framtids gymnasiet Kvalitetsredovisning 2003

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2003

2 Skolan kan själv inte förmedla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas tänkande och kunskapsutveckling. (Bedömning och betygsättning, Skolverket, 2001.) Följande sammanställning är resultatet av lärarlagets arbete med skolans inre kvalitet. Arbetet har bedrivits intensivt under tre arbetsdagar per termin, men det är också viktigt att påpeka att vi, som arbetar på Framtidsgymnasiet, har ambitionen att klarlägga olika processer i arbetet så att varje dag skall vara en kvalitetsdag. Vi vill inte att kvalitetsarbetet skall göra oss till regelnissar, utan ser detta som en hjälp till att staka ut den väg, där förståelse och ansvar är avgörande för vårt handlingssätt i förhållande till eleverna. Lärarna på Framtidsgymnasiet genom Birgitta Lorentzon Rektor 2

3 Vad kan Framtidsgymnasiet erbjuda den elev som går här? Framtidsgymnasiet har ett brett tekniskt program med naturvetenskaplig behörighet. Det är en friskola med ett specialutformat program, som grundar sig på el-, industri- och naturvetenskapliga kurser. Eleverna tillgodogör sig en del av kursinnehållet under sin arbetsplatsförlagda utbildning, som sammanlagt uppgår till femton veckor under årskurs två och tre. Framtidsgymnasiets vision Vi som arbetar på Framtidsgymnasiet vill att skolan skall uppfylla kraven från dagens samhälle beträffande utbildning och arbetslivserfarenhet. Varje elev skall förstå vårt samhälles gemensamma värderingar och tillsammans med lärare och handledare låta dessa komma till uttryck i det dagliga arbetet. Alla som är delaktiga i skolans verksamhet skall bemötas med respekt. Vi vill att elever och personal skall ha inflytande i sitt arbete och att nytänkande skall tränas i lärandet. Det är vår bestämda uppfattning att endast så, kan tillitsfulla relationer utvecklas. Kvalitetsredovisningens uppläggning Kvalitetsredovisningen utgör en dokumentation av verksamheten under föregående år, men tydliggör också de förutsättningar som finns i ett utvecklingsperspektiv inför innevarande år. Redovisningen utgör en beskrivning av skolans mål och möjligheterna att i vardagens arbete omsätta läroplanens intentioner. Visionen speglar våra strävansmål, men vill också framhålla känslans betydelse för att nå måluppfyllelse: alla känner till att minnet fungerar bäst i kombination med en positiv känslomässig upplevelse. Hur ofta är det inte känslan som avgör hur vi handlar? På Framtidsgymnasiet har vi då och då, faktiskt med stor framgång, använt redovisningen som utgångspunkt vid föräldraträffar i årskurs ett; en ofta diskuterad fråga är skolans ovana att tänka i kundperspektiv. 3

4 Arbetslaget ser positivt på kvalitetsredovisningen och vi vill beskriva följande områden: Kvalitetsstyrning i skolan Personalen Måluppfyllelse beträffande a) värdegrundsfrågor b) programmål c) kursmål Eleven på Framtidsgymnasiet Rektors ansvar Nyttan av utvärdering Pedagogiskt bokslut Kvalitetsstyrning i skolan Begreppet kvalitetsstyrning har givit upphov till diskussioner under våra speciella kvalitetsdagar. För att nå ett av våra strävansmål, nämligen att varje dag skall vara en kvalitetsdag, har arbetslaget under terminerna lagt in tre dagar som helt ägnas åt skolans inre arbete. Frågor som diskuterats är exempelvis: vem står för kvalitetsstyrningen i skolans värld? Vem tecknar visionerna och målen i det dagliga arbetet? I skolan med dess mångfald av yttringar finns inte ett givet svar, lika lite som det finns ett svar på frågan vad som är bra kvalitet i en skolas verksamhet. Svaren beror på vilka som får frågan: elever, föräldrar eller lärare. Alla har sina egna bilder. Kvaliteten utgör således aldrig en avgränsad del, utan hänger ihop med alla funktioner i vardagens arbete. Om man ser på kvalitetsbegreppet på detta sätt blir styrning och verksamhet två sidor av samma mynt och helt avhängiga av varandra. Tillsammans skapar elever, lärare och i viss mån föräldrar tillsammans med rektor en meningsfullhet i det dagliga arbetet. Vad som försiggår är i själva verket en kvalitetsutveckling. Skolans kultur växer fram i samspelet mellan individerna och vi arbetar mycket i våra kurser med att förklara och befästa den samhälleliga värdegrunden, såsom den uttrycks i läroplanen: [ ] individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta [ ]. (Lpf 1:1.) Värdegrunden tydliggörs på Framtidsgymnasiet i kärnämneskurserna, men kanske ännu tydligare i karaktärsämneskurserna, där flera praktiska moment bildar utgångspunkt. Vi vill också betona att värdegrunden tydliggörs extra mycket för eleverna när de är ute på sin APUutbildning (arbetsplatsförlagda utbildning). Att konkretisera värdegrunden ser vi som ett av våra viktigaste mål. Som bekant är vägen till måluppfyllelse olika lång för olika individer. Ju mer välbekanta målen emellertid blir ju 4

5 oftare vi arbetar med dem i skolarbetet ju mer förståeliga blir de och desto lättare att uppfylla. I Framtidsgymnasiets PBL-arbete (problembaserat lärande i projektform) framträder värdegrunden tydligt i de många situationer som detta arbetssätt ger upphov till: arbete under ansvar, samarbete men också elevens frihet att sätta sina egna mål. Ytterligare en orsak till att vi ofta återkommer till läroplanens tankar om människors lika värde och jämställdhetskrav är skolans olika nationaliteter och den manliga dominans som finns på grund av utbildningens art. Återigen till inledningsfrågan: Vem står för kvalitetsstyrningen på Framtidsgymnasiet om man betänker det som sagts ovan? Eleverna skolas in i ett ansvarstagande genom arbetssättet, och ur detta individuella ansvar växer det kollektiva ansvar fram som ger helhetsbilden av en skolas kultur. Det är denna bild som är mätbar ur kvalitetssynpunkt. Vi i arbetslaget tycker att det skett en positiv utveckling beträffande förståelsen av läroplanens värdegrundsfrågor: öppenhet för skilda uppfattningar och betydelsen av personliga ställningstaganden (Lpf 1:1). Personalen Framtidsgymnasiets lärarkår utgjordes under föregående år av sju personer, varav fyra heltidsanställda. I dagens läge har tre stycken lärarbehörighet, medan övriga arbetar aktivt med att höja sin kompetens på olika sätt, både pedagogiskt och ämnesrelaterat. Nämnas bör att vi har en doktorand som resurs i svenska och samhällskunskap. Flera av lärarna har lång erfarenhet från arbetslivet, vilket är en ovärderlig tillgång när vi arbetar med elevernas arbetsplatsförlagda utbildning; arbetslivets förändringar och förståelsen för ny kunskap är stor. Skolan kan därför i hög grad uppfylla läroplanens krav på att eleverna för möjlighet att utveckla sin självkännedom. [ ] medvetet ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlad erfarenhet och kunskap samt aktuell information. [ ] få kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde [ ]. Under våra arbetslagsmöten förs kontinuerligt samtal för att hitta nya vägar till integrering av kurserna och för att utveckla vårt PBL-arbete, både tid- och innehållsmässigt. Eleverna skall härvid uppfatta att de olika delarna utgör en helhet och förstå vikten av personlig utveckling. Ett strävansmål inom lärarkåren är att öka kunskapen om både dyslexi och dyskalkyli, för att bättre förstå och kunna hjälpa dessa elever att bemästra sin situation. För att fånga upp läroplanens riktlinjer i värdegrundsfrågorna har lärarlaget skapat den lokala kursen Livsstilsidrott (50 poäng). Framtidsgymnasiets elever är mycket idrottsintresserade och genom idrottsutövningar ser vi en bra möjlighet att utifrån en verklig situation kunna diskutera och visa på goda exempel. Nyckelorden är respekt och förståelse för att vi är olika och att vi skall få lov att vara olika. [ ] eleven skall få utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. (Lpf 2:1). 5

6 Kursen Livsstilsidrott löper över alla tre åren och ansvaret är delat mellan lärarna. Första kontakten som eleverna får med kursen är på lära känna -dagarna, som vi har i början av årskurs 1. Måluppfyllelse: värdegrundsfrågor Som nämnts tidigare har vi elever med olika nationell bakgrund, och lärarlaget har därför ägnat speciell uppmärksamhet åt att förebygga problem som kan uppkomma på grund av kulturkrockar. Kurserna i samhällskunskap och svenska ger talrika möjligheter till öppna diskussioner, som kan stärka individens självkänsla och ge kunskap om de olika värden som finns i en kulturell mångfald. [ ] skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall utsättas för mobbning. (Lpf 1:1). Vi har inte haft någon speciell temadag om mobbning under föregående år, men följer noga vad som händer och sker i klasserna. En av de första frågor som elever i årskurs 9 brukar ställa vid sina besök inför gymnasievalet, är just om mobbning förekommer. I ett par elevenkäter i alla årskurserna har frågan Känner du att du blivit illa behandlad någon gång under en skoldag? fått nekande svar. Vi har dragit slutsatsen att eleverna känner sig trygga och att förebyggande åtgärder som samtal och passerkort bidrar till detta. Som framgår under punkten kvalitetsstyrning i skolan arbetar lärarna mycket med att genomlysa och förbättra skolans olika processer. I vårt arbetssätt tycker vi oss uppfylla läroplanens krav på en demokratisk arbetsorganisation. Detta tydliggörs också i den arbetsplatsförlagda utbildningen. [ ] Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. (Lpf 1:1). 6

7 Måluppfyllelse: programmål Skolans elever får redan under årskurs 1 god kännedom om innebörden i begreppet arbetsplatsförlagd utbildning, även om det dröjer ett år innan de är mogna att gå ut på sin arbetsplats. Framtidsgymnasiet har, som tidigare nämnts, ett specialutformat program vars grundläggande kunskapsområden är kurser hämtade från el-, industri- och naturvetenskapliga programmen. Till de bärande kurserna inom respektive program är utbildningens övriga kurser kopplade. Bland de erfarenheter som eleverna gör inom yrkesutbildningen kan nämnas kontakt med kunder där servicekänsla och social förmåga är viktiga. Kvalitetstänkande och förmåga att arbeta i projekt är andra generella krav, som tränas i både teori och praktik. Den ökande globaliseringen ställer stora krav på social och kulturell kompetens och inte minst på språkkunskaper. För att stärka banden med olika branscher inom näringslivet bjuder vi in företrädare som föreläser om sina respektive yrkesområden. På så vis skapar vi nya kontaktytor mellan skola och näringsliv och får möjlighet att kunna välja arbetsplatser som säkerställer strävansmålen. [ ] att öka elevens förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. [ ] få kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde samt om möjligheter till utbildning och praktik hemma och utomlands. (Lpf 2:4.) I den enkät, som eleverna besvarar efter sin första APU-period på våren i årskurs 2, syns en tydlig utveckling mot ökad självkännedom och en önskan att öka sina kunskaper både när det gäller teori och praktik. Eleverna är på samma arbetsplats under hela sin arbetsplatsförlagda tid. Vinster med detta är bl.a. att eleven kan få arbete under sommaren mellan årskurs två och tre. Om allt har fungerat bra har eleven en person att referera till. Under APU-perioderna skriver eleven en loggbok, som sedan resulterar i en rapport som lärare och handledare tar del av och bedömer. Eleven har också andra uppgifter att fullgöra på sin arbetsplats. Dessa ingår helt naturligt som en del i de olika karaktärsämnena och blir således betygsatta. Arbetslaget tycker sig härigenom uppfylla läroplanens krav gällande betygsättningen. 7

8 [ ] läraren skall utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen. [ ] beakta sådana kunskaper, som eleven tillägnat sig på annat sätt än genom aktuell undervisning. (Lpf 2:5.) Måluppfyllelse: kursmål Genom lokala arbetsplaner har varje lärare konkretiserat innehållet i respektive kurser. När detta arbete gjorts är det tydligt att varje lärare haft elevens bästa för ögonen, på det sättet att kursmålen skall förstås av varje elev. I läroplanen (Lpf 2:3) betonas också i detta sammanhang lärarens uppgift i olika skall-mål. Arbetslaget är överens om att måluppfyllelsen från båda håll bäst uppnås genom en växling av projektarbetsformen och traditionell undervisning. Den förstnämnda arbetsmodellen förekommer mest i de kurser som eleverna känner igen från tidigare år. Utgångspunkten är ofta ett karaktärsämne som integreras med ett eller vanligen flera kärnämnen. Den traditionella föreläsningsformen finns i de kurser som eleven möter för första gången på gymnasiet. Som exempel kan nämnas kurser som Arbetsmiljö och säkerhet eller Ellära A. Det är skolans uppgift att se varje elevs möjlighet till utveckling och att ta tillvara olika fallenheter, så att eleven känner att olika sidor uppmärksammas i lärandet. (Ur häftet Lärande ledare, Utbildningsdepartementet 2001.) Arbetslaget på Framtidsgymnasiet är överens om att måluppfyllelsen nås optimalt i PBLmetoden. Det är en stor utmaning för varje arbetslag att arbeta problembaserat, men utdelningen är stor. Grunden utgörs av de fyra F:en : fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. Varje elev har här möjlighet att inom respektive område öka sin kunskap, och känner då naturligtvis arbetsglädje. Genom att man arbetar i grupp uppnås strävansmålen, som i läroplanen (Lpf 2:1 och 2:3) uttrycks i orden formulera, pröva, reflektera och lösa, på ett naturligt sätt i samarbetet. För vår skolas del är den bästa tiden att arbeta PBL-inriktat under vårterminen i årskurs ett. Orsaken till detta framgår i stycket benämnt Eleven på Framtidsgymnasiet. 8

9 Hur ser elevens vardag ut på Framtidsgymnasiet? Framtidsgymnasiet har under innevarande år åttio elever fördelade på tre klasser, en i varje årskurs. Skolan är således liten. Det låga elevantalet till trots, har vi fördelat eleverna i årskurs 1 på två klasser. Ett viktigt mål under den första terminen är att lära eleverna att ta ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och bedöma sina resultat i förhållande till kraven i kursplanerna (Lpf 2:5). För att uppnå detta mål och tydliggöra det för så många elever som möjligt, arbetar vi PBL-inriktat i projekt. Samverkande faktorer i detta arbete är elevens fallenhet, den nya omgivningen, och i många fall en helt ny arbetsform: ett forskningsinriktat sätt att arbeta och tänka. Under vårterminen går vi vidare till ett mer omfattande kunskapande, och eleven väljer, i samråd med föräldrar och lärare, inriktning för årskurs två och tre. Detta val förbereds på olika sätt för att markera dess betydelse. Ett strävansmål härvidlag är att eleven skall öka det egna ansvarstagandet inför framtiden och som en följd vilja påverka sin egen utveckling i skolsituationen (Lpf 2:4). De återkommande målsamtalen bidrar också till att öka engagemanget. En stor del i dessa samtal fokuserar på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) som utgörs av femton veckor under årskurserna två och tre. Eleven är då på en och samma arbetsplats, dock på olika avdelningar, för att få kontinuitet, möjlighet till sommararbete och i bästa fall en referens för framtiden. Framtidsgymnasiet har ett välutvecklat kontaktnät med näringslivet, och representanter härifrån besöker ofta skolan. Detta gör att innebörden i begreppet social kompetens blir tydlig för eleverna, och kännedomen om arbetslivet är relativt stor. Lärarna arbetar aktivt för att kontaktytan mellan företag och skolan skall öka och vi tycker därför att vi uppfyller läroplanens strävansmål väl. [ ] att skapa kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom valt studieområde [ ] (Lpf 2:5.) 9

10 [ ] att skapa medvetenhet om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling. (Lpf 2:5.) [ ] att förstå behovet av personlig utveckling i yrket. [Lpf 2:5.) Ytterligare ett strävansmål är att öka elevernas engagemang i skolans verksamhet. Olika rådsgrupper bidrar till detta, såsom elevrådet och PR-rådet. Vi märker antydan till större aktivitet när det gäller dessa områden sedan föregående år, vilket är glädjande. Mötena i råden är oftast helt spontana och enligt elevernas utsago är detta det bästa därför att då kommer saker och ting upp när de är aktuella, och det behövs inte så mycket planerande på en liten skola. Beslutsvägarna är korta. Rektors ansvar Rektors ansvar är tydligt uttryckt i läroplanen. Resultatansvar och därmed sammanhängande uppföljning samt utvärdering i förhållande till riksmål, skolplan och lokala arbetsplatser upptar en inte oväsentlig del av arbetstiden. Utbildningen organiseras så att den anpassas till elevernas önskemål och kursval så att återvändsgränder i studiegången undviks. (Lpf 2:6.) Som tidigare nämnts är Framtidsgymnasiet en liten skola där det är lätt att möta eleven i olika situationer. Eleverna kan när som helst få hjälp, eftersom lärarna alltid finns på plats mellan klockan 8.30 och varje dag. Skolans organisation hänger samman med storleken, men framför allt med att den är en del i ett stort företag, där företagets olika resurser kommer skolan tillgodo på ett utomordentligt sätt. Sålunda blir rektorsrollen en önskeroll: att vara den pedagogiska ledaren. Den administrativa och ekonomiska delen ligger på andra befattningshavare, men självklart är ansvaret delat inom vissa områden. Hur ser då en bra pedagogisk ledare ut? För mig rektor sedan tre år tillbaka är alltid ledarbeteendet kopplat till människosynen. Genom att ge elever och lärare ansvar och befogenheter skapas tillit och en god arbetsmoral. Med tilliten som grund blir alla medskapare i verksamheten. Vi försöker successivt att bli en kunskapande arbetsplats. Vi vill lämna den traditionella skolmiljön och har nu kommit en god bit på väg mot att bli en mötesplats där elever och lärare lägger upp arbetet efter önskemål från båda parter utifrån gällande kursplaner. Orsaken till att eleverna säger sig uppleva något nytt grundar sig till stor del på att de från första dagen blir medskapare i processen att planera och prioritera sina arbetsuppgifter utifrån förutsättningar och framtidsmål. Ett bra ledarskap är tillåtande i bemärkelsen att hysa tilltro till alla som är delaktiga i verksamheten. Min personliga övertygelse är att tilltro utvecklar inte bara en organisation skolmiljö i positiv riktning, utan också ledaren rektorn till en lärande och kommunikativ person. Sålunda blir också själva ledarskapet lärande och kommunikativt. 10

11 Ett av Framtidsgymnasiets strävansmål sedan föregående kvalitetsredovisning var att öka elevernas engagemang både i skolan och på deras APU-platser. Vi tycker att vi lyckats bra med detta. Eleverna är måna om den inre miljön och visar respekt för besökare från näringslivet eller andra som besöker oss. Strävansmålet var att vara stolt över sin skola respektive arbetsplats. Ännu ett strävansmål sedan föregående år var att skapa internationella kontakter för ett ömsesidigt utbyte av kultur och kunskaper. Min personliga strävan är att kunna förlägga delar av utbildningen i något annat europeiskt eller icke-europeiskt land. Speciellt intressant skulle det vara om den arbetsplatsförlagda delen kunde komma ifråga. Som rektor har jag undersökt detta mycket ingående och hittills ansökt om att Framtidsgymnasiet skulle deltaga som en s.k. projektskola. Projektet leds av en arbetsgrupp knuten till Myndigheten för skolutveckling. Enheten för Mångkulturell Utveckling har fått en intresseanmälan om att vi gärna tar emot en gästlärare hos oss (Samordning nordiskt skolutbyte). Ytterligare ett steg mot internationalisering är ansökan till Den globala resan, vars mål är att studera frågor rörande demokrati, miljö, jämställdhet samt framför allt att möta människor i deras eget vardagsliv (Den Globala Skolan, SIDA, och Myndigheten för skolutveckling). Till skillnad mot föregående år har vi nu arbetat aktivt med dessa tre strävansmål och kommer att utveckla denna del eftersom det efterfrågas av eleverna. Vi tycker att vi är på väg mot att uppfylla följande: Att stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen samt att skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen (Lpf 2:6). 11

12 Nyttan av utvärdering För att kunna utveckla och förbättra en verksamhet måste man förstå den. Vad händer? Hur går det till? När händer något? Vilja följder får det? Detta är frågor som människan ställt i alla tider och under olika betingelser. Dagens skola präglas mer än tidigare av en talande kultur. Formella och informella samtal avlöser varandra och de inblandade tror sig vara överens och mena samma saker. Vi tar avstånd från verbala konfrontationer och väljer det vi tycker om att höra. Detta är den egentliga anledningen till att dokumentationen fått en så framträdande plats i skolvärlden. I vardagsslag utgörs dokumentationen av minnesanteckningar, planeringar eller beskrivningar som görs för att träna tänkandet. Utvärderingsplaner har samma uppgift: att fokusera på olika delar i utbildningssituationen. Enkäter och frågeformulär blir ett redskap för att synliggöra och granska det egna arbetet och därmed i kvalitetsperspektivet göra förbättringar. Under sina år på Framtidsgymnasiet får eleverna svara på ett antal enkäter rörande sin egen situation och sin uppfattning av kursplanen. Flera gånger har justeringar gjorts och nya kurser tillkommit enligt önskemål. Frågorna rör den inre miljön, mobbning, kunskapsutveckling, möjlighet till hjälp i arbetet och information om att gå vidare till högskola eller inom näringsliv. Enkäterna ger eleverna möjlighet att fundera igenom sina svar och är inte anonyma. Det senare för att kunna följa upp resultatet genom diskussioner på ett personligt plan. Enkäternas uppgift är i detta fall att klarlägga olika frågor och eleverna känner därför att anonymitet inte är viktigt. Under årskurs 1 har vi tre utvärderingar som rör valet av skola, mål med vald utbildning och förverkligandet av målbilder. Under årskurs 2 kommer en uppföljning av enkäten i årskurs 1, samt en utvärdering som har fokus på APU-utbildningen. Under årskurs 3 ligger fokus på 12

13 kunskapsutveckling och mognad hos den enskilda eleven samt på hur skolan svarar mot deras framtidsplaner och därmed uppställda mål. Ett av våra strävansmål för årskurs 1 är utformandet av föräldraenkäter för att kunna stärka engagemanget och ge möjlighet till insyn i skolans verksamhet. Många föräldrar för att inte säga de flesta lever med föreställningen att skolan visserligen har förändrats, men vet inte alls hur förändringen tar sig uttryck på olika skolor idag. Ytterligare ett strävansmål är att kartlägga vart Framtidsgymnasiets elever tar vägen efter avslutad utbildning och var de befinner sig efter exempelvis tre år. Pedagogiskt bokslut Vilka uppgifter är mest angelägna att arbeta med under innevarande läsår? Eftersom allt kvalitetsarbete är ett ständigt kretslopp, som flätar in olika delar i varandra, kommer vi att fortsätta arbetet med tidigare nämnda områden. Exempel är att utöka antalet APU-företag och få till stånd ett större samarbete med handledarna på dessa. Vi har märkt en tydlig förbättring av elevernas delaktighet i verksamheten. Detta beror säkert till största delen på ett hårdnande samhällsklimat, vilket kommer skolan tillgodo på så sätt att både elever och lärare blir medvetna om resultatet av sitt arbete. Detta leder till ett slags självvärdering på ömse håll, som är till stor nytta i vardagsarbetet. Ett strävansmål under innevarande läsår är att underhållet och skötseln av datorerna skall, i så hög grad som möjligt, ligga på eleverna. Till saken hör att en av lärarna haft denna uppgift. Vid närmare eftertanke är det emellertid rimligt att detta blir en elevsyssla, eftersom våra elever har kursen Underhåll A i sin kursplan. Varje elev har också en bärbar dator som sitt verktyg. Slutord Som tidigare nämnts har lärarlaget avsatt ett antal dagar per termin till att arbeta med förbättringar i skolan och framför allt till att analysera vårt eget arbete. Dessa dagar är 13

14 ovärderliga eftersom vi då har möjlighet att diskutera stödåtgärder och samarbete mellan lärarna. 14