Arbetsblad för Kartläggning

Transkript

1 Arbetsblad för Kartläggning Sid 2 Checklista 3 samtycke 4-5 Kontaktuppgifter viktiga personer 6 Skattning av förändring ORS 7 En vanlig dag 8 Nätverkskarta- Sociogram 9-10 Förslag till intervjufrågor Hur fungerar vardagen QLS Livstil och hälsa 16 Intervju av anhöriga 18 Åtgärder vid Tidiga varningstecken 19 Frågor om tidiga varningstecken 20 Övriga viktig kunskap för brukaren Arbetsblad för Planeringsfas 1

2 Namn: Samordnare/CM & CHECKLISTA- Kartläggning och planering inför Personlig arbetsplan/sip Vad skall göras? Vad är gjort? När? Fram till första resursgruppsmötet. KARTLÄGGNING Kontaktuppgifter Första mötet: Nätverkskarta Närvarande Datum: Närvarande: Fyll i datum: Kommentar Intervju En vanlig dag Hur fungerar vardagen Anhörig/närstående intervju Livsstilsfrågor QLS-100 Tidiga varningstecken Annat: Annat: PLANERINGSFAS Sammanställning av kartläggning Analys, prioritering, Diskutera mål Lära ut Problemlösning Åtgärder vid varningstecken Formulera personlig plan med delmål Bjuda in personer till din resursgrupp Göra agenda för Resursgruppsmötet Första resursgruppsmötet: D Arbetsplan/SIP beslutas. Datum: Närvarande: 2

3 SAMTYCKE till samarbete och informationsutbyte Undertecknad har tagit emot information och samtycker till samarbete mellan berörda myndigheter. Mina samordnare får företräda mig och ta emot information, då jag själv inte har möjlighet. Berörda organisationer/myndigheter: Vård- och stödsamordnare.. Från Vård- och stödsamordnare.. Från Samtycket gäller två år framåt men kan återkallas innan dess. Datum: Namnteckning: Namnförtydligande: Samtycket återkallas: Datum: Namnteckning: Namnförtydligande: 3

4 KONTAKTUPPGIFTER sid1 Namn: Adress: Telefon: Vård och stödsamordnare psykiatri: Telefon: Vård och stödsamordnare i kommun Telefon: Patientansvarig läkare: Telefon: Biståndshandläggare: Telefon: Närstående (Namn och telefon) Namn: Namn: Namn: Namn: Barn: Andra viktiga personer: 4

5 KONTAKTUPPGIFTER sid 2 Namn: Vårdcentral: Läkare/Sjuksköterska/Kontaktperson: Telefon: Andra kontakter(namn och telefon) Arbetsgivare/Arbetsrehab: Annan sysselsättning God man/förvaltare: Försäkringskassa: Vårdkontakter(namn och telefon): Psykiatrisk öppenvård: Sjukhusvård: Kontaktperson Kommunen(namn och telefon): Boendestödjare: Socialsekreterare Andra: Andra viktiga personer (Namn och telefonnummer): 5

6 Skattning av förändring Outcome rating scale (ORS) Namn:.. Ålder.. Man/Kvinna skattning nr: Datum Hjälp oss att förstå hur du känt dig senaste tiden, inklusive idag, genom att markera på skalorna hur du upplever att det har fungerat för dig inom följande områden i ditt liv. Markering till vänster anger lägsta nivån av tillfredställelse och markering till höger högsta nivå av tillfredställese Allmänt: (Livet i allmänhet) - I I + Individuellt: (Personligt välbefinnande) - I I + Nära relationer: (Familj och andra nära relationer) - I I + Socialt: (Vänner, arbete, skola eller liknande) - I I + Copyright 2000, Scott D Miller & Barry L Duncan, Institute for the Study of Therapeutic Change 6

7 Aktivitet: Vad brukar du göra en vanlig dag? Beskriv från då du stiger upp tills du lägger dig. EN VANLIG DAG Är det något du gör idag som du skulle vilja göra längre tid eller oftare? Finns det något du inte gör idag som du skulle vilja göra? Vad hindrar dig att göra det du vill? Platser: Var brukar du vara på dagarna? Finns det någon plats där du är på, som du skulle vilja besöka längre eller oftare? Finns det någon plats du inte är på idag som du skulle vilja besöka? Vad hindrar dig att besöka platser där du vill vara? Personer: Vem brukar du vara tillsammans med på dagarna? Finns det någon du skulle vilja träffa oftare? Finns det någon du vill träffa mindre ofta Vad hindrar dig att träffa dem du vill? Använd baksida, om det behövs 7

8 NÄTVERKSKARTA INSTRUKTION 1. Fyll i namnen på dem du känner, placera dem du träffar oftast närmast dig själv. 2. När du fyllt i alla personer du känner kan man diskutera frågorna nedan: Familj Yrkesfolk JAG JAG Vänner Andra Vilka personer är viktiga för dig? markera med V Vem är ett gott stöd? markera med S Vilka är trevliga att umgås med? markera med T Vilka vill du träffa oftare? markera med O Vilka är till besvär för dig? markera med B Vilka vill du träffa mer sällan? markera med ett X Arbetsbladet utgår från manualen Case managment och resursgruppsarbete 8

9 Arbetsblad: Intervju med brukare Namn Datum Intervjuare Förslag till frågor: Blir det för många frågor så kan ni välja de viktigaste och kanske komplettera med övriga längre fram 1, Beskriv dina besvär eller problem. När började svårigheterna? Hur kom dessa svårigheter? 2. Hur påverkar dina besvär ditt dagliga liv? 3. Hur klarar du av besvären eller problemen? 4. Varierar besvären från dag till dag? Vad styr variationen? 5. Hur påverkas ditt dagliga liv av dina känslor? 6. Vad får dig att må bättre? Vad gör dig glad? 7. Säg några positiva saker om dig själv! Vad har du för intressen? 8. Hur tror du att andra ser på hur du har det? 9. Kan du tala med vänner och släkt om dina besvär eller problem? 10. Tar du hjälp av andra, t ex släkt eller vänner? 11. Tycker du att du har tillräcklig kunskap om dina besvär och din behandling? 12. Har dina besvär fått en diagnos? Anser du att det är rätt diagnos? 13. Har du ångest eller känner dig nedstämd? 14. Har du hört röster eller besvärats av skrämmande tankar? 15. Har du kvarstående symtom/problem även när man mår ganska bra? Har du några knep för att hantera dessa kvarstående problem? 16. Hur märker du att du börjar må sämre? Vilka är dina varningstecken? 17. Vad gör du om du märker av varningstecken? 18. Vilka situationer eller händelser får dig att må sämre? 19. Sover du bra och tillräckligt varje natt? Vaknar du utvilad? 20. Vad anser du om den behandlingen du fått? Vad har varit bra? Vad har inte varit bra? Det viktigaste sammanfattas i sammanfattning av kartläggningen 9

10 Arbetsblad: Intervju med brukare sid Vad heter din medicin? Hur mycket medicin tar du/dosering? 22. Vilka fördelar får du med medicin? Vilka nackdelar? 23. Hur tror du att din sjukdom (din situation) kommer att utvecklas? 24. Hur tror du att du har det om fem år? 25. Finns det andra som du önskar stöd eller hjälp av? 26. Upplever du svårigheter i kontakt med psykiatriska sjukvården? 27. Upplever du svårigheter i kontakt med kommunens stödpersoner? 28. Hur fungerar din kontakt med myndigheter och andra i samhället? 29. Vilken insats vill du helst av allt att jag/vi gör för dig? Vad förväntar du dig av mig/oss? Här är några förslag till kompletterande frågor: Hamnar du ofta i konflikter? Vad brukar de handla om i så fall? Har du någon som du kan diskutera dina problem med? Hur ofta gör du det? Får du vara ifred när du vill det? Otrygga platser? Har du något förhållande för tillfället? (anpassa frågan efter situation och person). Bekymrar du dig för någon i familjen? Barnen? Är någon i familjen till besvär för dig? Någon annan som besvärar dig? Vill du att ditt förhållande till vänner och bekanta ska förändras på något sätt? Vad ser du för svårigheter med att uppnå det? Blir det för mycket frågor så kan ni välja de viktigaste och kanske komplettera med övriga längre fram Det ni tycker är viktigast sammanfattas i arbetsbladet: sammanfattning av kartläggningen 10

11 Hur fungerar vardagen för dig? Om man mått dåligt är det lätt att bli ensam och sysslolös. Aktiviteten sjunker och det kan bli svårt att sköta bostaden och sig själv. Det är också vanligt att man inte märker att livet har fått ett sämre innehåll. Då är det bra att diskutera sitt dagliga liv med någon man känner eller någon som kan ge lämpligt stöd. Frågorna nedan underlättar ett sådant samtal. Om du svarar på dem får du en bättre uppfattning om hur det fungerar för dig. Kanske kan någon annan göra sin bedömning. Man kan efteråt fundera på om man vill förändra något.... Tänk på hur du haft det under den senaste månaden. Hur brukar det vara? Om du t.ex. tycker att det fungerar utmärkt och du instämmer, kryssar du en 5:a. Tycker du att det aldrig är så, kryssar du en 1:a. Mat Jag handlar och lagar mat själv Aldrig Alltid Lämna bostaden Jag lämnar bostaden varje dag, utan att känna mig rädd eller osäker Aldrig Alltid Kommentarer: Sköta bostaden Jag städar bostaden(t.ex. dammsuger och plockar i ordning) så ofta som behövs Aldrig Alltid Ekonomi Jag sköter ekonomi bra, gör rimliga inköp, betalar räkningar och lånar sällan pengar Aldrig Alltid Kommentarer: Namn:... 11

12 Tänk på hur du haft det under den senaste månaden. Hur brukar det vara? Om du tycker att det fungerar utmärkt och du helt instämmer, kryssar du en 5:a.Tycker du att det aldrig är så, kryssar du en 1:a. Transport Jag kan resa med allmänna kommunikationer när det behövs Aldrig Alltid Hygien Jag sköter min hygien varje dag. (t.ex. borstar tänder & duschar) Aldrig Alltid Kommentarer: Fritid Jag gör något av glädje av varje dag Aldrig Alltid Hälsa Jag sköter kontakter med sjukvården och tar ev. mediciner enligt ordination Aldrig Alltid Kommentarer: Sysselsättning Jag deltar i någon sysselsättning/arbetar minst två gånger per vecka Aldrig Alltid Samtal Jag har ett trevligt eller viktigt samtal med någon varje dag Aldrig Alltid Kommentarer: Jag trivs med hur jag har det Aldrig Alltid Kommentarer: Namn:... 12

13 Arbetsbladet utgår från manualen QLS-100 Case managment och resursgruppsarbete INSTRUKTION Ringa in det du inte är nöjd med i ditt liv just NU. BOSTAD Bostadens storlek Ljus Värme Varmvatten Dricksvatten Kök Toalett Bad/dusch Bostadens utseende Lugn och ro Avskildhet HUSHÅLL & HYGIEN Inköp Kost och matvanor Hygien Kläder Tvätt Städning Sopor KROPPSLIG HÄLSA Kroppssjukvård Tandvård Kroppslig hälsa FRITID Samvaro med människor Teater Hobbys Bio Radio TV Musik Dans Konst Läsa tidningar Läsa böcker Gå på kurser Idrott Motion Naturupplevelser Resor Semester Trosfrågor OFFENTLIG SERVICE Offentliga färdmedel Post Telefon Banker Affärer KUNSKAP & UTBILDNING Förstå svenska Tillgång till tidningar Tillgång till böcker Grundskola Högre utbildning Yrkesutbildning KONTAKTER Kontakt med mamma Kontakt med pappa Kontakt med sambo/make Kontakt med barn Kontakt med övrig släkt Kontakt med vänner av samma kön Kontakt med vänner av motsatt kön Sexuell kontakt Kontakt med arbetskamrater Kontakt med personal Fortsätt nästa sida 13

14 QLS-100 del 2 INSTRUKTION Arbetsbladet utgår från manualen Case management och resursgruppsarbete Ringa in det du inte är nöjd med i ditt liv just NU. PSYKISK HÄLSA Sömn Psykoterapi Psykiatrisk vård Medicinbehandling Eftervård ARBETE/SYSSELSÄTTNING Typ av arbete Arbetsuppgifter Arbetets innehåll Arbetets meningsfullhet Krav som ställs Miljön EKONOMI Bidrag Sjukbidrag/Pension Inkomst av arbete Utgifter INRE UPPLEVELSER Inre harmoni Glädje över livet Kunna uppnå livsmål Känna sig behövd Känsla av identitet Självtillit Frihet Uppleva kärlek Bli förstådd av andra Kunna njuta Ensamhet BEROENDE Behöva bo med andra Behöva reshjälp Behöva hjälp med att sköta pengar Behöva hjälp av släkt Behöva hjälp av andra HUR TYCKER DU ATT DITT LIV ÄR JUST NU? Sätt ett kryss på linjen där du befinner dig just nu Bästa tänkbara livssituation + - YTTERLIGARE NÅGOT SOM ÄR PROBLEMATISKT?..... Sämsta tänkbara livssituation Rangordna de fem viktigaste punkterna som du ringat in. Diskutera 14

15 Livsstil och hälsa Motion? Vilka fysiska aktiviteter utövar du regelbundet? Hur ofta?. Hur länge? Låg aktivitet,(exv; Promenad, bowling, dammsuga). Måttlig aktivitet,(exv;jogging, gång, cykling, dans, simning, gräsklippning).. Hög aktivitet, exv; Ansträngande löpning, gympa, terrängcykling, skura golv Vikt Längd... Matvanor en vanlig dag? När (hur ofta) på dygnet äter du dina måltider..... Vad äter du en vanlig dag Hur ofta äter du: godis, chips?.. glass, kaffebröd?... läsk?..... frukt?... fisk?... Hälsa? Tobak Ange snus eller cigaretter(mängd/dag). Alkoholkonsumtion/vecka(Audit?).. Övriga droger? Upplevda sömnproblem(för mycket eller för lite) Upplevd stress/oro Känner du dig ofta stressad och/eller orolig? Har du gjort någon fysiskt hälsoundersökning(när)?... När var du hos tandläkare senast?... När skall du till tandläkare nästa gång?... När kontrollerades ditt blodtryck senast:.. När kontrollerade du (blodsocker, kolesterol, triglycerider) med blodprov?... Har dina släktingar hjärt/kärlsjukdomar eller diabetes?.. Hur vill du förändra dina levnadsvanor?.. 15

16 Arbetsblad: Intervju med närstående: Förslag på frågor: Vilka svårigheter/problem har din närstående (brukaren)? samt följdfrågor som t ex; - Vet du hur du som närstående ska förhålla dig till dessa? - Kan du tala med din närstående (brukaren) om dessa svårigheter? - Har du själv någon du kan tala med och få stöd? - Vilket stöd behöver du av oss? Vilken diagnos har din närstående (brukaren)? samt följdfrågor som t ex; - vet du hur du skall förhålla dig för att hjälpa honom/henne att klara symtom/biverkningar/svårigheter bättre? - Vad vet du om denna diagnos? Behöver du information? - Kan du tala med din närstående (brukaren) om diagnosen? Vilken kunskap tror du att din närstående (brukaren) har om sina svårigheter? - Tror du som närstående att han/hon har tillräckliga kunskaper? Känner du till hans/hennes tidiga varningstecken? - Känner han/hon själv till dessa? - Har du varit med och tagit fram de tidiga varningstecknen? Vet du vad som orsakar försämringar eller att han/hon mår sämre? - Vet du vad som är stressande för honom/henne? Vilka situationer, platser eller personer? - Vad brukar du göra när detta händer? Vet du vad du ska göra eller säga? Ber du att få hjälpa till? Hur kommunicerar/talar du med honom/henne? Följande saker är vanliga hos närstående till personer med psykisk belastning; - Känner du dig någonsin kritisk eller fientlig mot honom/henne? - Finns kontroll eller överbeskydd hos dig? Låter du honom/henne bestämma själv? - Klarar du av att säga ifrån och vara tydlig? - Förekommer motstridiga(dubbla) budskap från din sida? Känner du som närstående någon skuld? Händer det att du skäms över situationen/personen? Vet du hur han/hon mår just nu? - Kan du fråga? - Berättar han/hon för dig av sig själv? Eller om du frågar? 16

17 Intervju med närstående(fortsättning): förslag på frågor Vad har han/hon för mål, kortsiktigt och långsiktigt just nu? - Vet du vad de innebär? Är de möjliga att nå? - Kan du hjälpa honom/henne med dessa mål, om du känner till dem? Hur löser han/hon sina svårigheter/problem? - Hur löser du och han/hon problem tillsammans? - Kan ni prata om hur man kan lösa problemen? Vet du hur din närståendes (brukarens) medicin verkar? - Behöver du mer information? - Känner du till fördelar/nackdelar med medicinen? Lyssnar du och din närstående (brukaren) på varandra? - Uttrycker ni känslor, både negativa (ilska/irritation) och positiva (glädje)? - Ber ni varandra om saker på ett positivt sätt? - Gör ni kompromisser? Hur tror du att hans/hennes sjukdom eller situation kommer att utvecklas? - Hur har han/hon det om ett år? Om fem år? - Vad tror du att han/hon själv tror? Kan du vara arg/irriterad på honom/henne? - Vågar du visa det? - Hur tror du han/hon reagerar om du visar ilska eller irritation? Hur stor belastning har du känt i hemmet (i din livssituation) under de senaste två veckorna på grund av din anhöriges psykiska problem? 0 -- Ingen 1 -- Lätt 2 -- Måttlig 3 -- Svår - Behöver du hjälp att minska denna börda? - Hur gör du idag för att minska bördan som närstående? Hur ofta träffas du och han/hon? (dagligen eller mer sällan) - Träffas ni lagom mycket? Vill du träffas oftare? Mer sällan? Vad önskar du för stöd av vården? Vad behöver du själv? Har du gått någon närståendeutbildning eller studiecirkel? Arbetsbladet utgår från manualen Case management och resursgruppsarbete 17

18 Tidiga varningstecken som kan betyda att jag riskerar en försämring. (Åtgärder jag själv och andra kan göra vid tecken på försämring) Namn: Tankar som tecken på försämring Känslor som kan vara tecken på försämring... Handlingar som kan vara tecken på försämring..... Om något varningstecken uppkommer, skall jag göra dessa åtgärder: Om andra personer tror att jag har tidiga tecken vill jag att de omedelbart gör följande: Mina Vård och stödsamordnare heter: Tele: Tele: Min läkare heter: Tele: Andra personer som bör kontaktas: Tele: Tele: 18

19 Hur märker man av Tidiga varningstecken Har du förlorat intresset för att göra saker? Har du svårt att koncentrera dig eller känner dig störd i dina tankar? Har du haft mindre kontakt med din familj eller dina vänner? Har religion blivit mer betydelsefull för dig än tidigare? Har du svårt att fatta små vardagliga beslut? Har du haft svårt att sova? Har du ändrat på dina vanor på något sätt? Har du känt dig spänd och nervös? Har du ändrat dina matvanor, eller äter mindre än vanligt? Har du svårt att hålla sams med din familj, eller andra personer? Har du fått svårare att vistas med andra i grupp? Har du tankar på att skada dig själv? Dricker du mer alkohol eller röker mer? Tycker du att din omgivning är konstig och overklig? Sover du mer än vanligt? Tappar du snabbt intresset för saker som du tidigare tyckte var kul? Kan du läsa, se på TV, lyssna på musik med samma koncentration som tidigare? Händer det att dina anhöriga och vänner påpekar att du förändrats på något vis? Hur? Finns det annat du noterat innan du känner dig försämrad? 19

20 Kanske finns det annat som kan vara viktigt att ha med i kartläggningen: Information och erfarenheter som inte framkommit i arbetsbladen. Skriv kort vad du/ni anser är viktigt T.ex från/kring; Genomförda utredningar Bedömningar Biståndsbeslut Andras förslag/iaktagelser Vårderfarenheter Somatisk vård Arbetsförmåga Funktionsbedömning Ekonomi

21 Arbetsblad för Planeringsfas Sid 22 - Sammanställning av Kartläggning Sid 23 - Bearbeta sammanställningen Sid 24 - Förberedelse för resursgrupps möte och SIP Sid 25 - Samordnad individuell plan Sid 26 - Inbjudan till resursgruppsmöte Sid 27 - Arbetsblad för Problemlösning Sid 28 - Åtgärder vid tidiga varningstecken Sid 29 - Checklista för Kartläggning och Planering 21

22 Sammanställning av kartläggningen Tankar om förändring: Problem, behov och mål Här skriver ni efter varje arbetsblad/moment i kartläggning, de viktigaste punkterna du vill förändra eller förbättra. Glöm inte att ta med annat som är av vikt. Vänta med att prioritera tills kartläggningen är klar Från Intervju; Från Nätverkskartan En vanlig dag/ Hur fungerar vardagen Livstil & hälsa Från närstående: QLS 100: Annat från era erfarenheter och andra utredningar: Namn: 22

23 Om sammanfattning av kartläggning och målformulering Sammanfatta varje moment/arbetsblad skriftligt, kortfattat i sammanställningen Ta med annan kunskap (från andra utredningar, bedömningar, tidigare insatser, erfarenheter från personal eller närstående) och fråga brukaren om det skall med i sammanställningen Gå igenom listan ordentligt, förtydliga, komplettera och diskutera vad som är viktigast. Börja diskutera hur brukaren skulle vilja förändra dessa områden Vad vill du uppnå? Vad vill du undvika? Diskutera och prioritera vad som är viktigast, enklast och vad som kanske kan avvakta Stötta brukaren att formulera inriktnings(långsiktiga)mål; Hur vill du att ditt liv skall se ut i framtiden? Skriv. Diskutera och skissa på tänkbara delmål Vad kan vara möjligt att förändra(uppnå) inom 3 månader. Skriv Försök att få dem konkreta, förståeliga och mätbara Skissa på en personlig plan( blyertsplan ) att bestämma på kommande resursgruppsmöte. Fundera över fler personer som kan stötta dig och bidra till så att målen kan nås. Bjud in dem till resursgruppsmöten?... För att tydliggöra hur ni kan arbeta vidare, underlättar det att sortera in problem, behov och mål under olika rubriker. Det kan då bli lättare att formulera delmål och komma på åtgärder. T.ex. dessa områden: Arbete/utbildning/sysselsättning Fritid/nöje/glädje Relationer/social samvaro Personlig utveckling Fysisk och psykisk hälsa 23

24 Planering inför Resursgruppsmöte & Samordnad Individuell plan Datum: Namn: Personnummer: Vård och stödsamordnare: Vård och stödsamordnare: Kallade till resursgruppsmöte: Närvarade på mötet? Agenda: Utvärdering av åtgärder och delmål: (Hur märker vi att det går åt rätt håll) 24

25 Samordnande individuell arbetsplan Namn: Datum Långsiktigt personligt mål: Mål jag vill uppnå under de närmaste tre månaderna: Numrera dina mål Hur är det nu? Numrera efter dina mål. Vem gör vad och när? Planen diskuterad och gemensamt beslutad på resursgruppsmöte den... Uppföljning på nästa resursgruppsmöte datum:... Vem ansvarar för att uppföljning görs? INBJUDAN TILL RESURSGRUPP INBJUDAN TILL RESURSGRUPP Från vilken verksamhet? Telefon Jag godkänner innehållet i planen(den enskildes namnteckning):... 25

26 Hej, Jag håller tillsammans med Vård- och stödsamordnare på med ett behandlings- och rehabiliteringsarbete som kan hjälpa mig att må bättre. En betydelsefull del i arbetet handlar om att identifiera viktiga personer för mig och du är en av dem. Jag undrar därför om du skulle vilja vara ett stöd för mig och delta i resursgruppsmöten tillsammans med mig och andra resurspersoner? För att på bästa sätt kunna stötta/hjälpa mig att må bättre. Du kommer att få information delta i planering. Kanske kan det också underlätta för dig? Jag skulle vara tacksam om du hörde av dig till mig eller någon av mina kontakter, så du kan få mer information och vi kan komma överens om ett möte där för att diskutera hur vi skulle kunna samarbeta. Jag ser fram emot att höra från dig inom kort. Vänliga hälsningar Namn: Telefon: Vård- och stödsamordnare Arbetsplats: Telefonnummer: Vård- och stödsamordnare Arbetsplats: Telefonnummer: 26

27 Arbetsblad för Problemlösning Steg 1: VAD ÄR MÅLET? Stanna upp och tänk en stund. Hur går problemlösning till? Försök sedan beskriva målet eller problemet så klart som möjligt Steg 2: SKRIV NED ALLA MÖJLIGA LÖSNINGAR Skriv ned alla idéer. Fundera inte nu på för och nackdelar Steg 3: FÖR OCH NACKDELAR MED ALLA FÖRSLAG Gå snabbt igenom listan (muntligt). Ta upp positivt och negativt med varje förslag Steg 4: VÄLJ DEN BÄSTA LÖSNINGEN Välj den lösning som enklast når målet eller löser problemet, helt eller delvis. Lösningen bör kunna genomföras inom 1-2 veckor.. Steg 5: PLANERA FÖR HUR LÖSNINGEN SKA GENOMFÖRAS Hur och när skall du börja? Vilka resurser behövs? Vilka svårigheter måste klaras av? Behöver du öva? Steg 6: Efter genomförandet: GÅ IGENOM RESULTATET! Vad gick bra?.. Vad kan göras annorlunda?... Ge dig själv ett erkännande för ansträngningar och försök. Gå igenom vad som behöver förändras och vilka steg som skall ägnas mer tid för att lösningen skall fungera ännu bättre nästa gång 27

28 Tidiga varningstecken som kan betyda att jag riskerar en försämring. (Åtgärder jag själv och andra kan göra vid tecken på försämring) Namn: Tankar som tecken på försämring Känslor som kan vara tecken på försämring... Handlingar som kan vara tecken på försämring..... Om något varningstecken uppkommer, skall jag göra dessa åtgärder: Om andra personer tror att jag har tidiga tecken vill jag att de omedelbart gör följande: Mina Vård och stödsamordnare heter: Tele: Tele: Min läkare heter: Tele: Andra personer som bör kontaktas: Tele: Tele: 28

29 Namn: Samordnare/CM & CHECKLISTA- Kartläggning och planering inför Personlig arbetsplan/sip Vad skall göras? Vad är gjort? När? Fram till första resursgruppsmötet. KARTLÄGGNING Kontaktuppgifter Första mötet: Nätverkskarta Närvarande Datum: Närvarande: Fyll i datum: Kommentar Intervju En vanlig dag Hur fungerar vardagen Anhörig/närstående intervju Livsstilsfrågor QLS-100 Tidiga varningstecken Annat: Annat: PLANERINGSFAS Sammanställning av kartläggning Analys, prioritering, Diskutera mål Lära ut Problemlösning Åtgärder vid varningstecken Formulera personlig plan med delmål Bjuda in personer till din resursgrupp Göra agenda för Resursgruppsmötet Första resursgruppsmötet: D Arbetsplan/SIP beslutas. Datum: Närvarande: 29