Underlag för seminarium om kulturanalys den 24 maj 2005
|
|
- Viktoria Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapscentrum för skolutveckling (KUSK) Falun den 3 maj 2005 vid Karlstad universitet och Högskolan Dalarna Gunnar Berg Epost gbe@du.se Mobil Underlag för seminarium om kulturanalys den 24 maj 2005 Skolutveckling en fråga om att upptäcka och erövra frirummet Vad handlar det om? Skolutveckling uppmärksammar skolors vardagsarbete i alla dess delar. Detta utesluter inte att en utvecklingsprocess kan ta sin början i enskilda delar av skolors vardag, t.ex. i anslutning till administrativa rutiner och/eller till enskilda ämnen, men den är över tid inte avgränsad till att enbart handla om enskildheter. Skolutveckling markerar en skolas egen förmåga till och ansvar för att till elevernas bästa planera, genomföra och följa upp sitt vardagsarbete. Skolutveckling kan bedrivas från olika perspektiv. 1 Det perspektiv som här ska behandlas utgår från att skolors utvecklingsarbete tar sin utgångspunkt i den/de kultur/kulturer, d,v.s. den jordmån, som kännetecknar den enskilda skolans vardagsarbete. Skolkulturer är ständigt närvarande i skolors vardagsarbete; i undervisningen, i elevernas aktiviteter på skolgården, i informella samtal i personalrummet, i föräldramöten, konferenser etc. Skolkulturer kan variera mellan olika skolor men också inom en och samma skola. Skolors elever och personal är givna målgrupper för kulturanalys (se faktaruta 1 nedan), men självfallet är även föräldrar, skolpolitiker m.fl. intressanta grupper att kulturanalysera. Resultat av en kulturanalys ger en inblick i en skolas vardagsarbete så som det faktiskt gestaltar sig och kunskaper om detta är en nödvändig beståndsdel för att kunna driva skolutveckling. En annan nödvändig ingrediens är att med nuläget som bas kunna bedöma färdriktning och färdmål. Här kommer skolans många uppdrag så som dessa behandlas i olika auktoritativa dokument in i bilden. För att underlätta en djupare analys av sådana dokument har vi utvecklat en metod dokumentanalys (se faktaruta 2 nedan) som syftar till att tydliggöra/prioritera bland uppdragen så att de kan fungera som just utvecklingsarbetets riktning och mål. När detta skrivs praktiseras denna strategi för skolutveckling i ett 20-tal kommuner och inom dem i ett betydande antal skolor. Vårt samarbete med dessa kommuner/skolor sträcker sig över åtminstone två år. Under utvecklingsarbetets första fas karläggs och dokumenteras förutsättningarna för och innehållet i den kommande genomförandefasen. En väsentlig del av 1 Se vidare i Berg, G. & Scherp, H-Å. (Red.) 2003 Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber.. 1
2 denna analysfas utgörs av att en på den aktuella skolan utsedd utvecklingsgrupp kultur- och dokumentanalyserar sina egna specifika behov av skolutveckling, och att denna grupp därefter arbetar fram ett program för hur man avser att i skolans praktik hantera dessa behov. Nedan beskrivs arbetsgången i denna strategi så som den tillämpas när vi samarbetar med enskilda skolor och därefter behandlas kortfattat "filosofin bakom denna strategi. Så här går det till Utvecklingsarbetet inom en enskild skola inleds med att en utvecklingsgrupp som vanligtvis består av 5-10 personer bildas. Samtliga personalkategorier tjänstgörande på olika nivåer och inom olika skolformer samt även elever och föräldrar kan ingå i en sådan utvecklingsgrupp. Gruppmedlemmarna bör utses på basis av dels att de åtnjuter en hög grad av förtroende inom personal/elev/gruppen i stort, dels att de är åtminstone nyfiket intresserade av att driva skolutvecklingsarbete i någon form. Utvecklingsgruppen är tillfällig och dess mandat sträcker sig över en analysfas och en genomförandefas som omfattar åtminstone en tvåårsperiod. Översiktligt kan utvecklingsgruppens uppgift beskrivas som en hjälp till självhjälp till skolans utvecklingsarbete. Detta innebär att gruppen under analysfasen i samverkan med skolans övriga personal, elever och andra i sammanhanget aktuella aktörer genomför kulturanalyser, d.v.s. med stöd från sin handledare kartlägger gruppen skolans "jordmån" för och behov av skolutveckling. Lämpliga målgrupper för kulturanalys är som nämndes inledningsvis åtminstone den aktuella skolans personal och elever. Faktaruta 1: Kulturanalys en metod för analys av skolor som organisationer. 2 En metod för att genomföra kulturanalyser är brevmetoden. Metoden går ut på att skolans personal och äldre elever skriver brev. Brevet utgår från den allmänt formulerade grundfrågan Hur upplever du vardagsarbetet på din skola?. Yngre elever kan med fördel intervjuas med utgångspunkt i frågan Hur är det att vara elev på denna skola?. Ett framgångsrikt nyttjande av brevmetoden står och faller med att brevskrivarna tar seriöst på sin uppgift. Detta förutsätter att undersökningsgruppen uppvisar en hög grad av engagemang och motivation för att medverka i en kulturanalys av detta slag; ju mer motiverad personalgruppen är att medverka i kulturanalysen, desto mindre torftiga brev får undersökaren. Ett minimikrav för en sådan hög motivation hos målgruppen är att undersökaren före datainsamlingens (brevskrivandets) genomförande för samtal med denna grupp om bakgrunden till och syftet med kulturanalysen. Här diskuteras bl.a. syftet med analysen, vad skolan kan använda resultatet till, etiska frågor (t.ex. vem läser breven och hur används resultaten) och hur och när kulturanalysen ska återkopplas till skolan. I de flesta fall måste samtal av detta slag upprepas ett antal gånger innan själva brevskrivandet kan äga rum. Databearbetningen och analys av såväl personal- som elevbreven (samt eventuella elevintervjuer) sker med utgångspunkt från att utsagor med likartat innehåll inordnas i gemensamma kategorier. Att på detta sätt skapa ordning och struktur i ett från början osorterat material underlättar för undersökaren att utskilja den undersökta skolans olika kulturer. Som antyddes ovan är en ytterligare form av analys som översiktligt beskrivs i faktaruta 2 nedan nödvändig i detta sammanhang, nämligen dokumentanalys. Syftet med denna är att underlätta utvecklingsgruppens egna tolkningar av sådana auktoritativa texter (läroplaner, skolplaner, statliga och kommunala regelverk, avtalstexter, kvalitetsnormer etc) som behandlar skolans alla mer eller mindre divergerande uppdrag. 2 För en utförlig beskrivning av metoden för kulturanalys där såväl elever som personal utgör målgruppen hänvisas till kap 5 i Berg, G Skolkultur - nyckeln till skolans utveckling. En bok för skolutvecklare om skolans styrning. Stockholm: Förlagshuset Gothia. 2
3 Faktaruta 2: Dokumentanalys en metod för analys av dokument med relevans för skolans uppdrag. 3 En väsentlig avsikt med dokumentanalys är att den ska kunna utgöra ett analysinstrument en metod för att kunna ta del av ett officiellt dokument på ett alternativt sätt i jämförelse med att läsa det från pärm till pärm, kunna relatera och jämföra olika delar och avsnitt av ett dokument med varandra och därigenom kunna tydliggöra såväl konsistenser som inkonsistenser mellan och inom dessa delar, kunna inte bara peka på vad som de analyserade dokumenten innehåller utan också vad de inte innehåller, kunna jämföra olika dokument framtagna på såväl samma som på olika hierarkiska nivåer med varandra, och för att kunna tolka in rimliga innebörder i det som inte finns explicit uttryckt (m.a.o. att läsa mellan raderna). Ett praktiskt tillvägagångssätt är att börja med kulturanalysen och ur denna värka fram idéer till utvecklingsområden som av utvecklingsgruppen bedöms ha förutsättningar att falla i god jord. Dessa områden görs i nästa steg till föremål för dokumentanalys som syftar till att klarlägga vad de aktuella styrdokumenten har att säga om de aktuella utvecklingsområdena. Denna arbetsgång innebär att kulturanalysen ger en rimlig avgränsning av dokumentanalysen. Kultur- och dokumentanalysen ger underlag för bedömning av nuläge och färdriktning. Med detta som grund arbetar utvecklingsgruppen fram ett programförslag som uttrycker gruppens idéer om en rimlig utveckling av den aktuella skolan och dess vardagsarbete. I nästa steg blir detta förslag föremål för en omfattande remissbehandling bland dem som medverkat i kulturanalysen, och lämpliga remissinstanser är skolans arbetslag och elevråd. Efter att beaktat remissinstansernas synpunkter arbetar utvecklingsgruppen fram en slutversion till utvecklingsprogram som i lämpliga former presenteras för skolans personal, elever, föräldrar. Denna aktivitet markerar övergången mellan analysfas och genomförandefas. Anledningen till att analysfasen bör dra ut på tiden är att den process som uppstår under denna tidsperiod i sig är ett viktigt inslag i det förankringsarbete som är nödvändig för att programmet ska kunna omsättas i skolans praktik. Under genomförandefasen som tidigast inleds under utvecklingsarbetets andra år genomförs fortfarande med utvecklingsgruppen som katalysatorer programmet gradvis. Tidigast i slutet av det andra året upprepas lämpligen kulturanalysen, och detta sker dels i syfte att utvärdera programmets process- som resultateffekter, dels att lägga en eventuellt reviderad grund för det därefter fortsatta utvecklingsarbetet. Stödinsatser riktade mot utvecklingsgruppen En förutsättning för att det ska vara möjligt för utvecklingsgruppen att planera och driva skolutvecklingsarbete är att gruppen under hela den aktuella tidsperioden har tillgång till ett kontinuerligt stöd i sitt arbete. Konkret tar sig stödet uttryck i att en (eller flera) erfarna handledare kopplas till utvecklingsgruppen, och under minst en tvåårsperiod står till denna grupps förfogande under såväl analys- som genomförandefas. Stödinsatsen inleds med en 3 För en mer utförlig beskrivning av denna metod hänvisas till kap. 6 i Berg, G Att förstå skolan. Lund: tudentlitteratur. 3
4 utbildningsinsats för utvecklingsgruppens medlemmar som handledaren har huvudansvaret för. I denna utbildning behandlas i sammanhanget strategiska områden som dokumentanalys och kulturanalys. Utbildningen bedrivs så att teoriinslag integreras med att deltagarna genomför och redovisar egna studier som utgör praktiska tillämpningar av de mer abstrakta inslagen. Allmänt sett är syftet med denna utbildningsinsats att erbjuda deltagarna möjligheter att utveckla kunskaper och insikter om sådana såväl den egna kulturen som relevanta dokument. Som en integrerad del i utbildningen bör utvecklingsgruppen ägna sig åt att på skolan förankra projektet i allmänhet och den kommande kulturanalysen i synnerhet. Eftersom kulturanalysen metodiskt genomförs med öppna brev (se faktaruta 1) är det nödvändigt att skolans personal känner entusiasm och engagemang till att författa sådana brev. En förutsättning för detta är att personalen upplever att de har någonting att vinna på ett skolutvecklingsarbete av detta slag. Förankring kan ske genom att utvecklingsgruppen inte bara informerar om projektets syfte, hur kulturanalysen ska återkopplas, vad den ska leda till på såväl kort som lång sikt etc, utan också att man för ständiga pedagogiska samtal med sina arbetskamrater om detta. Handledarstödet är alltså riktat mot utvecklingsgruppen under hela den aktuella perioden. Den inleds i anslutning till utbildningen av utvecklingsgruppen, fortsätter under genomförandet av kultur- och dokumentanalysen och under utvecklingsarbetets genomförandefas. Allmänt sett bör handledarens roll gentemot utvecklingsgruppen ligga i linje med utvecklingsgruppens insatser gentemot skolan i stort. Handledningen utgör därmed en lärandeprocess i sig för såväl utvecklingsgrupp som handledare. Handledarna fullgör också vissa insatser riktade mot skolan i stort, t.ex. genom att för all personal leda en kortare version av den utbildning som utvecklingsgruppen genomgår. Därmed läggs en grund för att inom skolan utveckla en gemensam förståelse om utvecklingsarbetes villkor och därmed reduceras risken för att klyftor uppstår mellan utvecklingsgrupp och övrig personal. För att ytterligare förebygga att sådana klyftor uppstår håller gruppen under utvecklingsprocessens gång en nära kontakt med skolans personal, elever m.fl. och informerar om utvecklingsarbetets förlopp Sammanfattning Grafiskt och kronologiskt kan utvecklingsarbetets förlopp sammanfattas så här: År 1: H a n d l e d n i n g Utvecklingsgrupp bildas. Handledare knyts till gruppen. Gruppen utbildas i kulturoch dokume ntanalys. Kulturanalys genomförs. Databearbetning kulturanalys. Genomförand e av dokuemntana lys. Kultur/ dokumenta nalys och förslag till utvecklings progr. dokumenteras. År 1 (forts) H a n d l e d n i n g Programmet remiteras till arbetslag och elevråd. Arbetslag och elevråd inkommer med synpunkter på programmet. 4 Utvecklingsgruppen presenterar slutversion av programmet
5 År 2 År N: H a n d l e d n i n g Utvecklingspro grammet implementeras. Ny kutur- och dokumentanalys Eventuell revidering av programmet. Figur 1. Skolutveckling genom utvecklingsgrupp. Vilken filosofi på skolutveckling vilar detta på? Detta perspektiv på skolutveckling vilar på den s.k. frirumsmodellen vars nyckelord är yttre och inre gränser samt outnyttjat frirum. De yttre gränserna markerar vad som enligt stat och samhälle är ett sanktionerat vardagsarbete för enskilda skolor, d.v.s. skolans uppdrag i vid bemärkelse. De inre gränserna står för det faktiska vardagsarbete som bedrivs av en enskild skola så som detta arbete gestaltas i förekommande skolkulturer. Frirummet är skillnaden mellan de yttre gränserna och de inre. Mot denna bakgrund kan skolutveckling ses som en process som går ut på att till elevers bästa upptäcka och erövra det outnyttjade frirummet. 4 Var en enskild skola befinner sig i frirummet undersöks med hjälp av kulturanalys. Utfallet av sådana analyser kan visa att olika skolor använder sitt tillängliga frirum på olika sätt. Detta kan t.ex. innebära att i en skola utvecklat en egen praxis för elevers inflytande och medstämmande i skolans vardagsarbete, medan man på en annan inte har något upparbetat system för detta. En genomförd kulturanalys på en skola kan även visa att en och samma skola nyttjar frirummet på olika sätt vilket t.ex. kan ta sig uttryck i att vissa lärare inom en och samma skola samarbetar i arbetslag, med andra lärare undervisar på ett mer traditionellt sätt Slutsatsen av detta är att skolor i sitt vardagsarbete kan ha helt eller delvis olika frirum att förhålla sig till. Det faktiska innehållet i en skolas utvecklingsarbete kan därför bli något helt eller delvis annat än skolutveckling i en annan skola. Slutsatsen av detta är att ett lokalt skolutvecklingsarbete kan definieras som ett arbete som till elevers bästa går ut på att förändra det traditionella arbetet i stort (= de inre gränserna), och som ligger inom ramen för en av stat och samhälle sanktionerad skolverksamhet (= de yttre gränserna) samt syftar till att erövra det tillgängliga frirummet. Ett utvecklingsarbete av detta slag är inte en fråga om att okritisk acceptera vissa yttre och inre gränser som givna, och lydigt agera från dessa utgångspunkter. Tvärtom öppnar strategin för också för en kritisk diskussion av dessa gränsers innehåll en diskussion vars yttersta resultat kan bli att utveckla inte bara de inre utan också de yttre gränserna. Här öppnar sig intressanta möjligheter för konstruktiva dialoger (pedagogiska samtal) även mellan skolans politiska och professionella nivåer. Det ovan sagda kan illustreras så här: 4 Se vidare Berg, 2003 (not 3) för en utförlig beskrivning av den teori som frirumsmodellen bottnar i. 5
6 Inre gränser; förekommande skolkulturer i en enskild skola som organisation. Undersöks med kulturanalys. Frirum för skolors utveckling. Yttre gränser; statliga och samhälleliga ramar. Undersöks med dokumentanalys. Figur 2. Frirumsmodellen 5 Sammanfattningsvis är alltså yttre och inre gränser nyckelorden i detta sammanhang. Skolutveckling står och faller med att skolors aktörer kan upptäcka sina frirum vilket är liktydigt med att bilda sig uppfattningar om var dessa gränser i praktiken går inom enskilda skolor. Kunskaper om yttre gränser ger färdriktning och framförhållning, vilket i sin tur ger en grund att upptäcka det outnyttjade frirummet. De inre gränserna måste skärskådas för att ge kunskaper om nuläge och utvecklingspotential. Kunskaper om yttre (inhämtade med hjälp av dokumentanalys) och inre (kulturanalys) gränser ger i sin tur kunskaper om möjligt frirum för skolors utveckling. 5 Frirumsmodellen har sin grund i Berg, G. & Wallin, E Skolan i ett utvecklingsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. 6
Kulturanalys att dyka ner i skolans undervegetation
Kulturanalys att dyka ner i skolans undervegetation Seminarium; Leda lärande Stockholm den 3 oktober 2018 Gunnar Berg, gunnar.berg@miun.se Frank Sundh, frank.sundh@miun.se Åsa Jerfsten, asa.jerfsten@miun.se
Läs merSkolutveckling som frirumserövrande. Gunnar Berg. gunnar.berg@miun.se www.miun.se/blogg/gunnarberg
Skolutveckling som frirumserövrande Gunnar Berg gunnar.berg@miun.se www.miun.se/blogg/gunnarberg Skolutvecklingens många ansikten fem perspektiv 1. Skolförbättring - en fråga om att förändra lokala organisationers
Läs merSpecialpedagogik och skolutveckling
Specialpedagogik och skolutveckling - två sidor av samma mynt? Konferensen Gemensamma vägar. Lycksele 11 12 november 2009. Gunnar Berg, Mittuniversitetet gunnar.berg@miun.se Detta bildspel får användas
Läs merSkolutveckling Kärt barn har många namn
Skolutveckling Kärt barn har många namn Utvecklingsarbete Att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya system
Läs merUtvecklas genom lärande samtal
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades
Läs merProjekt Bärkraft Strategi för kombinerad skolutveckling och lokalsamhällesutveckling
Projekt Bärkraft Strategi för kombinerad skolutveckling och lokalsamhällesutveckling Dan Roger Sträng Avdeling for lærerutdanning, Høgskolen i Østfold dan.r.strang@hiof.no Begreppet utanförskap Under de
Läs merUtvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,
Läs merProcessledarutbildning. Modul 4 Skolkultur och analys läsåret 2014/2015
SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSAVDELNINGEN Processledarutbildning Modul 4 Skolkultur och analys läsåret 2014/2015 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN HR TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING 2015-06-10
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merStrategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merSystematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
Läs merKärt barn har många namn. Utvecklingsarbete Kvalitetsarbete Förändringsarbete Förbättringsarbete Innovationsarbete
Skolutveckling Jan-Åke Klasson, univ.lektor i specialpedagogik, Göteborgs universitet, Inst. f pedagogik och specialpedagogik jan-ake.klasson@ped.gu.se Kärt barn har många namn Utvecklingsarbete Kvalitetsarbete
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs merRektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012
Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.se Blogg: http://www.miun.se/blogg/gunnar Berg STAT KOMMUN MARKNAD FÖRÄLDRAR VÅRDNADS-
Läs merFramtidens skola i Norrtälje kommun
Framtidens skola i Norrtälje kommun Kommunalt självstyre i skolorna Stärk undervisningen för barn med särskilda behov En differentierad skolpeng Stärka ledarskapet i skolan Separera skolmaten från skolpengen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn och Utbildning,
Läs merResultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling
2016 Bridging the GAP Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling Bridging the GAP 2016 Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet Inledning Att lärande och utbildning
Läs merÅrlig plan för likabehandling och mot kränkningar.
Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,
Läs merUTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015
UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA
BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09
Läs merSKOLUTVECKLING (SCHOOL DEVELOPMENT)
Instutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap SKOLUTVECKLING (SCHOOL DEVELOPMENT) EN FALLSTUDIE AV EN SKOLAS UTVECKLINGSARBETE PÅ VÄG MOT PROFILSKOLA (CASE STYDY OF EDUCATIONAL DEVELOPMENT TOWARDS BECOMING
Läs mer- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.
Systematiskt kvalitetsarbete i en reformerad skola Några perspektiv på: - Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner. - Sambandet mellan det lokala kvalitetsarbetet
Läs merSammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013
2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid
Läs merSkolkommunsatsning Hallsberg o Ljusnarsberg
Skolkommunsatsning Hallsberg o Ljusnarsberg Region Örebro län Adaptivt arbetssätt Egenkraft Systematisk kvalitetsarbete Alla nivåer Vetenskaplig förankring Kunskapslyft för barn och unga Skolkommunsatsning
Läs merSammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten
Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående
Läs merPrioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan
2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merLyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap
Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker
Läs merBilaga 4 c: Processkartläggning
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 4 c: Processkartläggning Hur ska bilagan användas? Bilagan beskriver en metod för att synliggöra och förstå processer, till exempel processen för
Läs merRegionalt utvecklingscentrum (RUC)
Regionalt (RUC) Har haft samverkansavtal med 16 kommuner i 8 år RUC:s ledningsstämma Ledningsstämma/ledningsgrupp består av: - Samtliga skolchefer i avtalsområdet, en ledamot från Regionförbundet Västerbottens
Läs merI detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merRapport från inspektionen på förskolan Greven den 26/9 5/
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (5) 2007-01-26 Handläggare: Jacky Cohen Telefon: 08/ 508 10 016 Till Östermalms stadsdelsnämnd Rapport från inspektionen på förskolan Greven den 26/9
Läs merKursinformation. Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016
Kursinformation Samhälls- och kulturanalytisk praktik, 7,5 hp Kurskod: 740G53 VT 2016 Kursansvarig lärare: Mathias Martinsson, e-post: mathias.martinsson@liu.se På kandidatprogrammet Samhälls- och kulturanalys
Läs merStudie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar Några utgångspunkter för projektet Små barns lärande i förhållande till: Läroplans- och skollagsförändringar Allmänna råd om systematiskt
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller
Läs merLÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan
Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings
Läs merStyrdokument. Riktlinjer. Kommunstyrelsen. Tillsvidare. Kommunchef. Dokumenttyp. Fastställd/upprättad Kommunfullmäktige , 83
Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Kommunfullmäktige 2011-02-07, 83 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2016-02-10, 21 Detta dokument gäller för Kommunstyrelsen Giltighetstid Tillsvidare
Läs merBrännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,
Läs merBorås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1
Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merFortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT
Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Bildningsstaden Borås Definition av begrepp Skolväsendet Skolväsendet i Borås omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
Läs merUtbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi
Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:
Läs merArbetsplan med taktisk agenda för skriv enhetens namn Läsåret 2011/2012
Arbetsplan med taktisk agenda för skriv enhetens namn Läsåret 2011/2012, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se LUST
Läs merUTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011
UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens
Läs merHär presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser
Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser Har ni specifika utvecklingsbehov så är jag alltid flexibel att lyssna, samt ändra innehåll och upplägg. Kostnad för de olika uppläggen
Läs merLikabehandlingsplan läsåret 14-15
Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett
Läs merLÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP400, Specialpedagogik - lärares och organisationers lärande, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Teachers Competence and Organizational Development, 15.0 higher education
Läs merArbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Läs merRutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015
Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans
Läs merSkolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare
Skolutvecklingsplan Skolans namn: Hallerna Skola Läsår:2017-2018 Kommun: Stenungsunds kommun Vi utbildar världsmedborgare Information om skolenheten Hallerna är en nystartad enhet. Verksamheten på enheten
Läs merBarn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet
Läs merEtt välskött skolsystem
2017-2022 Antagen 2014. Reviderad 2017. Ett välskött skolsystem Barn- och utbildningsnämndens plattform för ledning och styrning av Timrås skolsystem BUN 2017-04-26 53 BUN 2016-02-10 11 BUN 2014-05-07
Läs merSkolplan för Karlshamns kommun 2002 2005
Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merLejonströms förskoleområde
Del 1 Lejonströms förskoleområde Orkesterns förskola (avd. Svalan) Förskolans namn Läsåret 2017-2018 2017-09-15 Gemensam plan för Lejonströms förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16
Plan mot diskriminering och kränkande behandling För Wämöskolan Läsåret 15/16 Inledning Denna plan handlar om hur arbetet på Wämöskolan ska bedrivas för att metodiskt främja likabehandling samt för att
Läs merSatsningarna på IT används inte i skolornas undervisning
Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen
Läs merRektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun
www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merLokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015
Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Läs merHANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport
Läs merUtbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet
Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete RIKTLINJE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ska antas av Utbildningsnämnden Innehållsförteckning INLEDNING 3 STYRKEDJAN 4 RUTIN 5 KVALITETSARBETE PÅ HUVUDMANNANIVÅ 5-6 FYRA
Läs merPedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp Education MA, School Leadership, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merProgression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs merUNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG
LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Läs merELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN
2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merSkolplan för Tierps kommun 2004-2007
Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem
Läs merTema 1: Mandat och förankring inom verksamheten
SRHR-lyftet Utifrån erfarenheter från projektet SIV (Sex- och samlevnadsundervisning i världsklass), som pågick under 2011-2013 med en F-9 skola, har Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning och Kunskapscentrum
Läs merELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER
ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER 1 I N N E H Å L L Helhetsperspektivet 3 Rektors ansvar 4 Så skapar vi en god lärandemiljö 5 Ett elevärendes gång 6 Varför åtgärdsprogram? 8 Kartläggning - utredningsskyldighet
Läs merSammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan
Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merLäraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Läs merPubliceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan
Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor
Läs merHandlingsplan Lärande för hållbar utveckling
Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.
Läs merVFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)
VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt
Läs merBroängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015
Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merEnkät till skolledare
Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med
Läs merHjorteds förskola; Kattbjörnen
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Hjorteds förskola; Kattbjörnen Förskola 1 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Läs merLärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,
Läs merBarn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog
Sid 1(6) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN PM Karlstad 2014-09-16 Anna-Lena Norlander Groth, 054 540 29 03 anna-lena.norlander.groth@karlstad.se Barn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog Bakgrund Huvudmannen
Läs mer