Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län."

Transkript

1 Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Rapport Åsa Hemgren Rose-Marie Nordeström

2 Sammanfattning På uppdrag av landstinget och kommunerna i Jönköpings län genomfördes under hösten 2006 och våren 2007 en inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroendeproblematik och psykisk störning. Uppgifter om målgruppen inhämtades via enkäter och skattningsinstrument från länets psykiatrienheter, socialtjänst, frivård och primärvård. Sammanlagt identifierades 544 personer som tillhörande målgruppen vilket motsvarar 0,2 procent av länets befolkning. Av dessa hade 406 personer en eller flera fastställda diagnoser. Vanligaste diagnosen var missbruks/ beroendediagnos. En minoritet, 42 procent, hade via diagnoser, en fastställd så kallad dubbeldiagnos, dvs. samtidigt förekommande missbruk/beroendeproblematik och psykisk störning. Vanligaste använda drogen var alkohol följt av centralstimulantia och beroendeframkallande läkemedel. Många i målgruppen hade flera samtidigt förekommande konsekvenser av sitt missbruk varav de vanligaste var störd daglig livsföring och socialt utanförskap. Psykiatriska symtom som oro, ångest och nedstämdhet var frekvent förekommande, 359 personer besvärades av tre eller fler samtidigt förekommande symtom. Samordning mellan olika myndigheter och aktörer saknades i 40 procent av fallen och andelen så kallade oplanerade avslut var hög. Detta projekt är ett första steg för att förbättra situationen för människor med både missbruks/beroende problem och psykiska störningar. Genom att kartlägga målgruppen får vi en bild av problemets storlek och art. Problematiken är komplex och kräver både psykiatriska och sociala insatser och resultatet visar på ett behov av ökad kunskap om gruppen och ett närmare samarbete mellan olika verksamheter. 2

3 Bakgrund Personer med psykisk störning och samtidig missbruksproblematik är en utsatt grupp med ett stort lidande. Personer med denna dubbla problematik finns inom alla specialiteter i sjukvården och har ett stort behov av vård- och stödinsatser. Gruppen är välkänd inom socialtjänstens och psykiatrins olika verksamheter, de är också överrepresenterade inom kriminalvården. Samsjukligheten gör att det är svårt att diagnostisera tillstånden och detta resulterar ofta i att individerna bollas mellan olika huvudmän. Med stöd av särskilda utvecklingsmedel från socialstyrelsen bedrevs i mitten och slutet av 1990-talet ett länsprojekt i Jönköping riktat till gruppen svårt psykiskt störda missbrukare. Läns-BoP (Beroende och Psykos) startade 1994, med särskilda medel från Socialstyrelsen, som ett projekt mellan kommuner och landsting i Jönköpings län och avslutades Projektet innebar gemensamma utbildningsinsatser och utveckling av integrerade vårdarrangemang samt en förstärkning av öppenvårdspsykiatrin riktad mot denna målgrupp. Inom respektive sjukvårdsområde utvecklades, tillsammans med kommunerna, olika modeller för målgruppen. Modellerna skiljer sig åt i de olika länsdelarna. I Jönköpings sjukvårdsområde finns idag en organiserad samverkan genom ett BoP-team som har tre anställda från landsting respektive kommunen. I Höglandets sjukvårdsområde sker samverkan genom Tox-gruppen som består av tre sjuksköterskor som är anställda av kommunen respektive landstinget, men som har gemensam arbetsledning (från kommunen). I Nässjö bedrivs också riktad verksamhet till personer med dubbeldiagnos inom en öppenvårdsresurs som kallas Språngbrädan. I Värnamo sjukvårdsområde finns i Gislaved ett gemensamt så kallat tvärteam där skilda kompetenser samverkar i det direkta behandlingsarbetet. I länets BoP-verksamheter behandlas patienter som har svåra psykiska störningar (psykoser, svåra depressioner samt schizoid och emotionell personlighetsstörning) och samtidig beroendeproblematik. Personer med andra psykiska störningar/problem i kombination med missbruk/beroendeproblematik hänvisas idag till beroendemottagningar och i vissa fall till kommunernas missbruksvård. Det är stundtals en oklar ansvarsfördelning mellan kommun och landsting vad gäller målgruppen. Dessa personer riskerar att hamna i en gråzon mellan verksamheterna eftersom det psykiatriska tillståndet kan dölja problem och symtom från missbruket och tvärtom. Då även mindre framträdande psykiska besvär kan få förödande konsekvenser i samband med missbruk är det av stor vikt att dessa personer får adekvat hjälp. I dagsläget är dock kunskapen om gruppens storlek och behov alltför dålig. Ute i länet upplever man att antalet personer med samtidig psykisk störning och missbruks/beroendeproblematik har ökat under senare år. Länets kommuner, kommunförbundet, landstingets psykiatri, Frivården samt länets SIS institutioner har diskuterat frågan och 2001 började ett länsnätverk växa fram och parallellt med detta bildades en styrgrupp. Styrgruppens uppdrag var att tillvarata och vidareutveckla länsprojektets erfarenheter. Så småningom bildades också tre arbetsgrupper, en per länsdel, och bestod av representanter från berörda kommuner, landstingets psykiatri och Frivården. Arbetsgrupperna deltog under 2003 och 2004 i en forskningscirkel Möt mig som människa - att arbeta med psykiskt störda missbrukare. Forskningscirkeln utmynnade i en handlingsplan för länet. Handlingsplan för vård, stöd och service till personer med dubbeldiagnos i Jönköpings län. Utifrån handlingsplanen ansöktes och beviljades 2005 så kallade Milton- 3

4 medel för genomförande av ett projekt som fokuserade på personer med beroendeproblematik och psykisk sjukdom i ett vidare begrepp och som inkluderar samtliga psykiska störningar i kombination med missbruk/beroendeproblematik. Studiens uppläggning och genomförande Då kunskapen om målgruppens gruppens storlek är mycket begränsade är inventeringen av antalet personer med psykisk störning och missbruk/beroendeproblematik en central del i projektet. I början av 2006 påbörjades arbetet med inventeringen och avslutades hösten Projektet har genomförts av två sjuksköterskor med anställning inom landstinget respektive kommunen. Inventeringen genomfördes i två steg. Det första steget bygger på en enkätundersökning och syftar till att i första hand ringa in målgruppens storlek men också att ge annan viktig information om målgruppen så som förekomst av diagnos, missbruksbild och konsekvenser av missbruket. Det andra steget bygger på ASI-intervjuer och syftar till att få en ökad kännedom om målgruppens livsvillkor, omfattning av problem samt behov av vård och stöd. Syfte och frågeställningar Syftet med inventeringen är att öka kunskapen om målgruppens storlek och karakteristika. Exempel på frågeställningar i projektet är: Hur många personer tillhör målgruppen? Vilka är de vanligaste diagnoserna? Hur ser missbruks/beroendemönstret ut? Vilka är de sociala konsekvenserna av att ha en samtidig psykisk störning och missbruk/beroende? Hur ser levnadsvillkoren ut för gruppen? Definition av målgruppen Målgruppen är personer som är 18 år eller äldre med psykisk sjukdom och samtidigt förekommande missbruk/beroende problematik. Målgruppen definieras enligt nedanstående definition som är hämtad från det nationella nätverket för dubbeldiagnoser, Svenska nätverket dubbeldiagnoser alkohol- och drogmissbruk med samtidig psykisk ohälsa ( Beroende/skadligt bruk enligt ICD-10 eller beroende/missbruk enligt DSM IV, som föreligger samtidigt med oberoende diagnos av annan psykisk sjukdom eller personlighetsstörning enligt nämnda diagnossystem. Eftersom diagnostisering ofta är komplex när det gäller så kallade dubbeldiagnoser inkluderas i denna studie även personer som inte har fastställda diagnoser om de uppvisar besvär av så 4

5 allvarlig karaktär att det medför hinder i den dagliga livsföringen och upprepade kontakter med socialtjänsten och/eller psykiatrin. Metod och tillvägagångssätt Inventeringen genomfördes enligt en så kallad case-finding metod vilket innebär att man använder sig av rapportörer, i form av myndigheter och andra aktörer, som möter personer som eventuellt tillhör studiens målgrupp. För detta ändamål användes en enkät (bilaga 1) som tagits fram av projektledarna och utformats i samråd med länets styrgrupp. Styrgruppen består av representanter från socialtjänst, psykiatri och frivård som tillsammans representerar länets olika delar i Jönköpings län. Kommunerna som ingår är Jönköping, Habo, Mullsjö, Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Aneby, Tranås, Vetlanda, Värnamo, Gnosjö, Vaggeryd och Gislaved. Enkäten riktades till och fylldes i av berörd personal inom socialtjänst, psykiatri, primärvård, frivård och intresseorganisationer i Jönköpings län. De enheter inom respektive verksamhetsområde som kunde tänkas komma i kontakt med målgruppen valdes ut i samråd med styrgruppen. Verksamhetschefer, enhetschefer och övrig berörd personal erhöll ett informationsbrev angående inventeringen och genomförandet. I de fall man hade önskemål om ytterligare information besökte projektledarna respektive enhet för att ge information på plats. Uppgifterna i enkäten avser undersökningspersonernas förhållanden under de senaste 12 månaderna som föregick enkäten. Enkäter bifogades informationsbrevet men skickades även ut separat enligt önskemål. Uppgiftslämnarna bedömde, utifrån definitionen, vilka personer som tillhörde målgruppen och fyllde sedan i enkäter och skickade dessa till projektledarna. Undersökningspersonerna är anonyma och vi efterfrågade därför inte om samtycke till att enkäterna fylldes i. Enkäterna märktes med initialer och rikskod 1. Vi valde att använda oss av rikskodssystemet för att undvika integritetskränkning och brott mot sekretesslagen. Enskilda personer kan härmed inte identifieras av utomstående. Eftersom klienter ofta har kontakter inom flera verksamheter (socialtjänst, psykiatri, primärvård etc.) valde vi en metod som gav möjlighet att observera om samma person listats flera gånger. Således, genom rikskoden kan vi försäkra oss om att en person enbart listats en gång samtidigt som utomstående inte har möjlighet att identifiera vilka personer som listats. Enkätsvaren bygger helt på bedömningar av personal, det finns inga i förväg uppställda villkor eller definitioner för vad respektive svarsalternativ innebär. Enkäten tar bl.a. upp konsekvenser av missbruket,( socialt utanförskap, störd daglig livsföring, kriminalitet, bostadslöshet och ohälsa). Enkäten har i efterhand kompletterats med en fråga gällande vilka kontakter personerna i målgruppen har. Den kompletterande frågan har gått ut till samtliga som skickat in enkäter och vi har erhållit svar angående kontaktsituationen för 418 av undersökningspersonerna. Vid tveksamheter kring ifyllandet av de enkäter som inkommit har projektledarna tagit kontakt med respektive uppgiftslämnare för att få klarhet i det eventuella problemet. I de fall uppgiftslämnare från olika verksamheter skickat in enkäter på samma person har svarsalternativen vägts samman. 1 Rikskod innebär att man anger födelseåret, de fyra sista siffrorna i personnumret samt initialer (t.ex. 64xxxx- 0231, G. H.). 5

6 I ett andra steg, för att fördjupa kunskapen om undersökningsgruppens villkor och problemprofil, genomfördes intervjuer via en strukturerad intervjuguide, ASI 2. Hälften av undersökningspersonerna (n=272) slumpades ut till deltagande i ASI-intervjuerna. Av dessa deltog personer. ASI-intervjuerna genomfördes under perioden mars till september Fyra intervjuer genomfördes av en av rapportens författare, övriga av intervjupersonernas respektive kontaktman. Resultatet från både enkäterna och ASI-intervjuerna överfördes till SPSS statistikprogram. Under projektets gång har fyra seminarier genomförts, ett i varje länsdel (två i Jönköping). Seminarierna har dels syftat till att ge återkoppling till uppgiftslämnarna men också till att ge oss som projektledare en möjlighet till klargöranden kring genomförandet för att på så sätt öka validiteten. Resultat Resultat från enkäten Uppgiftslämnare runt om i Jönköpings län skickade in 647 enkäter på personer som bedömdes tillhöra målgruppen. Fördelning av enkäterna presenteras i tabell 1. Kommunen Landstinget BoP * Totalt Jönköpings sjukvårdsområde Höglandets sjukvårdsområde Värnamo sjukvårdsområde Totalt Tabell 1. inskickade enkäter och fördelning mellan sjukvårdsdistrikten. * BoP (Beroende och Psykos) drivs gemensamt av kommun och landsting i Jönköpings sjukvårdsområde. Dessutom skickade Frivården in 42 enkäter vilket alltså ger summan 647. Det förekom en viss överlappning mellan de olika verksamheternas rapporteringar, 85 av undersökningspersonerna rapporterades från två uppgiftslämnare, 9 av tre. På Höglandets sjukvårdsområde skickades dubbla rapporteringar på 52 personer, i Jönköping sjukvårdsområde 36 och på Värnamo sjukvårdsområde på 7 personer. I de flesta fall då rapportering överlappades hade inrapportering skett från en psykiatrisk mottagning och från någon av kommunernas verksamheter. När de dubbla rapporteringarna identifierats kvarstår 544 personer som bedöms tillhöra målgruppen, 384 män och 160 kvinnor. Medelåldern är 42 år, fördelat på män 41 år och kvinnor 43 år. Kvinnornas ålder sträcker sig mellan år och männens mellan år. I diagrammet nedan redovisas spridningen över länet. 2 ASI, Addiction Severity Index, är en strukturerad intervjumetod för bedömning av alkohol- och narkotikarelaterade problem. ASI-intervjuerna fyller flera funktioner såväl i direkt klientarbetet som i kvalitetsarbete. ASI har stor spridning i västvärlden. 6

7 Vetlanda Nässjö Tranås Eksjö Gislaved Värnamo Sävsjö Mullsjö Aneby Habo Gnosjö antal Jönköping Vaggeryd Figur 1. Målgruppens spridning över länet I genomsnitt utgör målgruppen 0,2 procent av befolkningen i länet. Högsta värdet ses i Tranås (0,4 procent) och lägsta i Vaggeryd (0,07 procent). Diagnoser I diagrammet nedan redovisas fördelningen av de olika diagnoserna. Eftersom flera av personerna har mer än en diagnos innebär det att det totala antalet diagnoser överstiger antalet undersökningspersoner. 7

8 Missbruk ADHD Asberger Demens antal Psykos sjukdomar Ångest syndrom Utvecklingsstörning Affektiva sjukdomar Personlighetsstörning Figur 2. Fördelning av diagnoser (klassificeringen enligt ICD 10). Vanligaste diagnosen är missbruks/beroendediagnoser vilket rapporteras för 62 procent, fördelat på män 66 procent och kvinnor 57 procent. Den vanligaste psykiatriska diagnosen är affektiva sjukdomar som förekommer hos 30 procent av personerna i målgruppen. Dessa tillstånd är vanligare hos kvinnor (35 procent) jämfört med männen (28 procent). Psykosdiagnoserna förekommer hos 27 procent, fördelat lika mellan könen. Diagnosen ADHD, vilket 14 procent i undersökningsgruppen har, var vanligare bland männen (18 procent) än bland kvinnorna (7 procent). I övriga diagnosgrupper förekommer inga könsskillnader. Således, av de 554 som bedömdes tillhöra målgruppen, personer med dubbeldiagnos, har 406 personer fastställd(a) diagnos(er). Av dessa har 231 personer (163 män och 68 kvinnor) så kallade dubbeldiagnoser, d.v.s. både missbruks/beroendediagnos och en, eller flera, psykiatrisk(a) diagnos(er). Det innebär att 138 personer saknar diagnos och att 175 personer har en diagnos, antingen missbruks/beroende- eller psykiatrisk diagnos. Omräknat i procent har 75 procent av undersökningspersonerna någon diagnos och 42 procent har en dubbeldiagnos. Diagrammet nedan redovisar antalet personer med samtidig missbruks/beroendediagnos och psykiatrisk diagnos fördelat mellan länets kommuner. 8

9 Vetlanda Tranås Eksjö Värnamo Sävsjö Mullsjö Aneby Habo Nässjö Gislaved antal Jönköping Vaggeryd Figur 3. personer med samtidig missbruks/beroendediagnos och psykiatrisk diagnos fördelat på länets kommuner Alkohol och droger Enligt uppgiftslämnarna har samtliga 544 personer ett känt missbruk. Av dessa har 253 personer någon form av beroende/missbruksdiagnos medan 291 personer saknar diagnos. Blandmissbruk är vanligt och förekommer hos 262 personer. Diagrammet nedan redogör för målgruppens alkohol och droganvändning. Observera att totalantalet överstiger antalet undersökningspersoner eftersom en och samma person kan använda flera droger. 9

10 Alkohol Cannabis Opiater Annat antal Beroendeframkallande läkemedel Centralstimulerande Anabola steroider. Figur 4. Alkohol och droganvändning Alkohol är den vanligast förekommande drogen hos båda könen, 76 procent av männen och 75 procent av kvinnorna missbrukar eller är beroende av alkohol. Den näst vanligaste drogen för män är centralstimulantia följt av beroendeframkallande läkemedel, cannabis och opiater. Den näst vanligaste drogen för kvinnor är beroendeframkallandeläkemedel följt av centralstimulantia, cannabis och opiater. Beroendeframkallande läkemedel är den enda substansen som är vanligare hos kvinnor (38 procent) jämfört med män (30 procent). Blandmissbruk dvs. mer än en drog, är något vanligare hos män (51 procent) än hos kvinnor (47 procent), 24 procent av männen och 17 procent av kvinnorna använder tre droger eller fler. I jämförelser mellan olika diagnosgrupper fann vi vissa skillnader. I ADHD gruppen dominerar centralstimulantia (68 procent), jämfört med undersökningsgruppen i sin helhet (37 procent). Det är också vanligt med blandmissbruk i ADHD-gruppen (69 procent), där 33 procent använder tre droger eller fler. I psykosgruppen dominerar alkohol som drog och används av 67 procent. Andelen personer med blandmissbruk är färre jämfört med ADHD-gruppen, 48 procent använder två droger och 18 procent använder tre droger eller fler. I de övriga diagnosgrupperna dominerar alkohol (affektiva sjukdomar 79 procent och ångestsyndrom 78 procent). Beroendeframkallande läkemedel är den tredje vanligast förekommande drogen sett, 10

11 antal vanligast i diagnosgruppen personlighetsstörningar (50 procent) vilket ska jämföras med undersökningsgruppen i dess helhet (34 procent). Konsekvenser En majoritet (504 personer) bedöms ha konsekvenser i form av bostadslöshet, kriminalitet, socialt utanförskap, störd daglig livsföring och/eller fysisk ohälsa till följd av sitt missbruk. Diagrammet visar fördelningen av konsekvenserna. Det totala antalet överstiger antalet undersökningspersoner eftersom samma person kan ha flera konsekvenser Störd daglig livsföring Socialt utanförskap Ohälsa (hepatit, HIV) Kriminalitet Bostadslöshet Figur 5. Konsekvenser av missbruket hos undersökningspersonerna Männen har fler konsekvenser av sitt missbruk på alla områden utom daglig livsföring där kvinnorna ligger något högre. Största skillnaden rapporterades för kriminalitet (32 procent av männen och 20 procent av kvinnorna) och fysisk ohälsa (27 procent av männen och 16 procent av kvinnorna). Många av undersökningspersonerna har fler samtidiga konsekvenser. Diagrammet nedan redogör för antalet samtidigt förekommande konsekvenser hos undersökningspersonerna. 11

12 antal Figur 6. samtidigt förekommande konsekvenser hos undersökningspersonerna Psykiska besvär En stor del av undersökningspersonerna besväras regelbundet av psykiska symtom så som oro, ångest, nedstämdhet, vanföreställningar och hallucinationer. Hos 359 personer förekommer regelbundet tre symtom eller fler. Diagrammet nedan visar fördelningen av de olika psykiska symtom som förekommer. Det totala antalet överstiger antalet undersökningspersoner eftersom en person kan ha flera symtom. 12

13 Oro Ångest Annat antal Nedstämdhet Vanföreställningar Hallucinationer Figur 7. Fördelning av psykiska symtom mellan undersökningspersonerna Oro, ångest och nedstämdhet är de vanligaste besvären hos både män och kvinnor. Gör man en jämförelse procentuellt kan man se att oro, ångest och nedstämdhet är vanligare hos kvinnor medan hallucinationer och vanföreställningar är vanligare hos män. Kontakter Resultatet bygger på uppgifter som omfattar 417 personer. Av dessa hade 76 procent kontakt med socialtjänsten, 73 procent med psykiatrin, 12 procent med Frivården och 11 procent med primärvården. Många av undersökningspersonerna hade kontakter inom flera verksamheter. Diagrammet nedan visar antalet kontakter. 13

14 antal Figur 8. samtidigt förekommande kontakter Resultat från ASI-intervjuer Hälften av personerna i målgruppen (n=272) slumpades ut till deltagande i ASI-intervjuerna. Av dessa deltog personer i ASI-intervjuer. Det innebär ett bortfall på 70 procent. Bortfallet redovisas under egen rubrik (se nedan). Intervjupersonerna fördelas på 55 män och 25 kvinnor. Av dessa är 79 personer svenska medborgare. Medelåldern var 45 år vid tidpunkten för intervjuerna. På grund av slumpmässigt urval finns det en viss snedfördelning mellan kommunerna, dvs. en del kommuner har större andel intervjupersoner i förhållande till antalet enkäter som skickats in. I presentationen av resultaten av ASI-intervjuerna varierar antalet svar på de olika frågorna. Detta är en följd av att intervjuare ute i länet har använt olika versioner av ASI. Fyra olika versioner har använts. Innehållet är i stort detsamma men några frågor saknas, framförallt i versionen ASI-uppföljning. Resultatet från ASI-intervjuerna presenteras under följande 6 rubriker: fysisk hälsa, alkohol- och narkotikaanvändning, arbete och försörjning, kriminalitet, familj och umgänge samt psykisk hälsa. 14

15 Fysisk hälsa I intervjuerna framkommer det att 39 personer har långvariga kroppsliga skador eller sjukdomar som påverkar deras livsföring. Vanligast är värkproblematik och besvär med rörelseapparaten följt av magbesvär, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och stroke i nämnd ordning. 23 personer tar regelbundet ordinerade läkemedel för sina fysiska besvär. Flertalet har upprepade vårdtillfällen inom slutenvården bakom sig, 16 personer har vårdats mer än 10 gånger inom slutenvården på grund av kroppsliga skador eller sjukdomar och 8 personer mer än 20 gånger. Ingen av intervjupersonerna är HIV positiv. En tredjedel har eller har haft hepatit. Cirka 22 procent (n=18) har pension till följd av sina fysiska besvär. Många personer känner sig oroade över sin fysiska hälsa och upplever att det är viktigt att få hjälp för sina problem Tabellerna nedan redogör för intervjupersonernas respektive intervjuarnas upplevelser av de problem som var kopplade till fysiska skador eller sjukdomar. Grad av upplevda besvär relaterat till fysisk hälsoproblem Tabell 2a. Intervjupersonernas upplevelser av sin fysiska hälsa. Intervjuarens bedömning av klientens behov av somatisk vård mycket stora eller påtagliga behov av hjälp måttligt eller litet behov av hjälp inga behov av hjälp Tabell 2b. Intervjuarnas skattningar av klienternas behov av somatisk vård. 15

16 ingen högskolan antal Arbete och Försörjning Utbildningsnivån är mycket varierande. En majoritet av intervjupersonerna har utbildning upp till och med gymnasienivå medan ett fåtal helt saknar utbildning. Diagrammet nedan redogör för utbildningsnivån gymnasiet låg och mellanstadiet högstadiet Fig.9 Högsta genomförda utbildning. Många av intervjupersonerna har tidigare varit yrkesverksamma men har nu sjukpension eller är arbetslösa. Vanligaste var arbete inom industrin (n=29) följt av arbete inom vården (n=15) och i restaurangbranschen (n=7). Vid tillfället för intervjun uppgav 7 personer att de hade en fast anställning. Den längsta perioden av regelbundet arbete varierar, snittet ligger på 2 år och 1 månad. Under den senaste månaden, som föregick intervjutillfället, hade 21 personer haft någon form av lönearbete. 18 personer försörjer helt eller delvis någon eller några andra personer i sin omgivning. Diagrammet nedan redovisar intervjupersonernas huvudsakliga försörjning. Uppgifter fattas för fyra personer. 16

17 a-kassa antal sjukpenning socialbidrag andra källor från arbete Figur 10. Huvudsaklig försörjning vid intervjutillfället En stor del av intervjupersonerna uppger att de har problem som är relaterade till arbete och försörjning och tycker att det är mycket viktigt att få hjälp för dessa problem. Tabellerna visar intervjupersonernas respektive intervjuarnas upplevelse kring de arbets- och försörjningsrelaterade problem som finns. Grad av upplevda besvär relaterat till problem med arbete och försörjning Tabell 3a. Intervjupersonernas upplevelser av besvär relaterat till arbete och försörjning. 17

18 Intervjuarens bedömning av problemens svårighetsgrad Tabell 3b. Intervjuarnas skattningar av behov av hjälp för problem med arbete och försörjning. Alkohol- och narkotikaanvändning Alkohol var den vanligaste använda drogen följt av dämpande medel (benzodiazepiner m.m.) och amfetamin. Drognyttjandet presenteras i tabellen nedan. Drog Använt tidigare i livet Använt de 30 senaste dagarna Alkohol 91 % 45 % Heroin 26 % 1 % Metadon 21 % 5 % Andra opiater 35 % 14 % Dämpande läkemedel 60 % 34 % Kokain 16 % 14 % Amfetamin 54 % 18 % Cannabis 53 % 6 % Hallucinogener 18 % 14 % Lösningsmedel 21 % 11 % Annat 18 % 3 % Tabell 4. Andel personer som använt olika former av droger tidigare i livet och under de 30 dagarna som föregick ASI-intervjun. Som tabell 4 indikerar förekommer missbruk av flera droger samtidigt vilket rapporteras av hälften av intervjupersonerna. Bruk av injektion i samband med missbruk anses vara en faktor som talar för ett tungt missbruk. I denna studie uppgav 43 procent (n=34) att de någon gång under livet injicerat droger och för 13 procent vara detta distributionssätt fortfarande aktuell. 13 personer har någon gång tagit överdoser av narkotika. Drygt en fjärdedel (n=21) har någon gång haft delirium på grund av alkoholmissbruk. En majoritet, 91 procent, anger att de har behandlats i öppenvård på grund av beroende/missbruksproblem. 50 personer (63 procent) har någon gång behandlats i slutenvård. Grad av upplevda besvär relaterat till alkoholproblem

19 Tabell 5a. Intervjupersonernas upplevelser av alkoholproblemets svårighetsgrad. Intervjuarens bedömning av problemens svårighetsgrad Tabell 5b. Intervjuarnas skattningar av behov av behandling för alkoholproblem. Grad av upplevda besvär relaterat till narkotikaproblem Tabell 6a. Intervjupersonernas upplevelser av narkotikaproblemets svårighetsgrad. Intervjuarens bedömning av problemens svårighetsgrad Tabell 6b. Intervjuarnas skattningar av narkotikaproblemets svårighetsgrad. Som tabellerna 5a, b och 6a, b visar är det en stor skillnad mellan intervjupersonernas och intervjuarnas bedömning av svårighetsgraden av problemen. 19

20 Kriminalitet Knappt hälften, 49 procent (n=39), har en eller flera gånger åtalats eller omhändertagits för olaglig verksamhet. Vanligaste brotten var egendomsbrott, 24 personer, olika typer av våldsbrott, 23 personer samt narkotikabrott, 19 personer. För andra typer av brott t.ex. trafikbrott, förargelseväckande beteende och rattonykterhet var 45 av undersökningspersonerna registrerade. Två personer uppger att de har ägnat sig åt olaglig verksamhet senaste månaden innan intervjutillfället. Några av intervjupersonerna uppger att de har juridiska problem och tycker att det är mycket viktigt att få hjälp för dessa problem. Tabellen visar intervjupersonernas upplevelse kring de juridiska problem som finns. Grad av upplevda besvär relaterat till juridiska problem Tabell 7a. Intervjupersonernas upplevelser av besvär relaterat till juridiska problem. Intervjuarens bedömning av problemens svårighetsgrad Tabell 7b. Intervjuarnas skattningar av klientens behov av juridisk hjälp. 20

21 Familj och umgänge. Vid tillfället för intervjun levde 12 personer i en parrelation, antingen som gift eller sambo. Något över hälften av de svarande, 46 personer, hade tidigare varit gifta eller sambo medan 21 personer svarade att de alltid levt ensamma. På frågan om intervjupersonerna var nöjda eller inte med den aktuella situationen svarade 45 att de var nöjda, 23 att de inte var nöjda medan 6 personer var likgiltig inför sin situation. Fritiden tillbringar 42 av de intervjuade mestadels tillsammans med familj eller vänner utan missbruk medan 11 personer tillbringar sin fritid tillsammans med familj eller vänner som har ett aktivt missbruk. På frågan om man är nöjd med att tillbringa sin fritid med missbrukande familj/vänner svarade 6 personer att så är fallet, 4 att de inte är nöjda medan en person var likgiltig. Majoriteten av intervjupersonerna umgicks med vänner eller anhöriga på sin fritid men 22 personer angav att de är helt ensamma på sin fritid. Av dessa är 9 personer nöjda, lika många, 9, är missnöjda medan 4 är likgiltiga inför sin situation. Grad av upplevda besvär relaterat till familj och umgänge Tabell 8a. Intervjupersonernas upplevelser av besvär relaterat familj och umgänge. Intervjuarens bedömning av problemens svårighetsgrad Tabell 8b. Intervjuarnas skattningar av behov av hjälp för familje- och relationsproblem. På frågan om hur många nära vänner intervjupersonerna har varierar antalet från 0 till 40. En av intervjupersonerna angav således 40 stycken nära vänner, alla ur den församling som vederbörande nu är aktiv i. En intervjupersonerna uppgav 20 personer som nära vänner, 3 uppgav 10 nära vänner, 57 uppgav att de hade 1 till 7 nära vänner medan övriga 14 personer sade sig inte ha någon nära vän. En stor andel av intervjupersonerna uppgav att de någon gång blivit utsatta för misshandel av en person som stod dem nära. Av de 67 som svarat på frågan uppgav 70 procent (n=43) att de någon gång blivit misshandlade av en person som stod dem nära. Det var vanligare att kvinnor utsatts för misshandel, procent jämfört med männen 57 procent. Vanligaste formen av misshandeln var psykisk (n=38) följt av fysisk misshandel (=29) och sexuellt utnyttjande (n=10). Åtta personer uppger att de blivit utsatt för alla tre formerna av misshandel. 21

22 Psykiska problem Under denna rubrik presenteras intervjupersonernas upplevelser av psykiska problem, både tidigare sådana och aktuella, dvs. under månaden som föregick intervjutillfället. Problem/symtom Upplevt tidigare i livet Upplevt de 30 senaste dagarna Depression 79 % 33 % Ångest 78 % 51 % Minnesstörningar 75 % 48 % Hallucinationer 34 % 5 % Våldsamt beteende 31 % 11 % Tabell 9. Andel personer som upplevt psykiska problem/symtom tidigare i livet och under de 30 dagarna som föregick ASI-intervjun. En majoritet, 67 personer, har behandlats med psykofarmaka för sina psykiska problem och för 55 personer är behandlingen fortfarande aktuell. Självmordstankar har förekommit hos 70 procent (n=56) av intervjupersonerna och 61 procent (n=49) har någon gång gjort ett eller flera självmordsförsök. Något över hälften av intervjupersonerna, 55 procent (n=44) har pension eller aktivitetsstöd på grund av sina psykiska problem, et personer som behandlats i psykiatrisk slutenvård uppgår till 48. En person har enligt egen uppgift varit inlagd vid 90 tillfällen, 14 personer uppger mellan tillfällen, övriga 33 således färre än 10 gånger. et vårddagar är däremot okänt. Omfattning av behandling i psykiatrisk öppenvård är jämförbar med slutenvården, 49 personer har kontakter med någon av länets mottagningar. Besöksfrekvens eller hur länge behandlingen pågått framgår inte av ASI-intervjuerna. Grad av upplevda besvär relaterat till psykiska problem Tabell 10a. Intervjupersonernas upplevelser av besvär relaterat till psykiska eller känslomässiga problem. Intervjuarens bedömning av problemens svårighetsgrad Tabell 10b. Intervjuarnas skattningar av klientens behov av psykiatrisk/psykologisk hjälp. 22

23 Bortfall Bortfallet vid ASI-intervjuerna var stort och endast 30 procent (n=) av de 272 slumpmässigt utvalda genomförde intervjun. Under denna rubrik presenteras en analys av bortfallet. Vi har grupperat orsakerna till bortfallen i följande 7 kategorier. avliden. avböjer deltagande (tackar nej till deltagande; uteblir från avtalad tid; personen uppger att han/hon inte längre har ett aktivt missbruk). har ingen pågående kontakt längre (kontakten avbruten; personen har flyttat; ärendet är avslutat; vistas på behandlingshem; personen går inte att spåra). avtjänar fängelsestraff. hälsoskäl (svåra psykiska och/eller fysiska problem; har ett aktivt missbruk; är intagen på psykiatrisk eller somatisk avdelning). annat skäl (läkare bedömer att patienterna inte tillhör målgruppen; saknas kompetens för ASI-intervju; tidsbrist; personalbrist). icke angivet skäl. Orsaker till bortfallen fördelades enligt presentationen i tabell 11. Kategorier Avlidna 3 Avböjer deltagande 54 Ingen pågående kontakt 57 Avtjänar fängelsestraff 6 Hälsoskäl 38 Annat skäl 15 Icke angivet skäl Tabell 11. Orsaker till bortfall Köns- och åldersfördelning skiljer sig inte nämnvärt mellan intervju- och bortfallsgruppen. Något färre män i intervjugruppen jämfört med bortfallsgruppen, 69 respektive 72 procent, och något högre medelålder, 44 respektive 42 år. Det var heller inga signifikanta skillnader i droganvändning, konsekvenser eller psykiska symtom mellan intervjugruppen och bortfallsgruppen. Könsfördelningen i hela undersökningsgruppen (n=544) var 71 procent män och 29 procent kvinnor. Medelåldern var 42 år. Diskussion Inventeringen av den här målgruppen är unik och vi har inte funnit motsvarande undersökning i Sverige. Skälet till detta kan delvis sökas i det faktum att målgruppen är mycket svår att identifiera och att begreppen missbruk respektive psykisk störning inte är klart definierade. Ofta hamnar personerna i en gråzon mellan framförallt psykiatrin och socialtjänsten. Inom psykiatrin fokuseras på de psykiska problemen men inte på missbruket och vice versa. Personerna har ofta kontakter inom flera verksamheter men där det saknas samverkande behandlingsmodeller. Bland behandlare i kommuner och landsting finns en uppfattning att 23

24 personerna med dubbeldiagnoser ofta är mycket rörliga och flyttar till andra kommuner vilket ytterligare bidrar till att det är svårt att få grepp om omfattningen av problemet. Enkäten besvarades av personal från samtliga verksamheter i länet som möter personer som tillhör den inventerade målgruppen. Däremot finns naturligtvis personer som enligt definitionen tillhör målgruppen men som faller utanför denna inventering. Det är personer som avsagt sig kontakt med socialtjänst och/eller landsting, personer som sitter i fängelse samt personer som inte är kända av myndigheterna. Det finns också gränsfall där det är svårt att göra bedömningar om personen tillhör målgruppen eller ej och där uppgiftslämnarnas erfarenheter och toleransnivå skiljer sig åt. Vi kan därför räkna med att personer som tillhör målgruppen inte inkluderats samt, tvärtom, att personer som inte tillhör målgruppen inkluderats i undersökningen. Uppgiftslämnarna har dock personlig kännedom om varje klients förhållanden och vi bedömer att tillförligheten i uppgifterna är goda. I den handlingsplan som föregick projektet genomfördes en mycket förenklad inventering och där antalet personer med dubbeldiagnos bedömdes till ca 600. Resultatet från denna mer systematiska inventering blev 544 personer vilket ligger nära det tidigare estimerade antalet. Vi har inte funnit några jämförelsetal från andra län eller orter i Sverige. Spridningen mellan kommunerna var relativt jämn i förhållande till befolkningsmängden. Högsta värdet sågs i Tranås och lägsta i Vaggeryd, en skillnad som förmodligen speglar skillnader i bedömningar från uppgiftslämnarna. En vanligt förekommande siffra i svensk debatt är att 1 på 1000 i den svenska befolkningen har en dubbeldiagnos. Om denna siffra är korrekt och överförd till befolkningssituationen i Jönköpings län skulle här finnas cirka 330 personer med dubbeldiagnos. Vi har dock inte fått denna siffra (1/1000) bekräftad efter att ha sökt i vetenskaplig litteratur, socialstyrelsens skrifter eller via personliga kontakter med personer som är initierade i frågan (docent Claes-Göran Stefansson, professor Tom Palmstierna och professor Agneta Öjehagen) varför jämförelser inte går att göra. Endast 46 procent av personerna i målgruppen har en för uppgiftslämnarna känd missbruksdiagnos. Motsvarande siffror för psykiatriska diagnoser är 75 procent. Detta fynd är inte oväntat eftersom personal på socialtjänsten inte fastställer diagnoser. Dessutom är diagnoser fastställda i landstingets verksamheter inte alltid kända för personal i andra verksamheter. Totalt hade 406 stycken (75 procent) av undersökningspersonerna någon form av missbruks/beroende - eller psykiatrisk diagnos, varav 230 hade samtidig beroende- och psykiatrisk diagnos. Att bedöma andelen personer, i en avgränsad population, med samtidigt missbruksproblem och psykiatriska funktionshinder genom studier av diagnostiska register ger således en felaktig bild, åtminstone var fallet så i den undersökta regionen, Jönköpings län. Bortfallet vid ASI-intervjun blev stort vilket innebär att det inte går att generalisera resultatet till hela gruppen. Bortfallsanalysen visar att intervjugruppen och bortfallsgruppen inte signifikant skiljer sig åt vad gäller ålder, kön, missbruk, psykiska symtom eller konsekvenser av missbruket. En plausibel tolkning, utifrån orsaker till bortfallet, är att bortfallsgruppen har samma eller högre grad av problem och ett likvärdigt eller större behov av behandlings- och stödinsatser. Denna tolkning baseras på att 23 procent av bortfallet orsakas av att personen inte kunde genomföra ASI-intervjuerna på grund av hälsoskäl eller pågående fängelsestraff. En knapp tredjedel av bortfallet (n=57) är personer som avslutade sina kontakter med psykiatrin och/eller socialtjänsten under projekttiden. Majoriteten av dessa avslutade kontakter är så kallade oplanerade avslut. Som en jämförelse har beroendemottagningen i 24

25 Jönköping cirka 5 procent oplanerade avslut. En stor andel oplanerade avslut är en indikation på att målet med behandlingen eller stödet inte uppnåtts och kan ses som en kvalitetsindikator. I en jämförelse mellan resultaten av enkäten och ASI-intervjun kan vi se att det finns både likheter och olikheter. De psykiatriska symtomen och alkoholkonsumtionen överensstämmer ganska väl medan användandet av andra former av droger skiljer sig åt. Likaså skiljer sig resultaten åt då det gäller kriminalitet. Resultatet i enkäten pekar på att 30 procent har, eller har haft, ett kriminellt beteende medan resultatet i ASI-intervjun anger en högre andel, 49 procent. Man kan dock inte dra för stora slutsatser i skillnader eller likheter mellan enkäten och ASI-intervjun. Framförallt tidsaspekten skapar problem. I enkäten efterfrågas om förhållanden under de senaste 12 månaderna medan ASI-intervjun har två alternativ i svaren tidigare i livet eller under de 30 senaste dagarna. En stor andel av personerna i undersökningsgruppen saknade antingen psykiatrisk eller missbruks/beroendediagnos. Endast 42 procent (n=230) hade, av den inrapporterande personalen, en känd dubbeldiagnos, d.v.s. både psykiatrisk och missbruks/beroendediagnos. Detta ger en bild av problem med att screena och identifiera personer med dubbeldiagnoser och därmed att samordna behandling och stöd från landsting respektive kommuner. Samordnade insatser saknades för en stor andel, 40 procent hade enbart en kontakt med antingen landstingets psykiatri eller kommunens socialtjänst. Ett stort antal oplanerade avslut kan vara en effekt av brist på samordning och en närmare granskning och analys kan ge svar på varför patienter/klienter väljer att avsluta sina vård- och stödkontakter. Sammanfattningsvis visar resultaten att undersökningsgruppen har ett stort behov av vårdoch stödinsatser. Drogmissbruket är omfattande och användning av flera olika droger är vanligt förekommande, vilket även inkluderar injicering av droger. Förutom omfattande psykiatrisk problematik kan vi konstatera att behovet av vårdinsatser för fysiska sjukdomar är stort. Problemen är komplexa och sammansatta och resultaten ger en bild av en utsatt grupp med olika former av övergrepp i sin historia och med svårigheter att leva ett liv som andra avseende socialt liv, arbete, försörjning och ett tryggt liv. Detta påkallar ett utökat och formaliserat samarbete mellan olika myndigheter och vårdgivare. 25

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting i (5)

JIL Stockholms läns landsting i (5) JIL Stockholms läns landsting i (5) INTERPELLATIONSVAR Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) Svar på interpellation 2013:5 Sverre Launy (V) om psykiatrisk vård för missbrukare. Sverre Launy (V)

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Komplexa vårdbehov Psykisk sjukdom Missbruk Vänder sig till verksamheter och projekt som arbetar med personer som har komplexa

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Personer med psykisk funktionsnedsättning i Kristianstads kommun 2007

Personer med psykisk funktionsnedsättning i Kristianstads kommun 2007 Personer med psykisk funktionsnedsättning i Kristianstads kommun 27 En inventering och kartläggning av behov av stöd, boende, sysselsättning och delaktighet. Kristianstad april 28 Förord Ett stort tack

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Akuta narkotikarelaterade dödsfall Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

De medicinska kraven i trafiken

De medicinska kraven i trafiken De medicinska kraven i trafiken Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(15) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 11-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:29 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:17 av Dag Larsson m fl (s) om åtgärder för att avhjälpa spelberoende Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

Förebygga och behandla missbruk och beroende. kommunerna och landstinget i Örebro län

Förebygga och behandla missbruk och beroende. kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE (POLICY) Omfattar område/verksamhet/enhet Missbruks- och beroendevård Sidan 1 av 13 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen Norrmalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-02-21 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förlängning av missbrukspolicyn

Läs mer

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [41] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2010 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius 215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling

Läs mer

Samarbete/samverkan - Finns det?

Samarbete/samverkan - Finns det? Rapport 2006:15 Samarbete/samverkan - Finns det? Hur tillgodoses behoven för personer med psykiska funktionshinder och missbruk och hur samarbetar och samverkar kommunens socialtjänst med andra vårdgivare?

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se Välkomna! Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013 E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [3] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2009 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa. Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

Länsrapport 2014 Jönköpings län

Länsrapport 2014 Jönköpings län Länsrapport 24 Jönköpings län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Om länsrapportens undersökning 24 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder sig till landets samtliga

Läs mer

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar

Läs mer

Hur kan vi hjälpas åt?

Hur kan vi hjälpas åt? Hur kan vi hjälpas åt? Om samverkan och utvecklingsarbete bland verksamheter som arbetar med personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk sjukdom och missbruk Slutrapport från projekt KPM, oktober

Läs mer

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

Kunskap till praktik 2010-06-09

Kunskap till praktik 2010-06-09 Kunskap till praktik 2010-06-09 Kristina Bloomfield Wijk Projektledare Utvecklingsarbetet Utveckling av vårdkedjan Personal vid mottagning 2, Beroendecentrum (BCM), som ansvarar för läkemedelassisterad

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30

Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Ann-Christin Åström Projektledare landstinget Henry Lundgren Projektledare Kommunförbundet Projektnamn: Uppbyggnad av Beroendecentrum i Norrbotten

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst 2009 05 05. Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna.

Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst 2009 05 05. Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna. Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst 2009 05 05 Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna Solna Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1. Inledning 7 1.1 Bakgrund

Läs mer

Elin Löfroth Lars Hellgren Marie Östlund Pola Andersson

Elin Löfroth Lars Hellgren Marie Östlund Pola Andersson Elin Löfroth Lars Hellgren Marie Östlund Pola Andersson Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Dubbla diagnoser dubbla möjligheter... 3 Inledning... 4 Historik... 4 Historiken i Skellefteå före

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Inbjudan att tillsammans med Stockholms läns landsting delta i försöksverksamhet med sprutbyte remiss från kommunstyrelsen

Inbjudan att tillsammans med Stockholms läns landsting delta i försöksverksamhet med sprutbyte remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.5.1.-612/2011 SID 1 (7) 2011-02-04 Handläggare: Karin Aronsson Telefon: 508 09 395 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Inbjudan

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer