Case management CM Vetlanda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Case management CM Vetlanda"

Transkript

1 Vetlanda kommun Socialförvaltningen Case management CM Vetlanda Verksamhetsrapport Sammanställd av: Jan Carlsson Aili Sölling Elisabet Björklund Camilla Waern-Nyström

2 Bakgrund Case Management CM Nationellt och regionalt 2005 presenterade Nationell psykiatrisamordning och Nationell narkotiskapolitisk samordning en gemensam programförklaring då de båda samordnarna hade identifierat personer med missbruk och samtidig psykisk sjukdom som en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Syftet med programförklaringen var att slå fast grundförutsättningarna för att bättre möta behoven hos personer med både missbruk och psykisk sjukdom. Med psykisk sjukdom avsågs såväl psykisk störning, psykiskt funktionshinder som neuropsykiatriskt funktionshinder. Programförklaringen sammanfattades i 10 punkter: 1. Öka medvetenheten 2. Missbruk och psykisk sjukdom ska behandlas samtidigt 3. Erbjud lättillgänglig vård 4. Alla ska ha makt över sitt eget liv 5. Anpassa organisationer och verksamheter 6. Prioritera personer med dubbel problematik 7. Gemensam behovsanalys krävs 8. Samordna insatser 9. Använd resurserna mer effektivt 10. Insatserna måste bygga på gemensam grundsyn Våren 2005 gick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut med en intresseanmälan till landets kommuner och landsting att delta i ett metodutvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet var inriktat på målgruppen människor med svåra psykiska problem och missbruk, dubbeldiagnoser eller samsjuklighet. Metoden som skulle införas var Case management, en teambaserad behandlingsmodell med en Case manager som spindeln i nätet. Deltagande landsting och kommuner erbjöds utbildning, handledning och stöd i implementeringen av det nya arbetssättet. Den urvalsprocess som följde resulterade i att tre landsting med samarbetande kommuner kom att ingå i projektet: Norrbotten, Jönköping och Västra Götaland/Sjuhärad. Utbildningen, Integrerad behandling missbruk och svår psykisk störning, 10 poäng genomfördes som en uppdragsutbildning i distansform på kvartsfart via Växjö universitet. Parallellt med utbildningen erhöll kursdeltagarna, från de tre landstingen och kommunerna, handledning och stöd för att organisera arbetet enligt ACT-idén. Kursen syftade till att utifrån olika perspektiv ge grundläggande kunskap om de särskilda problem som kan förekomma vid samtidigt missbruk och svår psykisk störning. Det Nationella metodutvecklingsprogrammet har följts och utvärderats vid två tillfällen av Mälardalens högskola. Någon ytterligare uppföljning/utvärdering är inte planerad. Både Jönköpings läns arbete och Vetlandas arbete finns med i dessa studier. 1

3 Första utvärderingen innefattade åren 2005 och 2006 och resulterade i rapporten "Att utbilda vävare och bygga vävstolar samtidigt" av Mats Ekermo och Davor Zovko. Att utbilda vävare och bygga vävstolar samtidigt (pdf) Den andra utvärderingen omfattar 2007 och våren Slutrapporten heter "Det räcker inte med en bra idé" och är skriven av Mats Ekermo och Linda Beckman. Det räcker inte med en bra idé (pdf) Bakgrund CM Vetlanda Vetlanda har deltagit i det nationella och regionala metodutvecklingsarbete från början. Drivande ifrån kommunen var dåvarande socialchef Ola Götesson samt verksamhetschefen för psykiatrin Bo-Kenneth Knutsson. De två som arbetar i CM Vetlanda idag var med i den första utbildningssatsningen. Sedan finns ett skriftligt samarbetsavtal mellan Psykiatriska mottagningen och Vuxensektionen i Vetlanda. Avtalet reglerar samordningen av psykiatriska och missbruksinriktade insatser för personer med samtidigt psykisk störning och missbruk. Avtalet beskriver arbetssätt, ledning, arbetstid, lokaler, dokumentation, fordon, kostnader, handledning mm. När avtalet skrevs hade den nyuppstartade CM verksamheten varit igång sedan november Samarbetsavtalet som skrevs mellan Vuxensektionen och Landstinget i maj 2007 var det första samarbetsavtalet i länet gällande CM och skrevs innan det länsövergripande avtalet var klart. Socialförvaltningen, Vetlanda kommun och Landstinget har ett delat huvudmannaskap. Målgrupp Målgruppen omfattar personer med komplexa vårdbehov, vilket innebär att personen har en svår psykisk störning/sjukdom, ett samtidigt pågående missbruk eller beroende och ofta somatiska sjukdomar. Andra behandlingsinsatser ska ha prövats utan framgång eller då det i vissa fall inte är sannolikt att nå framgång med andra behandlings insatser. CM i Vetlanda har sedan 2006 behandling- och vårdansvar för alla personer i Vetlanda kommun med Metadon. Båda huvudmännen kan remittera deltagare för bedömning till CM. Vilket t.ex. innebär vårdcentral, psykiatriska öppenvårds mottagning, slutenvården inom psykiatrin kommunens socialtjänst och den kommunala socialpsykiatrin. Om deltagaren skall bli aktuell för CM-insats avgörs idag, efter remiss, av den lokala styrgruppen. Tidigare behandlades alla remisser av ett multidisciplinärt Case Managerteam. 2

4 Arbetssätt CM består av en behandlingsassistent från kommunen och en psykiatrisjuksköterska från landstinget, båda CM-utbildade. CM i Vetlanda arbetar utifrån en något modifierad ACT -modell. ACT-modell (grundmodell) ACT-modellen, Assertive Community Treatment, är en modell för aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering och innebär att: Insatserna genomförs huvudsakligen i klienternas miljöer och inte på en mottagning Verksamheten är uppsökande Verksamheten har hög intensitet, insatserna genomförs vid behov samt tillgänglighet dygnet runt Varje Case manager har få patienter, c:a 10 Det är viktigt med kontinuitet i personalgruppen Verksamheten är teambaserad, ett team runt klienten har ansvar för allt arbete med patienten, ett sk CM-team Personalgruppen i CM-teamet är multidisciplinär, minst en psykiater och en sjuksköterska ingår i teamet Arbetet genomförs i nära samarbete med klientens sociala stödsystem t ex familj, hyresvärd, arbetsgivare och andra vård- och stödinsatser CM i Vetlanda ansvarar för planering, genomförande och uppföljning av insatser. CM arbetar med hög tillgänglighet och stor närhet till deltagarna, dock ej dygnet runt. CM ansvarar i första hand för deltagarens insatser inom respektive mäns huvudansvarsområde och ser till att hjälpen når fram. CM ansvarar också för underlag till beslut, upprättande av samordnad individuella plan samt genomförande och uppföljning av dessa insatser. Personalen är aktivt uppsökande och insatserna anpassas kontinuerligt till olika faser av motivation och förändringsförmåga. CM arbetar på ett icke konfrontativt sätt för att identifiera problem och erbjuda alternativ tillsammans med den enskilde. Målet är att behandlingen av missbruket och den psykiska problematiken skall genomföras samtidigt. Genom att det i CM finns personal från socialtjänsten och Landstinget samordnas stöd och behandlingsinsatser till deltagaren. CM ansvarar för att möjliggöra för deltagaren att få tillgång till den vård och behandling han/hon har rätt till med hänsyn till individuella behov och förutsättningar. Målet är också att öka möjligheten till medverkan i samhället och kontroll över sitt eget liv för personer ur målgruppen. 3

5 Organisation CM:s grundorganisation var från början: CM - personal med CM-utbildning, multidisciplinärt och direkt verksamhetsarbete. Tätt samarbete med socialsekreteraren på socialförvaltningen. Case manager team - multidisciplinärt team som träffades var 6:e vecka, diskussion om pågående insatser och beslut om nya remisser. Bestod av läkare från psykiatrin, distriktsköterska, socialsekreterare från socialförvaltningen, handläggare från socialpsykiatrin, CM (psykiatrisjuksköterska och behandlingsassistent från socialförvaltningen). Lokal ledningsgrupp för Case Managers Lokal ledningsgrupp bestående av de båda cheferna för respektive CM:are. Praktiska verksamhetsfrågor. Idag har Case manager teamet och den lokala ledningsgruppen slagits ihop till en lokal styrgrupp som består av chef från psykiatriska öppenvårdsmottagningen, chef från Vuxensektionens öppenvårdsenhet och från myndighetsenheten, en handläggare från socialpsykiatrin, en socialsekreterare från vuxensektionens myndighetsenhet samt de två CM:arna. Läkare är inte längre med och efter att det fria vårdvalet infördes är inte längre distriktsköterska med. I dag sker samverkan med respektive vårdcentral (5 st. i Vetlanda kommun)genom direktkontakt utifrån enskilda deltagare. CM i Vetlanda består av två personal, båda med Case manager utbildning, som båda arbetar heltid. Alla deltagare i CM har en ansvarig socialsekreterare vid socialförvaltningen, en socionom, som arbetar i nära samarbete med CM. Samtliga deltagare oavsett varifrån remissen kommer ifrån har ett biståndsbeslut från socialförvaltningen. Verksamheten bedrivs sedan sommaren 2011 i gemensamma lokaler som socialförvaltningens öppenvård och arbetsmarknadsenhet. I lokalen finns kontor samt, provtagningstoalett samt gemensamma möteslokaler. Mellan 2006 och fram till sommaren 2011 hade CM sin verksamhet i Vuxensektionens lokaler på Skytteparksvägen 2 i Vetlanda, där CM fanns integrerat med Vuxensektionens övriga verksamheter. Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroendeproblematik och psykisk störning i Jönköpings län 2006/2007. På uppdrag av landstinget och kommunerna i Jönköpings län genomfördes under hösten 2006 och våren 2007 en inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroendeproblematik och psykisk störning. Rapporten sammanställdes av Åsa Holmgren och Rose-Marie Nordeström Uppgifter om målgruppen inhämtades via enkäter och skattningsinstrument från länets psykiatrienheter, socialtjänst, frivård och primärvård, Vetlanda deltog aktivt i denna inventering. För att så långt som möjligt undvika dubbelrapportering 4

6 kodades enkäterna. Totalt i länet identifierades 544 personer tillhörande målgruppen vilket motsvarar 0,2 procent av länets befolkning, 384 män och 160 kvinnor. Medelåldern var 42 år (män 41 år, kvinnor 43 år). Kvinnorna var i åldrarna från år och männens mellan år. Enligt inventeringen framkom att Vetlanda hade 58 personer som rapporterades tillhöra målgruppen, 0.2% av befolkningen i Vetlanda kommun ( inv. 2006). Av dessa 58 personer i Vetlanda rapporterades 34 ha samtidigt missbruks/beroendediagnos och psykiatrisk diagnos, alltså en dubbeldiagnos. De övriga 24 personerna saknade antingen diagnos eller hade bara en av diagnoserna. Vetlanda kommun var den kommun efter Jönköping som hade högst antal rapporterade personer, vilket till stor del berodde på en aktiv och genomarbetad rapportering från Vetlanda. Både representanter från Kommunen och Landstinget kände att Vetlandas siffror stämde väl överrens med verkligheten. Alkohol var den vanligast förekommande drogen hos båda könen (baserat på hela länet), 76 procent av männen och 75 procent av kvinnorna missbrukar eller är beroende av alkohol. Den näst vanligaste drogen för män var centralstimulantia följt av beroendeframkallande läkemedel, cannabis och opiater. Den näst vanligaste drogen för kvinnor var beroendeframkallandeläkemedel följt av centralstimulantia, cannabis och opiater. Beroendeframkallande läkemedel var den enda substansen som var vanligare hos kvinnor (38 procent) jämfört med män (30 procent). En majoritet (504 personer) bedömdes ha konsekvenser i form av bostadslöshet, kriminalitet, socialt utanförskap, störd daglig livsföring och/eller fysisk ohälsa till följd av sitt missbruk. Många av undersökningspersonerna hade fler samtidiga konsekvenser. En stor del av undersökningspersonerna besvärades regelbundet av psykiska symtom så som oro, ångest, nedstämdhet, vanföreställningar och hallucinationer. Hos 359 personer förekom regelbundet tre symtom eller fler. Resultatet visade att av 417 personer (bortfall på uppgift om verksamhet) hade 76 procent kontaktmed socialtjänsten, 73 procent med psykiatrin, 12 procent med Frivården och 11 procent med primärvården. Många av undersökningspersonerna hade kontakter inom flera verksamheter. Resultat från ASI-intervjuer gjorda som en del i inventeringen 272 personer i målgruppen valdes slumpmässigt ut för att delta i en ASI-intervju. Bortfallet var stort 70 % så endast 80 svarade. I intervjuerna framkom att 39 personer hade långvariga kroppsliga skador eller sjukdomar som påverkade deras livsföring. Flertalet hade upprepade vårdtillfällen inom slutenvården bakom sig, 16 personer hade vårdats mer än 10 gånger inom slutenvården på grund av kroppsliga skador eller sjukdomar och 8 personer mer än 20 gånger. Många av intervjupersonerna hade tidigare varit yrkesverksamma men hade nu sjukpension eller var arbetslösa. Alkohol var den vanligaste använda drogen följt av dämpande medel (benzodiazepiner m.m.) och därefter amfetamin. En majoritet, 91 procent, angav att de hade behandlats i öppenvård på grund av beroende/missbruksproblem. 50 personer (63 procent) hade någon gång behandlats i slutenvård. Vid tillfället för intervjun levde 12 personer i en parrelation, antingen som gift eller sambo. 5

7 Något över hälften av de svarande, 46 personer, hade tidigare varit gifta eller sambo medan 21 personer svarade att de alltid levt ensamma. En stor andel av intervjupersonerna uppgav att de någon gång blivit utsatta för misshandel av en person som stod dem nära. Av de 67 som svarat på frågan uppgav 70 procent (n=43) att de någon gång blivit misshandlade av en person som stod dem nära. En majoritet, 67 personer, hade behandlats med psykofarmaka för sina psykiska problem och för 55 personer var behandlingen fortfarande aktuell. Självmordstankar hade förekommit hos 70 procent (n=56) av intervjupersonerna och 61 procent (n=49) hade någon gång gjort ett eller flera självmordsförsök. Något över hälften av intervjupersonerna, 55 procent (n=44) hade pension eller aktivitetsstöd på grund av sina psykiska problem, Antalet personer som behandlats i psykiatrisk slutenvård uppgick till 48. En person hade enligt egen uppgift varit inlagd vid 90 tillfällen, 14 personer uppgav mellan tillfällen, övriga 33 således färre än 10 gånger. Antalet vårddagar var däremot okänt. Rapporten avslutas med: Sammanfattningsvis visar resultaten att undersökningsgruppen har ett stort behov av vård- och stödinsatser. Drogmissbruket är omfattande och användning av flera olika droger är vanligt förekommande, vilket även inkluderar injicering av droger. Förutom omfattande psykiatrisk problematik kan vi konstatera att behovet av vårdinsatser för fysiska sjukdomar är stort. Problemen är komplexa och sammansatta och resultaten ger en bild av en utsatt grupp med olika former av övergrepp i sin historia och med svårigheter att leva ett liv som andra avseende socialt liv, arbete, försörjning och ett tryggt liv. Detta påkallar ett utökat och formaliserat samarbete mellan olika myndigheter och vårdgivare. Barnperspektivet. Då det finns barn sker alltid samverkan med socialförvaltningens familjesektion. Av de som är eller har varit inskrivna i CM sedan 2006 har 7 personer haft minderåriga barn, sammanlagt 9 barn varav 3 barn bott tillsammans med sin förälder under antingen hela tiden i CM eller delar av den. 6 barn har antingen varit placerade i familjehem, bott tillsammans med den andre föräldern eller flyttat till eget boende. Alla barn har erbjudits stöd för egen del via familjesektionen. Utfall - resultat Under perioden har 28 remisser behandlats i den lokala styrgruppen/multidisciplinära teamet. Tre remisser har återremitterats då de inte bedömdes uppfylla kriterierna för en CM insats, andra insatser bedömdes inte vara prövade fullt ut. Remittent Socialförvaltningen 9 Landstinget 14 Socialförvaltning och Landstinget 1 gemensamt Flyttades över i CM när CM startades 3 Överflyttning från CM i annan 1 kommun Summa 28 Antal 6

8 Under redovisningsperioden har 25 deltagare varit inskrivna vid CM, 17 män och 8 kvinnor. Medelålder, vid inskrivning var för hela gruppen 36 år, för kvinnorna 38 år och för männen 35 år. För de som har avlutat kontakten var medelåldern vid inskrivning 35 år för hela gruppen, 41 år för kvinnorna och 34 år för männen. För de deltagare som var inskrivna var medelåldern vid inskrivning för hela gruppen 38 år, för kvinnorna 38 år och för männen 37 år. SATS-skalan: (Substance abuse treatment scale) SATS-skalan är en behandlingsskala för att bedöma i vilket stadie en patient (klienter/deltagare) med substansberoende befinner sig samt att planera vilka insatser som är aktuella, se bilaga. Skalan ger på detta sätt en pedagogisk överblick, vilket ofta är en svårighet att förmedla vid långa vårdtider. Från stadie 1-8 måste man räkna med att det tar minst 3 år. Vetlanda har inte använt SATS-skalan systematiskt utan har inför denna uppföljning i efterhand gjort en bedömning av var i skalan personen befann sig vid inskrivning samt var personerna befinner sig idag eller då de avslutade kontakten med CM. Läge i förändringsprocessen enligt SATS skalan för deltagare i CM Vetlanda ,1 30 Antal månader i CM medel 2,6 3 SATS vid inskrivning medel 5,7 4,8 SATS vid avslut eller för pågående insats medel Avslutad CM insats (n=10) Pågående insats CM (n=15) Tabellen visar genomsnitt antal månader i CM, dels för de som avslutat kontakten och för de som är pågående. De som har avslutat kontakten med CM hade ett i genomsnitt obetydligt lägre värde i SATS skalan mot de som idag har en pågående insats. De som avslutat kontakten har i genomsnitt höjt värdet i SATS-skalan med 3.1 poäng och de som idag har en pågående insats hade en i genomsnitt ökning med 1.8 poäng, vilket kan tolkas som att flera av dessa har en längre behandlingstid kvar i CM. I jämförelse med Nässjö har de en genomsnittlig ökning på 1.7 poäng (räknat på både de som är avslutade och pågående). Kommande uppföljningar kommer att få visa om knappt 6 poäng är förväntat genomsnittligt värde vid avslut eller då deltagaren kan övergå till annan verksamhet. 7

9 Deltagarnas boendesituation Boendeform Vid inskrivning* Vid Avslutad kontakt* Eget kontrakt Inneboende 4 2 Kategoriboende 1 Institution 1 Bostadslös 1 Socialförv. lgh 1 VoO lägenhet 1 Fängelse 1 Summa (*Antal personer med de olika boendeformerna) Kommentar boendesituationen För de som är inskrivna idag* En viktig del i behandlingen är boendet. För att kunna gå vidare i behandlingen efter de tre första stegen i SATS- skalan är det nödvändigt med ett adekvat boende som är tryggt för deltagaren. Personalen i CM har genom åren märkt att det successivt har blivit svårare att hjälpa deltagarna att hitta ett adekvat boende. Att socialförvaltningen inte har någon skriftlig överenskommelse med det kommunala bostadsbolaget, vilket flera andra kommuner har, försvårar möjligheterna ytterligare för att hitta adekvata boenden. GAF-skala GAF, eller Global Assessment of Functioning, är en skattning av en persons psykiska funktionsnivå på en skala Skalan används till att uppskatta en persons psykiskt, socialt och yrkesmässigt fungerande för en aktuell period (se bilaga) poäng står för att man inte har några symtom och har en synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förefaller aldrig bli ohanterliga, andra söker sig personen på grund av hans eller hennes många positiva egenskaper poäng innebär en ständig risk för att individen tillfogar sig själv eller andra allvarlig skada (t.ex. återkommande våldsamhet) eller allvarlig suicidhandling med uppenbar dödsförväntan. Vetlanda har inte använt GAF-skalan systematiskt utan har inför denna uppföljning i efterhand gjort en bedömning av var i skalan personen befann sig vid inskrivning samt var personerna befinner sig idag eller då de avslutade kontakten med CM. 8

10 Dessa skattningar visar att de deltagare som idag har en pågående CM insats i genomsnitt hade en högre funktionsnivå vid inskrivning än vad de hade som har avslutat CM insatsen. Förändringen i GAF skalan för de som avslutat kontakten med CM var i genomsnitt 17.7 poäng mot förändringen på 7.7 för de som idag har en pågående insats. Skillnaden i GAF poäng mellan de som har avslutat kontakten och de som har en pågående kontakt är 4 poäng. Kommande uppföljningar kommer visa om GAF poäng på drygt 55 kommer vara det man som deltagare i CM i snitt kommer att komma upp till innan man avslutar kontakten eller övergår till annan verksamhet. Antal vårddygn, Socialförvaltningen 24 mån före CM 12 mån efter beviljad CM Vårddygn under 2012 SoL placering institution * SoL - familjehem LVM Antal personer 8 4** 3 Sammanlagt antal vårddygn * 281 av dessa vårddygn avser en person som beviljades CM under 2012, vårddygnen finns medräknade både 12 månader efter bevilad CM instas samt vårddygn **2 deltagare hade tillsammans 536 vårddygn, dessa 2 deltagare avslutades i CM efter 14 månader. Ingen av dessa personer har CM idag. Kommentar antal vårddygn socialförvaltningen Antal vårddygn är räknade för alla som varit inskrivna i CM under uppföljning/utvärderingsperioden. Genomsnittligt antal vårddygn innan beviljad CM insats är 662 dygn, 12 månader efter beviljad CM 815 dygn och 133 vårddygn under Vårddygnen 2012 är baserade på alla de personer som har en pågående CM insats eller bor kvar i Vetlanda kommun. Uppföljningen avser inte de deltagare som flyttat från kommunen. 9

11 Antal vårddygn, Landstinget 24 mån före CM 12 mån efter beviljad CM Vårddygn under 2012 Psykiatriska kliniken Höglandet Avd A och B * Avdelning E Ryhov Sammanlagt antal vårddygn * I antal vårddygn 2012 Psykiatriska kliniken (39) avser 31 av dessa en deltagare som beviljades CM i mars 2012, detta innebär att dessa 31 dygn även finns medräknade i den 297 dygnen, 24 månader innan CM beviljades. Kommentar vårddygn Landstinget Vårddygnen för deltagarna i CM har markant minskat under Antalet vårddygn inom Landstinget, psykiatriska kliniken Höglandet avdelning A och B samt avdelning E Ryhov är baserat på alla deltagare som har eller har haft en CM insats sedan 2006 och som fortfarande bor kvar inom Jönköpings läns upptagningsområde. I antalet vårddygn är även planerade vårddygn medräknade då till exempel en deltagare ska påbörja en LARO behandling (Läkemedels Assisterad Rehabilitering vid Opiatberoende). När en deltagare ska påbörja en LARO behandling krävs en planerad inläggning för att ställa in medicineringen, vilket kan vara allt från några dagar upp till flera veckor. Inskrivningsperiod De deltagare, 10 personer, som avslutat insatsen i CM hade i genomsnitt varit inskrivna vid CM i 37 månader, mediantiden 38 månader. Kortaste tid i CM har varit 8 månader och den som var längst inskriven innan avslut var inskriven i 64 månader. Av de som hade en pågående kontakt (15 personer) har de i genomsnitt varit inskrivna vid CM i 30 månader, mediantiden 31 månader. Den som varit inskriven längst har varit inskriven sammanlagt 65 månader men i två omgångar med en mellanperiod på 4 månader. Den som idag varit inskriven kortast tid i CM har varit inskriven i 3 månader. 10

12 Avslutsorsak Avslutsorsak Bor kvar i kommunen Antal deltagare med oplanerade avslut Antal deltagare med planerade avslut 1 Flyttat från kommunen Egen begäran, studier Fängelsestraff 1 Avlidit 1 Summa 4 6 Kommentar avslutsorsak En fundering som uppkommit i samband med denna uppföljning är hur vi ska redovisa avslutningsorsak. När ska man räknas som färdigbehandlad och vad är ett planerat avslut? Enligt SATS skalan anses en deltagare färdig behandlad när deltagaren inte har några problem som kan härledas till missbruk under den senaste 12 månadsperioden och är i en självvald utskrivnings fas. Ska en person som har en pågående insats i CM och som väljer (planerad) att flytta, räknas som färdigbehandlad. En svårighet för de personer som vill flytta till annan ort och fortfarande är i behov av en CM insats kan vara att de inte kan få liknande insatser som de haft i Vetlanda, alla kommuner har inte någon verksamhet liknande CM. Daglig verksamhet/sysselsättning. En viktig del i behandlingen i CM är att deltagarna så snart som möjligt skall få tillgång till meningsfull daglig verksamhet/sysselsättning senast i steg 3 på SATS- skalan. Detta för att få en struktur i sin vardag och komma in i ett socialt sammanhang utan droger. 2 av 25 deltagare hade jobb/sysselsättning vid inskrivning. 12 av 25 deltagare har under längre eller kortare perioder haft arbete, studier eller sysselsättning/daglig verksamhet under tiden i CM. De som inte haft arbete/sysselsättning eller studier har som högst bedömts som 4 i SATS skalan. Socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet, AME, har endast kunna erbjuda deltagarna i CM daglig verksamhet/sysselsättning i mycket begränsad omfattning då lämplig sysselsättning har saknats samt att AME endast erbjuder sysselsättning till de personer som har en arbetsförmåga som bedöms till minst 50 %. 11

13 Tre personer har haft, speciellt anpassad sysselsättning, genom AME under redovisningsperioden, varav två är pågående idag. En beviljades sysselsättning 2008 och en påbörjade sin sysselsättning Den tredje personen har haft sysselsättning i två olika omgångar, den ena gången 1 månad och den andra 5 dagar. För de övriga 9 deltagarna har sysselsättning/arbete eller studier ordnats på annat sätt med stöd och hjälp av CM. Deltagarnas ekonomiska situation Att hantera sin ekonomi, oavsett om deltagarna har ekonomiskt bistånd från socialförvaltningen eller annan ersättning/lön, är för många ett problem och är ofta ett hinder för att deltagaren skall komma framåt i sin behandling. Vår erfarenhet är att de flesta deltagare behöver tillgång till hjälp och stöd via förmedlingsmedel från socialförvaltningen eller från god man/förvaltare. 13 deltagare av de 15 som idag har en pågående CM insats har insatsen förmedlingsmedel och/eller ekonomiskt bistånd. Delaktighet i samhället En viktig del i CM arbetet är att öka deltagarnas delaktighet i samhället. CM stödjer deltagarna i kontakter med sjukvård, hyresvärdar mm vilket gör att deltagarna även får ett korrekt bemötande, vilket de inte alltid tidigare har fått. CM försöker då det är möjligt öka deltagarnas samhällsintresse och omvärldsorientering, t.ex. diskutera världshändelser, nyheter mm. CM stödjer deltagarna att utföra aktiviteter i samhället t.ex. idrottsengagemang, handla, hantera post och bankärenden. Många deltagare klarar inte på egen hand att komma iväg på dessa aktiviteter, vilket begränsar dem både för egen del och i kontakten med andra människor. För en som har sysselsättning kan erfarenheten att ha sett en speciell match göra att man kan vara delaktig i diskussionen på jobbet dagen efter. I valtider försöker CM motivera alla deltagare att gå och rösta för att göra sin röst hörd. CM försöker på olika sätt motivera och stödja varje deltagare att öka sin förmåga att påverka sitt eget liv. Reflektioner och erfarenheter CM Vetlanda Erfarenheten utifrån övrig verksamhet på Vuxensektionen och psykiatriska öppenvårdsmottagningen är att det överlag blivit lugnare. Genom CM:s arbetssätt har arbetsmiljön på vuxensektionen och psykiatriska mottagningen förbättrats märkbart, det har blivit lugnare och mindre hot har förekommit. Inom CM har förståelsen och insikten ökat för varandras arbete utifrån de olika professionerna. CM har visat att samverkan mellan kommun och Landsting är möjlig och att detta har gagnat den enskilda individen. Under åren har det varit problem med att få semesterperioderna att fungera på ett bra sätt för både personalen och deltagarna då det endast är två personal anställda. Personalen försöker förlägga semesterperioden så att det alltid finns någon av den på plats men detta innebär att ensamarbete under 8 veckor. Det som ytterligare försvårar detta är att personalen inte har ett gemensamt dokumentationssystem och då inte på ett enkelt sätt kan se vad som hänt under den andres 12

14 semesterperiod. Både från Landstinget och från kommunen försöker övrig personal att hjälpa till men detta är inte helt enkelt utifrån målgruppens behov. En stor fördel har varit att alla CM deltagare haft en speciell handläggare både på Vuxensektionen och på socialpsykiatrin. Viktigt med personalkontinuitet för både personal och deltagare i CM. En svårighet har varit den begreppsförvirring gällande olika benämningar och begrepp som hela tiden funnits i CM. Trots att den tidigare länsövergripande CM coachen gjorde en sammanställning över alla Samverkans- och beslutsnivåer för psykiatri missbruk i kommuner och landsting i Jönköpings län används olika begrepp. Diskussioner om vilka och vad som är CM, CM-team, multidisciplinärt team och styrgrupp/ledningsgrupp har tagit mycket tid i anspråk i flera olika sammanhang och på olika nivåer. Sammanfattning CM i Vetlanda har funnit sedan 2006 och har sedan starten varit delaktiga och följt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nationella metodutvecklingsarbete. Arbetet i Vetlanda kommun drevs framåt och prioriterades i verksamheterna av två aktiva chefer, en från landstinget och en från kommunen. De två som idag arbetar i CM har båda gått utbildning till Case manager och har varit delaktiga i arbetet sedan starten. Nationell satsning, samverkan kommun-landsting på ledningsnivå både i uppstarten och framöver samt drivande, aktiva och engagerade medarbetare har bidragit till att CMverksamheten i Vetlanda har utvecklats till den verksamhet den är idag. CM är till för en grupp personer som tillhör de mest utsatta i samhället och som har svårast för att få adekvat vård och behandling då de inte själva klarar att föra sin talan eller hantera sin vardag. Deltagarnas förändring har skattats, av behandlarna, utifrån SATS skalan och GAF skalan och visar på att deltagarna har utvecklats under tiden i CM. SATS och GAF kommer användas systematiskt framöver och uppföljningar kommer göras för varje år. GAF- och SATS skalan kommer framöver att kunna användas som en bra diskussionsgrund om en person uppfyller kriterierna för en CM insats eller inte. Då dessa skalor kommer analyseras över tid kan man se om man höjer eller sänker ribban för att ha en CM insats. Genomsnittlig inskrivnings tid i CM har varit lite drygt 3 år. I kommande uppföljningar kommer deltagarnas förändring även att följas via deras egna skattningar inom olika livsområden, en speciell brukaenkät kommer att tas fram för deltagarna i CM och följas två gånger/år. Gruppen är resurskrävande och det krävs samverkan, flexibilitet, kunskap och engagemang hos dem som jobbar i CM. Uppföljningen visar på att: Det går att få till stånd ett väl fungerande samarbete mellan landstinget och kommunen Det har skett en positiv utveckling för individen både vad gäller substansberoende enligt SATS-skalan och funktionsnivå enligt GAFskalan. 13

15 Inskrivningstiden i CM, för de som har avslutat kontakten, har varit 37 månader, allt från 8 månader till 64 månader, mediantiden 38 månader. Landstingets siffor på vårddygn har markant minskats för gruppen efter CM insats. Antal vårddygn har även minskat inom socialtjänsten om än inte lika mycket. De barn som har en förälder med en CM insats har erbjudits stöd för egen del. Majoriteten av deltagarna i CM har eget boende Ca hälften av deltagarna har under en längre eller kortare period haft arbete/sysselsättning eller studerat. Majoriteten av deltagarna i CM behöver stöd och hjälp med sin ekonomi. Dubbelt så många män som kvinnor har varit/är inskrivna i CM. Uppföljningen har inte jämfört utvecklingen enligt GAF och SATS skalan utifrån kvinnor och män, vilket troligtvis bör göras framöver för att se om det finns skillnader. Då det finns en sammanställning av genomförda ASI-intervjuer för denna specifika målgrupp i Jönköpings län (inventeringen 2006) kommer en jämförelse, av vissa frågor, göras i förhållande till alla nu gjorda ASIintervjuer i länet ca stycken samt även i jämförelse med en urvalsgrupp psykisk ohälsa i kombination med missbruk, Jönköpings län. Vetlanda

16 Bilaga SATS skala 1. Tidigt engagemangsstadie Personen (ej patient/klient) har inte någon form av kontakt med någon form av behandling (ex. psykiatri, missbruksvård). 2. Engagemangsstadiet Patienten har varit i kontakt med någon typ av behandling eller vård men har inte någon regelbunden kontakt. Avsaknaden av denna regelbundenhet medför att någon samarbetsallians ej har kunnat byggas upp. 3. Tidigt motivationsstadie Patienten har regelbunden kontakt med någon eller några inom vård och behandling men har inte minskat sitt missbruk under någon längre tid (ej över 1 mån.) Regelbunden kontakt innebär emellertid att en relation och samarbetsallians har byggts upp, där man kan diskutera vad missbruk innebär. 4. Motivationsstadie Patienten är engagerad i kontakten med behandlaren/kontaktmannen. Diskuterar missbruket och visar tecken på att minska sitt missbruk under åtminstone 1 mån (färre droger, mindre mängd). Aversionsbehandling (ex Antabus) kan användas. 5. Tidig behandlingsstudie Patienten är engagerad i någon form av behandling. Har minskat sitt missbruk under minst 1 mån. och har drogfrihet/nykterhet som mål, även om han/hon fortsätter att missbruka. 6. Behandlingsstudie Patienten är engagerad i någon form av behandling, har erkänt att missbruket är ett problem och har varit drogfri/nykter kortare tid än 6 månader. 7. Återfallspreventionsstadie 8. Återställd/ Återhämtning Patienten är engagerad i någon form av behandling, har erkänt att missbruket är ett problem och har varit drogfri/nykter under minst 6 månader. Patienten har inga problem som kan härledas till missbruk under den senaste 12 månadersperioden och är i en självvald utskrivningsfas. (Meuser, Drake 1994) 15

17 GAF-skala GAF - Symtom GAF GAF - funktion Inga symtom Synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förfaller aldrig bli ohanterliga, andra söker sig till personen på grund av hans eller hennes många positiva egenskaper. Frånvaro av symtom eller minimala symtom (t.ex. lätt nervositet inför en tentamen) Om några symtom föreligger så rör det sig om övergående och förväntade reaktioner på psykosociala stressfaktorer, (t.ex. koncentrationssvårigheter efter familjegräl) Vissa lindriga symtom (t.ex. nedstämdhet och lindriga sömnbesvär) Måttliga symtom (t.ex. flacka affekter och omständligt tal, enstaka panikattacker) Allvarliga symtom ( t.ex. självmordstankar, svåra tvångsritualer, frekventa snatterier) Viss störning i realitetsprövningen, kommunikationsförmågan, omdöme, tankeförmåga eller sinnesstämning ( t.ex. uttrycker sig tidvis ologiskt, oklart eller irrelevant) Beteende avsevärt påverkat av vanföreställningar eller hallucinationer eller allvarlig störning av kommunikationsförmågan eller omdömet ( t.ex. stundtals osammanhängande, beter sig gravt inadekvat, ständigt suicidtankar) Viss risk för att individen tillfogar sig själv eller andra skada (t.ex. suicidhandlingar utan uppenbar dödsförväntan; ofta våldsam; maniskt uppskruvad) eller grav störning av kommunikationsförmågan (t.ex. mestadels osammanhängande eller mutistisk) Ständig risk att individen tillfogar sig själv eller andra allvarlig skada ( t.ex. återkommande våldsamhet) eller allvarlig suicidhandling med uppenbar dödsförväntan God funktionsförmåga i alla avseenden, intresserad av och engagerad i ett antal olika aktiviteter, socialt kapabel, allmänt sett tillfreds med tillvaron, endast vardagliga problem eller bekymmer (t.ex. tillfälliga konflikter med anhöriga) Endast obetydliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt på efterkälken med skolarbetet) Vissa funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt skolk, stulit från annan familjemedlem), men i stort sett tämligen välfungerande, har några etablerade, betydelsefulla personliga relationer Måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. har endast få vänner, har konflikter med kolleger eller arbetskamrater) Allvarliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete) Uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden, såsom arbete eller studier, familjerelationer, (t.ex. en deprimerad man som undviker sina vänner, försummar familjen och är oförmögen att arbeta; ett barn som ofta ger sig på yngre barn, misslyckas i skolan och är trotsig hemma) Oförmögen att fungera i snart sagt alla avseenden (t.ex. ligger till sängs hela dagen, inget arbete, ingen bostad, inga vänner) Stundtals oförmögen till elementär personlig hygien (t.ex. kladdar med avföring)) Ständig oförmögen till elementär personlig hygien Otillräcklig information 0 Otillräcklig information 16

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS Fördelningen av klienter per kommun (sedan start) 2003 Enligt verksamhetsberättelsen för den personliga ombudsverksamheten år 2003 såg fördelningen av klienter per kommun (sedan

Läs mer

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2012-06-03 VILMERGRUPPEN 1 ( Minnesanteckningar Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Bostad först - modell för boendestöd

Bostad först - modell för boendestöd TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-26 Dnr: 2014/806-IFN-715 Patrik Kalander - aj069 E-post: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Britta Wallin, Socialkontor Vuxen Per Nägele,

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga! Instruktioner till CM: Kopiera enkäten och be din klient att fylla i den vid ett av era första möten och därefter var 12:e månad och när CM-uppdraget avslutas. Skicka enkäten till Kerstin Lagerlund, Socialförvaltningen,

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 Bilden visar klientflödet i PO - verksamheten. Totalt under 2010 handlade det om 1 98 klienter 2010-01-01 = Totalt antal pågående ärende Pågående från tidigare år = Ärenden

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Pengarna, barnen och livet

Pengarna, barnen och livet Pengarna, barnen och livet Program för temadagen den 7 mars: 13:00 Välkomna 13:05 Omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell inleder 13:15 Familjer i socialtjänsten presenterar resultaten från projektets

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV 3 INNEHÅLL INLEDNING... 5 SYFTE... 6 BEROENDEMOTTAGNINGEN PÅ RYHOV... 6 METOD... 7 RESULTAT... 8 TOLKNING... 24 SLUTKOMMENTARER... 24 FÖRSLAG

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA Att söka bidrag Utvecklingsenheten vid Socialförvaltningen

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Redovisning över användandet av härbärge/akutboende under 2012

Redovisning över användandet av härbärge/akutboende under 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 5.0-111 /2013 SID 1 (6) 2013-03-25 Handläggare: Jens Barlas Telefon: 08-508 25 026 Till Socialnämnden Redovisning

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid)

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) 1 REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) UTBILDNINGAR I LÖSNINGSFOKUSERAT ARBETSSÄTT OCH KASAM INOM AMS (ARBETSMARKNADSVERKET)

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer