Case management CM Vetlanda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Case management CM Vetlanda"

Transkript

1 Vetlanda kommun Socialförvaltningen Case management CM Vetlanda Verksamhetsrapport Sammanställd av: Jan Carlsson Aili Sölling Elisabet Björklund Camilla Waern-Nyström

2 Bakgrund Case Management CM Nationellt och regionalt 2005 presenterade Nationell psykiatrisamordning och Nationell narkotiskapolitisk samordning en gemensam programförklaring då de båda samordnarna hade identifierat personer med missbruk och samtidig psykisk sjukdom som en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Syftet med programförklaringen var att slå fast grundförutsättningarna för att bättre möta behoven hos personer med både missbruk och psykisk sjukdom. Med psykisk sjukdom avsågs såväl psykisk störning, psykiskt funktionshinder som neuropsykiatriskt funktionshinder. Programförklaringen sammanfattades i 10 punkter: 1. Öka medvetenheten 2. Missbruk och psykisk sjukdom ska behandlas samtidigt 3. Erbjud lättillgänglig vård 4. Alla ska ha makt över sitt eget liv 5. Anpassa organisationer och verksamheter 6. Prioritera personer med dubbel problematik 7. Gemensam behovsanalys krävs 8. Samordna insatser 9. Använd resurserna mer effektivt 10. Insatserna måste bygga på gemensam grundsyn Våren 2005 gick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut med en intresseanmälan till landets kommuner och landsting att delta i ett metodutvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet var inriktat på målgruppen människor med svåra psykiska problem och missbruk, dubbeldiagnoser eller samsjuklighet. Metoden som skulle införas var Case management, en teambaserad behandlingsmodell med en Case manager som spindeln i nätet. Deltagande landsting och kommuner erbjöds utbildning, handledning och stöd i implementeringen av det nya arbetssättet. Den urvalsprocess som följde resulterade i att tre landsting med samarbetande kommuner kom att ingå i projektet: Norrbotten, Jönköping och Västra Götaland/Sjuhärad. Utbildningen, Integrerad behandling missbruk och svår psykisk störning, 10 poäng genomfördes som en uppdragsutbildning i distansform på kvartsfart via Växjö universitet. Parallellt med utbildningen erhöll kursdeltagarna, från de tre landstingen och kommunerna, handledning och stöd för att organisera arbetet enligt ACT-idén. Kursen syftade till att utifrån olika perspektiv ge grundläggande kunskap om de särskilda problem som kan förekomma vid samtidigt missbruk och svår psykisk störning. Det Nationella metodutvecklingsprogrammet har följts och utvärderats vid två tillfällen av Mälardalens högskola. Någon ytterligare uppföljning/utvärdering är inte planerad. Både Jönköpings läns arbete och Vetlandas arbete finns med i dessa studier. 1

3 Första utvärderingen innefattade åren 2005 och 2006 och resulterade i rapporten "Att utbilda vävare och bygga vävstolar samtidigt" av Mats Ekermo och Davor Zovko. Att utbilda vävare och bygga vävstolar samtidigt (pdf) Den andra utvärderingen omfattar 2007 och våren Slutrapporten heter "Det räcker inte med en bra idé" och är skriven av Mats Ekermo och Linda Beckman. Det räcker inte med en bra idé (pdf) Bakgrund CM Vetlanda Vetlanda har deltagit i det nationella och regionala metodutvecklingsarbete från början. Drivande ifrån kommunen var dåvarande socialchef Ola Götesson samt verksamhetschefen för psykiatrin Bo-Kenneth Knutsson. De två som arbetar i CM Vetlanda idag var med i den första utbildningssatsningen. Sedan finns ett skriftligt samarbetsavtal mellan Psykiatriska mottagningen och Vuxensektionen i Vetlanda. Avtalet reglerar samordningen av psykiatriska och missbruksinriktade insatser för personer med samtidigt psykisk störning och missbruk. Avtalet beskriver arbetssätt, ledning, arbetstid, lokaler, dokumentation, fordon, kostnader, handledning mm. När avtalet skrevs hade den nyuppstartade CM verksamheten varit igång sedan november Samarbetsavtalet som skrevs mellan Vuxensektionen och Landstinget i maj 2007 var det första samarbetsavtalet i länet gällande CM och skrevs innan det länsövergripande avtalet var klart. Socialförvaltningen, Vetlanda kommun och Landstinget har ett delat huvudmannaskap. Målgrupp Målgruppen omfattar personer med komplexa vårdbehov, vilket innebär att personen har en svår psykisk störning/sjukdom, ett samtidigt pågående missbruk eller beroende och ofta somatiska sjukdomar. Andra behandlingsinsatser ska ha prövats utan framgång eller då det i vissa fall inte är sannolikt att nå framgång med andra behandlings insatser. CM i Vetlanda har sedan 2006 behandling- och vårdansvar för alla personer i Vetlanda kommun med Metadon. Båda huvudmännen kan remittera deltagare för bedömning till CM. Vilket t.ex. innebär vårdcentral, psykiatriska öppenvårds mottagning, slutenvården inom psykiatrin kommunens socialtjänst och den kommunala socialpsykiatrin. Om deltagaren skall bli aktuell för CM-insats avgörs idag, efter remiss, av den lokala styrgruppen. Tidigare behandlades alla remisser av ett multidisciplinärt Case Managerteam. 2

4 Arbetssätt CM består av en behandlingsassistent från kommunen och en psykiatrisjuksköterska från landstinget, båda CM-utbildade. CM i Vetlanda arbetar utifrån en något modifierad ACT -modell. ACT-modell (grundmodell) ACT-modellen, Assertive Community Treatment, är en modell för aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering och innebär att: Insatserna genomförs huvudsakligen i klienternas miljöer och inte på en mottagning Verksamheten är uppsökande Verksamheten har hög intensitet, insatserna genomförs vid behov samt tillgänglighet dygnet runt Varje Case manager har få patienter, c:a 10 Det är viktigt med kontinuitet i personalgruppen Verksamheten är teambaserad, ett team runt klienten har ansvar för allt arbete med patienten, ett sk CM-team Personalgruppen i CM-teamet är multidisciplinär, minst en psykiater och en sjuksköterska ingår i teamet Arbetet genomförs i nära samarbete med klientens sociala stödsystem t ex familj, hyresvärd, arbetsgivare och andra vård- och stödinsatser CM i Vetlanda ansvarar för planering, genomförande och uppföljning av insatser. CM arbetar med hög tillgänglighet och stor närhet till deltagarna, dock ej dygnet runt. CM ansvarar i första hand för deltagarens insatser inom respektive mäns huvudansvarsområde och ser till att hjälpen når fram. CM ansvarar också för underlag till beslut, upprättande av samordnad individuella plan samt genomförande och uppföljning av dessa insatser. Personalen är aktivt uppsökande och insatserna anpassas kontinuerligt till olika faser av motivation och förändringsförmåga. CM arbetar på ett icke konfrontativt sätt för att identifiera problem och erbjuda alternativ tillsammans med den enskilde. Målet är att behandlingen av missbruket och den psykiska problematiken skall genomföras samtidigt. Genom att det i CM finns personal från socialtjänsten och Landstinget samordnas stöd och behandlingsinsatser till deltagaren. CM ansvarar för att möjliggöra för deltagaren att få tillgång till den vård och behandling han/hon har rätt till med hänsyn till individuella behov och förutsättningar. Målet är också att öka möjligheten till medverkan i samhället och kontroll över sitt eget liv för personer ur målgruppen. 3

5 Organisation CM:s grundorganisation var från början: CM - personal med CM-utbildning, multidisciplinärt och direkt verksamhetsarbete. Tätt samarbete med socialsekreteraren på socialförvaltningen. Case manager team - multidisciplinärt team som träffades var 6:e vecka, diskussion om pågående insatser och beslut om nya remisser. Bestod av läkare från psykiatrin, distriktsköterska, socialsekreterare från socialförvaltningen, handläggare från socialpsykiatrin, CM (psykiatrisjuksköterska och behandlingsassistent från socialförvaltningen). Lokal ledningsgrupp för Case Managers Lokal ledningsgrupp bestående av de båda cheferna för respektive CM:are. Praktiska verksamhetsfrågor. Idag har Case manager teamet och den lokala ledningsgruppen slagits ihop till en lokal styrgrupp som består av chef från psykiatriska öppenvårdsmottagningen, chef från Vuxensektionens öppenvårdsenhet och från myndighetsenheten, en handläggare från socialpsykiatrin, en socialsekreterare från vuxensektionens myndighetsenhet samt de två CM:arna. Läkare är inte längre med och efter att det fria vårdvalet infördes är inte längre distriktsköterska med. I dag sker samverkan med respektive vårdcentral (5 st. i Vetlanda kommun)genom direktkontakt utifrån enskilda deltagare. CM i Vetlanda består av två personal, båda med Case manager utbildning, som båda arbetar heltid. Alla deltagare i CM har en ansvarig socialsekreterare vid socialförvaltningen, en socionom, som arbetar i nära samarbete med CM. Samtliga deltagare oavsett varifrån remissen kommer ifrån har ett biståndsbeslut från socialförvaltningen. Verksamheten bedrivs sedan sommaren 2011 i gemensamma lokaler som socialförvaltningens öppenvård och arbetsmarknadsenhet. I lokalen finns kontor samt, provtagningstoalett samt gemensamma möteslokaler. Mellan 2006 och fram till sommaren 2011 hade CM sin verksamhet i Vuxensektionens lokaler på Skytteparksvägen 2 i Vetlanda, där CM fanns integrerat med Vuxensektionens övriga verksamheter. Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroendeproblematik och psykisk störning i Jönköpings län 2006/2007. På uppdrag av landstinget och kommunerna i Jönköpings län genomfördes under hösten 2006 och våren 2007 en inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroendeproblematik och psykisk störning. Rapporten sammanställdes av Åsa Holmgren och Rose-Marie Nordeström Uppgifter om målgruppen inhämtades via enkäter och skattningsinstrument från länets psykiatrienheter, socialtjänst, frivård och primärvård, Vetlanda deltog aktivt i denna inventering. För att så långt som möjligt undvika dubbelrapportering 4

6 kodades enkäterna. Totalt i länet identifierades 544 personer tillhörande målgruppen vilket motsvarar 0,2 procent av länets befolkning, 384 män och 160 kvinnor. Medelåldern var 42 år (män 41 år, kvinnor 43 år). Kvinnorna var i åldrarna från år och männens mellan år. Enligt inventeringen framkom att Vetlanda hade 58 personer som rapporterades tillhöra målgruppen, 0.2% av befolkningen i Vetlanda kommun ( inv. 2006). Av dessa 58 personer i Vetlanda rapporterades 34 ha samtidigt missbruks/beroendediagnos och psykiatrisk diagnos, alltså en dubbeldiagnos. De övriga 24 personerna saknade antingen diagnos eller hade bara en av diagnoserna. Vetlanda kommun var den kommun efter Jönköping som hade högst antal rapporterade personer, vilket till stor del berodde på en aktiv och genomarbetad rapportering från Vetlanda. Både representanter från Kommunen och Landstinget kände att Vetlandas siffror stämde väl överrens med verkligheten. Alkohol var den vanligast förekommande drogen hos båda könen (baserat på hela länet), 76 procent av männen och 75 procent av kvinnorna missbrukar eller är beroende av alkohol. Den näst vanligaste drogen för män var centralstimulantia följt av beroendeframkallande läkemedel, cannabis och opiater. Den näst vanligaste drogen för kvinnor var beroendeframkallandeläkemedel följt av centralstimulantia, cannabis och opiater. Beroendeframkallande läkemedel var den enda substansen som var vanligare hos kvinnor (38 procent) jämfört med män (30 procent). En majoritet (504 personer) bedömdes ha konsekvenser i form av bostadslöshet, kriminalitet, socialt utanförskap, störd daglig livsföring och/eller fysisk ohälsa till följd av sitt missbruk. Många av undersökningspersonerna hade fler samtidiga konsekvenser. En stor del av undersökningspersonerna besvärades regelbundet av psykiska symtom så som oro, ångest, nedstämdhet, vanföreställningar och hallucinationer. Hos 359 personer förekom regelbundet tre symtom eller fler. Resultatet visade att av 417 personer (bortfall på uppgift om verksamhet) hade 76 procent kontaktmed socialtjänsten, 73 procent med psykiatrin, 12 procent med Frivården och 11 procent med primärvården. Många av undersökningspersonerna hade kontakter inom flera verksamheter. Resultat från ASI-intervjuer gjorda som en del i inventeringen 272 personer i målgruppen valdes slumpmässigt ut för att delta i en ASI-intervju. Bortfallet var stort 70 % så endast 80 svarade. I intervjuerna framkom att 39 personer hade långvariga kroppsliga skador eller sjukdomar som påverkade deras livsföring. Flertalet hade upprepade vårdtillfällen inom slutenvården bakom sig, 16 personer hade vårdats mer än 10 gånger inom slutenvården på grund av kroppsliga skador eller sjukdomar och 8 personer mer än 20 gånger. Många av intervjupersonerna hade tidigare varit yrkesverksamma men hade nu sjukpension eller var arbetslösa. Alkohol var den vanligaste använda drogen följt av dämpande medel (benzodiazepiner m.m.) och därefter amfetamin. En majoritet, 91 procent, angav att de hade behandlats i öppenvård på grund av beroende/missbruksproblem. 50 personer (63 procent) hade någon gång behandlats i slutenvård. Vid tillfället för intervjun levde 12 personer i en parrelation, antingen som gift eller sambo. 5

7 Något över hälften av de svarande, 46 personer, hade tidigare varit gifta eller sambo medan 21 personer svarade att de alltid levt ensamma. En stor andel av intervjupersonerna uppgav att de någon gång blivit utsatta för misshandel av en person som stod dem nära. Av de 67 som svarat på frågan uppgav 70 procent (n=43) att de någon gång blivit misshandlade av en person som stod dem nära. En majoritet, 67 personer, hade behandlats med psykofarmaka för sina psykiska problem och för 55 personer var behandlingen fortfarande aktuell. Självmordstankar hade förekommit hos 70 procent (n=56) av intervjupersonerna och 61 procent (n=49) hade någon gång gjort ett eller flera självmordsförsök. Något över hälften av intervjupersonerna, 55 procent (n=44) hade pension eller aktivitetsstöd på grund av sina psykiska problem, Antalet personer som behandlats i psykiatrisk slutenvård uppgick till 48. En person hade enligt egen uppgift varit inlagd vid 90 tillfällen, 14 personer uppgav mellan tillfällen, övriga 33 således färre än 10 gånger. Antalet vårddagar var däremot okänt. Rapporten avslutas med: Sammanfattningsvis visar resultaten att undersökningsgruppen har ett stort behov av vård- och stödinsatser. Drogmissbruket är omfattande och användning av flera olika droger är vanligt förekommande, vilket även inkluderar injicering av droger. Förutom omfattande psykiatrisk problematik kan vi konstatera att behovet av vårdinsatser för fysiska sjukdomar är stort. Problemen är komplexa och sammansatta och resultaten ger en bild av en utsatt grupp med olika former av övergrepp i sin historia och med svårigheter att leva ett liv som andra avseende socialt liv, arbete, försörjning och ett tryggt liv. Detta påkallar ett utökat och formaliserat samarbete mellan olika myndigheter och vårdgivare. Barnperspektivet. Då det finns barn sker alltid samverkan med socialförvaltningens familjesektion. Av de som är eller har varit inskrivna i CM sedan 2006 har 7 personer haft minderåriga barn, sammanlagt 9 barn varav 3 barn bott tillsammans med sin förälder under antingen hela tiden i CM eller delar av den. 6 barn har antingen varit placerade i familjehem, bott tillsammans med den andre föräldern eller flyttat till eget boende. Alla barn har erbjudits stöd för egen del via familjesektionen. Utfall - resultat Under perioden har 28 remisser behandlats i den lokala styrgruppen/multidisciplinära teamet. Tre remisser har återremitterats då de inte bedömdes uppfylla kriterierna för en CM insats, andra insatser bedömdes inte vara prövade fullt ut. Remittent Socialförvaltningen 9 Landstinget 14 Socialförvaltning och Landstinget 1 gemensamt Flyttades över i CM när CM startades 3 Överflyttning från CM i annan 1 kommun Summa 28 Antal 6

8 Under redovisningsperioden har 25 deltagare varit inskrivna vid CM, 17 män och 8 kvinnor. Medelålder, vid inskrivning var för hela gruppen 36 år, för kvinnorna 38 år och för männen 35 år. För de som har avlutat kontakten var medelåldern vid inskrivning 35 år för hela gruppen, 41 år för kvinnorna och 34 år för männen. För de deltagare som var inskrivna var medelåldern vid inskrivning för hela gruppen 38 år, för kvinnorna 38 år och för männen 37 år. SATS-skalan: (Substance abuse treatment scale) SATS-skalan är en behandlingsskala för att bedöma i vilket stadie en patient (klienter/deltagare) med substansberoende befinner sig samt att planera vilka insatser som är aktuella, se bilaga. Skalan ger på detta sätt en pedagogisk överblick, vilket ofta är en svårighet att förmedla vid långa vårdtider. Från stadie 1-8 måste man räkna med att det tar minst 3 år. Vetlanda har inte använt SATS-skalan systematiskt utan har inför denna uppföljning i efterhand gjort en bedömning av var i skalan personen befann sig vid inskrivning samt var personerna befinner sig idag eller då de avslutade kontakten med CM. Läge i förändringsprocessen enligt SATS skalan för deltagare i CM Vetlanda ,1 30 Antal månader i CM medel 2,6 3 SATS vid inskrivning medel 5,7 4,8 SATS vid avslut eller för pågående insats medel Avslutad CM insats (n=10) Pågående insats CM (n=15) Tabellen visar genomsnitt antal månader i CM, dels för de som avslutat kontakten och för de som är pågående. De som har avslutat kontakten med CM hade ett i genomsnitt obetydligt lägre värde i SATS skalan mot de som idag har en pågående insats. De som avslutat kontakten har i genomsnitt höjt värdet i SATS-skalan med 3.1 poäng och de som idag har en pågående insats hade en i genomsnitt ökning med 1.8 poäng, vilket kan tolkas som att flera av dessa har en längre behandlingstid kvar i CM. I jämförelse med Nässjö har de en genomsnittlig ökning på 1.7 poäng (räknat på både de som är avslutade och pågående). Kommande uppföljningar kommer att få visa om knappt 6 poäng är förväntat genomsnittligt värde vid avslut eller då deltagaren kan övergå till annan verksamhet. 7

9 Deltagarnas boendesituation Boendeform Vid inskrivning* Vid Avslutad kontakt* Eget kontrakt Inneboende 4 2 Kategoriboende 1 Institution 1 Bostadslös 1 Socialförv. lgh 1 VoO lägenhet 1 Fängelse 1 Summa (*Antal personer med de olika boendeformerna) Kommentar boendesituationen För de som är inskrivna idag* En viktig del i behandlingen är boendet. För att kunna gå vidare i behandlingen efter de tre första stegen i SATS- skalan är det nödvändigt med ett adekvat boende som är tryggt för deltagaren. Personalen i CM har genom åren märkt att det successivt har blivit svårare att hjälpa deltagarna att hitta ett adekvat boende. Att socialförvaltningen inte har någon skriftlig överenskommelse med det kommunala bostadsbolaget, vilket flera andra kommuner har, försvårar möjligheterna ytterligare för att hitta adekvata boenden. GAF-skala GAF, eller Global Assessment of Functioning, är en skattning av en persons psykiska funktionsnivå på en skala Skalan används till att uppskatta en persons psykiskt, socialt och yrkesmässigt fungerande för en aktuell period (se bilaga) poäng står för att man inte har några symtom och har en synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förefaller aldrig bli ohanterliga, andra söker sig personen på grund av hans eller hennes många positiva egenskaper poäng innebär en ständig risk för att individen tillfogar sig själv eller andra allvarlig skada (t.ex. återkommande våldsamhet) eller allvarlig suicidhandling med uppenbar dödsförväntan. Vetlanda har inte använt GAF-skalan systematiskt utan har inför denna uppföljning i efterhand gjort en bedömning av var i skalan personen befann sig vid inskrivning samt var personerna befinner sig idag eller då de avslutade kontakten med CM. 8

10 Dessa skattningar visar att de deltagare som idag har en pågående CM insats i genomsnitt hade en högre funktionsnivå vid inskrivning än vad de hade som har avslutat CM insatsen. Förändringen i GAF skalan för de som avslutat kontakten med CM var i genomsnitt 17.7 poäng mot förändringen på 7.7 för de som idag har en pågående insats. Skillnaden i GAF poäng mellan de som har avslutat kontakten och de som har en pågående kontakt är 4 poäng. Kommande uppföljningar kommer visa om GAF poäng på drygt 55 kommer vara det man som deltagare i CM i snitt kommer att komma upp till innan man avslutar kontakten eller övergår till annan verksamhet. Antal vårddygn, Socialförvaltningen 24 mån före CM 12 mån efter beviljad CM Vårddygn under 2012 SoL placering institution * SoL - familjehem LVM Antal personer 8 4** 3 Sammanlagt antal vårddygn * 281 av dessa vårddygn avser en person som beviljades CM under 2012, vårddygnen finns medräknade både 12 månader efter bevilad CM instas samt vårddygn **2 deltagare hade tillsammans 536 vårddygn, dessa 2 deltagare avslutades i CM efter 14 månader. Ingen av dessa personer har CM idag. Kommentar antal vårddygn socialförvaltningen Antal vårddygn är räknade för alla som varit inskrivna i CM under uppföljning/utvärderingsperioden. Genomsnittligt antal vårddygn innan beviljad CM insats är 662 dygn, 12 månader efter beviljad CM 815 dygn och 133 vårddygn under Vårddygnen 2012 är baserade på alla de personer som har en pågående CM insats eller bor kvar i Vetlanda kommun. Uppföljningen avser inte de deltagare som flyttat från kommunen. 9

11 Antal vårddygn, Landstinget 24 mån före CM 12 mån efter beviljad CM Vårddygn under 2012 Psykiatriska kliniken Höglandet Avd A och B * Avdelning E Ryhov Sammanlagt antal vårddygn * I antal vårddygn 2012 Psykiatriska kliniken (39) avser 31 av dessa en deltagare som beviljades CM i mars 2012, detta innebär att dessa 31 dygn även finns medräknade i den 297 dygnen, 24 månader innan CM beviljades. Kommentar vårddygn Landstinget Vårddygnen för deltagarna i CM har markant minskat under Antalet vårddygn inom Landstinget, psykiatriska kliniken Höglandet avdelning A och B samt avdelning E Ryhov är baserat på alla deltagare som har eller har haft en CM insats sedan 2006 och som fortfarande bor kvar inom Jönköpings läns upptagningsområde. I antalet vårddygn är även planerade vårddygn medräknade då till exempel en deltagare ska påbörja en LARO behandling (Läkemedels Assisterad Rehabilitering vid Opiatberoende). När en deltagare ska påbörja en LARO behandling krävs en planerad inläggning för att ställa in medicineringen, vilket kan vara allt från några dagar upp till flera veckor. Inskrivningsperiod De deltagare, 10 personer, som avslutat insatsen i CM hade i genomsnitt varit inskrivna vid CM i 37 månader, mediantiden 38 månader. Kortaste tid i CM har varit 8 månader och den som var längst inskriven innan avslut var inskriven i 64 månader. Av de som hade en pågående kontakt (15 personer) har de i genomsnitt varit inskrivna vid CM i 30 månader, mediantiden 31 månader. Den som varit inskriven längst har varit inskriven sammanlagt 65 månader men i två omgångar med en mellanperiod på 4 månader. Den som idag varit inskriven kortast tid i CM har varit inskriven i 3 månader. 10

12 Avslutsorsak Avslutsorsak Bor kvar i kommunen Antal deltagare med oplanerade avslut Antal deltagare med planerade avslut 1 Flyttat från kommunen Egen begäran, studier Fängelsestraff 1 Avlidit 1 Summa 4 6 Kommentar avslutsorsak En fundering som uppkommit i samband med denna uppföljning är hur vi ska redovisa avslutningsorsak. När ska man räknas som färdigbehandlad och vad är ett planerat avslut? Enligt SATS skalan anses en deltagare färdig behandlad när deltagaren inte har några problem som kan härledas till missbruk under den senaste 12 månadsperioden och är i en självvald utskrivnings fas. Ska en person som har en pågående insats i CM och som väljer (planerad) att flytta, räknas som färdigbehandlad. En svårighet för de personer som vill flytta till annan ort och fortfarande är i behov av en CM insats kan vara att de inte kan få liknande insatser som de haft i Vetlanda, alla kommuner har inte någon verksamhet liknande CM. Daglig verksamhet/sysselsättning. En viktig del i behandlingen i CM är att deltagarna så snart som möjligt skall få tillgång till meningsfull daglig verksamhet/sysselsättning senast i steg 3 på SATS- skalan. Detta för att få en struktur i sin vardag och komma in i ett socialt sammanhang utan droger. 2 av 25 deltagare hade jobb/sysselsättning vid inskrivning. 12 av 25 deltagare har under längre eller kortare perioder haft arbete, studier eller sysselsättning/daglig verksamhet under tiden i CM. De som inte haft arbete/sysselsättning eller studier har som högst bedömts som 4 i SATS skalan. Socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet, AME, har endast kunna erbjuda deltagarna i CM daglig verksamhet/sysselsättning i mycket begränsad omfattning då lämplig sysselsättning har saknats samt att AME endast erbjuder sysselsättning till de personer som har en arbetsförmåga som bedöms till minst 50 %. 11

13 Tre personer har haft, speciellt anpassad sysselsättning, genom AME under redovisningsperioden, varav två är pågående idag. En beviljades sysselsättning 2008 och en påbörjade sin sysselsättning Den tredje personen har haft sysselsättning i två olika omgångar, den ena gången 1 månad och den andra 5 dagar. För de övriga 9 deltagarna har sysselsättning/arbete eller studier ordnats på annat sätt med stöd och hjälp av CM. Deltagarnas ekonomiska situation Att hantera sin ekonomi, oavsett om deltagarna har ekonomiskt bistånd från socialförvaltningen eller annan ersättning/lön, är för många ett problem och är ofta ett hinder för att deltagaren skall komma framåt i sin behandling. Vår erfarenhet är att de flesta deltagare behöver tillgång till hjälp och stöd via förmedlingsmedel från socialförvaltningen eller från god man/förvaltare. 13 deltagare av de 15 som idag har en pågående CM insats har insatsen förmedlingsmedel och/eller ekonomiskt bistånd. Delaktighet i samhället En viktig del i CM arbetet är att öka deltagarnas delaktighet i samhället. CM stödjer deltagarna i kontakter med sjukvård, hyresvärdar mm vilket gör att deltagarna även får ett korrekt bemötande, vilket de inte alltid tidigare har fått. CM försöker då det är möjligt öka deltagarnas samhällsintresse och omvärldsorientering, t.ex. diskutera världshändelser, nyheter mm. CM stödjer deltagarna att utföra aktiviteter i samhället t.ex. idrottsengagemang, handla, hantera post och bankärenden. Många deltagare klarar inte på egen hand att komma iväg på dessa aktiviteter, vilket begränsar dem både för egen del och i kontakten med andra människor. För en som har sysselsättning kan erfarenheten att ha sett en speciell match göra att man kan vara delaktig i diskussionen på jobbet dagen efter. I valtider försöker CM motivera alla deltagare att gå och rösta för att göra sin röst hörd. CM försöker på olika sätt motivera och stödja varje deltagare att öka sin förmåga att påverka sitt eget liv. Reflektioner och erfarenheter CM Vetlanda Erfarenheten utifrån övrig verksamhet på Vuxensektionen och psykiatriska öppenvårdsmottagningen är att det överlag blivit lugnare. Genom CM:s arbetssätt har arbetsmiljön på vuxensektionen och psykiatriska mottagningen förbättrats märkbart, det har blivit lugnare och mindre hot har förekommit. Inom CM har förståelsen och insikten ökat för varandras arbete utifrån de olika professionerna. CM har visat att samverkan mellan kommun och Landsting är möjlig och att detta har gagnat den enskilda individen. Under åren har det varit problem med att få semesterperioderna att fungera på ett bra sätt för både personalen och deltagarna då det endast är två personal anställda. Personalen försöker förlägga semesterperioden så att det alltid finns någon av den på plats men detta innebär att ensamarbete under 8 veckor. Det som ytterligare försvårar detta är att personalen inte har ett gemensamt dokumentationssystem och då inte på ett enkelt sätt kan se vad som hänt under den andres 12

14 semesterperiod. Både från Landstinget och från kommunen försöker övrig personal att hjälpa till men detta är inte helt enkelt utifrån målgruppens behov. En stor fördel har varit att alla CM deltagare haft en speciell handläggare både på Vuxensektionen och på socialpsykiatrin. Viktigt med personalkontinuitet för både personal och deltagare i CM. En svårighet har varit den begreppsförvirring gällande olika benämningar och begrepp som hela tiden funnits i CM. Trots att den tidigare länsövergripande CM coachen gjorde en sammanställning över alla Samverkans- och beslutsnivåer för psykiatri missbruk i kommuner och landsting i Jönköpings län används olika begrepp. Diskussioner om vilka och vad som är CM, CM-team, multidisciplinärt team och styrgrupp/ledningsgrupp har tagit mycket tid i anspråk i flera olika sammanhang och på olika nivåer. Sammanfattning CM i Vetlanda har funnit sedan 2006 och har sedan starten varit delaktiga och följt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nationella metodutvecklingsarbete. Arbetet i Vetlanda kommun drevs framåt och prioriterades i verksamheterna av två aktiva chefer, en från landstinget och en från kommunen. De två som idag arbetar i CM har båda gått utbildning till Case manager och har varit delaktiga i arbetet sedan starten. Nationell satsning, samverkan kommun-landsting på ledningsnivå både i uppstarten och framöver samt drivande, aktiva och engagerade medarbetare har bidragit till att CMverksamheten i Vetlanda har utvecklats till den verksamhet den är idag. CM är till för en grupp personer som tillhör de mest utsatta i samhället och som har svårast för att få adekvat vård och behandling då de inte själva klarar att föra sin talan eller hantera sin vardag. Deltagarnas förändring har skattats, av behandlarna, utifrån SATS skalan och GAF skalan och visar på att deltagarna har utvecklats under tiden i CM. SATS och GAF kommer användas systematiskt framöver och uppföljningar kommer göras för varje år. GAF- och SATS skalan kommer framöver att kunna användas som en bra diskussionsgrund om en person uppfyller kriterierna för en CM insats eller inte. Då dessa skalor kommer analyseras över tid kan man se om man höjer eller sänker ribban för att ha en CM insats. Genomsnittlig inskrivnings tid i CM har varit lite drygt 3 år. I kommande uppföljningar kommer deltagarnas förändring även att följas via deras egna skattningar inom olika livsområden, en speciell brukaenkät kommer att tas fram för deltagarna i CM och följas två gånger/år. Gruppen är resurskrävande och det krävs samverkan, flexibilitet, kunskap och engagemang hos dem som jobbar i CM. Uppföljningen visar på att: Det går att få till stånd ett väl fungerande samarbete mellan landstinget och kommunen Det har skett en positiv utveckling för individen både vad gäller substansberoende enligt SATS-skalan och funktionsnivå enligt GAFskalan. 13

15 Inskrivningstiden i CM, för de som har avslutat kontakten, har varit 37 månader, allt från 8 månader till 64 månader, mediantiden 38 månader. Landstingets siffor på vårddygn har markant minskats för gruppen efter CM insats. Antal vårddygn har även minskat inom socialtjänsten om än inte lika mycket. De barn som har en förälder med en CM insats har erbjudits stöd för egen del. Majoriteten av deltagarna i CM har eget boende Ca hälften av deltagarna har under en längre eller kortare period haft arbete/sysselsättning eller studerat. Majoriteten av deltagarna i CM behöver stöd och hjälp med sin ekonomi. Dubbelt så många män som kvinnor har varit/är inskrivna i CM. Uppföljningen har inte jämfört utvecklingen enligt GAF och SATS skalan utifrån kvinnor och män, vilket troligtvis bör göras framöver för att se om det finns skillnader. Då det finns en sammanställning av genomförda ASI-intervjuer för denna specifika målgrupp i Jönköpings län (inventeringen 2006) kommer en jämförelse, av vissa frågor, göras i förhållande till alla nu gjorda ASIintervjuer i länet ca stycken samt även i jämförelse med en urvalsgrupp psykisk ohälsa i kombination med missbruk, Jönköpings län. Vetlanda

16 Bilaga SATS skala 1. Tidigt engagemangsstadie Personen (ej patient/klient) har inte någon form av kontakt med någon form av behandling (ex. psykiatri, missbruksvård). 2. Engagemangsstadiet Patienten har varit i kontakt med någon typ av behandling eller vård men har inte någon regelbunden kontakt. Avsaknaden av denna regelbundenhet medför att någon samarbetsallians ej har kunnat byggas upp. 3. Tidigt motivationsstadie Patienten har regelbunden kontakt med någon eller några inom vård och behandling men har inte minskat sitt missbruk under någon längre tid (ej över 1 mån.) Regelbunden kontakt innebär emellertid att en relation och samarbetsallians har byggts upp, där man kan diskutera vad missbruk innebär. 4. Motivationsstadie Patienten är engagerad i kontakten med behandlaren/kontaktmannen. Diskuterar missbruket och visar tecken på att minska sitt missbruk under åtminstone 1 mån (färre droger, mindre mängd). Aversionsbehandling (ex Antabus) kan användas. 5. Tidig behandlingsstudie Patienten är engagerad i någon form av behandling. Har minskat sitt missbruk under minst 1 mån. och har drogfrihet/nykterhet som mål, även om han/hon fortsätter att missbruka. 6. Behandlingsstudie Patienten är engagerad i någon form av behandling, har erkänt att missbruket är ett problem och har varit drogfri/nykter kortare tid än 6 månader. 7. Återfallspreventionsstadie 8. Återställd/ Återhämtning Patienten är engagerad i någon form av behandling, har erkänt att missbruket är ett problem och har varit drogfri/nykter under minst 6 månader. Patienten har inga problem som kan härledas till missbruk under den senaste 12 månadersperioden och är i en självvald utskrivningsfas. (Meuser, Drake 1994) 15

17 GAF-skala GAF - Symtom GAF GAF - funktion Inga symtom Synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förfaller aldrig bli ohanterliga, andra söker sig till personen på grund av hans eller hennes många positiva egenskaper. Frånvaro av symtom eller minimala symtom (t.ex. lätt nervositet inför en tentamen) Om några symtom föreligger så rör det sig om övergående och förväntade reaktioner på psykosociala stressfaktorer, (t.ex. koncentrationssvårigheter efter familjegräl) Vissa lindriga symtom (t.ex. nedstämdhet och lindriga sömnbesvär) Måttliga symtom (t.ex. flacka affekter och omständligt tal, enstaka panikattacker) Allvarliga symtom ( t.ex. självmordstankar, svåra tvångsritualer, frekventa snatterier) Viss störning i realitetsprövningen, kommunikationsförmågan, omdöme, tankeförmåga eller sinnesstämning ( t.ex. uttrycker sig tidvis ologiskt, oklart eller irrelevant) Beteende avsevärt påverkat av vanföreställningar eller hallucinationer eller allvarlig störning av kommunikationsförmågan eller omdömet ( t.ex. stundtals osammanhängande, beter sig gravt inadekvat, ständigt suicidtankar) Viss risk för att individen tillfogar sig själv eller andra skada (t.ex. suicidhandlingar utan uppenbar dödsförväntan; ofta våldsam; maniskt uppskruvad) eller grav störning av kommunikationsförmågan (t.ex. mestadels osammanhängande eller mutistisk) Ständig risk att individen tillfogar sig själv eller andra allvarlig skada ( t.ex. återkommande våldsamhet) eller allvarlig suicidhandling med uppenbar dödsförväntan God funktionsförmåga i alla avseenden, intresserad av och engagerad i ett antal olika aktiviteter, socialt kapabel, allmänt sett tillfreds med tillvaron, endast vardagliga problem eller bekymmer (t.ex. tillfälliga konflikter med anhöriga) Endast obetydliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt på efterkälken med skolarbetet) Vissa funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt skolk, stulit från annan familjemedlem), men i stort sett tämligen välfungerande, har några etablerade, betydelsefulla personliga relationer Måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. har endast få vänner, har konflikter med kolleger eller arbetskamrater) Allvarliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete) Uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden, såsom arbete eller studier, familjerelationer, (t.ex. en deprimerad man som undviker sina vänner, försummar familjen och är oförmögen att arbeta; ett barn som ofta ger sig på yngre barn, misslyckas i skolan och är trotsig hemma) Oförmögen att fungera i snart sagt alla avseenden (t.ex. ligger till sängs hela dagen, inget arbete, ingen bostad, inga vänner) Stundtals oförmögen till elementär personlig hygien (t.ex. kladdar med avföring)) Ständig oförmögen till elementär personlig hygien Otillräcklig information 0 Otillräcklig information 16

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Case Management i Sävsjö kommun

Case Management i Sävsjö kommun Case Management i Sävsjö kommun Verksamhetsrapport 2010 2013-10-16 Eva Salomonsson Monica Lagerqvist Ann-Charlotta Lagerqvist INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Målgrupp 2 Arbetssätt

Läs mer

SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT

SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT Verksamhetsrapport 2012-09-01-2013-09-01 Roger Ahlqvist Kerstin Carlsson-Ek Jan-Erik Forsén Kenneth Karlsson Anne-Marie Olofsgård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Innehållsförteckning

Läs mer

SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT

SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT Verksamhetsrapport 2008 2012-09-01 Roger Ahlqvist Kerstin Carlsson-Ek Jan-Erik Forsén Kenneth Karlsson Maria Ydreborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Innehållsförteckning

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

BoP-teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/2013-05-16-2013-11-07. Ulf Eek. Åsa Jonsson. Sonny Strand.

BoP-teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/2013-05-16-2013-11-07. Ulf Eek. Åsa Jonsson. Sonny Strand. BoP-teamet (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/2013-05-16-2013-11-07. Ulf Eek Åsa Jonsson Sonny Strand Jenny Möller Niklas Hovivuori Kristina Zaar 1 Innehållsförteckning: Inledning

Läs mer

BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ 2013 05-16. Ulf Eek. Kristina Zaar. Sonny Strand. Jennie Taus.

BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ 2013 05-16. Ulf Eek. Kristina Zaar. Sonny Strand. Jennie Taus. BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ 2013 05-16. Ulf Eek Kristina Zaar Sonny Strand Jennie Taus Åsa Jonsson Jenny Möller 1 Innehållsförteckning 2 Inledning...3 BoP- teamet,

Läs mer

Hässleholm/Kristianstad 2014 ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen

Hässleholm/Kristianstad 2014 ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen ARBETSVERKTYG Genomförandefasen Namn: Personnr: Datum: Skattare: LILLA STJÄRNAN BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Rapport 2008-05-09 Åsa Hemgren Rose-Marie Nordeström Sammanfattning På uppdrag av landstinget

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Som underlag till handlingsplanen har arbetsgruppen utgått från följande dokument:

Som underlag till handlingsplanen har arbetsgruppen utgått från följande dokument: Handlingsplan 2016-2018 kopplad till lokal överenskommelse mellan Vetlanda kommun, somatiska och psykiatriska specialistvården samt Vetlanda vårdcentral, Aroma vårdcentral, Avonova vårdcentral, Landsbro

Läs mer

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge 2012-04-18 Anne Holmqvist Enhetschef öppenvårdsenheten Missbrukssektionen 1 ACT betyder Assertive Community Treatment ungefär

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län Arbetsrapport 2011:2 Beroendemottagningarna i borgs län Sammanställning av besökarstatistik första halvåret 2010 Ann Lyrberg Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2011:2 FoU Välfärd Region borg Grafisk

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Depressionsenkät (PHQ-9)

Depressionsenkät (PHQ-9) Fax 585 866 30 Tel 585 866 26, 585 866 34 PATIENTUPPGIFTER: PHQ-9 NAMN:.................................................... PERS-NR:.................................................. SIGNATUR:..................

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(17) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(15) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 11-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun

Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun -Gemensam sammanställning av Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken i Jönköping Målgrupp: En

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen ARBETSVERKTYG Genomförandefasen Namn: Personnr: Datum: Skattare: LILLA STJÄRNAN BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Beroendecentrum I Norrbotten

Beroendecentrum I Norrbotten 2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. PROJEKTPLAN 1(5) 2010-07-01 INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. Bakgrund: Arbetet med missbruk- och beroendeproblematik

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03 Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

SIKTA Process missbruk cannabis

SIKTA Process missbruk cannabis SIKTA Process missbruk cannabis Kriminalvården: Frivårdsinspektör Fredrik Eliasson Lunds socialförvaltning: Socialsekreterare Tale Wide Svensson Statens institutionsstyrelse: Utredningssekreterare Maria

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sida

Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 1 (11) Plats och tid Sammanträdesrum 3, kl 13.00-17.00 Beslutande Ledamöter Tjänstgör ers Övriga deltagande Ersättare Åselotte Andersson (KD) ordf Anders Bengtsson (M) Håkan Hjelm (C)

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4197 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Anneli Jäderland Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården Beslut Styrelsen föreslår kongressen

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader Karl Martin Sjöstrand 2009-06-06 ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1) Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer