkan Alternativ Väst A Se bilaga 1 för karta över sträckningen. Allmänt Alternativ Väst A utgår från stam- och regionnätsstationen Järvas norra sida och följer gång och cykelvägen österut längs Enköpingsvägen. Sträckningen passerar Sjövägen genom en schaktfri metod fram till gång- och cykelvägen längs Växlarevägen. Sträckningen följer Växlarevägen norr om Råstahem och Hagalundsdepån. Sträckningen viker söderut inne på depåområdet och planeras att korsa järnvägen intill en vattenledning, där det skulle kunna finnas utrymme för kablarna. På andra sidan järnvägen följer sträckningen Regementsvägen norrut. Där den tar slut fortsätter sträckningen en liten bit på en gång- och cykelväg fram till Enköpingsvägen. Sträckningen korsar Enköpingsvägen genom en schaktfri metod fram till gång- och cykelvägen längs norra sidan av Enköpingsvägen. Sträckningen följer gång- och cykelvägen österut och viker norrut mot stationen på Galoppvägen, sträckningen går här sista sträckan i en grönyta. Alternativ Väst A är totalt ca 1800 meter långt. Bebyggelse Sträckningen passerar i huvudsak äldre bostadsbebyggelse och Hagalundsdepån. I början går sträckningen i utkanten av villaområdet Råstahem, som är ett villaområde som uppfördes under 1900-talets början. Sträckningen planeras att gå i väg och därmed utanför samtliga privata tomter. Avståndet mellan planerad sträckning och närmaste bostadshus kommer inte understiga 5 meter. Sträckningen följer befintliga vägar genom Hagalundsdepån. I Ritorp, sista delen av sträckningen, öster om järnvägen övergår bebyggelsen i flerfamiljshus från mitten av 1900-talet. Sträckningen planeras även här att som närmast gå 5 meter från bostadshus. Grönstruktur och områdesskydd Parallellt med Galoppvägen kommer sträckningen de sista 70 metrarna innan transformatorstationen att förläggas i en grönyta innan stationen på Galoppvägen. Grönytan utgörs av gräsmatta och större buskar. Buskar kan komma att behöva tas bort under schaktning, för att sedan återställas när arbetet är klart. Kulturhistoria Vid station Järva finns en fornlämning i form av ett gravfält som delvis är undersökt och borttagen (Sundbyberg 25:1). Lämningen är avgränsad och 18 (48)

19 sträckningen är förlagd utanför denna. Länsstyrelsen har dock upplyst om att det till lämningen hör ett icke-avgränsat skyddsområde. Vattenfall undersöker möjligheten att anpassa sträckningen vid stationen för att undvika intrång i skyddsområdet för lämningen. Om detta inte visar sig möjligt kommer Vattenfall att vidta de åtgärder som erfordras för att förlägga ledningen enligt förordad sträckning. Vid Växlarevägen inom Hagalundsdepån finns också en kulturhistorisk lämning registrerad (Solna 36:1). Lämningen har utgjorts av en grav från bronsåldern eller järnåldern, men är troligen borttagen i samband med byggnation av vägen då inget spår av den finns kvar i dagsläget. Sträckningen passerar Råstahem, som klassat som ett sammanhängande kulturhistorisk värdefull miljö. Bostadsområdet uppfördes under 1920-talet. Bostäderna var arbetarbostäder för SJ-anställda. Infrastruktur Sträckningen korsar järnväg som är av Riksintresse med benämningen Stockholm C-Älvsjö, Stockholm Ulriksdal. Korsningen görs genom en schaktfri metod under järnvägen från Hagalundsdepån österut. Sträckningen korsar också Enköpingsvägen, en väg av Riksintresse, med en schaktfri metod. I övrigt planeras ledningen förläggas i befintliga trottoarer och körvägar i lokalgator. Sammanfattning av viktiga aspekter Många befintliga ledningar i Växlarevägen, vilket innebär utrymmesbrist vid förläggning. Sträckningen går bitvis nära bostäder, dock inte närmare än 5 meter. (Växlarevägen och Fläderstigen) Alternativ Väst A1 Se bilaga 1 för karta över sträckningen. Allmänt Alternativet är en variant av Alternativ Väst A. Sträckningen utgår från Alternativ Väst A vid Sjövägen och viker av söderut. Sträckningen planeras i gång- och cykelvägen längs Sjövägen. Söder om bostadshusen viker sträckningen av österut och följer en gångväg fram till Väktarebacken och går i utkanten av en lekplats. Sträckningen fortsätter österut i grönytan söder om samtliga villatomter i Råstahem. För att passera de sista villatomterna övergår förläggningsmetoden från schaktning till schaktfri metod eftersom det där blir mycket trångt mellan villatomter och bangårdsområdet. Sträckningen under villatomterna följer ett befintligt stråk med flera olika ledningar. Sträckningen kommer upp i markytan 19 (48)

20 vid Schultzvägen 7 och följer sedan strax utanför tomtgränserna och viker sedan av norrut längs Lurbackagränd fram till Växlarevägen, där sträckningen går ihop med Alternativ Väst A. Alternativ Väst A1 innebär en förlängning av Alternativ Väst A med ca 130 meter. Bebyggelse Sträckningen går i utkanten av villaområdet Råstahem, som är ett villaområde som uppfördes under 1900-talets början. Sträckningen planeras att gå strax utanför tomtgränserna. Längst österut i Råstahem finns dock ingen plats att schakta utanför tomterna, varför det blir nödvändigt att nyttja en schaktfri metod under några av tomterna. Det innebär att kablarna kommer djupare under mark än vid en schaktning. Som närmast bedöms sträckningen passera ca 8 meter från närmaste villa i Råstahem. Sträckningen kommer dock närmare (ca 6 m) hörnhuset på Lurbackagränd, detta hus används dock inte som bostad. Grönstruktur och områdesskydd Första biten på sträckningen går genom grönytan mellan lekpark och Sjövägen. Träd och buskar kommer sannolikt att behöva avverkas. Området kring lekparken är gräsbevuxen med visst inslag av träd och buskar, sträckningen följer huvudsakligen gång- och cykelvägen. Sträckningen söder om villatomterna går genom bevuxna grönytor. Viss avverkning av buskar och enstaka träd kan vara nödvändigt. Kulturhistoria Sträckningen passerar Råstahem, som klassat som ett sammanhängande kulturhistorisk värdefull miljö. Bostadsområdet uppfördes under 1920-talet. Bostäderna var arbetarbostäder för SJ-anställda. Infrastruktur Sträckningen berör endast infrastruktur längs Sjövägen då sträckningen där planeras i gång- och cykelbanan. Sammanfattning av viktiga aspekter Mycket komplicerad passage med schaktfri metod för att passera villatomter i Råstahem. Sårbart med mycket infrastruktur på liten yta. Sträckningen passerar nära en lekplats och bostadshus. Liten påverkan på trafiken i Råstahem. 20 (48)

21 Alternativ Väst A2 Se bilaga 1 för karta över sträckningen. Allmänt Alternativ Väst A2 är även det en variant av Alternativ Väst A. Sträckningen utgår ifrån Växlarevägen och fortsätter norrut under Enköpingsvägen i en gångoch cykelvägstunnel. Norr on Enköpingsvägen följer sträckningen en gång- och cykelväg i ostlig riktning genom ett grönområde söder om Bagartorp. Vid Bagartorps skola följer sträckningen Bagartorpsringen söderut till Enköpingsvägen. För att passera Enköpingsvägen krävs en korsning med schaktfri metod på diagonalen fram till en parkeringsplats inom Hagalundsdepån, där sträckningen ansluter till Alternativ Väst A. Alternativ Väst A2 innebär en förlängning av Alternativ Väst A med ca 180 meter. Bebyggelse Norr om Enköpingsvägen passerar sträckningen en förskola som närmast på ca 13 meters håll. Lite längre österut passerar också sträckningen en skola, men då som närmast på drygt 20 meters avstånd. Grönstruktur och områdesskydd Sträckningen går längs en gång- och cykelväg genom en skogsdunge med huvudsakligen tallar och björkar, söder om Bagartorp. Sträckningen fortsätter sedan i utkanten av denna skogsdunge vid förläggning längs Bagartorpsringen. Enstaka träd behöver troligen avverkas, även om ledningen är planerad att förläggas i gång och cykelvägen respektive i körbanan längs Bagartorpsringen. Kulturhistoria Inga kända utpekade intressen berörs. Infrastruktur Sträckningen korsar Enköpingsvägen två gånger. Den västra korsningen sker norr om Ritorp och görs genom schaktning i befintlig gång- och cykeltunnel. Korsningen vid Bagartorp kräver en ca 200 meters lång korsning med en schaktfri metod. I övrigt planeras sträckningen att förläggas i befintliga gång- och cykelbanor och körbanor och trottoarer längs lokalgator. Sammanfattning av viktiga aspekter Sträckningen går i närheten av skola och förskola. Komplicerad korsning av Enköpingsvägen med schaktfri metod. Totalt två korsningar av Enköpingsvägen nödvändig. 21 (48)

22 Alternativ Väst B Se bilaga 1 för karta över sträckningen. Allmänt Alternativ Väst B utgår från stam- och regionnätsstationen Järvas norra sida och följer Enköpingsvägen österut. Sträckningen planeras att förläggas i körfältet längst söderut. Sträckningen följer Enköpingsvägen österut fram till en tvärgående väg mellan Växlarevägen och Bagartorpsringen. Därifrån följer sträckningen en gång- och cykelväg fram till Växlarevägen som sedan följs österut inom Hagalundsdepån. Sträckningen korsar järnvägen diagonalt med en schaktfri metod för att sträckningen ska kunna passera bakom flerfamiljshuset vid Regementsgatan. Sträckningen följer fastighetsgräns mellan flerfamiljshuset och idrottsplatsen fram till Ritorpsvägen. Därifrån viker sträckningen av norrut längs Ritorpsvägen fram till Enköpingsvägen där det krävs korsning med en schaktfri metod till gång- och cykelvägen norr om Enköpingsvägen. Sträckningen följer gång- och cykelvägen fram till en trappa som går ner till Galoppvägen, där vinklar sträckningen istället ned mot stationen på Galoppvägen. Alternativet är totalt ca 2000 m lång. Bebyggelse Längs Enköpingsvägen finns ingen nära bebyggelse. Det är först vid Hagalundsdepån som sträckningen kommer nära bebyggelse. Denna bebyggelse utgörs av verksamheter med anknytning till järnvägen. När sträckningen går i Ritorp passeras bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus från 1900-talets mitt. Även vid Fläderstigen finns nära bostadsbebyggelse. Avståndet mellan planerad sträckning och närmaste bostadshus kommer inte understiga 5 meter. Grönstruktur och områdesskydd Alternativ Väst B berör inga större grönytor eller några områdesskydd. Kulturhistoria Vid station Järva finns en fornlämning i form av ett gravfält som delvis är undersökt och borttagen (Sundbyberg 25:1). Lämningen är avgränsad och sträckningen är förlagd utanför denna. Länsstyrelsen har dock upplyst om att det till lämningen hör ett icke-avgränsat skyddsområde. Vattenfall undersöker möjligheten att anpassa sträckningen vid stationen för att undvika intrång i skyddsområdet för lämningen. Om detta inte visar sig möjligt kommer Vattenfall att vidta de åtgärder som erfordras för att förlägga ledningen enligt förordad sträckning. Vid Växlarevägen inom Hagalundsdepån finns kulturhistorisk lämning registrerad (Solna 36:1). Lämningen har utgjorts av en grav från bronsåldern eller järnåldern, 22 (48)

23 men troligen borttagen i samband med byggnation av vägen då inget spår av den finns kvar i dagsläget. Infrastruktur Drygt halva sträckningen planeras att förläggas i vägbanan i Enköpingsvägen. Vägen är numera kommunal och förvaltas av Solna stad. Enköpingsvägen var tidigare en del av E18 som är en väg av Riksintresse. Vid förläggningsarbetet kommer korta schakt att grävas upp, vari rör förläggs och på så sätt kan schaktet fyllas igen innan nästa sektion grävs upp. Denna metod planeras att användas för att minimera trafikstörningar. Korsningen av Enköpingsvägen sker med en schaktfri metod. Sträckningen korsar järnväg som är av Riksintresse med benämningen Stockholm C-Älvsjö, Stockholm Ulriksdal. Korsningen görs genom en schaktfri metod under järnvägen från Hagalundsdepån österut. Återstoden av sträckningen förläggs i väg i lokalgata eller i gång och cykelväg. Sammanfattning av viktiga aspekter Tillfälliga trafikstörningar kommer uppstå längs Enköpingsvägen. Går att anpassa förläggningen så att endast en kortare sträcka i taget är påverkad. Den sträckning som påverkar närboende minst. Parkeringsmöjligheter vid Regementsvägen påverkas inte. Alternativ Väst B1 Se bilaga 1 för karta över sträckningen. Allmänt Alternativet är en variant av Alternativ Väst B. Sträckningen utgår från Hagalundsdepån och börjar med en vinkelrät korsning med en schaktfri metod under järnvägen fram till Regementsgatan. Sträckningen följer sedan Regementsgatan österut fram till Ritorpsvägen och Alternativ Väst B. Alternativ Väst B1 blir lika långt som Alternativ Väst B. Bebyggelse Sträckningen passerar framför flerbostadshuset på Regementsgatan, istället för på dess baksida. Avståndet mellan planerad sträckning och närmaste bostadshus kommer inte understiga 5 meter. Grönstruktur och områdesskydd Sträckningen berör inga områdesskydd eller grönytor av större betydelse. Kulturhistoria 23 (48)

24 Inga kända utpekade kulturhistoriska intressen berörs. Infrastruktur Sträckningen korsar järnväg som är av Riksintresse med benämningen Stockholm C-Älvsjö, Stockholm Ulriksdal. Korsningen görs genom en schaktfri metod under järnvägen från Hagalundsdepån österut. I övrigt planeras sträckningen att förläggas i Regementsgatan som är en lokalgata. Tekniska överväganden Kan tillfälligt påverka parkeringsmöjligheter vid Regementsvägen. Alternativ Norr A Se bilaga 2 för karta över sträckningen. Allmänt Alternativ Norr A utgår från planerad regionnätsstation Galoppvägen och fortsätter norrut längs Galoppvägen fram till strax söder om Gyllene Hästens torg. Vid torget följer sträckningen Kolonnvägen österut en liten bit till den korsar Drottning Kristinas Esplanad. Där fortsätter sträckningen norr om och sedan öster om ett parkeringsgarage. Från södra kanten av parkeringsgaraget korsar sträckningen E4:an. Därifrån följer sträckningen Järvavägen och därefter Sollentunavägen norrut, fram till anslutningspunkten strax norr om infarten till Polishögskolan. Ledningen läggs i första hand i gång- och cykelvägar, alternativt i körbanan där andra alternativ inte anses möjliga. Alternativ Norr A är totalt ca 3200 meter långt. Bebyggelse Området väster om E4:an där sträckningen planeras är ett tätbebyggt område delvis under exploatering. Närmast sträckningen finns främst arbetsplatser och flerbostadshus. Närmaste bostadshus på den västra sidan om E4:an finns cirka 30 meter från föreslagen sträckning. Öster om E4:an är det glesbebyggt för att vara så stadsnära. Sträckningen passerar dock Mellanjärva gård, Kvarnvretens koloniområde samt Polishögskolan. På denna sida E4:an finns även ett par bostadshus. Närmaste bostadshus längs sträckningen bedöms finnas på cirka 18 meters avstånd. Grönstruktur och områdesskydd Alternativet passerar i utkanten av Nationalstadsparken samt Ulriksdals naturreservat och Igelbäckens naturreservat. I Nationalstadsparken råder avverkningsförbud av träd större än 60 cm i omkrets. Det behövs också dispens för arbete inom de båda naturreservaten. 24 (48)

25 För att undvika påverkan på nationalstadsparkens värden har en inventering av större träd (träd med en omkrets större än 60 cm) längs med sträckningar inom nationalstadsparken genomförts, för inventeringsresultaten se bilaga 3. Träden längs Järvavägen utgörs främst av grova tallar. Vid trädinventeringen bedömdes inte några intilliggande träd behöva avverkas eller skadas (t.ex. skador på rotsystem) av en schaktning i vägbanan då sträckningen planeras ligga i körbanan. Diskussioner har inletts med Länsstyrelsen gällande eventuella försiktighetsmått vid arbeten invid inventerade träd inom nationalstadsparken. Sträckningen passerar Igelbäcken. Ledningen är där tänkt att gå i körbanan på befintlig bro och på så sätt inte påverka bäcken. Alternativ Norr A tangerar utkanten av vattenskyddsområde för Ulriksdals vattentäkt. Kulturhistoria Längs sträckningen på E4:ans västra sida finns inga registrerade kulturhistoriska värden. Öster om E4:an går sträckningen genom ett Riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Riksintresset innefattar de slottsmiljöer som finns i Solna, samt Norra begravningsplatsen m.m. Området kring Ulriksdals slott är en kulturhistorisk lämning (Solna 32:1) och ett statligt byggnadsminne. Sträckningen passerar också tre områden som är utpekade i Solnas översiktsplan som sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer : Mellanjärva, Kvarnvretens koloniområde samt Sörentorp. Mellanjärva är ett av Solnas äldsta bebyggelselägen med kontinuitet ner till 500 ekr. I anslutning till bebyggelsen finns de stora Mellanjärva gravfälten (Solna 18:1) på båda sidor om Järvavägen. Vägen förbi Mellanjärva är enligt uppgift från 1600-talet och en kulturhistorisk lämning (Solna 47:3). Mellanjärva gård har ett högt kulturhistoriskt värde och är en av Solnas få kvarvarande agrara miljöer. Koloniområdet har funnits sedan 1950-talet och instiftades av kung Gustaf VI Adolf. Sörentorp som idag inrymmer Polisskolan har troligen sina anor som dagsverkstorp under Överjärva/Ulriksdal tillbaka på 1600-talet. På 1940-talet fick dock armén överta Sörentorp, som sedan redan på 1970-talet flyttade vidare till Kungsängen. Strax norr om Mellanjärva finns en milstolpe som är klassad som fornlämning (Solna 20:1). Nästan vid samma plats finns en fornlämning bestående av stensättningar som utgör en del av ett avgränsat gravfält (Solna 41:1). Ca 40 meter öster om sträckningen finns en bro över Igelbäcken som utgör en kulturhistorisk lämning vars fundament utgörs av huggna block och stenar (Solna 100). Väster om Järvavägen vid Igelbäcken finns ytterligare en kulturhistorisk 25 (48)

26 lämning som utgörs av en husgrund och betongfundament som troligen varit en kvarn eller tröskverk en gång i tiden (Solna 101). Inne på Polishögskolans område, ca 15 meter från sträckningen finns ett skyddsvärn (Solna 92:1) som är en kulturhistorisk lämning. Terrängen är här väldigt brant och lämningen är belägen flertal meter högre upp i terrängen jämfört med vägen. Sträckningen inom de ovan nämnda kulturhistoriska intressena går i sin helhet i Sollentunavägen och Järvavägen, varför någon bestående påverkan på intressena ej bedöms uppkomma. Infrastruktur Alternativet korsar E4:an Uppsalavägen. E4:an är en väg av Riksintresse och viktig för både infart och utfart från Stockholm och den ända kapacitetsstarka vägförbindelsen över Saltsjö-Mälaravsnittet. Väster om E4:an går sträckningen i gång- och cykelvägar och lokalgator. Korsning av E4:an görs med en schaktfri metod under vägen. I Nationalstadsparken går sträckningen i körbanan på Järva- och Sollentunavägen. Vid Sörentorp passerar sträckningen utfarter för Polishögskolan och Nationella insatsstyrkan. Under själva schaktningen kommer ett körfält behöva stängas av och trafiken kommer hänvisas till det enda körfältet i drift. Därmed bedöms trafiken påverkas. Störningstiden planeras att minimeras genom att förläggning av kabeln görs i rör. Detta innebär att man inte behöver arbeta med så långa öppna schakt. Vad gäller utfarterna för Polishögskolan och Nationella insatsstyrkan kommer det hela tiden att finnas vägar öppna för dessa åt något håll. Inför och under projektets genomförande är det viktigt med en tät dialog med en kontaktperson hos dessa instanser. Sammanfattning av viktiga aspekter Alternativet påverkas inte av några större planerade exploateringsplaner, som annars är en stor osäkerhetsfaktor. Förläggning i körbanan krävs för att skydda träden i Nationalstadsparken. Vilket i sin tur leder till trafikstörningar under begränsad tid. Korsning av Igelbäcken sker genom schakt i körbanan i bron. Flertal kulturhistoriska lämningar i området. Ett statligt byggnadsminne tangeras. Tangerar ett vattenskyddsområde 26 (48)

27 Alternativ Norr A1 Se bilaga 2 för karta över sträckningen. Allmänt Alternativet är en variant av Alternativ Norr A. Förläggningen av ledningen planeras att samordnas med kabelförläggningen till södra Solna. Detta innebär att samma schakt kan användas fram till parkeringen/grönytan vid Vallgatan. Schaktbredden måste dock breddas. Alternativet innebär också korsningen av E4:an, för de båda projekten, kan starta från samma plats. Sträckningen utgår söderut från stationen Galoppvägen. Strax före Enköpingsvägen ändrar sträckningen riktning österut fram till en parkering eller grönyta strax före Vallgatan. Därifrån planeras en ca 230 meter lång passage under trafikplats Järva Krog och E4:an till en parkering/upplagsplats strax söder om Järvavägen. Korsningen sker med styrd borrning, alternativt mikrotunnelborrning. Sträckningen fortsätter sedan norrut fram till Järvavägen där den fortsätter i samma sträckning som Alternativ Norr A. Alternativ Norr A1 är ca 80 meter längre än Alternativ Norr A. Bebyggelse Den bebyggelse som finns utmed Alternativ Norr A1 utgörs av företag och verksamheter. Grönstruktur och områdesskydd Alternativet passerar i utkanten av Nationalstadsparken. Sträckningen passerar strax väster om vattenskyddsområde för Ulriksdals vattentäkt. Kulturhistoria Öster om E4:an passeras ett Riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Riksintresset innefattar de slottsmiljöer som finns i Solna, samt Norra begravningsplatsen m.m. Området kring Ulriksdals slott är en kulturhistorisk lämning (Solna 32:1) och ett statligt byggnadsminne. Sträckningen tangerar området. Infrastruktur Sträckningen korsar trafikplats Järva Krog och E4:an (Uppsalavägen). Järva Krog är en mycket starkt trafikerad trafikplats och E4:an är en väg av Riksintresse och viktig för både infart och utfart från Stockholm och den ända kapacitetsstarka vägförbindelsen över Saltsjö-Mälaravsnittet. Sammanfattning av viktiga aspekter Samordning möjlig med planerad ny markkabel till södra Solna. 27 (48)

28 En lång och komplicerad styrd borrning/mikrotunnelborrning krävs under trafikplats Järva krog, där även många andra ledningar ligger, t.ex. Solna stads huvudvattenledningar. Passage av få bostadshus. Ett statligt byggnadsminne tangeras. Passage strax utanför vattenskyddsområde Alternativ Norr A2 Se bilaga 2 för karta över sträckningen. Allmänt Alternativet är en variant av Alternativ Norr A. Sträckningen utgår från ett parkeringsgarage invid E4:an och följer E4:an norrut. Sträckningen planeras att förläggas med schaktfri metod i/under bullervallen som är uppförd mellan E4:an och Järva. Vid en gång- och cykelvägsbro (även ekodukt) korsar sträckningen E4:an. Korsningen planeras att genomföras genom antingen en schaktfri metod eller schaktning i befintliga växtbäddar i bron. Öster om E4:an ansluter sträckningen till Alternativ Norr A. Då det finns framtida planer att bebygga marken i Järva (väster om E4:an) och ersätta bullervallen med höga byggnader är det nödvändigt att kablarna förläggs under dagens omgivande marknivå. Bullervallen är idag ca 8 meter högre än omgivande mark, varför schaktning inte är möjlig. Istället skulle en passage på ca 700 meter med schaktfri metod vara nödvändig. Genom en så lång förläggning med schaktfri metod blir kablarna svåråtkomliga vid behov av underhåll/reparation. I bullervallen finns också förorenade massor som måste tas om hand. Vid en schaktfri metod under omgivande marknivå torde det dock röra sig om en mindre omfattning av massor som behöver tas om hand. Alternativet innebär en förkortning av Alternativ Norr A med ca 240 meter. Bebyggelse Bebyggelsen närmast sträckningen är under planering och kommer utgöras av främst arbetsplatser och flerbostadshus. Kulturhistoria Där sträckningen går i bullervallen passerar sträckningen en undersökt och bortagen boplats (Solna 107) som troligen hör samman med gravfälten öster om E4:an. Infrastruktur Alternativet går längs med E4:an som är en väg av Riksintresse och viktig för både infart och utfart från Stockholm och den enda kapacitetsstarka vägförbindelsen över Saltsjö-Mälaravsnittet. Sträckan längs E4:an, ca 700 meter, 28 (48)

29 planeras att förläggas med en schaktfri metod. Det finns en risk med en sådan åtgärd eftersom schaktfri förläggning krävs på så lång sträcka längs med E4:an ifall något mot förmodan skulle gå fel med förläggningen. Sammanfattning av viktiga aspekter Lång passage med schaktfri metod under bullervall med förorenade massor. Kablarna blir svåråtkomliga vid underhåll/reparation. Alternativ Norr B Se bilaga 2 för karta över sträckningen. Allmänt Alternativ Norr B utgår från planerad regionnätsstation Galoppvägen och fortsätter norrut längs Galoppvägen fram till Banmästargatan. Där viker sträckningen av västerut längs Banmästargatan fram till en framtida korsning med Kolonnvägen. Sträckningen följer Kolonnvägen norrut och korsar järnvägen i en gång- och cykeltunnel norr om Ulriksdals tågstation. Sträckningen följer därefter järnvägens västra sida. Genom Igelbäckens naturreservat följer sträckningen en befintlig stig fram till Dammtorp. Därifrån följer alternativet den befintliga luftledningen fram till E4:an. Sista sträckan, under E4:an, kräver en schaktfri metod för att ansluta till kabelstolpen som står mellan E4:an och järnvägen. Ledningen planeras att anläggas i gång- och cykelbanor i tätbebyggt område, medan det i naturmiljö går att följa befintliga stigar. Alternativ Norr B är totalt ca 2700 meter långt. Bebyggelse Området öster om järnvägen är ett tätbebyggt område under exploatering. Detaljplaner runt Ulriksdals station är antagna och arbetet har påbörjats. Bebyggelsen är tänkt att utgöras av moderna flerfamiljshus och kontor/verksamhetsbyggnader. Väster om järnvägen finns äldre bostadshus vid Dammtorp. Markkabeln kommer inte förläggas närmare än 5 meter från bostadshus. Grönstruktur och områdesskydd Sträckningen passerar i dess norra del genom Igelbäckens naturreservat. Dispens behöver sökas för förläggning av ledningen i naturreservatet. Kulturhistoria På västra sidan om järnvägen, sydväst om Överjärva gård, passerar sträckningen ca 20 meter från en fornlämning i form av stensättningar som antas vara ett gravfält (Solna 10:1). Ca 50 meter norrut passerar sträckningen ytterligare en 29 (48)

30 fornlämning, då en runsten (Solna 95:1). Strax söder om Igelbäcken passerar sträckningen ett stridsvärn (Solna 108) som utgörs av ett skyddsrum med kanonuppställningsplats och är en kulturhistorisk lämning, liksom ett stridsvärn (Solna 93:1) som finns vid Dammtorp Vidare passerar sträckningen Dammtorp, ett område med omistligt kulturhistoriskt värde. Dammtorp tillkom under 1600-talet som torp, men blev senare bebyggt med större bostadshus (Solna 109). Dammtorp låg tidigare vid Uppsalavägen, men under 1860-talet drogs järnvägen fram mellan husen och landsvägen. Byggnaderna och omgivningen vid Dammtorp är kulturhistoriska lämningar. Sträckningen går igenom de kulturhistoriska lämningarna, dock ej närmare än 10 meter från byggnaderna. Infrastruktur Sträckningen korsar järnvägen som är av Riksintresse via en befintlig gång- och cykelvägstunnel. Sträckningen går även parallellt med järnvägen i ca 1,5 km varav flertal hundra meter planeras att förläggas så nära järnvägen som möjligt för att samordna intrång från infrastruktur. För att ansluta till kabelstolpen öster om E4:an korsar sträckningen E4:an Uppsalavägen, som är av Riksintresse, med en schaktfri metod. Sträckningen är i övrigt planerad att följa lokalgator i antingen trottoar eller körbana. Sammanfattning av viktiga aspekter Det råder stora osäkerheter i Alternativ Norr B som gör alternativet mindre lämpligt. Alla planerade vägar är inte färdigbyggda, vilket innebär att det inte finns något att planera sträckningen efter. I värsta fall innebär det att kabeln skulle kunna behöva flyttas vid framtida exploatering, alternativt att den hamnar svårtillgängligt vilket kan hindra underhåll/reparationer. Det är mycket trångt med befintliga kablar och rör i de nya vägarna Banmästarvägen och Kolonnvägen, liksom i gång- och cykeltunneln under järnvägen. Järnvägen planeras att förstärkas med ytterligare ett spår. Då planerna inte är färdigställda kan detta leda till att den nya ledningen får flyttas i framtiden. Området runt Dammtorp utgörs av tre kulturhistoriska lämningar som skulle behöva korsas. Schaktfri metod behöver användas vid korsning av Igelbäcken för att inte påverka vattendraget. 30 (48)

31 3.6 Tidigare utredda alternativ Under förprojektering har ytterligare alternativ utretts än de som presenterats under avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla.. Av någon eller några anledningar har Vattenfall bedömt att dessa inte är lämpliga eller tekniskt genomförbara. En kort presentation av respektive alternativ finns nedan. Alternativen kommer inte utredas vidare, så till vida att ny information inte inkommer som motiverar vidare utredning. Figur 7. Översiktskarta som visar tidigt avfärdade alternativ. 31 (48)

32 Delsträcka Väst Alternativ 1 Alternativ 1 innebär en förläggning av kablarna i Frösundatunneln som är en befintlig tunnel där Fortum idag har kraftledningskablar och där även Svenska Kraftnät planerar att förlägga ledningar. Tunneln börjar i station Järva och har en uppgång väster om Ulriksdals skola som tanken var att nyttja. Anledningar till varför alternativet är avfärdat: Alternativ 2 Sårbart med kraftledningar från tre olika leverantörer i samma tunnel om något skulle inträffa. Tunneln innehåller dessutom 220kV ledningar av stor betydelse för regionen. Farlig och dålig arbetsmiljö vid förläggning av kablarna p.g.a. närheten till driftsatta elkablar, bristfällig ventilation och säkerhetssystem. Mycket komplex förläggning i trånga passager Alternativ 2 har tagits fram för att studera alternativa passager av järnvägen än genom schaktfri metod. Sträckningen följer befintliga vägar i Agnesberg/Bagartorp och går genom en gång- och cykeltunneln under järnvägen vid Ulriksdal station. Alternativ 3 Lång sträckning. Många tvära svängar som kan vara svåra att få till tekniskt. Närhet till många bostäder. Väldigt trångt med befintliga ledningar i tunneln vid Ulriksdals station. Alternativet uppkom som en variant av Alternativ Väst A1 med syfte att undvika passage med schaktfri metod under villatomter vid Råstahem. Det förkastade Alternativ 3 följer vägen Väktarebacken en liten sträcka norrut fram till Schultzvägen. Alternativet följer Schultzvägen österut. Mycket smala gator mellan villorna, risk att det inte går att leda förbi biltrafik under arbetet. Villorna ligger mycket nära vägen, d.v.s. sträckningen kommer gå nära många bostäder. 32 (48)

33 Alternativ 4 Alternativet uppkom som en variant av Alternativ Väst A1 med syfte att undvika passage med schaktfri metod under villatomter. Det förkastade Alternativ 4 följer Verkstadsvägen norrut. Alternativ 5 Mycket smala gator mellan villorna, risk att det inte går att leda förbi biltrafik under arbetet. Villorna ligger mycket nära vägen, d.v.s. sträckningen kommer gå nära många bostäder. Altenativ 5 syftar att till att korsa järnvägen genom en befintlig kulvert mellan Karlsorgatan och Galoppvägen. Alternativ 6 Mycket trångt om plats i kulverten. Dålig/farlig arbetsmiljö om det mot förmodan skulle visa sig möjligt att lägga kablarna i kulverten. Befintlig fjärrvärme och annan infrastruktur orsakar en otillräcklig överföringskapacitet på kabelförbanden.. Alternativet innebär att sträckningen följer Enköpingsvägen och bron över järnvägen istället för under järnvägen enligt övriga alternativ. Då bron delvis är av äldre slag går det inte att anlägga kablarna i bron. Några sådana rör finns inte förberedda. Istället skulle den tekniska lösningen innebära att en kabelbro byggs utanför den befintliga bron. Kan vara svår att få personsäker/skyddad mot sabotage. Tekniskt mycket komplicerad lösning, därmed kostsam. Bron är hårt trafikerad, varför en sådan byggnation skulle påverka trafiken Delsträcka norr Alternativ 7 Alternativ 7 är en variant av Alternativ Norr A och utgår från Gyllene Hästens torg. Därifrån fortsätter sträckningen norrut längs Drottning Kristinas Esplanad. I dagsläget är endast halva vägen planerad och färdigbyggd, men alternativ 7 fortsätter i den förmodade vägens riktning fram till gång- och cykelvägsbron över E4:an och ansluter där till Alternativ Norr A. Alternativ 8 Många osäkerheter råder då detaljplanerna inte är fastlagda för norra delen av Drottning Kristinas Esplanad. Ledningen kan bli svårtillgänglig för underhåll och reparation eller hindra exploatering i området. 33 (48)