Lokal överenskommelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal överenskommelse"

Transkript

1 Lokal överenskommelse om samverkan kring personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom SU, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster Göteborg Stad, Örgryte-Härlanda V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 1

2 Förord Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster (PVÖ) och Göteborg Stad, SDF Örgryte-Härlanda har antagit denna Lokala överenskommelse om samverkan kring personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom. Överenskommelsen grundas på den rätt till en samordnad individuell plan (HSL 3f SoL 2 kap 7 ) en brukare har och bygger på en överenskommelse som gjorts mellan samtliga kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen samt på en delregional överenskommelse som antagits inom LGS-området (se Förutom den rent rättsliga grunden ovan är denna överenskommelse en utvecklad version av den lokala överenskommelse som PVÖ och Örgryte-Härlanda tog fram förra året. Den härstammade i sin tur från en äldre variant av överenskommelse som ursprungligen togs fram av Psykiatriska mottagningen i Partille och Partille kommun (2007). Ytterst handlar syftet med lag, överenskommelser och vård- och stödsamordning (VSS) om att återföra makt och kontroll över det egna livet till den enskilde. Lag gäller. Samverkan och arbetssätt är inte i sig själva lösningen på detta men det hjälper oss att hålla riktningen och fokus på den enskildes delaktighet och mål, nu och över tid. Vård- och stödsamordning är en väl strukturerade arbetsmodell. Den ger oss verktyg att tillsammans följa upp det vi gör så att vi vet varför saker fungerar eller inte för den enskilde och hur vi ska fortsätta arbetet mot självständighet och ökad livskvalitet. Arbetssättet kräver att ledningen ger personalen förutsättningar att arbeta för detta. Av personalen krävs att de kan arbeta flexibelt och lyhört samtidigt som de ger den enskilde stöd utifrån dennes förändringar i behov och mål. Vad är nytt i årets överenskommelse? Vi har flyttat runt paragraferna så att de bättre speglar förloppet från anmälan av ett behov och fram till en behandlingsgrupp. En tidigare ganska krånglig paragraf om hur samarbete runt en brukare kan initieras har förkortats och förenklats rejält. Vidare är Chefs- och Utvecklings-gruppernas ansvarsområden ändrade och bättre definierade. Några av bilagor är omarbetade. V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 2

3 Kan ett byråkratiskt dokument vara ett levande dokument? Ja, detta är ett levande dokument och med det menar vi att det vägleder oss i det dagliga samverkansarbetet och förändras och anpassas efter den verklighet vi lever i, år för år. Vi kan sätta upp nya mål och bli bättre på det vi gör. Dokumentet ska också spegla vår egen utvecklingsprocess i samverkansarbetet. Vård- och stödsamordningen utvecklas på ett ganska dynamiskt sätt runt omkring oss i Sverige. Det gör den hos oss också; vi får hela tiden till oss nya erfarenheter från andra verksamheter, nya arbetsblad tas fram och nya rutiner skrivs. Genom att uppdatera överenskommelsen ser vi till att den är ett aktuellt dokument. Den är också ett dokument alla kan påverka i takt med att vi får nya erfarenheter eller nya och bättre idéer som på något sätt kan förbättra tillvaron för våra brukare. Överenskommelsen är tänkt att ständigt vara aktuell och giltig. Den skrivs därför för ett år i taget och kommer att skrivas om till sommaren Vi hoppas att detta dokument ska läsas av alla som arbetar inom verksamheten. Delar av dokumentet kan användas direkt som det är när man introducerar en arbetskamrat i arbetssättet Maria Austrin Metodutvecklare Göteborg Stad SDF Örgryte- Härlanda Jonas Båth Sektionsledare Psykosvård Öster V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 3

4 Innehållsförteckning Lokal överenskommelse... 5 Syfte... 5 Målgrupp Förbindelse mellan parterna Struktur för samverkan på lokal nivå Kompetensutveckling, implementering och uppföljning Kontakter med brukarrörelserna/brukarorganisationerna Ekonomisk ersättning Sekretess och samtycke Arbetsgång Uppföljning... 7 Giltighetstid... 8 Bilaga 1: Struktur för samverkan på lokal nivå... 9 Bilaga 2: Samarbetsmodell för vård- och stödsamordning i LGS delregional ök Bilaga 3: Sekretess Bilaga 4: Ansvarsfördelning Bilaga 5: Begrepp och benämningar Bilaga 6: Om Örgryte-Härlanda och PVÖ V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 4

5 Lokal överenskommelse SU, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster Göteborg Stad, Örgryte-Härlanda Syfte Syftet med överenskommelsen är att genom samverkan sätta brukaren i fokus uppfylla lagstiftningen om samordnad individuell plan (SIP enligt HSL och SoL 1/1-10) genom samverkan skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/habilitering genom samverkan skapa samordningsvinster för huvudmännen genom samverkan skapa förutsägbarhet för brukare och personal Målgrupp Målgruppen omfattar vuxna personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom och med behov av omfattande insatser från två eller flera huvudmän, (inom PVÖ och med insatser från Funktionshinder, Boende -personligt stöd i Örgryte -Härlanda). Parter SU, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster är Sahlgrenska Universitetssjukhusets mottagning för patienter med psykosproblematik belägen vid Lilla Munkebäcksgatan 4 i Göteborg. Psykosvård Öster kallas oftast för PVÖ så det gör vi ibland i den här texten också. Göteborg stad SDF Örgryte Härlanda förkortas i den här texten helt enkelt Örgryte-Härlanda. Det finns en motsvarande och snarlik överenskommelse till denna tecknad mellan Partille Kommun och Psykosvård Öster. Där, som här, förkortas parterna som Partille och PVÖ. 1. Förbindelse mellan parterna 1.1 Psykosvård Öster förbinder sig att utse en vård- och stödsamordnare till brukare som omfattas av överenskommelsen den personal som brukaren bjuder in (t ex behandlande läkare, vårdpersonal) deltar i resursgruppen. 1.2 Örgryte- Härlanda förbinder sig att utse en vård- och stödsamordnare till brukare som omfattas av överenskommelsen den personal brukaren bjuder in (exempelvis aktuell socialsekreterare eller stödassistent/- pedagog) deltar i resursgruppen V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 5

6 1.3 Parterna förbinder sig att vara behjälpliga då brukaren bjuder in extern person eller anhörig verka för att arbeta fram och följa gemensamma rutiner kring vård och stödsamordning medarbetare som arbetar tillsammans ska ges möjlighet att träffas regelbundet för att följa upp och utvärdera samarbetsmodellen fortsätta delta i samverkansgrupper på olika nivåer informera och uppdatera varandra om respektive organisation och resurser utbilda personal i funktionen vård- och stödsamordnare 2. Struktur för samverkan på lokal nivå För att främja samverkan och utveckla arbetet med vård- och stödsamordning ska det finnas grupper på olika nivåer. 2.1 Lokal grupp för chefssamverkan mellan Partille, Örgryte-Härlanda och PVÖ Gruppen fattar beslut om gemensamma åtaganden och anger mål för hur samverkan kring målgruppen ska utvecklas. I chefsgruppen medverkar enhetschefer från PVÖ och Örgryte- Härlanda med mandat att fatta beslut i samverkansfrågor. Chefsgruppen informerar, ger och får stöd samt tar upp frågor lyfta från verksamheterna. Se bilaga 1, sid Utvecklingsgrupper Gruppen arbetar på uppdrag från chefsgruppen. Övergripande syfte är att gemensamt förbättra och utveckla vård- och stödsamordning för målgruppen. I gruppen sitter medarbetare från Partille, PVÖ och Örgryte-Härlanda som har gått vård- och stödsamordningsutbildning. Gruppen ska ha en processtödjare som leder gruppen i tydliga uppdrag. Utöver utvecklingsgruppen ovan finns också en mindre grupp som endast behandlar frågor aktuella för Partille och PVÖ. Gruppen håller själva i sina möten. Denna grupp är skapad med anledning av att Partille och PVÖ arbetat med VSS under en betydligt längre tid än vad Örgryte-Härlanda har gjort och det finns ett behov av att ta upp andra frågor. Det finns personalmässigt en överlappning mellan dessa båda grupper. 3. Kompetensutveckling, implementering och uppföljning Ledningen för Örgryte-Härlanda och PVÖ ansvarar för implementering, utveckling, metodstöd i lokala samverkansarrangemang och uppföljning. Detta sker i enlighet med LGS och Temagrupp Psykiatris riktlinjer. 4. Kontakter med brukarrörelserna/brukarorganisationerna Möte med brukarorganisationerna ska ske minst en gång varje år. På mötet ska representanter från båda huvudmännen närvara. Initiativ till möte ligger på chefsgrupp/lokalt chefsnätverk. En plan för detta ska tas fram under året. Kontakt med brukarorganisationer ska också etableras under V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 6

7 5. Ekonomisk ersättning Ingen av parterna skall debitera någon av parterna. 6. Sekretess och samtycke För att ingå i överenskommelsens målgrupp måste brukaren efterge sekretessen för de uppgifter som behövs för antingen resursgruppsarbetet eller rehabiliteringsarbetet. [Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)] Brukaren måste även medge att dessa uppgifter kan avhandlas mellan exempelvis den behandlande läkaren, handläggande socialsekreterare, samordnarna eller annan deltagare i resursgruppen utan att brukaren är närvarande. Skriftligt samtycke inhämtas om det är möjligt, annars notering i journal och i social dokumentation. Samtycket följs upp vid varje resursgrupp. 7. Arbetsgång Samverkan ska initieras av den eller de inom kommunen eller psykiatrin som ser att behov finns. Detta görs genom att bjuda in till samverkan. Motparten kan inte säga nej. Örgryte-Härlandas första instans är biståndshandläggaren/socialsekreteraren. Denne utreder, fattar beslut om insatser samt informerar brukaren om arbetssätt enligt VSS. Se bilagor: Bilaga 2 Samarbetsmodell, sid Beslutsinformation och kallelse Ansvaret för att utse samordnare ligger hos respektive huvudman. Samordnarna ansvarar i samråd med brukaren för att berörda personer blir kallade till resursgruppsmöte. Ett första resursgruppsmöte bör ske inom 3 månader från det att Örgryte-Härlanda eller Psykosvård Öster beslutat att det skall initieras samordnare för brukaren. För brukare som är aktuella vid slutenvården vid Psykiatri Psykos bör Psykosvård Öster och Örgryte-Härlanda informera avdelningarna om vilka vård- och stödsamordnarna är. 8. Uppföljning 8.1 Uppföljning på enhetsnivå Uppföljning av vårdkonsumtion inom sjukvården över tid för samtliga brukare som har vård - och stödsamordnare. Uppföljning av sociala insatser inom kommunen över tid för samtliga brukare som har vård - och stödsamordnare. V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 7

8 8.2 Uppföljning till temagrupp Psykiatri Chefsgruppen ansvarar för eventuell uppföljning önskad av Temagrupp Psykiatri eller annan möjlig samverkanspartner. Giltighetstid Denna lokala överenskommelse mellan SDF Örgryte-Härlanda och Psykosvård Öster gäller från och med till och med Revideras årligen. Göteborg Ulla Persson Enhetschef Psykosvård Öster SU Psykiatri Psykos Rose-Marie Karlsson Områdeschef IFO/FH Örgryte-Härlanda V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 8

9 Bilaga 1 Struktur för samverkan på lokal nivå Chefsgrupp/lokalt chefsnätverk För att främja samverkan finns en lokal grupp för chefssamverkan mellan Partille, PVÖ och SDF Örgryte-Härlanda, Göteborg. (Se lokal överenskommelse 2.) Chefsgruppens huvudsakliga uppgift är att besluta om gemensamma åtaganden och om hur samverkan kring målgruppen kan utvecklas. I gruppen medverkar enhetschefer från Partille, PVÖ och SDF. Där sitter personer med mandat att fatta beslut i samverkansfrågor. Chefsgruppen: utformar och antar lokal överenskommelse beslutar om rutiner för Vård- och stödsamordning beslutar om utvecklingsfrågor och åtgärder och utvecklar delmål för samverkan i dialog ansvarar för implementeringsarbetet ger uppdrag till utvecklingsgruppen (lokal ök, 2.2) möter brukarföreträdare kontinuerligt planerar för uppföljning och kvalitetssäkring i syfte att säkra att den delregionala överenskommelsen följs skapar förutsättningar för kompetensutveckling för vård- och stödsamordnare skapar förutsättningar för gemensamma fora för vård- och stödsamordnare diskuterar uppkomna avvikelser, som rapporterats enl. gällande rutin för avvikelsehantering för brister i informationsöverföring när patienter byter vårdform inom LGS planerar för stöd och utbildning av medarbetare V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 9

10 Utvecklingsgrupperna I utvecklingsgrupperna (lokala överenskommelsen, 2.2) ingår medarbetare som har gått vårdoch stödsamordningsutbildningen. Den stora gemensamma gruppen består av 3-4 representanter från vardera huvudmannen medan den mindre Partille/PVÖ-gruppen består av samma medarbetare som representerar Partille och PVÖ i den större gruppen. Grupperna arbetar på uppdrag från chefsgruppen. Den stora gemensamma gruppen leds av en processtödjare och ska kunna jobba med ett tydligt uppdrag. Utvecklingsgrupperna ska i dialog med enhetschefer och chefsgruppen: utarbeta förslag till rutiner för Vård- och stödsamordning identifiera problem i samarbetet mellan sjukvårdens och kommunens personal och lyfta dessa till chefsgruppen ge, i samarbete med chefsgruppen, förslag på utbildningsdagar för medarbetare inom respektive organisation föreslå samverkansfrämjande aktiviteter (återigen i dialog med enhetschefer och chefsgruppen) ansvara för materialhantering och därmed säkra tillgången till aktuella arbetsblad V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 10

11 Bilaga 2 Samarbetsmodell för vård och stödsamordning i LGS delregional överenskommelse LGS samarbetsmodell återges här i en lätt modifierad lokalt anpassad version. Grunden är att brukare som tillhör målgruppen erbjuds två vård- och stödsamordnare och har möjlighet att samla personer ur det professionella och privata nätverket i en resursgrupp. Det är den enskilde brukarens individuella behov som styr arbetet och brukaren ges på detta sätt möjlighet att överblicka och påverka sin rehabiliteringsprocess. Olika arbetsmoment som stödjer (re-)habiliteringen finns kopplade till modellen genom metoden Integrerad Psykiatri. Modellen innebär att varje huvudman utser var sin vård- och stödsamordnare för brukaren. Detta underlättar kontakterna mellan huvudmännen, garanterar kontinuitet samt uppfyller lagens krav. För att underlätta kontakten mellan huvudmännen har brukaren två vård- och stödsamordnare, en från varje huvudman. Att vara två vård- och stödsamordnare grundar sig på erfarenheten att det ger en bättre kontinuitet för brukaren och minskad arbetsbelastning hos personalen. Vård-och stödsamordnarna gör tillsammans med brukaren och dennes nätverk en kartläggning av brukarens behov och resurser. Vilken av huvudmännens samordnare som för tillfället har huvudansvaret ska dokumenteras hos båda huvudmännen. Över tid kan det variera vilken av vård-och stödsamordnarna som har det större ansvaret beroende på vilka insatser som är aktuella. Vård- och stödsamordnarna fungerar som spindeln i nätet och finns med brukaren var han/hon än befinner sig inom det professionella nätverket. Vård-och stödsamordnarnas övergripande roll är att planera, samordna och utvärdera alla insatser oavsett huvudman. Detta gör man tillsammans med brukaren. Vård- och stödsamordnaren har ansvaret för att de planerade insatserna samordnas och genomförs. Inom psykiatrin är det en behandlare som är vård- och stödsamordnare och denne kan komma från samtliga professioner. Inom kommunen har biståndshandläggare och socialsekreterare en utredande roll. Efter utredningsfasen, som utmynnar i ett biståndsbeslut, utses vård- och stödsamordnare. Detta görs av utförarsidan. Samordnaren kan, till exempel, vara en boendestödjare. Resursgruppens uppgift är att stärka befintligt nätverk, inte att ersätta det. I resursgruppen ingår alltid brukaren och brukarens vård- och stödsamordnare. Resursgruppen är brukarens och vårdoch stödsamordnarnas verktyg för att samordna insatserna. V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 11

12 Brukaren ska tillsammans med vård- och stödsamordnarna bjuda in personer som är viktiga för brukaren till resursgruppsmöten. Resursgruppens första möte bör hållas senast inom tre månader efter det att vård- och stödsamordnarna haft sin första kontakt med brukaren. Vid mötet lägger brukaren med stöd av sina vård- och stödsamordnare fram sina mål och ett förslag till gemensam arbetsplan. I resursgruppen fastställer brukaren sina mål och arbetsuppgifter fördelas. Man skall sträva efter att brukaren själv bestämmer sina personliga mål. Resursgruppen tar gemensamma beslut om hur man skall göra för att nå dem. Mötet beslutar delmål för de närmaste tre till sex månaderna. Det personliga målet kan exempelvis handla om att få ett jobb på den öppna arbetsmarknaden, kunna ta med barnen på simskola, träffa vänner oftare eller komma upp tidigare på morgnarna. Delmålen för att nå det personliga målet ska vara konkreta och mätbara. På mötet tas beslut om hur man skall gå tillväga för att utvärdera brukarens framsteg. Resursgruppen avslutar sammankomsten med att bestämma datum för nästa sammankomst. Detta innebär att de viktiga personerna i brukarens liv är samlade och att man bestämmer gemensamma arbetsuppgifter och mål för att uppnå en så optimal livssituation som möjligt för den enskilde. De inblandade personerna känner till sin egen roll och sitt ansvar men också vad de andra inblandade personerna skall göra. Detta skrivs ner i den Gemensamma individuella planen. Personal inom slutenvården bör känna till resursgruppsmodellen och avtalet. Slutenvårdens uppgift är att bedriva akutpsykiatrisk vård. Viktigt är då att ha en god kontakt och god kännedom om öppenvården och kommunen då det gäller personer, organisation, resurser och ansvarsområden. För några brukare kan det vara aktuellt att bjuda in personal från slutenvården till resursgruppsmötena. Primärvården och andra vårdgivare kan bli inbjudna att ingå i resursgruppen på brukarens förslag. Det är då viktigt att tillmötesgå detta önskemål för att samordna insatserna. Uppgiften som vårdoch stödsamordnare ligger oftast på personal från specialistpsykiatrin och kommunen, men kan för vissa personer övergå till primärvården då den huvudsakliga psykiatriska kontakten finns där. Det sistnämnda gäller för personer med psykisk funktionsnedsättning med stabilt psykiatriskt tillstånd och som vårdas i primärvården. På ett resursgruppsmöte bestämmer man mål och insatser för att nå målen och utser vem som gör vad, när och hur. På dessa möten skall vård- och stödsamordnarna ansvara för att man skriver ner vad man kommit överens om. En blankett är utformad att ha med som stöd vid resursgruppsmötet. Den gemensamma individuella planen skall undertecknas på mötet. Brukaren behåller originalet och de övriga resursgruppsmedlemmarna får var sin kopia. På efterföljande möte utvärderar man insatserna. Respektive huvudman bestämmer rutiner för hur man dokumenterar denna plan i sina journalsystem. Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med den enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Det är viktigt att redan tidigt i kontakten med brukaren informera om organisationernas samarbete och denna arbetsmodell. Båda parterna har som uppgift att informera och motivera brukaren till att se fördelarna med organisationernas samarbete i modellen. En blankett för samtycke till samarbete och informationsutbyte skall skrivas redan tidigt i processen. V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 12

13 Bilaga 3 Utdrag ur Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 8 kap. Vilka sekretessen gäller mot Sekretess mot enskilda och mot andra myndigheter 1 En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till. Sekretess inom en myndighet 2 Vad som föreskrivs om sekretess mot andra myndigheter i 1 och vad som föreskrivs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till andra myndigheter och överföring av sekretess mellan myndigheter, gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Sekretess i förhållande till den enskilde själv 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. 2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 andra stycket. V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 13

14 Bilaga 4 ANSVARSFÖRDELNING Utdrag ur Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsområden 4.1 Båda huvudmännens ansvar Då den enskilde behöver insatser från båda huvudmännen har regionens och kommunernas verksamheter gemensamt ansvar för att samordna insatserna och involvera de verksamheter som behövs i planeringen av vård och insatser. Viktiga insatser med gemensamt ansvar: Förebyggande insatser. Tidig upptäckt av psykisk sjukdom och psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Ta initiativ till att upprätta en individuell plan då den enskilde har behov av vård, stöd och insatser från fler aktörer oavsett vilken huvudman den enskilde haft kontakt med tidigare. Rehabiliterande insatser för att personen ska nå stabilitet i sitt boende, sina behandlingskontakter och i sitt arbete/sysselsättning. Stöd och insatser till den enskilde för ökat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Stöd och insatser till vuxna, anhöriga och barn till personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning för att skapa fungerande relationer. Tillgodose behoven av hjälpmedel. Utredning, bedömning samt stöd/vård/behandling vid missbruks-/ beroendeproblematik. Samordning av behandling och sociala insatser, vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission). Planering inför och efter placering på hem för vård och boende (HVB) samt uppföljning under vistelsen. Gemensamt ansvar för samverkan med tredje part. Tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen medverka till att den enskilde efter förmåga kan inträda/återinträda på arbetsmarknaden. 4.2 Kommunens ansvar Viktiga kommunala insatser: Uppsökande verksamhet avseende enskild, vid behov i samverkan med regionens hälsooch sjukvård Utredning och insatser enligt SoL och LSS Försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Socialt stöd och sociala insatser Särskilt boende Hemtjänst Boendestöd Sysselsättning V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 14

15 Övriga insatser såsom kontaktperson och ledsagare Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast till personer: i särskilda boenden samt bostäder med särskild service, med hemsjukvård i ordinärt boende samt korttidsboende (exkl. LSS) och daglig verksamhet samt under vistelse i daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SoL Medverkan vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk Insatser som i huvudsak har omvårdnadskaraktär inkl. social träning Placering och uppföljning av personer på HVB och familjehem Utredning och insatser enligt LVU/LVM Insatser enligt SoL och LSS, vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission) Insatser som får överlåtas till kommunen vid öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård, exkl. insatser där ansvaret inte får överlåtas från psykiatrin. 4.3 Regionens ansvar Viktiga hälso- och sjukvårdsinsatser: Hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård Utredning inkl. bedömning av psykisk funktionsnedsättning Utredning och insatser enligt LPT/LRV Läkarbedömning/intyg vid tvångsvård (LVM och LVU) Hälso- och sjukvårdsinsatser vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission) Somatisk vård exklusive det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret Läkarinsatser i särskilda boenden samt bostäder med särskild service, i ordinärt boende samt korttidsboende och daglig verksamhet. Insatser som har en terapeutisk karaktär Abstinensbehandling Initiering av samordnad vårdplanering för patienter som har behov av insatser från båda huvudmännen och som är utskrivningsklara från slutenvård, eller som kan bli aktuella för öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som vistas i hem för vård och boende (HVB) eller hem för viss annan heldygnsvård. Råd och stöd till personer som omfattas av personkrets enligt LSS. Stöd och utbildningsinsatser till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 15

16 Bilaga 5 Begrepp och benämningar Vård- och stödsamordnare Benämningen vård- och stödsamordnare är inte ny. Relevant för vår lokala överenskommelse är att den används i den gemensamma utbildning huvudmännens personal gick hösten 2012, i den delregionala överenskommelsen och i det utkast till avtalstext från Temagrupp Psykiatri som vår lokala överenskommelse bygger på. Inom huvudmännens organisationer finns det en mängd personer och yrkesgrupper representerade. För att bara nämna några har vi till exempel skötare, sjuksköterskor, socionomer, boendestödjare, kuratorer och socialpedagoger. Alla dessa kan ha också olika typer av påbyggnads- eller specialistutbildningar. De kan också alla komma ifråga för att arbeta med brukare enligt Vård- och Stödsamordningsmodellen. När vi arbetar enligt modellen ges insatser i samverkan mellan psykiatrin och kommunens socialpsykiatriska stöd. Kontaktmannen/kontaktpersonen från respektive huvudman får då rollen som vård- och stödsamordnare. Brukare Oavsett hur vi tidigare benämnt en person som får vård av sjukvården, eller som ges insatser av socialtjänsten, använder vi oss av benämningen brukare när vi pratar om en person som är föremål för gemensamma insatser enligt vård- och stödsamordningsmodellen. V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 16

17 Bilaga 6 Om Örgryte-Härlanda och PVÖ SDF Örgryte-Härlanda, Boende/personligt stöd Organisatoriskt har boende/personligt stöd en områdeschef som ansvarar för 28 enheter med 440 brukare och 350 medarbetare. Ledningsgruppen består av tio enhetschefer, två metodutvecklare och en utredare. Enheterna består av barnboende, bostad med särskild service, korttidsboende, stöd i ordinärt boende, hemtjänst, sociala boenden, personlig assistans och ledsagning. Medarbetarna är stödpedagoger och stödassistenter. Vi arbetar under Socialtjänstlagen, SoL, och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. De boenden som främst berörs av Vård och stödsamordning är Smörkärnegatan, Falken, Smörgatan och Frödingsgatan. Även stöd i ordinärt boende arbetar aktivt med vård och stödsamordning. I Örgryte-Härlanda heter den gruppen Stödteamet som samverkan med PVÖ. Boendena har personal dygnet runt och Stödteamet är bemannat måndag till fredag PVÖ Psykosvård Öster är en SLÖP och den mottagning som har ansvar för patienter med psykosproblematik i Partille samt Örgryte-Härlanda. Organisatoriskt hör PVÖ till Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Område 2, Psykiatri Psykos. Geografiskt är mottagningen placerad i sitt upptagningsområde och ligger vid Munkebäcksmotet på Lilla Munkebäcksgatan 4. En SLÖP är en enhet där man integrerat sluten- och öppenvård. PVÖ har det psykiatriska ansvaret ca 400 patienter. Man bedriver mottagningsarbete, hembesök och arbete tillsammans med kommunernas personal. Det finns också en liten vårdavdelning i huset. Den har sju vårdplatser och används förutom av PVÖ också av två andra psykosmottagningar (NåUt-teamet och Skanstorget). Vid PVÖ bedrivs teambaserad psykiatri. Utöver vårdplatserna är mottagningen organiserad i tre olika psykiatriska team. Ett av dem arbetar mot Partille medan två team arbetar mot Örgryte- Härlanda. Tillsammans har dessa två team ansvar för ca 270 patienter. Vardera teamet består av drygt fem tjänster fördelade på sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog. Man har därutöver tillgång till mottagningens sekreterartjänster. V S S ö v e r e n s k o m m e l s e Ö r g r y t e - H ä r l a n d a o c h P V Ö Sida 17

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING

GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse 2012-09-12 och lokala överenskommelser mellan SDF/kommun och enheter inom SU Psykiatri Psykos Projekt

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE 2011-11-03

ÖVERENSKOMMELSE 2011-11-03 ÖVERENSKOMMELSE mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning 2011-11-03 2 (20) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2006-11-14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

Utbildning, handledning och implementering av vårdoch stödsamordning i Göteborgsområdet

Utbildning, handledning och implementering av vårdoch stödsamordning i Göteborgsområdet Handlingsplan 2013-2015 för Utbildning, handledning och implementering av vårdoch i Göteborgsområdet Antagen av Temagrupp Psykiatri 2013-01-31/revidering 2014-09-04 antagen av temagrupp 2014-10-16 Syfte

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Avtalets omfattning och utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Socialt arbete - specialisering eller integrering? Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Läns-SLAKO Östergötland

Läns-SLAKO Östergötland Läns-SLAKO Östergötland 1 (12) 2014 05 27 Dnr LiÖ Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik,

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård S Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 S Innehållet i denna överenskommelse är framtaget

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

För dig som är chef inom socialtjänsten

För dig som är chef inom socialtjänsten 2012-09- 12/86 Socialnämnden (motsv) För dig som är chef inom socialtjänsten Ansvar och befogenheter - vad är vad? Vem gör vad? BAKGRUND SYFTE MÅLGRUPP Det är mycket att hålla ordning på för den som är

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer