GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING"

Transkript

1 GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse och lokala överenskommelser mellan SDF/kommun och enheter inom SU Psykiatri Psykos Projekt Västkompetens 2012/Nina Martinsson Grbic Temagrupp Psykiatri 2013/Birgitta Lundgren Pierre Rev Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

2 Innehåll Frågeställningar inför utarbetande av lokala rutiner för vård och stödsamordning 2 Förslag på arbetsblad/material 4 Kartläggningsfasen 5 Manual arbetsblad 6 Checklista 9 Kontaktuppgifter 10 Samtyckesblankett 11 Intervju 12 En vanlig dag 14 Nätverkskarta 15 QLS Sammanställning av kartläggningsfas Sammanställning av kartläggningsfas Från mål till delmål Personlig utvecklingsplan 21 Problemlösning 22 Tidiga Varningstecken med krisplan 24 Bilaga 1 Samarbetsmodell för vård och stödsamordning i LGS delregional överenskommelse [

3 Frågeställningar inför utarbetande av lokala rutiner för vård och stödsamordning Mellan vilka enheter gäller rutinerna? De enheter som har gemensamma brukare/patienter är aktuella för att arbeta fram lokala riktlinjer och rutiner. En möjlighet är att starta med att skapa rutiner för samarbete mellan endast två enheter, t ex. en SDF och en mottagning, för att senare utvidga detta till att gälla alla aktuella samarbetsparter. Vilka brukare/patienter är aktuella enligt dessa rutiner? Den delregionala överenskommelsen ger hänvisning om vilka brukare/patienter som bör omfattas av vård och stödsamordning. Det är en fördel om det i de lokala rutinerna om möjligt, finns uppgivet vilka kriterier för aktuella brukare/klienter som gäller för just denna lokala överenskommelse. Vilken personal ska arbeta enligt dessa rutiner? Enligt delregional överenskommelse innebär vård och stödsamordnings modellen..att varje huvudman utser var sin vård- och stödsamordnare för brukaren. Innebörden av detta är att den aktuella brukaren kommer att ha två vård och stödsamordnare, en från kommunen och en från psykiatrin. Beroende på innehåll i de lokala rutiner som ska upprättas, kommer det att framgå vilka krav på kunskap som krävs för att arbeta efter dem. I vissa fall kan man anse att endast personal som gått kurs i vård och stödsamordning är aktuella för att arbeta enligt modellen. Om man önskar att all personal ska omfattas av rutinerna föreslås att man i väntan på extern utbildning, internutbildar sin personal i det som behövs för att arbeta enligt rutinerna. Vilka arbetsblad/verktyg ur Integrerad Psykiatriprogrammet ska användas? Den delregionala överenskommelsen säger att Olika arbetsmoment som stödjer re- /habiliteringen finns kopplade till modellen genom metoden Integrerad Psykiatri. Integrerad Psykiatriprogrammet innehåller ett antal programpunkter och arbetsmoment som kan vara aktuella att använda i samverkan. T.ex. finns arbetsblad som kan användas i arbetet med att stödja brukaren i att finna sina egna förändringsönskningar och målsättningar. Delar som Tidiga varningstecken och Problemlösning är också användbara instrument i samverkansarbetet. Programmet Integrerad Psykiatri är omfattande och ställer krav på kunskaper och erfarenhet för att kunna användas i sin helhet. För att underlätta för dem som ska arbeta enligt de lokala rutinerna rekommenderas att det finns en tydlighet i vilka delar av programmet som personal förväntas att använda. Hur ofta och vid vilka tillfällen ska man träffas gemensamt med brukaren/patienten? För att undvika missförstånd och feltolkningar bör ett ställningstagande göras för vad samarbete innebär i detta sammanhang. Tydlighet i denna fråga innebär större möjlighet att utvärdera rutinerna, samt underlättar för alla samarbetsparter att förstå vad som förväntas av dem. Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

4 Vem har ansvar för att initiera ett ärende enligt dessa rutiner? Konsekvensen av brist på samverkan mellan psykiatri och kommun har ofta uttryckts som att brukaren/patienten faller mellan stolarna. Tydlighet i rutinerna om hur man går tillväga om man som personal/anhörig/brukare anser att någon uppfyller kriterierna för att omfattas av vård och stödsamordning är därför angeläget. Var och hur ofta ska de som arbetar enligt dessa rutiner träffas och prata om hur det gemensamma arbetet fungerar? Forum för att diskutera och utvärdera rutinerna för samverkan är att föreslå, framförallt under ett inledningsskede. Hur ska rutinerna och dess effekter på samverkansarbetet följas upp? Hur ska brukarnas och anhörigas tillfredställelse med rutinerna följas upp? Finns det planer på att successivt utöka/förbättra samverkansrutinerna, dvs arbetar vi med mål och delmål? I programmet Integrerad Psykiatri finns många olika förslag på metoder att använda i re-/habiliteringen av brukaren/patienten. I framtagandet av lokala rutiner för samarbete kan man välja att börja med ett fåtal moment, för att sedan fylla på efterhand som samarbetet kommer igång. Vem/vilka ansvarar i sådant fall för att vidareutveckla enligt planering? Utvärdering och uppföljning För information om utvärdering och uppföljning hänvisas till dokumentet HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING, HANDLEDNING OCH IMPLEMENTERING AV VÅRD OCH STÖDSAMORDNING i LGS-området (www.samverkanstorget.se) Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

5 Förslag på arbetsblad/material Arbetsblad/material som presenteras från s.5 och framåt är till största del hämtade från det arbetshäfte med rutiner som utarbetats mellan Mölndal stad, Psykiatri Psykos och Affektiva I (2012). Vissa anpassningar av arbetsbladen har gjorts inför denna guide. Några av arbetsbladen (Sammanställning av kartläggningsfasen) är utbildningsmaterial från Västkompetens 9-dagars utbildning i Vård och stödsamordning (2012). Materialet syftar till att man ska kunna utföra den första delen av Integrerad Psykiatriprogrammet som brukar gå under benämningen kartläggningsfas. För att få del av utbildningsmaterial för vidare arbete i resursgruppen hänvisas till Integrerad Psykiatriprogrammets e-arbetsbok alternativt Manualen för Resursgrupp och Familjestöd home.swipnet.se/skills Rekommenderade arbetsblad att använda som stöd för samarbetsrutinerna i de enskilda ärendena -Checklista -Kontaktuppgifter -Samtyckesblankett Rekommenderade arbetsblad att använda som stöd för brukaren att finna sina aktuella förändringsmål (kartläggningsfas) -Intervju -En vanlig dag -Nätverkskarta -QLS 100 -Analys av kartläggningsfas Förslag på arbetsblad att använda som pedagogiska hjälpmedel i resursgruppsarbetet -Problemlösning enligt 6-stegs modell -Tidiga tecken med krisplan. Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

6 Kartläggningsfasen I kartläggningsfasen gör brukaren med hjälp av arbetsblad en kartläggning av sina olika livsområden. Av dessa arbetsblad framgår vad brukaren/patienten är nöjd med i sitt liv, och vad hon önskar att förändra. En bedömning ska nu göras av vilka områden i livet som brukaren vill förändra, vilka hinder och problem som finns samt vilket/vilka områden brukaren vill börja med att förändra. För att stödja brukaren i att välja vilket/vilka område som hon anser mest angelägna att förändra så görs en sammanställning av de olika förändringsönskningar som framkommer i arbetsbladen. Som hjälp för detta finns arbetsblad Sammanställning av kartläggningsfasen 1-2 och från Mål till Delmål. Utifrån vad som framkommit vid sammanställningen/analysen av materialet så fylls sedan arbetsbladet Personlig utvecklingsplan i. Antalet mål att arbeta med avgörs av hur omfattande arbetet förväntas bli med de olika målen. Det är att rekommendera att inte arbeta med fler än tre långsiktiga mål samtidigt. Det kan underlätta att använda ett arbetsblad av Personlig utvecklingsplan för varje långsiktigt mål, vilket tydliggör vilka delmål som hör ihop med vilket långsiktigt mål. Den Personliga utvecklingsplanen kan med fördel fyllas i på resursgruppsmötet då deltagarna kan bidra med ytterligare förslag och lösningar. Det är dock bra om man gjort Sammanställningen av kartläggningsfasen och från Mål till Delmål färdig före resursgruppsmötet eftersom detta kan ta tid, och bör få ta tid. Den Personliga utvecklingsplanen utvärderas på nästa resursgruppsmöte ca.3 månader senare. Om delmålen inte har uppnåtts är det viktigt att göra en analys av varför inte målen har uppnåtts, och göra en förändring av antingen delmålet eller stödet inför nästa 3-månadersperiod. Den Personliga utvecklingsplanen är liksom de andra arbetsbladen brukarens eget, och bör förvaras hos brukaren. För vård- och stödsamordnarna är detta arbetsblad ett utmärkt underlag för vårdplan (sjukvården) och genomförandeplan (kommunen). Förslagsvis kopierar VSS den personliga utvecklingsplanen och skickar tillbaka den till brukaren, och till resten av resursgruppen. I sammanställningen av kartläggningsfasen kommer det att finnas många fler mål att arbeta med än det målet som brukaren valt att börja med. I takt med att brukaren når sina delmål och så småningom sitt långsiktiga mål, så går man tillbaka till sammanställningen och tittar efter nästa långsiktigt mål att arbeta med. Ofta kan man börja med nästa långsiktiga mål innan det första är uppnått. Det är brukaren själv som väljer när han är redo att sätta upp ytterligare mål. Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

7 Manual arbetsblad Samtycke I samband med den första gemensamma träffen ska brukaren/patienten skriva under blanketten för Samtycke. Om brukaren/patienten inte vill skriva under arbetsbladet men ändå ger ett muntligt godkännande till informationsutbyte ska detta dokumenteras i brukarens/patientens journal hos respektive huvudman. Checklista Checklistan är ett arbetsredskap för att underlätta samverkan enligt vård- och stödsamordning/lokala riktlinjer och rutiner. Syftet med checklistan är att tydliggöra för brukare/patient och samarbetsparterna hur arbetsgången ser ut. Men checklistan fyller också funktionen att minska risken för att vård och stödsamordningsarbetet ska dra ut på tiden om någon part lämnar återbud. Genom att på första mötet boka tider för hela kartläggningsfasen, så finns alltid en tid för nästa träff inbokad i förhand. Svart förtryckt kryss betyder att båda huvudmännen rekommenderas vara med. Checklistan kan sparas hos respektive huvudman och användas för uppföljning och statistik över hur samverkan fungerar. Brukaren/Patienten ska också ha en kopia av checklistan. Vård- & stödsamordning Kontaktuppgifter Arbetsbladet fylls i samband med den första gemensamma träffen. Kontaktuppgifterna kopieras så att alla berörda parter får en kopia. Arbetsbladet kan behöva kompletteras/ändras i samband med resursgruppsmöte. I den delregionala överenskommelsen ingår även primärvården. Det är viktigt att våra brukare/patienter har en primärvårdkontakt för sin somatiska hälsa, och även denna kontakt ska fyllas i under kontaktuppgifter. I de fall brukaren/patienten inte har kontakt med någon vårdcentral, rekommenderas att vård och stödsamordnarna motivera brukaren/patienten till att en sådan kontakt upprättas. Intervju Vid Intervjun rekommenderas att båda vård- & stödsamordnarna deltar. Ofta framkommer det information som är ny och viktig i det fortsatta arbetet. Det är möjligt att Intervjun kräver flera träffar. Nätverkskarta Nätverkskartan syftar till att tydliggöra vilka personer som finns i brukarens/patientens nätverk. Här kan både professionella, anhöriga och vänner finnas med. Utifrån nätverkskartan kan brukaren/patienten med hjälp av vård- & stödsamordnarna identifiera vilka personer som kan vara aktuella att bjuda in till ett Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

8 resursgruppsmöte. Nätverkskartans frågor ger också information om det finns önskemål om ev. förändringar i de befintliga relationerna. En vanlig dag Arbetsbladet är en kartläggning av hur brukarens vardag ser ut. Ett bra sätt att fylla i arbetsbladet är att utgå från när brukaren går upp och sedan ta timma för timma eller aktivitet för aktivitet vad som händer under dygnet. Ange klockslag för att tydliggöra dygnsrytm. En del brukare/patienter behöver mycket guidning och stöd för att minnas vad som händer en vanlig dag. Informationen som framkommer ger besked om brukarens/patientens ev. förändringsönskningar i aktiviteter och relationer i vardagen. QLS-100 Används i detta sammanhang för att få information om livsområden som brukaren/patienten är missnöjd med. I de fall brukaren/patienten upplever många områden som otillfredsställande behöver brukaren ta ställning till vilka två- tre områden hon finner är viktigast att förändra i nuläget. Dessa områden utgör tillsammans med övriga förändringsområden som framkommit på de andra arbetsbladen, möjliga mål att börja arbeta med i den Personliga utvecklingsplanen. SAMMANSTÄLLNING AV KARTLÄGGNINGSFASEN Syftet med tidigare gjorda arbetsblad är att stödja brukaren att finna vilka områden i livet som han önskar förändra, samt vad han önskar börja med att förändra. Kartläggningsfasen ger även information om vilka personer som finns i brukarens nätverk, och som kan bli aktuella i brukarens resursgrupp. Sammanställning av kartläggningsfas 1. Är tänkt som stöd i arbetet med att analysera de olika arbetsbladen. För att hitta de olika förändringsönskningar som framkommit på de olika arbetsbladen görs på blad1. en sammanställning av alla önskemål som framkommer på de olika arbetsbladen. Här noteras även resurser och hinder som framkommer. I vissa fall kan vård- och stödsamordnarna behöva göra denna genomgång utan brukaren. Det är tidskrävande att gå igenom alla ifyllda arbetsblad, och kräver ork och koncentration. I de fall brukaren inte är med är det viktigt att han får bekräfta att man tolkat arbetsbladen rätt. Sammanställning av kartläggningsfas 2. Brukaren ombeds att välja de 2-3 förändringsönskningar från blad1. som han önskar att börja arbeta med. Dessa görs om till mål, och förs in på blad 2; tex. önskar få något att göra utanför hemmet. I spalten under långsiktigt mål är det tänkt att brukaren ska skriva in slutmålet tex. ett halvtids arbete på en förskola, om det är vad som önskas. Under spalten hur är det nu beskriver brukaren hur läget ser ut idag, i förhållande till förändringsmålet tex. har inget att göra på dagarna, vet inte vad jag ska göra. Sammanställning av kartläggningsfas 3. Är tänkt som stöd i arbetet med att skapa genomförbara delmål. Dessa förs sedan in i den personliga utvecklingsplanen. OBS! Om brukaren arbetar med flera mål behöver man göra detta arbetsblad för varje mål. Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

9 Plan för personlig utveckling/gemensam arbetsplan I den Gemensamma arbetsplanen dokumenteras brukaren/patientens långsiktiga mål och de delmål som skall vara i fokus under de kommande tre månadernas vård och rehabilitering. Det kan underlätta att använda ett arbetsblad av Personlig utvecklingsplan för varje långsiktigt mål, vilket tydliggör vilka delmål som hör ihop med vilket långsiktigt mål. De båda huvudmännen erbjuder stöd och hjälp med det som ryms inom respektive organisations uppdrag. Alla som aktivt skall delta i rehabiliteringsarbetet ska ha en kopia av den personliga utvecklingsplanen. I samband med det resursgruppsmöte där den Personliga utvecklingsplanen bestäms bokas en tid för uppföljning och fastställande av nästa plan. Resursgruppsmötena ska vara med tre månaders mellanrum. Den personliga utvecklingsplanen sparas i en pärm hemma hos brukaren/patienten. Problemlösning med 6-stegsmetoden Psykisk sjukdom kan leda till kognitiva nedsättningar vilket i sin tur kan påverka förmågan att lösa problem. Problemlösning med 6-stegsmetoden ska göras till en naturlig del av rehabiliteringen. När problem uppstår används metoden för att komma fram till en gemensam lösning. Metoden är också användbar i resursgruppsarbetet för att bestämma hur delmålen ska uppnås. Viktigt att tänka på att det är brukaren/patienten som bestämmer vilken lösning som skall användas. Tidiga tecken med krisplan För att förhindra att brukaren/patienten skall försämras och återinsjukna görs en kartläggning av tidiga kännetecken på försämring. Genom att tidigt identifiera förändringar i vanor, beteende och relationer kan interventioner göras för att förhindra utvecklingen av ett återinsjuknande. Det är av stor vikt att så många som möjligt i brukarens privata och professionella nätverk får ta del av dessa tidiga tecken för att kunna upptäcka när en försämring är på gång. Tidiga tecken presenteras och diskuteras på resursgruppsmötet. I krisplanen förbinder sig brukaren/patienten, de professionella och eventuellt anhöriga att agera efter planen. Alla som är omnämnda i Tidiga tecken med krisplan skall ha en kopia. Vård- & stödsamordnarna ansvarar för att informera berörda kollegor. I samband med Resursgruppsmöte läser gruppen igenom Tidiga tecken med krisplan och gör vid behov revideringar. Arbetsbladet sparas i en pärm hemma hos brukaren/patienten Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

10 CHECKLISTA Brukare/Patient: Telefon: Vem gör vad, och när? Kommunen Öppenvård Datum Samtycke Kontaktuppgifter Checklista X X Första mötet Intervju X X Nätverkskarta En vanlig dag QLS-100 Tidiga tecken med krisplan X X Förberedelse för Personlig utvecklingsplan X X Boka tider för: Datum Datum Datum Datum Datum Datum Datum Resursgruppsmöte Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

11 KONTAKTUPPGIFTER Vård och stödsamordnare kommun: Telefon: Vård och stödsamordnare öppenvård: Telefon: Patientansvarig läkare Psykiatri: Telefon: Biståndshandläggare: Telefon: Primärvård/ Vårdcentral Sjuksköterska,kontaktperson: Tel: Läkare: Tel: Andra viktiga personer. Namn och Telefon: Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

12 SAMTYCKE till samarbete och informationsutbyte Jag ger mitt samtycke till samarbete och informationsutbyte mellan. och. Samtycket kan återkallas. Datum: Namnteckning: Namnförtydligande: Samtycket återkallat: Datum: Namnteckning: Namnförtydligande: Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

13 Intervju Detta är förslag på frågeställningar att diskutera under en intervju. 1. Beskriv dina besvär? 2. Vilken diagnos har dina besvär fått? Anser du att du har fått rätt diagnos? 3. Hur påverkar dina besvär ditt dagliga liv? 4. Berätta om bakgrunden till dina besvär. När började det? Varför tror du att de kom? 5. Tycker du att du har tillräcklig kunskap om dina besvär och din behandling? 6. Hur tror du att andra ser på din situation? 7. Varierar besvären från dag till dag? Vad styr variationen? 8. Hur påverkas du av känslor? Hur reagerar du tex. när du blir arg, glad eller ledsen? 9. Hamnar du ofta i konflikter? Vad brukar de handla om i så fall? 10. Vad får dig att må bättre? 11. Vad gör dig glad? 12. Säg några positiva saker om dig själv 13. Vad har du för intressen? 14. Vilka situationer och händelser får dig att må sämre? 15. Hur märker du att du börjar må sämre? 16. Vad gör du om du har tidiga varningstecken? 17. Även när man mår ganska bra kan man ha vissa kvarstående problem. Har du några sådana? 18. Har du något bra knep för att hantera dessa kvarstående problem? 19. Vad anser du om den behandlingen du fått? Vad har varit bra? Vad har varit dåligt? Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

14 20. Tar du någon medicin? Vad heter den? Vilken dos tar du? 21. Vilka fördelar ger din medicin? 22. Vilka nackdelar kan din medicin ge? 23. Hur ser du på framtiden? Hur har du det om fem år? 24. Vilken insats vill du helst av allt att jag gör för dig? Vad förväntar du dig av mig? Vad vi verkligen skall göra bestämmer vi tillsammans när vi gjort en gemensam arbetsplan. Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

15 En vanlig dag Aktiviteter Platser Personer Vad brukar du göra en vanlig dag? Beskriv från när du stiger upp till du går och lägger dig. Ange klockslag. Var brukar du vara på dagarna? Vem brukar du vara tillsammans med på dagarna? Är det något du gör idag som du skulle vilja göra längre stunder eller oftare? Finns det någon plats du är på idag som du skulle vilja besöka längre stunder eller oftare? Finns det någon du vill träffa oftare? Finns det något du inte gör idag som du skulle vilja göra? Finns det någon plats du inte är på idag som du skulle vilja besöka? Finns det någon du vill träffa mindre ofta? Vad hindrar dig att göra det du vill? Vad hindrar dig att besöka de platser där du vill vara? Vad hindrar dig att träffa dem du vill? Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

16 Nätverkskarta INSTRUKTION 1. Fyll i namnen på dem du känner, placera dem du träffar oftast närmast dig själv. Placera dem du träffar sällan längst bort från dig själv. 2. När du fyllt i alla personer du känner kan man diskutera frågorna nedan: JAG JAG Vilka personer är viktiga för dig? markera med V Vem är ett gott stöd? markera med S Vilka är trevliga att umgås med? markera med T Vilka vill du träffa oftare? markera med O Vilka är till besvär för dig? markera med B Vilka vill du träffa mer sällan? markera med ett X Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

17 QLS-100 INSTRUKTION 1.Ringa in det du inte är nöjd med i ditt liv just NU. 2.Välj de 2-3 områden som känns mest angelägna att förändra just nu. BOSTAD Bostadens storlek Ljus Värme Varmvatten Dricksvatten Kök Toalett Bad/dusch Bostadens utseende Lugn och ro Avskildhet HUSHÅLL & HYGIEN Inköp Kost och matvanor Hygien Kläder Tvätt Städning Sopor FRITID Samvaro med människor Teater Hobbys Bio Radio TV Musik Dans Konst Läsa tidningar Läsa böcker Gå på kurser Idrott Motion Naturupplevelser Resor Semester Trosfrågor OFFENTLIG SERVICE Offentliga färdmedel Post Telefon Banker Affärer KUNSKAP & UTBILDNING Förstå svenska Tillgång till tidningar Tillgång till böcker Grundskola Högre utbildning Yrkesutbildning KONTAKTER Kontakt med mamma Kontakt med pappa Kontakt med sambo/make Kontakt med barn Kontakt med övrig släkt Kontakt med vänner av samma kön Kontakt med vänner av motsatt kön Sexuell kontakt Kontakt med arbetskamrater Kontakt med personal Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

18 KROPPSLIG HÄLSA Kroppssjukvård Tandvård Kroppslig hälsa PSYKISK HÄLSA Sömn Psykoterapi Psykiatrisk vård Medicinbehandling Eftervården INRE UPPLEVELSER Inre harmoni Glädje över livet Kunna uppnå livsmål Känna sig behövd Känsla av identitet Självtillit Frihet Uppleva kärlek Bli förstådd av andra Kunna njuta Ensamhet HUR TYCKER DU ATT DITT LIV ÄR JUST NU? Sätt ett kryss på linjen där du befinner dig just nu Bästa tänkbara livssituation ARBETE/SYSSELSÄTTNING Typ av arbete Arbetsuppgifter Arbetets innehåll Arbetets meningsfullhet Krav som ställs Miljön BEROENDE Behöva bo med andra Behöva reshjälp Behöva hjälp med att sköta pengar Behöva hjälp av släkt Behöva hjälp av andra EKONOMI Bidrag Sjukbidrag/Pension Inkomst av arbete Utgifter YTTERLIGARE NÅGOT SOM ÄR PROBLEMATISKT? Sämsta tänkbara livssituation Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

19 Namn: Datum: Sammanställning av kartläggningsfas 1. Förändringsönskningar Resurser Hinder Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

20 Sammanställning av kartläggningsfas 2. Förändringsönskningar Långsiktigt Hur är det nu att börja med 1-3 mål Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

21 Från Mål till Delmål 3. Långsiktigt mål: 1. Vad hindrar dig från att nå ditt mål idag? 2. Rangordna hindren/svårigheterna, vad som känns lättast svårast 3. Välj det hinder (ett eller flera) som känns lättast att börja arbeta med och gör en 6-stegs Problemlösning. (en problemlösning för varje hinder du valt) 4. Utifrån vad du valde för lösning; vad är ett rimligt delmål för kommande tre månader? 5. Vad behöver du för stöd för att nå ditt delmål? 6. Vem/ vilka i din resursgrupp kan vara ett stöd för detta delmål? 7. Hur ska stödet se ut/vad vill du att personen ska göra/inte göra? 8. Vad kan du göra själv för att nå ditt delmål? 9. Hur ska du göra om det uppstår problem/svårigheter med att följa planeringen? Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

22 Personlig utvecklingsplan Långsiktigt mål: Mål jag vill uppnå under de närmaste tre månaderna: Numrera dina mål Hur är det nu? Numrera efter dina mål. Vem gör vad och när? Datum för utvärdering: Underskrift av resursgruppsmötets deltagare: Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

23 PROBLEMLÖSNING med 6-stegsmetoden 1. Vad är problemet? Omformulera problemet till ett mål. Låt alla säga sin åsikt och ställ frågor. 2. Lista alla tänkbara lösningar. Låt alla komma med förslag. I detta steg finns inga dåliga eller dumma lösningar. Skriv ner alla förslag utan att diskutera dem. 3. Gå snabbt igenom för och nackdelar med varje lösning. Skriv inget. Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

24 4. Välj den lösning som lättast är genomförbar (tid, pengar, kunskap och material). Kan vara en kombination av flera förslag. 5. Planera exakt hur lösningen skall genomföras. Vem gör vad? Vad gör vi om vi stöter på svårigheter? När skall vi vara klara? Datum för utvärdering? 6. Utvärdering. Hur långt har vi kommit? Vad har gått bra? Behöver vi göra några förändringar för att uppnå målet? Sluta inte förrän målet är uppnått! Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

25 TIDIGA VARNINGSTECKEN MED KRISPLAN 1. Beskriv vad som händer om du blir försämrad. Om du till exempel varit inlagd på sjukhus; vad hände tiden innan du hamnade på avdelning? 2. Beskriv vad som händer innan du blir så försämrad. Utgå från fråga ett. 3. Vad ska du göra om du upptäcker tidiga varningstecken? 4. Om andra upptäcker dina tidiga varningstecken, vad vill du att dom göra då? Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

26 KONTAKTUPPGIFTER Brukare/Patient Namn Telefonnummer Vård- och stödsamordnare Kommun Vård- och stödsamordnare Öppenvård Om jag inte får tag på någon av ovanstående kontakter ska jag: Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

27 Samarbetsmodell för vård och stödsamordning i LGS delregional överenskommelse Grunden är att brukare som tillhör målgruppen erbjuds två vård- och stödsamordnare och har möjlighet att samla personer ur det professionella och privata nätverket i en resursgrupp. Det är den enskilde brukarens individuella behov som styr arbetet och brukaren ges på detta sätt möjlighet att överblicka och påverka sin rehabiliteringsprocess. Olika arbetsmoment som stödjer re/habiliteringen finns kopplade till modellen genom metoden Integrerad Psykiatri. Modellen innebär att varje huvudman utser var sin vård- och stödsamordnare för brukaren. Vård- och stödsamordnare är en person som tillsammans med brukaren och dennes nätverk gör en probleminventering och målformulering och utifrån denna planerar stöd och behandling. För att underlätta kontakten mellan huvudmännen har brukaren två vård- och stödsamordnare, en från varje huvudman. Att vara två vård- och stödsamordnare grundar sig på erfarenheten att det ger en bättre kontinuitet för brukaren och minskad arbetsbelastning hos personalen. Över tid kan det variera vilken av vård- och stödsamordnarna som har det större ansvaret beroende på vilka insatser som är aktuella. Vård- och stödsamordnarna fungerar som spindeln i nätet och finns med brukaren var han/hon än befinner sig inom det professionella nätverket Vård- och stödsamordnarnas övergripande roll är att planera, åtgärda och utvärdera alla insatser oavsett huvudman. Vård- och stödsamordnaren har ansvaret att insatserna samordnas och genomförs. Inom psykiatrin är det en behandlare som är vård- och stödsamordnare och denne kan komma från samtliga professioner. Inom kommunen har biståndshandläggare och socialsekreterare en utredande roll. Efter utredningsfasen utses vård- och stödsamordnare, det kan vara en boendestödjare eller kommunsjuksköterska. Resursgruppens uppgift är att stärka befintligt nätverk, inte att ersätta det. I resursgruppen ingår alltid brukaren och brukarens vård- och stödsamordnare. Resursgruppen är brukarens och vård- och stödsamordnarnas verktyg för att samordna insatserna. Brukaren ska tillsammans med vård- och stödsamordnarna bjuda personer som är viktiga för brukaren till resursgruppen. Resursgruppens första möte bör hållas senast inom tre månader efter det att vård- och stödsamordnarna haft sin första kontakt med brukaren. Vid mötet lägger brukaren med stöd av sina vård- och stödsamordnare fram sina mål och ett förslag till gemensam arbetsplan. I resursgruppen fastställer brukaren sina mål och arbetsuppgifter fördelas. Man skall sträva efter att brukaren själv bestämmer sina personliga mål. Resursgruppen tar gemensamma beslut om hur man skall göra för att nå dem. Mötet beslutar delmål för de närmaste tre till sex månaderna. Det personliga målet kan exempelvis handla om att få ett jobb på den öppna arbetsmarknaden, kunna ta med barnen på simskola, träffa vänner oftare eller komma upp tidigare på morgnarna. Delmålen för att nå det personliga målet ska vara konkreta och Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

28 mätbara. På mötet tas beslut om hur man skall gå tillväga för att utvärdera brukarens framsteg. Resursgruppen avslutar sammankomsten med att bestämma datum för nästa sammankomst. Detta innebär att de viktiga personerna i brukarens liv är samlade och att man bestämmer gemensamma arbetsuppgifter och mål för att uppnå en så optimal livssituation som möjligt för den enskilde. De inblandade personerna vet sin egen roll och ansvar men också vad de andra inblandade personerna skall göra. Detta skrivs ner i den Gemensamma individuella planen 2 Personal inom slutenvården bör känna till resursgruppsmodellen och avtalet. Slutenvårdens uppgift är att bedriva akutpsykiatrisk vård. Viktigt är då att ha en god kontakt och god kännedom om öppenvården och kommunen då det gäller personer, organisation, resurser och ansvarsområden. För några brukare kan det vara aktuellt att bjuda in personal från slutenvården till resursgruppsmötena Primärvården och andra vårdgivare kan bli inbjudna att ingå i resursgruppen på brukarens förslag. Det är då viktigt att tillmötesgå detta önskemål för att samordna insatserna. Uppgiften som vård- och stödsamordnare ligger oftast på personal från specialistpsykiatrin och kommunen, men kan för vissa personer övergå till primärvården då den huvudsakliga psykiatriska kontakten finns där. Det sistnämnda gäller för personer med psykisk funktionsnedsättning med stabilt psykiatriskt tillstånd och som vårdas i primärvården På ett resursgruppsmöte bestämmer man mål och insatser för att nå målen och utser vem som gör vad, när och hur. På dessa möten skall vård- och stödsamordnarna ansvara för att man skriver ner vad man kommit överens om. En blankett är utformad att ha med som stöd vid resursgruppsmötet. Den gemensamma individuella planen skall undertecknas på mötet. Brukaren behåller originalet och de övriga resursgruppsmedlemmarna får var sin kopia. På efterföljande möte utvärderar man insatserna. Respektive huvudman bestämmer rutiner för hur man dokumenterar denna plan i sina journalsystem. Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med den enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Det är viktigt att redan tidigt i kontakten med brukaren informera om organisationernas samarbete och denna arbetsmodell. Båda parterna har som uppgift att informera och motivera brukaren till att se fördelarna med organisationernas samarbete i modellen. En blankett för samtycke till samarbete och informationsutbyte skall skrivas redan tidigt i processen. Ref. Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning inklusive Delregional överenskommelse i LGS-området om samarbete och samordning av insatser till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning I arbetsbladen benämnd som Personlig Utvecklingsplan Västkompetens LGS Temagrupp Psykiatri

Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen

Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen ARBETSVERKTYG Bedömningsfasen INFORMATION Din Case Manager/Vård och stödsamordnare är: Case Managern kommer att arbeta som samordnare enligt programmet Integrerad psykiatri. Arbetsmetoden som används är

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Lokal överenskommelse om samverkan kring personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom SU, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster Göteborg Stad, Örgryte-Härlanda V S S ö v e

Läs mer

Utbildning, handledning och implementering av vårdoch stödsamordning i Göteborgsområdet

Utbildning, handledning och implementering av vårdoch stödsamordning i Göteborgsområdet Handlingsplan 2013-2015 för Utbildning, handledning och implementering av vårdoch i Göteborgsområdet Antagen av Temagrupp Psykiatri 2013-01-31/revidering 2014-09-04 antagen av temagrupp 2014-10-16 Syfte

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7. 1. Kryssa för vad anmälan avser

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7. 1. Kryssa för vad anmälan avser ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 I föräldrabalken 11 kap 4 framgår följande: Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning,

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Gruppbostad och servicebostad

Gruppbostad och servicebostad omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppbostad och servicebostad Vem kan få gruppbostad eller servicebostad? Personer med funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppbostad eller servicebostad. För att få

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 Ja: 18-30 år Bor i Norrköping, Söderköping eller Valdemarsviks kommun. (Uppfyller kriterier för projektets målgrupp) Funderingar

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 Ansökan om förordnande av god man enligt föräldrabalken 11 kap 4 får göras av den ansökan avser, dennes maka/make/sambo

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

RUTIN KRING ÅTKOMST AV OMSORGSDAGBOKEN

RUTIN KRING ÅTKOMST AV OMSORGSDAGBOKEN RUTIN KRING ÅTKOMST AV OMSORGSDAGBOKEN Omsorgsdagboken är en tjänst för stadens äldre och deras närstående. Via stadens hemsida kan de följa hur omsorgen om den äldre bedrivs. I detta dokument beskrivs

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL

INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL SOCIALFÖRVALTNINGEN 2013-05-16 INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL VÄLKOMMEN TILL SOCIALFÖRVALTNINGEN I KIL Att arbeta inom socialförvaltningen medföra ständigt nya

Läs mer

Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013

Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013 Vård och stödsamordningsprojektet Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013 Bakgrund Vård- och stödsamordningsprojektet arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar. Sociala resursförvaltningen Malmö

Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar. Sociala resursförvaltningen Malmö Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar Sociala resursförvaltningen Malmö Ensamkommande barn Sociala resursförvaltningen Sevdjan Ömer Utslussansvarig Put Boende och Integration Sevdjan.omer@malmo.se

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Förslag till beslut ang. samarbetsmodellen inom ramen för Delregional överenskommelse bordlades till nästa möte 9 maj.

Förslag till beslut ang. samarbetsmodellen inom ramen för Delregional överenskommelse bordlades till nästa möte 9 maj. Temagrupp Psykiatri Minnesanteckningar 12 04 12 Närvarande Lena Säljö Birgitta Lundgren Pierre Frances Hagelbäck-Hansson Henrik Rangevi Sonny Wåhlstedt Monica Ericson-Sjöström Lars Magnus Hallsten AnnBrith

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

2. Nuvarande adress om annan än den där bidrag söks Postnummer och postort

2. Nuvarande adress om annan än den där bidrag söks Postnummer och postort Sänds till Fylls i av Stadsbyggnadskontoret STADSBYGGNADSKONTORET Ansökan om Fastighetsbeteckning bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsavdelningen Box 8314 104 20 Stockholm Tfn vxl 08-508 27 300

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Pusselbiten som saknades

Pusselbiten som saknades Pusselbiten som saknades Utvärdering av Resursgrupp med två vård- och stödsamordnare, - samverkan för personer med komplexa vårdbehov i Partille kommun www.grkom.se/valfard Solveig Olauson Fil. dr., leg.

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Ansökan till AMA En väg in

Ansökan till AMA En väg in Ansökan till AMA En väg in Ansökan ska fyllas i av den person som vill delta och de - minst två - myndigheter/verksamheter som ansöker tillsammans med honom/henne 1. Ansökan kommer att behandlas i en grupp

Läs mer

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL - personlig assistans För dig med funktionsnedsättning ger personlig assistans från en stor frihet. Tillsammans med dig utformar vi ett stöd som ökar dina möjligheter till ett självständigt och meningsfullt

Läs mer

Dokumentationsmall för SoL-utredningar

Dokumentationsmall för SoL-utredningar Dokumentationsmall för SoL-utredningar Ansökan Aktualisering: Hjälptext: Här ska det framgå hur ärendet har uppstått, vem som tagit initiativ, om det skett via en anmälan, ansökan eller på annat sätt.

Läs mer

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig) ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 (ansökan från anhörig) Syftet med blanketten är att utreda om förutsättningarna för godmanskap eller förvaltarskap är uppfyllda

Läs mer

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg * Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg *Utbildning Kognitiva funktionsnedsättningar och Tydliggörande pedagogik *Skattning av självständighet *Genomförandeplan *Brukarenkäter

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer