Lokal överenskommelse

Transkript

1 Lokal överenskommelse om samverkan kring personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom SU, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster Partille Kommun S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 1

2 Förord Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster (PVÖ) och Partille kommun har antagit denna Lokala överenskommelse om samverkan kring personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom. Överenskommelsen grundas på den rätt till en samordnad individuell plan (HSL 3f SoL 2 kap 7 ) en brukare har och bygger på en överenskommelse som gjorts mellan samtliga kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen samt på en delregional överenskommelse som antagits inom LGS-området (se Förutom den rent rättsliga grunden ovan är denna lokala överenskommelse en utvecklad version av tidigare lokal överenskommelse och samverkansavtal mellan Partille kommun och PVÖ som har en historia av strukturerad samverkan sedan 2007 och tidigare. Vår strävan är att framöver ha en enda gemensam Lokal överenskommelse mellan PVÖ och Partille samt PVÖ och Örgryte Härlanda. Ytterst handlar syftet med lag, överenskommelser och Vård- och stödsamordning (VSS) om att behålla/ återföra makt och kontroll över det egna livet till den enskilde. Lag gäller. Samverkan och arbetssätt är inte i sig själva lösningen på detta med det hjälper oss att hålla riktningen samt fokus på den enskildes delaktighet och mål, nu och över tid. VSS är en väl strukturerad arbetsmodell. I den strukturen kan även andra metodverktyg såsom Motiverande samtal (MI), Kognitiv Beteendeterapi (KBT), Feedback- informed treatment mm integreras. VSS ger oss verktyg att tillsammans följa upp det vi gör så att vi vet varför saker fungerar eller inte för den enskilde och vägleder oss hur vi ska fortsätta arbetet mot självständighet och ökad livskvalitet. Arbetssättet kräver att ledningen ger personalen förutsättningar att arbeta med detta. Av personalen krävs att de kan arbeta flexibelt och lyhört samtidigt som de ger den enskilde struktur och stöd utifrån dennes förändringar i behov och mål. En samstämmighet mellan biståndsbedömning, brukare, utförande och behandlare kan uppnås med hjälp av resursgruppen. Vad är nytt i årets överenskommelse? Vi har valt att utvidga överenskommelsen till att också gälla inriktningen på vårt gemensamma arbete i stort, all samverkan. Vi förtydligar skrivningar och uppdaterar dem utifrån den aktuella situationen. Till exempel håller den tidigare bilagan Körschema på att revideras och skrivas om och heter nu Gemensamma rutiner för Vård- och stödsamordning. Vad gäller bilagan Gemensamma rutiner---, för vi diskussioner om kopplingen av arbetsbladet personlig utvecklingsplan till Samordnad Individuell Plan (SIP). Då det varit svårt för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG) att komma till oss personligen vill vi förankra vår överenskommelse genom att få in synpunkter från dem. Vi hoppas att denna reviderade lokala överenskommelse ska vara aktuell till 2017 och förlänger därmed tiden till nästa uppdatering. Det hindrar inte att vi anpassar och S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 2

3 förbättrar samverkansarbetet utifrån den aktuella verklighet vi lever i. Vi vill lyssna på brukarorganisationerna och vårt arbete drivs och förankras ständigt i vårt chefsforum för PVÖ, Örgryte-Härlanda och Partille tillsammans med utvecklingsgrupperna. Bilagor och rutiner utvecklas och förbättras kontinuerligt och kommer ersätta de nu befintliga efterhand. Med andra ord; detta är ett levande dokument och med det menar vi att det vägleder oss i vårt dagliga samverkansarbete och förändras och anpassas efterhand till hur detta utvecklas. Vi vill ha ett levande omvärldsperspektiv och lära av både egna och andras erfarenheter. Vi vill att dokumentet ska underlätta vårt arbete med brukarna som är beroende av vårt stöd och vår samsyn. Vi vill att dokumentet ska hjälpa oss att arbeta på sådant sätt att brukarna lär oss bli bättre i det vi gör. Vår förhoppning är att detta dokument ska läsas och användas och diskuteras inom verksamheterna. Delar av dokumentet ska kunna användas direkt som det är när man introducerar en arbetskamrat i arbetssätt och samverkan Lars Berglund, verksamhetsledare Enheten Psykiska funktionsnedsättningar, Partille kommun Jonas Båth, sektionsledare PVÖ Magnus Malm, enhetschef PVÖ Britta Schött Lagergård, enhetschef Enheten Psykiska funktionsnedsättningar, Partille kommun Samverkan är inte ett tillstånd att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114 S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 3

4 Innehållsförteckning Lokal överenskommelse... 5 Syfte, målgrupp, parter, omfattning Förbindelse mellan parterna Struktur för samverkan på lokal nivå Kompetensutveckling, implementering och uppföljning Kontakter med brukarrörelserna/brukarorganisationerna Ekonomisk ersättning Sekretess och samtycke Arbetsgång Uppföljning... 8 Giltighetstid... 9 Bilaga 1: Struktur för samverkan på lokal nivå Bilaga 2: Samarbetsmodell för Vård- och stödsamordning i LGS delregional ök Bilaga 3: Sekretess Bilaga 4: Ansvarsfördelning Bilaga 5: Begrepp och benämningar Bilaga 6: Om Partille och PVÖ Bilaga 7: Tankar inför framtiden S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 4

5 Lokal överenskommelse SU, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster Partille kommun Syfte Syftet med överenskommelsen är att genom samverkan sätta brukaren och dennes behov i fokus uppfylla lagstiftningen om samordnad individuell plan (SIP enligt HSL och SoL 1/1-10) genom samverkan skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/habilitering genom samverkan skapa samordningsvinster för huvudmännen genom samverkan skapa förutsägbarhet för brukare och personal - skapa tydlighet för all personal inom organisationerna om samverkan mellan parterna Målgrupp Målgruppen omfattar vuxna personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom och med behov av omfattande insatser från två eller flera huvudmän (inom PVÖ och med insatser från Partille kommun). Personer som har ekonomiskt bistånd men inte någon annan form av insats från Partille kommun tillhör inte målgruppen. Parter SU, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster är Sahlgrenska Universitetssjukhusets mottagning för patienter med psykosproblematik belägen vid Lilla Munkebäcksgatan 4 i Göteborg. Psykosvård Öster kallas oftast för PVÖ så vi har valt att använda den förkortningen. Partille kommun förkortas i den här texten helt enkelt Partille. Därvid står Partille för Partille Kommun och de samlade psykosociala insatser som görs av kommunen, se målgrupp ovan. Det finns en motsvarande och snarlik överenskommelse till denna tecknad mellan Göteborgs stad SDF Örgryte Härlanda och Psykosvård Öster. Där, som här, förkortas parterna som Örgryte- Härlanda och PVÖ. Omfattning Från början skapades överenskommelsen främst för att reglera samverkan mellan parterna i det gemensamma arbetet enligt Vård- och stödsamordningsmodellen. Med de erfarenheter och kunskaper som vunnits sedan dess tar vi nu den lokala ök ett steg vidare till att omfatta all samverkan mellan parterna. Beslut gällande samverkan mellan parterna fattas därmed direkt mellan de chefer som representerar respektive huvudman i chefsgruppen (punkt 2.1), eller, när det är relevant, av den lokala chefsgruppen. S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 5

6 1. Förbindelse mellan parterna 1.1 Psykosvård Öster förbinder sig att utse en vård- och stödsamordnare till brukare som omfattas av överenskommelsen. tillse att den personal som brukaren bjuder in (t ex behandlande läkare, vårdpersonal) deltar i resursgruppen. 1.2 Partille kommun förbinder sig att utse en vård- och stödsamordnare till brukare som omfattas av överenskommelsen. tillse att den personal brukaren bjuder in (exempelvis biståndshandläggare/aktuell socialsekreterare eller stödassistent/stödpedagog) deltar i resursgruppen. 1.3 Parterna förbinder sig att vara behjälpliga då brukaren bjuder in extern person eller anhörig. verka för att arbeta fram och följa gemensamma rutiner kring vård och stödsamordning. medarbetare som arbetar tillsammans ska ges möjlighet att träffas regelbundet för att följa upp och utvärdera samarbetsmodellen. fortsätta delta i samverkansgrupper på olika nivåer. informera och uppdatera varandra om respektive organisation och resurser. utbilda personal i funktionen vård- och stödsamordnare. beakta barnperspektivet i samband med insatser och beslut om insatser. 2. Struktur för samverkan på lokal nivå För att främja samverkan och utveckla arbetet med Vård- och stödsamordning är det nödvändigt med samverkansgrupper på olika nivåer. 2.1 Lokal grupp för chefssamverkan mellan Partille, PVÖ och Örgryte-Härlanda Gruppen fattar beslut om gemensamma åtaganden och anger mål för hur samverkan kring målgruppen ska utvecklas. I chefsgruppen medverkar enhetschefer från Partille, PVÖ och Örgryte-Härlanda med mandat att fatta beslut i samverkansfrågor. Chefsgruppen informerar, ger och får stöd samt tar upp frågor som lyfts från verksamheterna. Se bilaga 1, sid Utvecklingsgrupper Grupperna arbetar på uppdrag från chefsgruppen. Övergripande syfte är att gemensamt förbättra och utveckla Vård- och stödsamordning för målgruppen. I grupperna sitter medarbetare från Partille, PVÖ och Örgryte-Härlanda som har gått vård- och stödsamordningsutbildning. Stora utvecklingsgruppen består av medarbetare från samtliga tre huvudmän. Till gruppen kopplas en processtödjare som leder gruppen i tydliga uppdrag. Utöver Stora utvecklingsgruppen ovan finns också två mindre grupper. Dessa kallas Lilla utvecklingsgruppen Partille respektive Lilla utvecklingsgruppen Örgryte-Härlanda. Dessa behandlar frågor som är aktuella endast mellan Partille och PVÖ respektive frågor som är aktuella endast mellan Örgryte-Härlanda och PVÖ. Dessa grupper håller själva i sina möten. Det finns personmässigt en överlappning mellan den stora och de små grupperna. S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 6

7 2.3 Gemensamma rutiner, gemensam handbok Strukturen för samverkan återspeglas i arbetet med de gemensamma rutiner för organisationerna som tas fram under hösten 2015: Lilla utvecklingsgruppen Partille ansvarar för att lämna förslag till gemensamma rutiner. Chefsgruppen fattar beslut och ansvarar för att rutinerna implementeras. Under hösten 2015 skrivs det också en för parterna gemensam handbok för medarbetare som arbetar med Vård- och stödsamordning. Arbetet med den går till på samma sätt som arbetet med de gemensamma rutinerna. 3. Kompetensutveckling, implementering och uppföljning Ledningen för Partille och PVÖ ansvarar för implementering, utveckling, metodstöd, lokala samverkansarrangemang och uppföljning. Detta sker i enlighet med Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet och Temagrupp Psykiatris riktlinjer. 4. Kontakter med brukarrörelserna/brukarorganisationerna Om möjligt ska möte med brukarorganisationerna ska ske minst en gång per år. På mötet ska representanter från båda huvudmännen närvara. Brukare bjuds in till arbetet med nästa version av denna överenskommelse. Detta sker via NSPHiG. Skulle personliga möten vara omöjliga att få till stånd bjuds ändå brukare in i arbetet men då som remissinstans. Vi fortsätter att bjuda in NSPHiG till temadagar och inspirationsdagar. 5. Ekonomisk ersättning Ingen av parterna skall debitera någon av parterna. 6. Sekretess och samtycke För att kunna bli föremål för insatser enligt vård- och stödsamordningsmodellen måste brukaren efterge sekretessen för de uppgifter som behövs för antingen resursgruppsarbetet eller rehabiliteringsarbetet. [Offentlighets-och sekretesslag (2009:400)] Brukaren måste även medge att dessa uppgifter kan avhandlas mellan exempelvis den behandlande läkaren, biståndshandläggare/socialsekreterare, samordnarna eller annan deltagare i resursgruppen i händelse av att brukaren inte är närvarande. Skriftligt samtycke av brukaren till ovanstående inhämtas om det är möjligt, annars görs notering i båda huvudmännens journalsystem. Samtycket följs upp vid varje resursgrupp. S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 7

8 7. Arbetsgång Samverkan ska initieras av den eller de inom kommunen eller psykiatrin som ser att behov finns. Detta görs genom att bjuda in till samverkan. Motparten kan inte säga nej. Partilles första instans är biståndshandläggaren/socialsekreteraren. Denne utreder, fattar beslut om insatser samt informerar brukaren om arbetssätt enligt VSS. Se bilagor: Bilaga 2 Samarbetsmodell, sid xx. 7.6 Beslutsinformation och kallelse Ansvaret för att utse samordnare ligger hos respektive huvudman. Samordnarna ansvarar i samråd med brukaren för att berörda personer blir kallade till resursgruppsmöte. Ett första resursgruppsmöte bör ske inom 3 månader från det att Partille eller Psykosvård Öster beslutat att det skall initieras samordnare för brukaren. För brukare som är aktuella vid slutenvården vid Psykiatri Psykos ska Psykosvård Öster och Partille informera avdelningarna om vilka vård- och stödsamordnarna är. 8. Uppföljning Uppföljning görs enligt intentioner i Regional- och Delregional överenskommelse men även efter lokala behov. 8.1 Uppföljning på enhetsnivå Uppföljning av vårdkonsumtion inom sjukvården över tid för samtliga brukare som har vård - och stödsamordnare. Uppföljning av sociala insatser inom kommunen över tid för samtliga brukare som har vård - och stödsamordnare. Ovanstående mått är grova och ger stort utrymme för misstolkningar. Parterna ska under ta fram förslag till mått som kan fungera bättre. 8.2 Uppföljning till temagrupp Psykiatri och Nosam Chefsgruppen ansvarar för att uppföljning till Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet, Temagrupp Psykiatri och NOSAM Partille enligt deras riktlinjer. Övrig uppföljning hanteras i respektive linjeorganisation. S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 8

9 Giltighetstid Denna lokala överenskommelse mellan Partille och Psykosvård Öster gäller från och med och som längst till och med Göteborg Margareta Antonsson Förvaltningschef Social- och arbetsförvaltningen Partille Kommun Erika Hägg Förvaltningschef Vård- och omsorgsförvaltningen Partille Kommun Magnus Malm Enhetschef Psykosvård Öster SU Psykiatri Psykos S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 9

10 Bilaga 1 Struktur för samverkan på lokal nivå Chefsgrupp/lokalt chefsnätverk För att främja samverkan finns en lokal grupp för chefssamverkan mellan Partille, PVÖ och SDF Örgryte-Härlanda, Göteborg. (Se lokal överenskommelse 2.) Chefsgruppens huvudsakliga uppgift är att besluta om gemensamma åtaganden och hur samverkan kring målgruppen kan utvecklas. I gruppen medverkar enhetschefer från Partille, PVÖ och SDF. Där sitter personer med mandat att fatta beslut i samverkansfrågor. Chefsgruppen... utformar och antar lokal överenskommelse beslutar om rutiner för Vård- och stödsamordning beslutar om utvecklingsfrågor och åtgärder och utvecklar delmål för samverkan i dialog ansvarar för implementeringsarbetet ger uppdrag till utvecklingsgrupperna (lokal ök, 2.2) möter brukarföreträdare kontinuerligt planerar för uppföljning och kvalitetssäkring i syfte att säkra att den delregionala överenskommelsen följs skapar förutsättningar för kompetensutveckling för vård- och stödsamordnare skapar förutsättningar för gemensamma fora för vård- och stödsamordnare tar emot och diskuterar de problem som uppstår i närområdet på Isam-nivå (individ/handläggare eller individ/behandlare) diskuterar uppkomna avvikelser, som rapporterats enl. gällande rutin för avvikelsehantering för brister i informationsöverföring när patienter byter vårdform inom LGS planerar för stöd och utbildning av medarbetare S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 10

11 Utvecklingsgrupperna I utvecklingsgrupperna (lokala överenskommelsen, 2.2) ingår medarbetare som har gått vårdoch stödsamordningsutbildningen. Den stora gemensamma gruppen består av 3-4 representanter från vardera huvudmannen medan den mindre Partille/PVÖ-gruppen består av samma medarbetare som representerar Partille och PVÖ i den större gruppen. Grupperna arbetar på uppdrag från chefsgruppen. Den stora gemensamma gruppen leds av en processtödjare och ska kunna jobba med tydliga uppdrag. Utvecklingsgrupperna ska i dialog med enhetschefer och chefsgruppen: utarbeta förslag till rutiner för Vård- och stödsamordning identifiera problem i samarbetet mellan sjukvårdens och kommunens personal och lyfta dessa till chefsgruppen ge, i samarbete med chefsgruppen, förslag på utbildningsdagar för medarbetare inom respektive organisation föreslå samverkansfrämjande aktiviteter (återigen i dialog med enhetschefer och chefsgruppen) ansvara för materialhantering och därmed säkra tillgången till aktuella arbetsblad S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 11

12 Bilaga 2 Samarbetsmodell för vård och stödsamordning i LGS delregional överenskommelse LGS samarbetsmodell återges här i en lätt modifierad lokalt anpassad version. Grunden är att brukare som tillhör målgruppen erbjuds två vård- och stödsamordnare och har möjlighet att samla personer ur det professionella och privata nätverket i en resursgrupp. Det är den enskilde brukarens individuella behov som styr arbetet och brukaren ges på detta sätt möjlighet att överblicka och påverka sin rehabiliteringsprocess. Olika arbetsmoment som stödjer (re-)habiliteringen finns kopplade till modellen genom metoden Integrerad Psykiatri. Modellen innebär att varje huvudman utser var sin vård- och stödsamordnare för brukaren. Detta underlättar kontakterna mellan huvudmännen, garanterar kontinuitet samt uppfyller lagens krav. För att underlätta kontakten mellan huvudmännen har brukaren två vård- och stödsamordnare, en från varje huvudman. Att vara två vård- och stödsamordnare grundar sig på erfarenheten att det ger en bättre kontinuitet för brukaren och minskad arbetsbelastning hos personalen. Vård-och stödsamordnarna gör tillsammans med brukaren och dennes nätverk en kartläggning av brukarens behov och resurser. Vilken av huvudmännens samordnare som för tillfället har huvudansvaret ska dokumenteras hos båda huvudmännen. Över tid kan det variera vilken av vård-och stödsamordnarna som har det större ansvaret beroende på vilka insatser som är aktuella. Vård- och stödsamordnarna fungerar som spindeln i nätet och finns med brukaren var han/hon än befinner sig inom det professionella nätverket. Vård-och stödsamordnarnas övergripande roll är att planera, samordna och utvärdera alla insatser oavsett huvudman. Detta gör man tillsammans med brukaren. Vård- och stödsamordnaren har ansvaret för att de planerade insatserna samordnas och genomförs. Inom psykiatrin är det en behandlare som är vård- och stödsamordnare och denne kan komma från samtliga professioner. Inom kommunen har biståndshandläggare och socialsekreterare en utredande roll. Efter utredningsfasen, som utmynnar i ett biståndsbeslut, utses vård- och stödsamordnare. Detta görs av utförarsidan. Samordnaren kan, till exempel, vara en boendestödjare. Resursgruppens uppgift är att stärka befintligt nätverk, inte att ersätta det. I resursgruppen ingår alltid brukaren och brukarens vård- och stödsamordnare. Resursgruppen är brukarens och vårdoch stödsamordnarnas verktyg för att samordna insatserna. S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 12

13 Brukaren ska tillsammans med vård- och stödsamordnarna bjuda in personer som är viktiga för brukaren till resursgruppsmöten. Resursgruppens första möte bör hållas senast inom tre månader efter det att vård- och stödsamordnarna haft sin första kontakt med brukaren. Vid mötet lägger brukaren med stöd av sina vård- och stödsamordnare fram sina mål och ett förslag till gemensam arbetsplan. I resursgruppen fastställer brukaren sina mål och arbetsuppgifter fördelas. Man skall sträva efter att brukaren själv bestämmer sina personliga mål. Resursgruppen tar gemensamma beslut om hur man skall göra för att nå dem. Mötet beslutar delmål för de närmaste tre till sex månaderna. Det personliga målet kan exempelvis handla om att få ett jobb på den öppna arbetsmarknaden, kunna ta med barnen på simskola, träffa vänner oftare eller komma upp tidigare på morgnarna. Delmålen för att nå det personliga målet ska vara konkreta och mätbara. På mötet tas beslut om hur man skall gå tillväga för att utvärdera brukarens framsteg. Resursgruppen avslutar sammankomsten med att bestämma datum för nästa sammankomst. Detta innebär att de viktiga personerna i brukarens liv är samlade och att man bestämmer gemensamma arbetsuppgifter och mål för att uppnå en så optimal livssituation som möjligt för den enskilde. De inblandade personerna känner till sin egen roll och sitt ansvar men också vad de andra inblandade personerna skall göra. Detta skrivs ner i den Gemensamma individuella planen. Personal inom slutenvården bör känna till resursgruppsmodellen och avtalet. Slutenvårdens uppgift är att bedriva akutpsykiatrisk vård. Viktigt är då att ha en god kontakt och god kännedom om öppenvården och kommunen då det gäller personer, organisation, resurser och ansvarsområden. För några brukare kan det vara aktuellt att bjuda in personal från slutenvården till resursgruppsmötena. Primärvården och andra vårdgivare kan bli inbjudna att ingå i resursgruppen på brukarens förslag. Det är då viktigt att tillmötesgå detta önskemål för att samordna insatserna. Uppgiften som vårdoch stödsamordnare ligger oftast på personal från specialistpsykiatrin och kommunen, men kan för vissa personer övergå till primärvården då den huvudsakliga psykiatriska kontakten finns där. Det sistnämnda gäller för personer med psykisk funktionsnedsättning med stabilt psykiatriskt tillstånd och som vårdas i primärvården. På ett resursgruppsmöte bestämmer man mål och insatser för att nå målen och utser vem som gör vad, när och hur. På dessa möten skall vård- och stödsamordnarna ansvara för att man skriver ner vad man kommit överens om. En blankett är utformad att ha med som stöd vid resursgruppsmötet. Den gemensamma individuella planen skall undertecknas på mötet. Brukaren behåller originalet och de övriga resursgruppsmedlemmarna får var sin kopia. På efterföljande möte utvärderar man insatserna. Respektive huvudman bestämmer rutiner för hur man dokumenterar denna plan i sina journalsystem. Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med den enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Det är viktigt att redan tidigt i kontakten med brukaren informera om organisationernas samarbete och denna arbetsmodell. Båda parterna har som uppgift att informera och motivera brukaren till att se fördelarna med organisationernas samarbete i modellen. En blankett för samtycke till samarbete och informationsutbyte skall skrivas redan tidigt i processen. S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 13

14 Bilaga 3 Utdrag ur Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 8 kap. Vilka sekretessen gäller mot Sekretess mot enskilda och mot andra myndigheter 1 En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till. Sekretess inom en myndighet 2 Vad som föreskrivs om sekretess mot andra myndigheter i 1 och vad som föreskrivs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till andra myndigheter och överföring av sekretess mellan myndigheter, gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Sekretess i förhållande till den enskilde själv 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. 2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 andra stycket. S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 14

15 Bilaga 4 ANSVARSFÖRDELNING utdrag ur Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsområden 4.1 Båda huvudmännens ansvar Då den enskilde behöver insatser från båda huvudmännen har regionens och kommunernas verksamheter gemensamt ansvar för att samordna insatserna och involvera de verksamheter som behövs i planeringen av vård och insatser. Viktiga insatser med gemensamt ansvar: Förebyggande insatser. Tidig upptäckt av psykisk sjukdom och psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Ta initiativ till att upprätta en individuell plan då den enskilde har behov av vård, stöd och insatser från fler aktörer oavsett vilken huvudman den enskilde haft kontakt med tidigare. Rehabiliterande insatser för att personen ska nå stabilitet i sitt boende, sina behandlingskontakter och i sitt arbete/sysselsättning. Stöd och insatser till den enskilde för ökat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Stöd och insatser till vuxna, anhöriga och barn till personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning för att skapa fungerande relationer. Tillgodose behoven av hjälpmedel. Utredning, bedömning samt stöd/vård/behandling vid missbruks-/ beroendeproblematik. Samordning av behandling och sociala insatser, vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission). Planering inför och efter placering på hem för vård och boende (HVB) samt uppföljning under vistelsen. Gemensamt ansvar för samverkan med tredje part. Tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen medverka till att den enskilde efter förmåga kan inträda/återinträda på arbetsmarknaden. 4.2 Kommunens ansvar Viktiga kommunala insatser: Uppsökande verksamhet avseende enskild, vid behov i samverkan med regionens hälsooch sjukvård Utredning och insatser enligt SoL och LSS Försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Socialt stöd och sociala insatser Särskilt boende Hemtjänst Boendestöd Sysselsättning S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 15

16 Övriga insatser såsom kontaktperson och ledsagare Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast till personer: i särskilda boenden samt bostäder med särskild service, med hemsjukvård i ordinärt boende samt korttidsboende (exkl. LSS) och daglig verksamhet samt under vistelse i daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SoL Medverkan vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk Insatser som i huvudsak har omvårdnadskaraktär inkl. social träning Placering och uppföljning av personer på HVB och familjehem Utredning och insatser enligt LVU/LVM Insatser enligt SoL och LSS, vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission) Insatser som får överlåtas till kommunen vid öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård, exkl. insatser där ansvaret inte får överlåtas från psykiatrin. 4.3 Regionens ansvar Viktiga hälso- och sjukvårdsinsatser: Hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård Utredning inkl. bedömning av psykisk funktionsnedsättning Utredning och insatser enligt LPT/LRV Läkarbedömning/intyg vid tvångsvård (LVM och LVU) Hälso- och sjukvårdsinsatser vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission) Somatisk vård exklusive det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret Läkarinsatser i särskilda boenden samt bostäder med särskild service, i ordinärt boende samt korttidsboende och daglig verksamhet. Insatser som har en terapeutisk karaktär Abstinensbehandling Initiering av samordnad vårdplanering för patienter som har behov av insatser från båda huvudmännen och som är utskrivningsklara från slutenvård, eller som kan bli aktuella vid öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som vistas i hem för vård och boende (HVB) eller hem för viss annan heldygnsvård. Råd och stöd till personer som omfattas av personkrets enligt LSS. Stöd och utbildningsinsatser till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 16

17 Bilaga 5 Begrepp och benämningar Vård- och stödsamordnare Benämningen vård- och stödsamordnare är inte ny. Relevant för vår lokala överenskommelse är att den används i den gemensamma utbildning huvudmännens personal gick hösten 2012, i den delregionala överenskommelsen och i det utkast till avtalstext från Temagrupp Psykiatri som vår lokala överenskommelse bygger på. Inom huvudmännens organisationer finns det en mängd personer och yrkesgrupper representerade. För att bara nämna några har vi till exempel skötare, sjuksköterskor, socionomer, boendestödjare, kuratorer och socialpedagoger. Alla dessa kan ha också olika typer av påbyggnads- eller specialistutbildningar. De kan också alla komma ifråga för att arbeta med brukare enligt vård- och stödsamordningsmodellen. När vi arbetar enligt modellen ges insatser i samverkan mellan psykiatrin och kommunens socialpsykiatriska stöd. Kontaktmannen/kontaktpersonen från respektive huvudman får då rollen som vård- och stödsamordnare. Brukare Oavsett hur vi tidigare benämnt en person som får vård av sjukvården, eller som ges insatser av socialtjänsten, använder vi oss av benämningen brukare när vi pratar om en person som är föremål för gemensamma insatser enligt vård- och stödsamordningsmodellen. S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 17

18 Bilaga 6 Om Partille och PVÖ Partille Kort beskrivning av Partille kommuns insatser för personer som omfattas av (Del-) Regional och lokal överenskommelse. I Partille kommun på Vård- och Omsorgsförvaltningen (VoF) finns en särskild enhet inom avdelning Funktionshinder; Enheten Psykiska funktionsnedsättningar, med en enhetschef, en verksamhetsledare, en metodutvecklare samt ca 30 boendestödspersonal. Stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar ges även inom Social-och arbetsförvaltningen (SAF) och i samverkan mellan de två förvaltningarna och då, vad gäller vuxna, främst med inriktning samsjuklighet (psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk) och sysselsättning. Enheten samverkar också med Daglig sysselsättning SOL och Daglig verksamhet LSS inom avdelning Funktionshinder. Enheten består av boendestöd, köpta platser och särskilt boende enligt SoL och LSS. Besebäcken är ett boende enligt SoL och LSS och har personal dygnet runt med sovande jour. Björnbacken är ett boende enligt SoL och har personal dag och kväll måndag söndag. Stöd- och beroendeteamet, SOB, ger stöd till personer med samsjuklighet. All boendestödspersonal ger boendestöd i och utom hemmet till personer i eget boende ute i hela kommunen, förutom i boendena. Enheten får uppdragen från Biståndsenheten där en 1:e biståndshandläggare och 4 biståndshandläggare har inriktning mot bl a psykiska funktionsnedsättningar. Vid de flesta insatser för personer med samsjuklighet krävs även beslut från missbrukshandläggare på SAF, gemensam handläggning. Biståndsenheten har en enhetschef med ansvar för ca 20 biståndshandläggare för alla Vård- och omsorgsförvaltningens målgrupper. Insatsen kontaktperson enligt SoL ligger på Biståndsenheten VOF. Arbetet är inriktat på individuellt stöd utifrån den enskildes behov. Arbetet sker regelmässigt i resursgruppsarbete med Vård- och stödsamordning (VSS) och i nätverksgrupper, i samverkan med psykiatrin, (PVÖ m fl). S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 18

19 Bilaga 6, forts Om Partille och PVÖ PVÖ Psykosvård Öster är en SLÖP (sluten och öppen vård, integrerat i en enhet) och den mottagning som har ansvar för patienter med psykosproblematik i Partille samt Örgryte-Härlanda. Organisatoriskt hör PVÖ till Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Område 2, Psykiatri Psykos. Geografiskt är mottagningen placerad i sitt upptagningsområde och ligger vid Munkebäcksmotet på Lilla Munkebäcksgatan 4. En SLÖP är en enhet där man integrerat sluten- och öppenvård. PVÖ har det psykiatriska ansvaret ca 400 patienter. Man bedriver mottagningsarbete, hembesök och arbete tillsammans med kommunernas personal. Det finns också en liten vårdavdelning i huset. Den har sju vårdplatser och används förutom av PVÖ också av två andra psykosmottagningar (NåUt-teamet och Skanstorget). Vid PVÖ bedrivs teambaserad psykiatri. Utöver vårdplatserna är mottagningen organiserad i tre olika psykiatriska team. Ett av dem arbetar mot Partille. Partille-teamet ansvarar för ca 120 patienter, omfattar totalt drygt 5 tjänster fördelade på sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog. Man har därutöver tillgång till mottagningens sekreterartjänster. S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 19

20 Bilaga 7 Tankar inför framtiden Vi vill föra in anhörigperspektivet inklusive barnperspektivet i det fortsatta samverkansarbetet. Vi vill arbeta aktivt, särskilt från Partille kommuns sida, med att få med områdena Affektiva och Beroende samt Primärvården in i VSS-arbetet och i Lokal överenskommelse. Vi kommer fortsätta arbeta med frågorna kring SIP och personlig utvecklingsplan och klargöra skyldigheten, syftet och nyttan av att upprätta någon av dessa för att brukaren ska kunna påverka, få helhetsgrepp och kontroll över sin vård och sitt stöd. S a m v e r k a n, V S S o c h S I P P a r t i l l e P V Ö, Sid 20