Uppdaterad ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen
|
|
- Lovisa Eklund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARBETSVERKTYG Genomförandefasen
2 ARBETSVERKTYG I GENOMFÖRANDEFASEN Lilla stjärnan Kvalitetsstjärnan Resurser DiVoS (dagar i vård och stöd) Anvisningar för Vårdkonsumentens tillfredsställelse Con-Sat Vårdkonsumetens tillfredsställelse (Con-Sat) - självskatningsformulär Anvisningar GAF-skattning Global funktionsskala (GAF) Upplevd livskvalitet Hur tycker du ditt liv är just nu? Upplevda psykiska besvär Hur besvärad har du varit av dina psykiska problem senaste månaden? Anvisningar för skattningar & utvärdering Checklista arbetsgång/arbetsverktyg Egenskattning av CM:s arbete - enligt Integrerad psykiatri (RACT) Instrument för mätning av programtrohet
3 LILLA STJÄRNAN Namn:... Datum:... Skattare:... BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction Rating Scale) +33 GAF- Symtom / GAF-Funktion 0 DiVoS (Dagar i vård och stöd)
4
5 KVALITETSSTJÄRNAN Namn:...Datum:... Skattare:... BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE ConSat Upplevda besvär VAS(mm) Livskvalitet VAS(mm) 100 GAF Symtom GAF Funktion Specialaxel Remissionsindex Hälsoscreening 100 Närståendes situation VAS(mm) 0 Resurser, DiVoS (Dagar i Vård och Stöd)
6
7 RESURSER DiVoS (dagar i vård och stöd) Namn:... Datum:... Skattare:... På denna blankett registrerar skattaren verkställda insatser de senaste 3 månaderna före skattningstillfället. Antal besök respektive Antal inneliggande vårddagar markeras var för sig. Dagar med Besök inom psykiatrin Vårddagar, heldygnsvård inom psykiatrin Varav dagar i kontakt med Casemanager (...)st. (...)st. (...)st. Totalt dagar i psykiatrisk vård = (beräknas av applikationen) Dagar med insats som beviljats av kommun Varav dagar i kontakt med Casemanager (...)st. (...)st. Totalt dagar i psykiatrisk vård och beviljat stöd enligt SoL/LSS= (beräknas av applikationen) På lilla stjärnans resursaxel (klockan 6) kommer summan av besök och vårddagar ha värdet 90/365 i mitten av stjärnan och 1 besök eller 1 vårddag ligger längst ut. (I de undantagsfall som summan skulle vara mer än 365 får stjärngrafen ändå detta värde). Tre kvartal från Lilla stjärnan och årsskattningen från Kvalitetsstjärnan syns på samma bild. Syftet är att på detta sätt med jämna mellanrum göra en värdering tillsammans med brukaren och dennes resursgrupp för att lättare kunna fatta gemensamma beslut och utvärdera programmets effekter. Eventuella frågor som rör praktiska delar i skattningen besvaras av din metodhandledare.
8
9 Anvisningar för Vårdkonsumentens tillfredsställelse Con-Sat I detta frågeformulär vill vi att Du delar med Dig av hur Du upplevt den vård/behandling samt det stöd Du fått under de tre senaste månaderna av psykiatrins och/eller kommunens personal. Så här fyller Du i! - Formuläret består av 11 frågor. - Vissa frågor är uppdelade i en a, b och en c del. - Var vänlig och ringa in det påstående som stämmer bäst överens med hur Du har upplevt det senaste tre månaderna. Exempel: Om Du tycker att Du har haft ganska dåliga att få hjälp vid behov - ringa in på följande sätt: 1. Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) Ganska goda Goda Mycket goda Exempel: 8a. Har du ordinerats medicin för dina psykiska besvär? Ja Vej ej Nej Fundera inte för länge, det är ditt spontana svar som efterfrågas.
10
11 VÅRDKONSUMENTENS TILLFREDSSTÄLLELSE Con-Sat - självskattningsformulär Namn:... Datum: Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra) 2. Hur har Du upplevt stämningen mellan psykiatrins och kommunens verksamheter? Mycket dålig atmosfär Dålig atmosfär Ganska dålig atmosfär Lika god som dålig Ganska god atmosfär God atmosfär Mycket god atmosfär (kan ej avgöra) 3. Hur har Du upplevt personalens sätt att vara och bemötande? Mycket negativt Negativt Ganska negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) Ganska positivt Positivt Mycket positivt 4. Hur har Du upplevt möjligheten att få samtal, rådgivning och behandling? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra) 5. Hur har Du upplevt möjligheten att få träffa samma personal? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra) 6. Hur har Du upplevt möjligheten att få information om ex. vårdplanering, fattade beslut, diagnostik osv? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra)
12 7. Hur har Du upplevt möjligheten att vara delaktig i beslut som fattats? Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra) 8a. Har Du ordinerats medicin för psykiska besvär? Nej Vet ej Ja Om Du svarat Ja besvara också fråga 8b. 8b. Om Du har mediciner? Hur har Du upplevt medicineringen? Mycket negativt Negativt Ganska negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) Ganska positivt Positivt Mycket positivt Om Du svarat Nej besvara också fråga 8c. 8c. Om Du inte har ordinerats medicin? Hur har Du upplevt det? Mycket negativt Negativt Ganska negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) Ganska positivt Positivt Mycket positivt 9. Hur har Du upplevt möjligheten att få psykosocial hjälp? (Exempel på psykosocial hjälp kan vara att träna sig i att klara sig socialt eller att få hjälp med familjeproblem. Det kan också vara sociala insatser för att försöka påverka ekonomi, arbets-/studiesituation Mycket dåliga Dåliga Ganska dåliga Lika god som dålig Ganska goda Goda Mycket goda (kan ej avgöra) 10. Hur har Du, så här långt, upplevt att den hjälp du får gör att du fungerar och mår bra? Mycket negativt Negativt Ganska negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) Ganska positivt Positivt Mycket positivt 11. Känns Dina kontakter som en trygghet för att Du i framtiden skall känna tillfredsställelse med tillvaron, kunna känna Dig väl till mods? Mycket lite Lite Ganska lite Lika mycket som lite Ganska mycket Mycket Väldigt mycket (kan ej avgöra)
13 Anvisningar för GAF-skattning SKATTNINGSFÖRFARANDE Bedömningen avser den senaste veckan. Vid bedömningen ska inte ta hänsyn till tidigare diagnoser eller förväntad prognos. Bedömaren ska se brukarens utifrån ett här-och-nu perspektiv och inte fundera på hur det ex. varit med eller utan medicin. Texten i definitionerna visar svårighetsgraden som skattningen avser. Skatta delskalan GAF-symtom 1. Börja uppifrån och läs igenom definitionen i symtomskalan och bestäm vilket intervall som bäst stämmer överens med patientens symtom 2. Dubbelkolla mot de intervall som ligger över och under. 3. Skatta inom intervallet om patienten ligger i den övre, i mitten eller i den under delen och bestäm ett exakt GAF-värde för symtom Skatta delskalan GAF-funktion Följ instruktionerna enligt punkt 1 och skatta patientens värde för funktion. Skatta GAF-aktuell (total) GAF-aktuell (total) är det lägsta värdet av GAF-S och GAF-F, d.v.s. för vissa patienter är aktuell detsamma som GAF-symtom och för andra GAF-funktion.
14
15 Global funktionsskala (GAF) Datum: GAF - Symtom GAF GAF - Funktion Inga symtom Synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förfaller aldrig bli ohanterliga, andra söker sig till personen på grund av hans eller hennes många positiva egenskaper. Frånvaro av symtom eller minimala symtom (t.ex. lätt nervositet inför en tentamen) God funktionsförmåga i alla avseenden, intresserad av och bekymmer (t.ex. tillfälliga konflikter med anhöriga) Om några symtom föreligger så rör det sig om övergående och förväntade reaktioner på psykosociala stressfaktorer, (t.ex. koncentrationssvårigheter efter familjegräl) Endast obetydliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt på efterkälken med skolarbetet). Vissa lindriga symtom (t.ex. nedstämdhet och lindriga sömnbesvär) Måttliga symtom (t.ex. flacka affekter och omständligt tal, enstaka panikattacker) Allvarliga symtom (t.ex. självmordstankar, svåra tvångsritualer, frekventa snatterier) Vissa funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt skolk, stulit från annan familjemedlem), men i stort sett tämligen välfungerande, har några etablerade, betydelsefulla personliga relationer. Måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. har endast få vänner, har konflikter med kolleger eller arbetskamrater) Allvarliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete). Viss störning i realitetsprövningen, kommunikationsförmågan, omdöme, tankeförmåga eller sinnesstämning (t.ex. uttrycker sig tidvis ologiskt, oklart eller irrelevant) Beteende avsevärt påverkat av vanföreställningar eller hallucinationer eller allvarlig störning av kommunikationsförmågan eller omdömet (t.ex. stundtals osammanhängande, beter sig gravt inadekvat, ständigt suicidtankar) Viss risk för att individen tillfogar sig själv eller andra skada (t.ex. suicidhandlingar utan uppenbar dödsförväntan; ofta våldsam; maniskt uppskruvad) eller grav störning av kommunikationsförmågan (t.ex. mestadels osammanhängande eller mutistisk. Ständig risk att individen tillfogar sig själv eller andra allvarlig skada (t.ex. återkommande våldsamhet) eller allvarlig suicidhandling med uppenbar dödsförväntan Uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden, såsom arbete eller studier, familjerelationer, (t.ex. en deprimerad man som undviker sina vänner, försummar familjen och är oförmögen att arbeta; ett barn som ofta ger sig på yngre barn, misslyckas i skolan och är trotsig hemma). Oförmögen att fungera i snart sagt alla avseenden (t.ex. ligger till sängs hela dagen, inget arbete, ingen bostad, inga vänner). Stundtals oförmögen till elementär personlig hygien (t.ex. kladdar med avföring). Ständig oförmögen till elementär personlig hygien Otillräcklig information 0 Otillräcklig information Summera: GAF - Symtom =... GAF Funktion=... GAF total=...
16
17 UPPLEVD LIVSKVALITET Hur tycker Du att Ditt liv är just nu? Datum: Datum: Så här fyller Du i: Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara livssituation Ett kryss längst upp representerar den bästa tänkbara livssituationen för Dig. Sätt ett kryss på strecket där du tycker att Ditt liv befinner sig just nu. Bästa tänkbara livssituation Sämsta tänkbara livssituation
18
19 UPPLEVDA PSYKISKA BESVÄR Hur besvärad har Du varit av Dina psykiska problem senaste månaden? Datum: Så här fyller Du i: Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara situation med upplevelse av extremt svåra psykiska besvär. Ett kryss längst upp representerar en situation där Du inte alls har besvärats av psykiska problem under den senaste månaden. Sätt ett kryss på strecket som visar i vilken utsträckning Du har besvärats av psykiska problem den senaste månaden. Jag har inte alls besvärats av psykiska problem Mina psykiska problem besvärar mig extremt svårt
20
21 Anvisningar för skattningar & utvärdering CHECKLISTA arbetsverktyg/arbetsgång Dokumenterar arbetsgången och de arbetsverktyg som används. Checklistan fylls i när varje moment/verktyg gåtts igenom. Checklistan kan användas under 1 år (4 ggr) Även handledningstillfällena ska dokumenteras i checklistan. EGENSKATTNING AV CM:s ARBETE enligt Integrerad Psykiatri (RACT) Skattningen görs av CM för att checka av att viktiga faktorer ingår i arbetet med brukaren. Sammanfatta gärna resultatet för att se vad som behöver kompletteras. BEDÖMNING AV PROGRAMTROHET (AUDIT) Används för att mäta evidensnivån för bedömning av resultat. Forskning påvisar evidens uppnås vid 75 % programtrohet. Formuläret fylls i ett år efter första kontakt med brukaren och därefter årligen. Momenten ska ha genomförts av dig eller någon annan. Vissa delar i bedömningen är mer centrala än andra och därför får dessa ett högre vikt- tal. Så här fyller du i: 1. Läs igenom de olika momenten för varje område 2. Svara på frågorna och markera ja alternativt nej 3. Addera antalet ja-svar 4. Sätt poäng efter varje punkt enligt poängsättning 5. Multiplicera poängen med viktningen 6. Skriv in resultatet efter = tecknet 7. Summera resultaten från de olika punkterna och skriv in det i protokollet i slutet av dokumentet TÄNK PÅ: Programtroheten bör skattas vid årlig uppföljning av någon utomstående granskare (CM behöver inte själv ha utfört de olika momenten)
22
23 CHECKLISTA arbetsverktyg/arbetsgång Namn: Information Delat ut pärm Samtycke finns Datum: Datum: Datum: Datum: Nätverksanalys Kontakter tagna Lista för nätverk med telefon och mailadresser Kvartalsutvärdering Individuell intervju Brukare/närstående/ resurspersoner Fysisk hälsa och tandhälsa Fokus familjeperspektiv (barn) Analys av en vanlig dag Behovsbedömning QLS- 100 m.fl. Livsstil/livskvalitet Anhörigbördan skattad Sammanfattat bedömningsfasen i en nulägesbeskrivning med definierade mål Personlig utvecklingsplan SIP Stressanalys Tidiga tecken med krisplan (nätverks kontrakt) Skickat ut planer och ev. minnesanteckningar till resursgruppen Nästa Resursgruppsmöte planerat Metodhandledning
24
25 EGENSKATTNING AV CM:s ARBETE enligt Integrerad Psykiatri (RACT) 1. Har brukaren en Case Manager med ett övergripande ansvar för att samordna alla vårdoch stödinsatser? Om nej, ange varför: Finns en personlig utvecklingsplan/sip upprättad tillsammans med brukaren? Om nej, ange varför: Finns en utsedd resursgrupp som arbetar för att genomföra uppsatta mål i personliga utvecklingsplanen/samordnade individuella planen (SIP)? Om nej, ange varför: Har brukaren en läkare som deltar vid resursgruppsmöten? Om nej, ange varför: Träffas resursgruppen regelbundet minst två gånger/ år för uppföljning av delmål och insatser? Om nej, ange varför: Träffas brukaren, närstående och Case Managern regelbundet, för att genomföra, stödja och följa upp personlig utvecklingsplan/sip? Om nej, ange varför: Har den personliga utvecklingsplanen/sip reviderats tillsammans med resursgruppen utifrån brukarens mål under de senaste 12 månaderna? Om nej, ange varför: Innehåller den personliga utvecklingsplanen/sip tydliga delmål?. Om nej, ange varför:
26 9. Framgår det av den personliga utvecklingsplanen/sip vad de olika resurspersonerna skall göra för att delmålen skall uppnås? Om nej, ange varför: Är insatserna i den personliga utvecklingsplanen/sip utvärderingsbara? Om nej, ange varför: Har speciella insatser gjorts för att hjälpa brukaren och närstående att hantera stress de senaste 12 månaderna? Om nej, ange varför: Finns det en plan kring brukarens medicinering som är känd för brukaren och alla resurspersoner? Om nej, ange varför: Har det under senaste året erbjudits social färdighetsträning för brukaren och de närstående? Om nej, ange varför: Har brukaren fått specifika psykologiska behandlingsinsatser under senaste året? Om nej, ange varför: Har krisplanen upprättats tillsammans med brukaren och resurspersonerna? Om nej, ange varför: Har både brukaren och samtliga resurspersonerna tillgång till krisplanen med tidiga varningstecken? Om nej, ange varför: Har det under senaste året gjorts en undersökning av brukarens kroppsliga hälsa och tandhälsa? Om nej, ange varför:
27 INSTRUMENT FÖR MÄTNING AV PROGRAMTROHET Namn:... Case Manager: Datum för första kontakt:... Datum för granskning (AUDIT):... Namn på utomstående granskare:... Punkt 1: Bedömningar, mål och planer Ja Nej A B C D E F G Finns upprepade skattningar av klientens sociala funktion och symtombild? Finns skattningar av klienttillfredsställelse? Har klienten en skriftlig personlig utvecklingsplan som är baserad på personliga mål, behov, problem och resurser? Har planen reviderats vid resursgruppsmöten? Finns kvartalsgenomgångar av mål och delmål? Finns kvartalsnoteringar av insatser av vård, stöd, och social service? Finns tydligt beskrivna och utvärderingsbara behandlingsinsatser i utvecklingsplanen? Poängsättning: Ja på 7 frågor = 4; Ja på 5-6 frågor = 3; Ja på 3-4 frågor = 2; Ja på 1-2 frågor = 1; Ja på 0 frågor = 0 Poäng: Viktning poäng... x 1=... Punkt 2: Brukarens behov av insatser i samhället Ja Nej A B C Finns patientansvarig läkare med i resursgruppsarbetet? Har hembesök gjorts? Har du arbetat för att få med olika samhällsinsatser som kan vara till hjälp för att tillgodose patientens behov t ex socialtjänst, särskilda sjukvårdsinsatser, försäkringskassa, arbetsförmedling? Poängsättning: Ja på 3 frågor = 4; Ja på 2 frågor = 2; Ja på 1 fråga = 1; Ja på 0 frågor = 0 Poäng: Viktning poäng... x 2=...
28 Punkt 3: Resursgrupp och utbildning av resurspersoner Ja Nej A B C D E F G H I Görs klientens personliga utvecklingsplan tillsammans med resursgruppen och klienten och med dig som ledare? Har utbildning till klienten genomförts med användning av moduler och arbetsblad utifrån klientens behov? Är klienten involverad som experten i resursgruppsmöten? Har klienten en resursgrupp som arbetar aktivt i att genomföra uppställda mål och lösa olika problem för att fullfölja utvecklingsplanen? Är kunskap om klientens sjukdom och dess behandling förmedlad till alla resurspersoner? Har ni haft möten i resursgruppen var tredje månad? Träffar du klienten regelbundet för att genomföra, stödja och följa upp utvecklingsplanen? Skriver ni om planen efter vad som framkommer vid resursgruppsmötena? Har det genomförts någon speciell utbildning utifrån klientens behov, som t ex den psykiska sjukdomen; medicineringen; tekniker för problemlösning; träning i kommunikation? J Har du utbildat utifrån alla modulerna i manualen (tidiga varnings-tecken; stresshantering; tankar och känslor; krisintervention; kommunikationshantering)? Poängsättning: Ja på 10 frågor = 4; Ja på 7-9 frågor = 3; Ja på 4-6 frågor = 2; Ja på 1-3 frågor = 1; Ja på 0 frågor = 0 Poäng: Viktning poäng... x 6=... Punkt 4: Stresshantering för brukare och lilla resursgruppen Ja Nej A B C Har du arbetat med hur klienten och närstående bättre skall kunna hantera stress? Fungerar klientens lilla resursgupp, d v s träffas man regelbundet på egen hand (utan professionella utförare) för att tillsammans hantera stressande situationer? Har du gjort egenbedömning rörande stresshantering med klienten? Poängsättning: Ja på 3 frågor = 4; Ja på 2 frågor = 3; Ja på 1 fråga = 2; Ja på 0 frågor = 0 Poäng: Viktning poäng... x 4=...
29 Punkt 5: Läkemedelsbehandling Ja Nej A B C Tar klienten några mediciner? Finns det utarbetade strategier vad gäller klientens medicinering? Har klienten utbildats om sin medicinering? D E Har klienten undersökts somatiskt gjorts med anledning av medicineringen? Har det gjorts en bedömning av medicineringen för att finna minsta effektiva doseringen av läkemedel? Poängsättning: Nej på fråga A = 4; Ja på 5 frågor = 4; Ja på 4 frågor = 3; Ja på 3 frågor = 2; Ja på 1 fråga = 0 Poäng: Viktning poäng... x 6=... Punkt 6: Social träning Ja Nej A B C D Har ni arbetat aktivt med social träning i samhället, t ex ESL eller motsvarande? Finns tydliga belägg för att uppnådda färdigheter mestadels används på rätt sätt i verkliga livet? Genomförs social träning i samhället för att uppnå klientens och närståendes mål? Följs den sociala träningen upp vid möten i resursgruppen? Poängsättning: Ja på 4 frågor = 4; Ja på 3 frågor = 3; Ja på 2 frågor = 2; Ja på 1 fråga = 1; Ja på 0 frågor = 0 Poäng: Viktning poäng... x 2=... A Punkt 7: Specifika psykologiska strategier Ja Nej Har någon kunnig person arbetat med klienten och utnyttjat någon specifik psykologisk behandlingsmetodik såsom t ex KBT eller motsvarande mot ångest, depressiva symtom, rösthallucinationer, paranoida symtom, aggressivitet eller annat? Poängsättning: Ja på frågan = 4 poäng; Nej på frågan = 0 poäng) Poäng: Viktning poäng... x 1=...
30 Punkt 8: Krishantering Ja Nej A B Finns det en krisplan om hur man hanterar en krissituation? Är klienten införstådd med sina tidiga varningstecken och vad han/hon och deltagarna i resursgruppen skall göra om en försämring i tillståndet uppstår? Poängsättning: Ja på 2 frågor = 4 poäng; Ja på 1 fråga = 2 poäng; Ja på 0 frågor = 0 poäng Poäng: Viktning poäng... x 2=... Punkt 9: Kroppslig hälsa Ja Nej A B Görs regelbundna kontroller av klientens kroppsliga hälsa? Finns det en namngiven primärvårdsläkare och/eller specialist för klientens kroppsliga hälsa? C Finns det en namngiven tandläkare och har årlig kontroll av tandhälsan gjorts? Poängsättning: Ja på 3 frågor = 4 poäng; Ja på 2 frågor = 2 poäng; Ja på 1 fråga = 1 poäng; Ja på 0 frågor = 0 poäng Poäng: Viktning poäng... x 1=... Protokoll Summa viktade poäng: = Maximal summa viktade poäng: = 100 Programtrohet i % =
Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen
ARBETSVERKTYG Genomförandefasen Namn: Personnr: Datum: Skattare: LILLA STJÄRNAN BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction
Läs merUppdaterat ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen
ARBETSVERKTYG Genomförandefasen Namn: Personnr: Datum: Skattare: LILLA STJÄRNAN BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction
Läs merHässleholm/Kristianstad 2014 ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen
ARBETSVERKTYG Genomförandefasen Namn: Personnr: Datum: Skattare: LILLA STJÄRNAN BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction
Läs merKvalitetsstjärnan frågeformulär
Kvalitetsstjärnan frågeformulär Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som
Läs merUppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen
ARBETSVERKTYG Planeringsfasen ANALYS/SAMMANFATTNING AV BEDÖMNINGSFASEN Utgå från En vanlig dag, Nätverkskarta, QLS-100 och Intervju. Tankar om förändring Vilka fördelar finns med förändringen? Vad hindrar
Läs merArbetsblad. e-arbetsbok Resursgrupps ACT (RACT)
Arbetsblad e-arbetsbok Resursgrupps ACT (RACT) OPT Innehållsförteckning Checklista utredningsfas... 2 Lista över nätverk... 3 Individuell intervju brukare... 5 En vanlig dag... 6 Nätverkskarta... 7 QLS-100...
Läs merUppdaterad ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen
ARBETSVERKTYG Planeringsfasen ARBETSVERKTYG I PLANERINGSFASEN Analys/Sammanfattning av bedömningsfasen Personlig utvecklingsplan/samordnad individuell plan (SIP) Mål/Målformulering Inbjudan till Resursgruppsmöte
Läs merUppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen
ARBETSVERKTYG Planeringsfasen ANALYS/SAMMANFATTNING AV BEDÖMNINGSFASEN Utgå från En vanlig dag, Nätverkskarta, QLS-100 och Intervju. Tankar om förändring Vilka fördelar finns med förändringen? Vad hindrar
Läs merIntegrerad Psykiatri. Nå Ut teamet
Integrerad Psykiatri Nå Ut teamet Nå Ut-teamet Psykosöppenvård Centrala Göteborg 50 000 invånare 170 patienter Multidisciplinärt team: läkare, cm, ssk, kur, p-log, sgy, sekr 2 OTP- Optimal Treatment Project
Läs merIntegrerad Psykiatri
Introduktion/presentation Integrerad Psykiatri Ett arbetssätt för samverkan och samordning där patienten/brukaren är huvudaktör Kristina Nilebrand Leg. Arbetsterapeuter/Case Manager SU/område 2/Affektiva
Läs merMinnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star
Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star Den 24 april 2013 kl 09.30 16.00 Dagordning och minnesanteckning Intro Månadsbrev uppföljning, finns på hemsidan. Förskjöts en månad framåt.
Läs merVård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2
Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka
Läs merArbetsblad För RACT och vård- och stödsamordningsarbete Lägg gärna till fler användbara arbetsblad!!
Flik 8 Vård och Stödsamordning Arbetsblad För RACT och vård- och stödsamordningsarbete Lägg gärna till fler användbara arbetsblad!! Sidnummer För uppföljning sid 2-11 2-3 Min Delaktighet - 4 Skattning
Läs merInformation om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete
Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete Ett Samarbete mellan psykiatriska sjukvården och socialtjänsten för gemensamt arbete med psykiskt funktionshindrade VARFÖR SKALL VI SAMVERKA?
Läs merVård- och stödsamordning
17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?
Läs merDepressionsenkät (PHQ-9)
Fax 585 866 30 Tel 585 866 26, 585 866 34 PATIENTUPPGIFTER: PHQ-9 NAMN:.................................................... PERS-NR:.................................................. SIGNATUR:..................
Läs merVård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.
Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation 2015 www.samverkanstorget.se Vad är vård- och stödsamordning? - En strukturerad samverkansmodell för samordning av insatser mellan kommun och region.
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merHandlingsplan Vård- och stödsamordning
Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det
Läs merStrategier. Metoderna kan lätt anpassas till att stödja den kunskap och erfarenhet som redan finns i stora resursgruppen.
De strategier (metoder, verktyg välj själv) som beskrivs här är beprövade och bra verktyg. Använd dem för att nå mål och för att möta problem som uppstår under genomförandefasen. Metoderna kan lätt anpassas
Läs merInspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge
Patient- och Närståenderapporterade mått och Psykos R Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient och närstående-medverkan i
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merThe Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin
The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en
Läs merInbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?
Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall
Läs merHässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen
ARBETSVERKTYG Bedömningsfasen INFORMATION Din Case Manager/Vård och stödsamordnare är: Case Managern kommer att arbeta som samordnare enligt programmet Integrerad psykiatri. Arbetsmetoden som används är
Läs merModell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län
Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merCase management CM Vetlanda
Vetlanda kommun Socialförvaltningen Case management CM Vetlanda Verksamhetsrapport 2006-2012 Sammanställd av: Jan Carlsson Aili Sölling Elisabet Björklund Camilla Waern-Nyström 2013-04-12 Bakgrund Case
Läs merBasniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning
Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning Ett gemensamt och återhämtningsinriktat arbetssätt i Göteborgsområdet i mötet med personer med psykiska funktionsnedsättningar och/eller
Läs merArbetsblad för Kartläggning
Arbetsblad för Kartläggning Sid 2 Checklista 3 samtycke 4-5 Kontaktuppgifter viktiga personer 6 Skattning av förändring ORS 7 En vanlig dag 8 Nätverkskarta- Sociogram 9-10 Förslag till intervjufrågor 11-12
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merIntegrerad psykiatri (IP)
Integrerad psykiatri (IP) IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande
Läs merHur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?
Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra? processledare för implementering av Vård & Stödsamordning Inom SIMBA Ale, Kungälv, Stenungsund & Tjörn s kommuner och Psykiatriska kliniken,
Läs merPRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Läs merRiktlinjer vård- och stödsamordning
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE 2015-01-21 Beslutade av SN 75 2015-06-17 Riktlinjer vård- och stödsamordning ALLMÄNT En vård- och stödsamordnare är en särskilt utbildad person med mandat att ansvara för
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merCAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING
Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,
Läs merFamiljeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni FAMILJEINTERVENTION... 4 NÄRSTÅENDE... 4 PERSONAL... 4 DEFINITIONER... 5 SAMVERKAN OCH DELAT
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merGUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING
GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse 2012-09-12 och lokala överenskommelser mellan SDF/kommun och enheter inom SU Psykiatri Psykos Projekt
Läs merPlaneringsfas RACT Flik 3. analys, prioritering målformulering och första resursgruppsmötet
Planeringsfasen analys, prioritering målformulering och första resursgruppsmötet sid 2-3 Sammanfattning och analys sid 4-5 Målformulering och en personlig samordnad plan- SIP sid 6 8 Skapa resursgrupp
Läs merCHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv
CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas
Läs merCase management enligt ACT
Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merHär kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!
Instruktioner till CM: Kopiera enkäten och be din klient att fylla i den vid ett av era första möten och därefter var 12:e månad och när CM-uppdraget avslutas. Skicka enkäten till Kerstin Lagerlund, Socialförvaltningen,
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merResultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
Läs merGuide för LOKALA RUTINER FÖR VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING. Samordnad Individuell Plan (SIP)
Guide för LOKALA RUTINER FÖR VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING Med utgångspunkt i lagen om Samordnad Individuell Plan (SIP) Reviderad och antagen av Temagrupp Psykiatri 2015-05-07 Rev. maj 2015/Miina-Maria Finström
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merKvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård
Kvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård Årsrapport 2017 1 Innehållsförteckning Kvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård... 3 Process- och resultatmått... 3 Nyttan... 4 Vårdgivarperspektivet...
Läs merVad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:
Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
Läs merSamordnad Rehabillitering
Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär
Läs merFrågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar
Läs merResursgruppsarbete Vård- och stödsamordning i praktiken
Resursgruppsarbete Vård- och stödsamordning i praktiken Innehåll vid Flik2 Sid 2 Arbetsgång/ körschema Sid 3-4 Om manual och uppdrag som vård- och stödsmordnare Sid 5-8 Målgrupp, arbetsallians och att
Läs merSverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.
Sverige 2003 Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Mest utsatta gruppen i samhället Personligt lidande Mycket
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merInte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD
Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08
Läs merAnvändning av IPOS inom specialiserad palliativ vård
Användning av IPOS inom specialiserad palliativ vård Användning av IPOS inom specialiserad palliativ vård har tagits fram av Palliativt utvecklingscentrum med samarbetspartnern Högskolan Kristianstad och
Läs merAtt arbeta enligt RACT
Vård och stödsamordning och resursgruppsarbete Att arbeta enligt RACT Genomförandefasen av resursgruppsarbete Mål för arbetet Ökad självständighet och oberoende Ge brukaren underlag, kunskap och möjlighet
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merSJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER
SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 0647318391
Läs merIntegrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...
Läs merNärståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.
Närstående är ett samlingsbegrepp för de personer som brukaren anser sig ha en nära relation till. De kan vara familjemedlemmar eller andra betydelsefulla och nära personer. Det är inte de professionella,
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merPraxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,
depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?
Läs merVårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merKvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013
Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merVälkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar
Läs merRättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.
RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter
Läs merArbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.
Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. september 2016 Styrdokument Denna handlingsplan har sin utgångspunkt i vad som sägs om extra anpassningar samt åtgärdsprogram
Läs merVad tycker du om vården?
8668 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas att
Läs merAnvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende
Handläggare: Git Skog Telefon: 08-508 36 217 Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende Sida 1 av 9 Innehållsförteckning
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merUppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016
SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter
Läs merInstruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV
Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV Nedan ser ni vilken information som ska finnas med i den samordnade planen som ska till förvaltningsrätten och vilken aktör som förväntas dokumentera vad i planen
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merIndividuell plan För
Individuell plan För Namn: Ditt eget ansvar och Ansvar för kommunens, landstingets och övriga stöd-, vård- och rehabiliteringsinsatser för dig Landstinget I Östergötland MOTALA KOMMUN Mjölby Kommun Ödeshögs
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merPsykiatriska omvårdnadsteam. Nyköping & Katrineholm
Psykiatriska omvårdnadsteam Nyköping & Katrineholm Sörmland Västra och södra länsdelen har 2 team. Utgår från Nyköping och Katrineholm. Arbetar mot 7 kommuner. Består av sjuksköterska och skötare. Projektdirektivets
Läs merVad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merStandardiserade bedömnings. mnings- metoder
Standardiserade bedömnings mnings- metoder Att mäta socialvetenskapens metod att mäta sociala och psykologiska fenomen mäta direkt eller icke direkt observerbara fenomen med hjälp av frågor oftast från
Läs merStatestik över index brott RPV-sektionen
brott mot barn Narkotika brott Sexual bro 12 10 8 6 4 2 0 Statestik över index brott RPV-sektionen Misshandel Grov misshandel Olaga hot Mordbrand Na Mattias Carlsson HCR-20 ansvarig 2009-01-09 Mord Riskbedömningar
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merArbetsblad för SARA:SV
Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merManual för Psykiatri, kurator
Manual för Psykiatri, kurator Mall för kurator inom VUP, BUP och RP, såväl inom öppen som sluten vård. Innehåller mall-i-mall för Psykosocial utredning. Grundmall Psykiatri, kurator Dikteringstidpunkt
Läs merIdentifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs mer