Förändrings- och utvecklingsarbete

Transkript

1 Förändrings- och utvecklingsarbete 1) Reflektion måste till 2) Dubbellogga 3) Modeller för reflektion och handling 1

2 1) Reflektion måste till 2

3 Det som hände Problemlösning Systematiskt Verbalisering Utvecklingspotential Förändringsmöjlighet Värden handlingar vilar på Före, under och efter en handling Planlägger, genomför, summerar något Flera alternativ 3

4 Nuet kopplas till tidigare erfarenheter Att reflektera är att återkasta, återspegla, tänka, eftersinna. Att reflektera över något är att ägna tankar åt något. (SAOL) Det senlatinska ordet refle xio betyder tillbakaböjning och det latinska ordet refle cto betyder böja bakåt, vrida på, kröka sig bakåt och omvända. (NE) Slutsats: Reflektion är en människas tankar på något som tidigare hänt eller inträffat, d.v.s. en aktivitet i nuet med koppling till en tidigare erfarenhet. 4

5 Att bygga kunskaper och skapa mening Reflektion är en process som innehåller en beskrivning och en typ av utvärdering av vad som gjorts. Man tänker kring genomförda handlingar med siktet inställt på att nå förbättrade resultat och kunskaper. Reflektion hänger samman med människans vilja att via reflektion skapa mening åt något problematiskt i vardagen. (Alexandersson, 1999, s. 38) Slutsats: Reflektion över det egna arbetet syftar till att bygga kunskaper och skapa mening. 5

6 Till nytta i det praktiska arbetet Att tänka rutinmässigt och/eller reflekterande. För att utveckla ett reflekterat tänkande krävs öppenhet, ansvarstagande och engagemang. Vi förvandlar våra erfarenheter till nya kunskaper med syftet att de ska komma till nytta. Slutsats: Reflektion är av pragmatisk karaktär och syftar till att vara till nytta i arbetet. 6

7 Tre faser 1. Hämta fram och granska något/det som hänt. Ta hjälp av anteckningar, egen dokumentation och annat. 2. Återuppväck känslor i relation till det som hänt/det som ska granskas. 3. Omvärdera. Nya idéer, begrepp, kunskaper utvecklas. Dessa knyts till kommande handlingar. Gammalt och nytt samordnas/blir en helhet. 7

8 Reflektion måste till Nuet kopplas till tidigare erfarenheter Att bygga kunskaper och skapa mening Till nytta i det praktiska arbetet Tre faser Diskussionsfråga: Vilka möjligheter och vilken öronmärkt tid finns på din skola/ditt arbetslag för att systematiskt reflektera kring Lgr11-frågor? 8

9 2) Dubbellogga 9

10 Dubbellogg Erfarenheter Reflektioner Text text Text text Text Text text Text text Text Text text Text text Text text Text text Text text Text Text text Text text Text text Text text Text text Text 10

11 Dubbellogg med kritiska vänner Metoden går ut på att du snabbt antecknar händelser som uppstår under arbetet och efteråt skriver du också ned dina tankar om det som du har antecknat. Det här är en bra metod när man känner sig fast i ett mönster som upprepas. Den kan användas på konferenser, på arbetslagets träffar eller mellan kollegor som har samma barn-/ elevgrupp, ämne m.m. Dubbellogg med kritiska vänner kan vara ett värdefullt instrument i självvärderingen och när man vill göra analyser av uppnådda resultat i verksamheten. Dubbellogg - gör så här Kritiska vänner - gör så här Fördelar med dubbellogg med kritiska vänner (Björk & Johansson, 1996) 11

12 Dubbellogg - gör så här Du behöver en loggbok som du kan skriva i. Dela in sidorna i två spalter. I den vänstra spalten skriver du ner en händelse som du på något sätt har fastnat för. Det kan vara ett arbetsmoment under dagen, ett möte med en elev, med kollegor o.s.v. Det kan vara något positivt eller något problematiskt och utmanande som du vill gå vidare med. Skriv snabbt ner vad som hände, kortfattade fakta. I den högra spalten skriver du ner hur du tolkar och förstår händelsen. Du för dina tankar tillbaka till det du har varit med om - reflekterar. Bra frågor att utgå ifrån när du ska skriva i högerspalten kan vara; vilka tankar, känslor och reflektioner hade du i situationen? Varför handlade du som du gjorde? Vad har du lärt dig? Vad vill du ta med dig i ditt kommande arbete? Spar dina dubbelloggar till den träff med kollegorna som ni har bestämt att ha för att arbeta med dubbelloggen med hjälp av kritiska vänner. Tänk på att skriva innan cementet stelnar! En händelse i veckan i fyra veckor kan räcka för att man ska se ett mönster. 12

13 Kritiska vänner - gör så här Kom överens om hur ni ska hantera det som sägs under mötet ska det kunna yppas för andra? Bestäm vem som börjar och hur lång tid var och en kan disponera (inklusive tid för återkoppling). Dela upp tiden så att alla hinner dela med sig av minst en dubbellogg. Den person som börjar berättar först händelsen och sedan sina egna reflektioner utifrån sin dubbellogg. Avsluta med att säga till när du är klar. De som lyssnat (länk till aktivt lyssnande) får nu i tur och ordning 1. ge positiv återkoppling på det de just hört 2. ställa fördjupande frågor kring vad som hände 3. bidra med nya idéer, tips och synpunkter 4. anknyta till forskning, litteratur o dyl. 13

14 Fördelar med dubbellogg med kritiska vänner Ett sätt att hantera arbetsbelastningen (under implementeringsarbetet) När man diskuterar villkoren för yrket på arbetsplatsen kan man be alla skriva en dubbellogg om t ex arbetsmiljön, arbetstiden, raster (och implementeringsarbetet). När man på en arbetsplatsträff sedan är varandras kritiska vänner kan dubbelloggarna ge nya infallsvinklar och leda till åtgärder för att minska arbetsbelastningen (under implementeringsarbetet). Att arbeta med dubbellogg med kritiska vänner kan bidra till att man ser vem som har ansvar för de förändringar som behöver göras och därmed kan man avgränsa sitt eget ansvar. 14

15 Diskussionsfrågor: Vilka är dina erfarenheter av att dubbellogga? Hur skulle dubbellogande kunna bli ett verktyg på din skola/i ditt arbetslag i kommande förändrings- och utvecklingsarbete (Lgr11)? Vilka möjligheter och begränsningar finns? 15

16 3) Modeller för reflektion och handling 16

17 Nu-läge Lpo94 Nyorientering Lgr11 Lokala behov Yttre krav Vad gör jag/vi idag? Vad behöver jag/vi göra i framtiden? 17

18 5 Ny planering 4 Reflektera (följa upp) 1 Planera 3 Observera (ha koll på) 2 Agera (handla) 18

19 Utvecklingsarbete Gruppen (Gustafson, 2005) 19

20 Implementering (Davidsson, 2011) 20

21 Skolverket kvalitetsarbete 21

22 Viktiga faktorer för ett lyckat förändringsarbete Genomtänkta och väl förankrade modeller för hur den lokala organisationen som arbetar med förändringen ska se ut och fungera. Lärarna är nyckelpersoner vid implementeringen. De måste ha kunskaper om vad förändringarna handlar om och engageras och involveras i förändringsarbetet. Rektorer är en avgörande grupp som måste ha tidig kunskap om förändringarna och förmåga att stödja lärarna i förändringsprocessen - annars blir det svårt att agera beslutsfattare och vara en drivande diskussionspart. Den person eller den grupp i en kommun eller skola som är ansvarig för att stödja sina kollegor vid förändringsprocessen behöver ha: ett tydligt uppdrag från sin arbetsgivare, klart formulerade åtaganden, en tydlig ansvarfördelning, tydligt kommunicerade förväntningar på vad de ska åstadkomma, samt stöd av en kontinuerlig uppföljning och möjlighet att ändra inriktning på insatserna vid behov. (Skolverket) 22

23 Systematiskt kvalitetsarbete Genom den nya skollagen, som träder i kraft 1 juli 2011, förstärks kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. I och med detta avskaffas kravet på kommunal skolplan och kvalitetsredovisning. Varje huvudman, rektor och förskolechef får ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av den nya skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. Det måste därför finnas organisation och resurser som underlättar utvecklingsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. (Skolverket) 23

24 BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. Formulär Självskattning (kriterier att skatta) Analys Diskussion Nulägesbedömning Hur går vi vidare? Under hösten 2011 kommer BRUK att uppdateras i förhållande till de nya styrdokumenten. 24

25 BRUK Grundskolan Process - vad arbetar vi med och hur organiserar vi lärandet? Måluppfyllelse - vad leder vårt arbete till? Bakgrundsfaktorer - vilka är våra förutsättningar? 25

26 BRUK Process A - Pedagogisk verksamhet A1- Elevernas ansvar och inflytande A2 - Normer och värden A3 - Det pedagogiska arbetet A4 - Särskilda stödinsatser A5 - Samverkan mellan skola och hem A6 - Personal-samverkan A7 - Samverkan med skolor och fritidshem A8 - Vägledningsprocess B - Styrning och ledning B1 - Måldokument B2 - Rektors ansvar och skyldigheter B3 - Ansvar, beslut och handläggning B4 - Rättssäkerhet B5 - Arbetsmiljöarbete C - Kvalitetskontroll/kvalitetsutveckling C1 - Systematiskt kvalitetsarbete 26

27 C1 - Systematiskt kvalitetsarbete C1.1 - Systematiskt kvalitetsarbete - vad är det? (54 kb) C1.2 - Lägesbedömning (148 kb) C1.3 - Målsättning och målformulering (132 kb) C1.4 - Planering och strategi (137 kb) C1.5 - Resultat och analys (137 kb) C1.6 - Kvalitetsredovisning (142 kb) 27

28 28

29 Fyra funktioner relaterade till fyra förbättringsfaser 1 Initieringsfasen katalysator med uppgift att rubba stabiliteten och ställa krav på förändring, 2 Implementeringsfasen processhjälpare med uppgift att hjälpa till med att identifiera behov, finna lösningar och metoder och göra lärarna delaktiga, 4 Spridningsfasen resurslänkare genom att knyta samman personer och resurser i nätverk för fortsatt förbättringsarbete. 3 Institutionaliseringsfasen lösningsgivare med uppgift att bidra till att visa på framkomliga vägar när olust och oro hotar att aktivera försvarsmekanismerna, (Skolverket) 29

30 Målhävdare Pådrivare Förbättringskritiker Roller i förbättrings- och förändringsarbetet Utformare Visionär Uppfinnare (Myndigheten för skolutveckling) 30

31 Diskussionsfrågor (för skolan/arbetslaget/ processtödjaren): Vad är det som behöver förbättras/utvecklas/förändras med anledning av Lgr11? (Välj något att diskutera med grannen) Vad har skolan/arbetslaget gjort tidigare inom det här området? Vilket större sammanhang ingår uppdraget i? Vilka uttalade mål finns? Vilken eller vilka roller förväntas processtödjaren ta på sig? Hur ser rektorns engagemang ut? Vilka villkor och befogenheter gäller? 31

32 Diskussionsfråga: Vilka modeller för reflektion och handling kan vara lämpliga/finns redan på din skola med anledning av Lgr11? 32