Skolutveckling som frirumserövrande. Gunnar Berg.

Transkript

1 Skolutveckling som frirumserövrande Gunnar Berg

2 Skolutvecklingens många ansikten fem perspektiv 1. Skolförbättring - en fråga om att förändra lokala organisationers infrastruktur. 2. Forskning om effektiva/framgångsrika skolor som modell för skolutveckling. 3. Skolutveckling som förändring av socialpsykologiska arbetsrelationer. 4. Problembaserad skolutveckling. 5. Skolutveckling som frirumserövrande.

3 Frirumsstrategin Skolan som statlig och kommunal institution i samhället; formella och informella uppdrag, administration och ekonomi Outnyttjat frirum för skolutveckling

4 Frirumsstrategin Skolan som statlig och kommunal institution i samhället; formella och informella uppdrag, administration och ekonomi Skolor som organisationer var och en med sina kulturer Outnyttjat frirum för skolutveckling

5 Frirumsstrategin Skolan som statlig och kommunal institution i samhället; formella och informella uppdrag, administration och ekonomi Skolor som organisationer var och en med sina kulturer Outnyttjat frirum för skolutveckling

6 Frirumsstrategin Skolan som statlig och kommunal institution i samhället; formella och informella uppdrag, administration och ekonomi Skolor som organisationer var och en med sina kulturer Outnyttjat frirum för skolutveckling

7 Frirumsstrategin Skolan som statlig och kommunal institution i samhället; formella och informella uppdrag, administration och ekonomi Skolor som organisationer var och en med sina kulturer Outnyttjat frirum för skolutveckling

8 Skolkultur vad är det? Öppen, generös Skolkultur/er Inskränkt, intolerant; jantelag

9 Skolkultur vad är det? Öppen, generös Skolkultur/er Inskränkt, intolerant; jantelag

10 SKOLUTVECKLING ENLIGT FRIRUMSSTRATEGIN VAD ÄR DET? Att till elevers bästa ta tillvara på frirummet, dvs. det outnyttjade handlingsutrymmet.

11 SKOLUTVECKLING ENLIGT FRIRUMSSTRATEGIN VAD ÄR DET? Att till elevers bästa ta tillvara på frirummet, dvs. det outnyttjade handlingsutrymmet. Detta förutsätter att frirummet upptäcks och erövras.

12 Frirumsstrategin i praktiken Hur gör man? En utvecklingsgrupp bestående av 5-8 personer utses. En handledare ställs till gruppens förfogande. Med handledningsstöd genomför gruppen en kulturanalys/öppen självvärdering.

13 Frirumsstrategin i praktiken Hur gör man? En utvecklingsgrupp bestående av 5-8 personer utses. En handledare ställs till gruppens förfogande. Med handledningsstöd genomför gruppen en kulturanalys/öppen självvärdering. Gruppen arbetar med fortsatt stöd från handledare fram ett utvecklingsprogram grundat på kulturanalysen/behovsanalysen. Handlingsprogrammet nöts, blöts och stöts inom skolan och fastställs därefter.

14 Frirumsstrategin i praktiken Hur gör man? En utvecklingsgrupp bestående av 5-8 personer utses. En handledare ställs till gruppens förfogande. Med handledningsstöd genomför gruppen en kulturanalys/öppen självvärdering. Gruppen arbetar med fortsatt stöd från handledare fram ett utvecklingsprogram grundat på kulturanalysen/behovsanalysen. Handlingsprogrammet nöts, blöts och stöts inom skolan och fastställs därefter. Handlingsprogrammet genomförs i skolans vardagsarbete. Handledning sker även här. Uppföljning (återkommande kulturanalyser) och ev. revidering av handlingsprogrammet.

15 Vad krävs för att frirumsstrategin ska fungera som utvecklingsmodell för skolor? Jo, att det redan i utvecklingsarbetets initialskede råder en beredskap som innebär att de involverade aktörerna uppfattar att den egna skolorganisationen uppnått en åtminstone viss grad av kollektiv identitet, d.v.s. gemensam kultur.

16 Vad krävs för att frirumsstrategin ska fungera som utvecklingsmodell för skolor? Jo, att det redan i utvecklingsarbetets initialskede råder en beredskap som innebär att de involverade aktörerna uppfattar att den egna skolorganisationen uppnått en åtminstone viss grad av kollektiv identitet, d.v.s. gemensam kultur utvecklingsarbetets process och innehåll grundas på den enskilda skolans interna behov. En förutsättning för att detta ska fungera i praktiken är att även den kommunala skolledningen i ord och handling aktivt visar att man ställer sig bakom skolutvecklingen, och att

17 Vad krävs för att frirumsstrategin ska fungera som utvecklingsmodell för skolor? Jo, att det redan i utvecklingsarbetets initialskede råder en beredskap som innebär att de involverade aktörerna uppfattar att den egna skolorganisationen uppnått en åtminstone viss grad av kollektiv identitet, gemensam kultur utvecklingsarbetets process och innehåll grundas på den enskilda skolans interna behov. En förutsättning för att detta ska fungera i praktiken är att även den kommunala skolledningen i ord och handling aktivt visar att man ställer sig bakom skolutvecklingen, och att den externa handledaren måste ha förmåga att bedöma dels när handledning ska äga rum/inte ska äga rum, dels vad handledningen innehållsligt ska uppmärksamma.

18 Summa summarum Bottom-up med inslag av top down. Personal-, elev och (?) föräldrakulturanalyser.

19 Summa summarum Bottom-up med inslag av top down. Personal-, elev och (?) föräldrakulturanalyser. Fokus på det lokala ansvarstagandet skolan ska äga sitt eget utvecklingsarbete. Alternativ till traditionella kvalitetsutvecklingsmodeller.

20 Summa summarum Bottom-up med inslag av top down. Personal-, elev och (?) föräldrakulturanalyser. Fokus på det lokala ansvarstagandet skolan ska äga sitt eget utvecklingsarbete. Alternativ till traditionella kvalitetsutvecklingsmodeller. Ett demokratiskt förhållningssätt som svarar mot skolans huvuduppdrag. Öppnar för lokalsamhällesutveckling. Är möjligt att förena med skolinspektion.