Integrerad psykiatri (IP)
|
|
- Mona Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Integrerad psykiatri (IP)
2 IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande över arbetet: Gemensamt beslutsfattande! Organisationen bygger på teamarbete, kontaktmannaskap och hög grad av självstyrning i arbetet 2
3 Helhetssyn och kulturkompetens IP integrerar: psykiatri psykologi farmakologi nätverk dagligt liv vård och stöd med mera (andlighet m.m.) Det är resursgruppen och klienten som bestämmer vilka åtgärder som används och fungerar Samma strategi verkar ge god effekt i olika kulturer 3
4 Integrerad psykiatri - övergripande Endast forskningsverifierad metodik används Kompetent kontaktmannaskap Teamarbete Nätverksinriktning ( resursgrupp ) Hög struktur Utveckling av klientens och resurs-gruppens egen kompetens. Pedagogiken betonas Alla åtgärder sker i den av klienten valda miljön 4
5 Ian RH Falloon 5
6 Använd IP när: Klientens dagliga funktion är långvarigt sänkt När klienten är ensam och saknar stöd av närstående När närståendes liv påverkas När stressrelaterade reaktioner inte går att påverka med enkla åtgärder När flera vård och stödorganisationer är inblandade Vid risk för återfall i allvarligt tillstånd 6
7 Använd inte IP när: Klienten är drabbad av en specifik svårighet där det finns forsknings-verifierad bästa behandling Stöd behandlingen genom anhörigdeltagande När närståendes insatser troligen inte behövs för att nå målen När målen troligen kan uppnås enklare 7
8 Låt oss bygga en segelbåt 8
9 Segelbåtens skrov har designats utifrån forskning kring Integrerad Psykiatri med resursgruppsarbete evidensbaserade strategier
10 Masterna är en kombination av medicinska och psykosociala insatser
11 Brukaren bestämmer vart vi ska åka
12 Case managern står vid rodret
13 Resursgruppen är besättningen. En resursgrupp är aktivt uppsökande och unik för varje enskild brukare. Här samarbetar närstående och professionella för att göra de insatser som motsvarar brukarens behov.
14 Seglen är individualiserade evidensbaserade insatser och bestäms utifrån aktuella behov hos resursgruppen, i första hand brukaren
15 Evidensbaserade metoder utgör våra segel Familjestöd +++ x 1 Medicinering +++ Social träning ++ Arbete med stöd ++ Kognitiva beteendeterapier +++ Anpassat boende + x 1 grad av evidensbas 15
16 IP Kunskapsbaserad Psykiatri och socialt arbete Navigeringen sker med hjälp av RFS-manualen och är beroende av behov, lokala utförarsystem, nationella välfärdslagar och egen organisation
17
18 ORGANISATION OCH STRUKTUR 18
19 Forskning styr verksamheten Både vad gäller metodik samt uppföljning Användningen av forskning underlättas av manualer 19
20 Från idé till verklig förändring Integrerad Psykiatri Lokal tillämpning Forskning Beprövad erfarenhet Manualer, ex: RFS SfS Resursgrupper Klientens värderingar Forskningsevidens Gyllene standard Daglig praxis 21
21 Samverkan Primärvård Socialtjänst 22
22 Resursgruppen Case manager Brukaren UTBILDNING BRUKARRÅD FÖRVALTNINGAR FORSKNING NATIONELL NIVÅ Lokal Implementering & Praxis LOKAL PROJEKTGRUPP Projektledare Utbildningsledare Implementeringsledare Samverkansavtal 23
23 CASE MANAGEMENT RESURSGRUPPSARBETE 24
24 Kontaktman/CM Brett ansvar Samlad insats (KP/cm är nav) Kontinuitet Kunskap Samarbete Självständigt arbetsansvar 25
25 IP-teamets operativa enhet är resursgruppen Alla viktiga personer kring patienten ingår i resursgruppen: anhöriga, kontaktmän i stöd och vård, experter på olika områden, god man m.fl. 26
26 Anhöriga Närstående överutnyttjas. De är obetald hemtjänstpersonal och vårdare under många år Ofta har närstående egna belastningssymtom: Oro Rädsla Ekonomisk belastning Ensamhet Skam 27
27 Varför resursgruppsarbete Det räcker inte med en skicklig doktor. Hela teamet måste fungera för att vi skall få god effekt Vid funktionsnedsättningar arbetar vi med hela människan Samlade kompetenser (t ex brukaren, anhöriga, KP, läkare, psykolog, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast) Personlig kontakt är avgörande. Övriga arbetar genom navet (cm) Hög struktur ger tydlig metodik, trygghet samt möjlighet till kvalitetssäkring 28
28 Varför resursgruppsarbete? Effektivt (gäller främst klienter med funktionsnedsättningar) Önskvärt av de flesta klienter och anhöriga God etik Behandlingsresultat håller bättre Minskar belastningen för alla i resursgruppen Minskar samarbetssvårigheter (samtalsmetod samt risken för parallella insatser) Gör det lättare att utnyttja naturliga resurser i gruppen. Lättare att förlägga arbetet där problemen och möjligheterna finns. Nätverk är avgörande för långsiktig livskvalitet. 29
29 Risker med resursgrupp Information sprids för mycket Fel använt kan resursgruppsarbete försvåra frigörelse från föräldrar Trycket på enskilda personer kan bli stort Kan bli för mycket omhändertagande - motverkas med betoning av SST Til Wykes,
30 Vanliga argument varför man inte har resursgruppsarbete Bristande stöd från ledningen (60%) Hittar inga lämpliga klienter (20%) Har inte tid (15%) Övriga synpunkter: - Våra patienter passar inte in i sådant arbetssätt. - Egen bristande kunskap/utbildning. - Arbetsorganisationen hindrar. - Bristande intresse/eller tror att behandling sker bättre på annat sätt. - Eget bristande självförtroende. - Ingen status i det arbete som redan görs. - Detta bör helst ske i kommunen (eller på annan plats där inte jag arbetar). Leff, 1998 Största problemet är den egna organisationen! 31
31 Alla åtgärder sker i den av klienten valda miljön. Arbete i klientens miljö har många fördelar: mer effektivt Analysen underlättas Generaliseringsproblemen minskar Klientens ansvar och styrning betonas Nackdelar: Tidskrävande Ökande risker Svårare att få tillgång till andra i teamet 32
32 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsa Brukaren bestämmer sina långsiktiga mål Systematisk problemanalys En vanlig dag Anhörigbörda Individuell intervju Funktionella analyser, överoch underskott Psykiska funktionsnedsättningar Färdigheter i vardagen Beteendeanalys / sammanfatta analysen 33
33 Familj Föräldra skap Fritid Utb/utv Medborgare Hinder Hinder Hinder Hinder Vad är gemensamt för hindren? Intima relationer Hinder Intention - hur vill du ha det? Hinder Arbete Riktning - ej mål Vänner Hinder Hinder Hälsa Skillnad mellan hur man vill ha det och hur det ser ut just nu.
34 Över- och underskott av beteende Överskott Underskott Yttre Inre
35 Överskott Underskott Tillgångar Yttre ex: hot och våld, missbruk, självskadebeteende ex: följer planering, ber om hjälp, delegerar ex: städar självständigt, social förmåga Inre ex: oro, ältande, frustration, ångest ex: planera, organisera, förstå andra, egen kroppsuppfattning ex: motivation
36 Individuell intervju Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Enskilt samtal mellan cm och andra i gruppen Ger alla en möjlighet att prata personligt om sin upplevelse även positivt Ger information om motsättningar i gruppen De individuella samtalen etablerar case-managern som ett nav i arbetet Mätning av belastning 37
37 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Brukaren och case managern kartlägger patientens sociala nätverk Brukaren och case managern nominerar resurspersoner Information och psykoedukation 38
38 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Om anhöriga inte vill vara med: Analys (om farhågor och tidigare erfarenheter) Betona att resursgruppsarbete erbjuds alla Betona att du förstår att var och en i gruppen redan gör allt som står i deras makt. Tillsammans är vi dock starkare än varje enskild person Om klienten inte vill engagera resurspersoner Ofta har man negativa tidigare erfarenheter av att träffas i grupp Klienten är redan översvämmad av intryck. Börja med en liten del (oftast tidiga varningstecken). Stoppa alla försök att ta upp andra ämnen. 39
39 Resursgruppsarbete i praktiken Case managern och brukaren initierar det första resursgruppsmötet Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet 40
40 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Case managern, psykiatern och brukaren fattar gemensamt beslut om kortsiktiga mål Den första personliga utvecklingsplanen spikas En krisplan för tidig intervention och agerande i kriser formuleras 41
41 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Den första personliga utvecklingsplanen genomförs. Alla insatser stöds och samordnas av case managern Tre månader senare följer det andra resursgruppsmötet upp framsteg och reviderar planen utifrån aktuella behov Samma procedur upprepas kvartalsvis 42
42 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Återkommande agenda för resursgruppsmöten: Analys av framsteg utifrån uppställda mål, genomgång av aktuella problemområden Genomgång av hemuppgifter Bearbetning och träning analys och problemlösning av aktuellt problem Nya hemuppgifter Samma moment används vid: individuella kontakter, resursgruppsmöten och under handledning 43
43 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Återkommande moment i arbetet Problemanalys/ problemlösning Information Stresshantering Kommunikationsfärdigheter Tankar och känslor Krishantering Specifika problem 44
44 Utbildning för alla Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Brukaren och CM hjälps åt att utbilda Vanliga ämnen: Dagliga problem Störande symtom Kognitiva störningar Medicinering 45
45 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Stora resursgruppen träffas vid behov, minst två gånger per år På träffarna: Bestäms mål för alla deltagare Utvärderas resultat Delar av resursgruppen bör vara med nästan varje gång Utnyttja naturliga partners (Vem skulle du vilja ha haft med om du haft detta problem?) 46
46 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Programmet avslutas inte förrän patienten har återvunnit en samhällsmedborgarroll Ökad social aktivitet 47
47 Vem är cm-aren? 48
48 DELAR I INTEGRERAD PSYKIATRI 49
49 Delar som alltid ingår Stresshantering, arbete med återfallsprevention och krishantering Kommunikation Problemanalys problemlösning Tankar och känslor Specifika problem 50
50 Expressed Emotion Hög EE kan förstås som en oförmåga att se brukarens beteende som beroende av störningen. Ser mer ovilja och att man inte anstränger sig tillräckligt Detta ex beroende av bristande sorgebearbetning eller kunskap IP utgår från att alla alltid gör sitt bästa. Det finns ingen anledning att kritisera 51
51 Expressed Emotion EE-faktorn påverkar återfallsfrekvensen i stor utsträckning inte bara vid schizofreni Vaughn och Leff (1976) rapporterar att inom nio månader från utskrivning hade 48 procent av patienterna i hög-eefamiljer återinsjuknat mot 6 procent i låg- EE-familjer Resultaten har upprepats i ett stort antal studier 52
52 Forskning om KRIS och IP Krisbehandling i naturlig miljö sker effektivare snabbare och billigare än genom slutenvård Snabbare tillfriskande Mindre medicin behöver ges Mindre risk för PTSD till följd av sjukvårdens åtgärder Högre acceptans av åtgärder från klienten Mindre stressreaktioner hos anhöriga Anhörigas och resursgruppens kompetens ökar mer Tecken finns också på mindre suicidrisk 53
53 Tidiga tecken Krisintervention sker bäst i tidigast möjliga skede Detta kräver: Gott samarbete i resursgruppen Fungerande användning av Tidiga Varningstecken 54
54 Kommunikation de fem djävlighetsfaktorerna Visa uppskattning Aktivt lyssnande Be om något Uttrycka negativa känslor Göra en kompromiss
55 Fokus på beteende (SST) Tar du din medicin? Hur tar du din medicin? 56
56 Problemlösning STEG 1: VAD ÄR MÅLET ELLER PROBLEMET? (STEG 1 B: Om andra personer är viktiga för att nå målet eller lösa problemet: Vad tycker de? Om de tycker annorlunda än du varför? Vilka är till hjälp, vilka är till hinder?) STEG 2: SKRIV NED ALLA MÖJLIGA LÖSNINGAR STEG 3: FÖR OCH NACKDELAR MED VARJE FÖRSLAG STEG 4: VÄLJ DEN BÄSTA LÖSNINGEN STEG 5: PLANERA FÖR HUR LÖSNINGEN SKALL GENOMFÖRAS STEG 6: GÅ IGENOM RESULTATET 57
57 KVALITETSMODELL INOM IP 58
58 Vad ger god kvalitet Lagarbetet i resursgruppen Att följa e-arbetsboken Verksamheternas uppföljningsarbete utifrån definierade procedurer Handledning 59
59 Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet Egenbedömningar av brukare och utförare liten och hel kvalitetsstjärna Utomstående bedömare - audits Nationella kvalitetsregister 60
60 Optimal tidsdisponering Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister Bedömningar och planering 20% Läkemedelsbehandling 10% Psykosocial behandling 60% Utbildn/Info 15% Stresshant 15% Soc träning 20% KBT, etc 10% Krisintervention < 5% Behandlingar som inte ingår 5% 61
61 Hel kvalitetsstjärna Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister 62
62 Nationella kvalitetsregister Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister Att följa upp lokala resultat på nationell och övergripande nivå Fokus på enheters och ej individers - resultat 63
63 UTVÄRDERING AV IP 64
64 Effektivaste sättet att förmedla psykiatri till funktionsstörda klienter Integrerad Psykiatri är ett effektivt sätt att sköta vården för svårt sjuka klienter minskar kostnaden förbättrar resultatet är mer uppskattat av klienter och anhöriga. Beslutsfattare, kliniker och vårdtagare bör stödja en övergång till IP Marshall, M; Lockwood, A, 2004 (Cochran). Tyrer, P; Coid, 2003 (Cochran) SoS Nationella riktlinjer: Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personer med schizofreni intensiv case management enligt ACT-modellen prioritet 1. Ger en minskning av antalet psykiatriska vårdtillfällen antalet dagar på sjukhus större stabilitet I boende lägre risk för hemlöshet och arbetslöshet jämfört med sedvanlig behandling. Bedöms vara kostnadseffektiv. 66
65 SOCIAL FUNKTION Den förbättrade sociala funktionen och högre brukartillfredsställelsen är statistiskt säkerställda IntPsyk Bästa ÖV år GAF-Soc 67
66 BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE IntPsyk Bästa ÖV år UKU-ConSat 68
67 Svensk forskning Signifikant höjd social funktion samt att klienterna var mer nöjda med vården Ingen signifikant skillnad för symtom Minskning av slutenvård, men inte signifikant Programtroheten var god Kostnaden minskade för vården men ökade något för kommunerna Tvåårsuppföljningen, Malm et al 2001 Identiska resultat vid femårsuppföljning 69
68 IP vad hjälper? Resursgruppen Plan för personlig utveckling Gemensamma beslut Problemlösningsfärdigheter Kommunikationsträning Stresshantering Psykopedagogik/psykoterapi (KBT) Inlärning genom social interaktion Medicinering med stöd i resursgrupp 70
69 Vad är brukarna mest nöjda med i RFS Att de själva alltid bestämmer i sista hand. Hög delaktighet Målformuleringen. Hoppingivande att strukturerat och konsekvent arbeta mot bestämda, nedskrivna mål. Utbildningen Tidiga varningstecken Att få träna på svåra saker med personer man själv valt och känner bra 71
70 Vad är anhöriga mest nöjda med i RFS Bemötandet, med stor öppenhet, där brukare och närstående hela tiden bestämmer Delaktigheten och samverkan Individuella intervjun. Att vi i denna ser var och en som individer, inte bara som en familj. Att personalen börjar med att lyssna och lära, och inte med att intervenera. 72
71 Vad är anhöriga mest nöjda med i RFS Utbildningsdelen. Att, får alla inblandade en grundkunskap om sjukdom, symtom, förhållningssätt, tidiga varningstecken m.m. innan behandlingar och samtal inleds. Kommunikationsträningen. Familjer och närstående uppskattar övningar och rollspel, mer än personalen. Målformuleringen. Att ha ett mål att sträva mot, kort eller långt, är det mest hoppingivande av allt enligt närstående. 73
72 Vad tycker personalen är mest användbart i RFS Utbildning och tidiga varningstecken 75 % Samverkansmodellen i RFS 75 % Att alla inblandade får all information Intervju och analys 70 % "Lyssna och lära, och inte börja med behandling direkt" Problemlösning 70 % Stresshantering 65 % "Lätt att göra med kiebrukaren, svårare på övriga familjen " Krisintervention 60 % Kommunikationsträningen 50 % "För svår att genomföra om man är ensam i familjen från N Berglunds studie i Varberg 74
Strategier. Metoderna kan lätt anpassas till att stödja den kunskap och erfarenhet som redan finns i stora resursgruppen.
De strategier (metoder, verktyg välj själv) som beskrivs här är beprövade och bra verktyg. Använd dem för att nå mål och för att möta problem som uppstår under genomförandefasen. Metoderna kan lätt anpassas
Läs mer* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).
Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merPRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Läs merIntegrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...
Läs merIntegrerad Psykiatri
Introduktion/presentation Integrerad Psykiatri Ett arbetssätt för samverkan och samordning där patienten/brukaren är huvudaktör Kristina Nilebrand Leg. Arbetsterapeuter/Case Manager SU/område 2/Affektiva
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merIntegrerad Psykiatri. Nå Ut teamet
Integrerad Psykiatri Nå Ut teamet Nå Ut-teamet Psykosöppenvård Centrala Göteborg 50 000 invånare 170 patienter Multidisciplinärt team: läkare, cm, ssk, kur, p-log, sgy, sekr 2 OTP- Optimal Treatment Project
Läs merHur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?
Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra? processledare för implementering av Vård & Stödsamordning Inom SIMBA Ale, Kungälv, Stenungsund & Tjörn s kommuner och Psykiatriska kliniken,
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merSamverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg
Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg
Läs merVad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:
Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
Läs merInformation om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete
Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete Ett Samarbete mellan psykiatriska sjukvården och socialtjänsten för gemensamt arbete med psykiskt funktionshindrade VARFÖR SKALL VI SAMVERKA?
Läs merVård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.
Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation 2015 www.samverkanstorget.se Vad är vård- och stödsamordning? - En strukturerad samverkansmodell för samordning av insatser mellan kommun och region.
Läs merVård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2
Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka
Läs merInbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?
Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall
Läs merVård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet
Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet Cecilia Axelsson cecilia.axelsson@oh.goteborg.se www.samverkanstorget.se Nuläge kring samverkan Lagstiftningen HSL och SOL Samverkan
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merKvalitetsstjärnan frågeformulär
Kvalitetsstjärnan frågeformulär Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som
Läs merKommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information
Kommunikation vid familjeintervention Karlstad 28-29 april 2014 Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information (från SAOL) Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni
Läs merUppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen
ARBETSVERKTYG Planeringsfasen ANALYS/SAMMANFATTNING AV BEDÖMNINGSFASEN Utgå från En vanlig dag, Nätverkskarta, QLS-100 och Intervju. Tankar om förändring Vilka fördelar finns med förändringen? Vad hindrar
Läs merVård- och stödsamordning
17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?
Läs merHur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj
Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj 2009 ingmarie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa www.psyksam.se Vem är samhället?
Läs merSamordnad Rehabillitering
Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merFamiljeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni FAMILJEINTERVENTION... 4 NÄRSTÅENDE... 4 PERSONAL... 4 DEFINITIONER... 5 SAMVERKAN OCH DELAT
Läs merKvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013
Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där
Läs merUppdaterad ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen
ARBETSVERKTYG Planeringsfasen ARBETSVERKTYG I PLANERINGSFASEN Analys/Sammanfattning av bedömningsfasen Personlig utvecklingsplan/samordnad individuell plan (SIP) Mål/Målformulering Inbjudan till Resursgruppsmöte
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merUppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen
ARBETSVERKTYG Planeringsfasen ANALYS/SAMMANFATTNING AV BEDÖMNINGSFASEN Utgå från En vanlig dag, Nätverkskarta, QLS-100 och Intervju. Tankar om förändring Vilka fördelar finns med förändringen? Vad hindrar
Läs merI-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande. Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun
I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun Hur ser det ut i övriga landet? Vilka förutsättningar finns? Vilka delar vi valt ut?
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer
Läs merACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet
ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:
Läs merTillämpning/färdigheter att hantera mångsökare
Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG
Läs merNärståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.
Närstående är ett samlingsbegrepp för de personer som brukaren anser sig ha en nära relation till. De kan vara familjemedlemmar eller andra betydelsefulla och nära personer. Det är inte de professionella,
Läs merAtt implementera RACT
Agenda för eftermiddagen Att implementera RACT Ämne: Gynnsamma faktorer för implementering ur org/ledarskap/medarbetarperspektiv Aktuella lärandemål: Identifiera och förklara gynnsamma implementeringskomponenter
Läs merImplementering rekommendation. Behandling. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 6 Behandling nationellasjalvskadeprojektet.se Behandlingsinsatser självskadebeteende SJÄLVSKADEBETEENDE Bemötande Bemötande Behandling för självskadebeteende har utvecklats
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merPsykosociala metoder och stöd
Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade
Läs merPsykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Läs merGunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?
Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merCase Management & resursgruppsarbete
Case Management & resursgruppsarbete (Tidigare titel: Resursgrupps- och familjestöd, RFS) Version 3 Nisse Berglund, Per Borell Manualen får kopieras fritt, men inte säljas eller användas inom kommersiell
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merKBT. Kognitiv Beteendeterapi.
KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN
Läs merATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem
ATT LEVA NÄRA OCD Forskning och erfarenheter kring anhöriga och tvångsproblem OCD - Tvångsproblem Svåraste av ångestproblem Den ångestdiagnos som oftast leder till inläggning På WHOs lista över diagnoser
Läs merPsykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen
Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merSamverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné
Samverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné Cecilia Axelsson cecilia.axelsson@oh.goteborg.se www.samverkanstorget.se Samverkan mellan kommun och sjukvård för den enskildes bästa Illustration:
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)
ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar rickard.fardig@neuro.uu.se
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merResursgruppsoch familjestöd
Resursgruppsoch familjestöd Version 2 Kontakta författarna om du har frågor om manualen eller för att diskutera hur arbetssättet kan implementeras i daglig verksamhet. Kurser kring materialet hålls av
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merHär är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING
På väg till en evidensbaserad integrerad psykiatri i kommun och landsting Korta berättelser ULF MALM Karlstad 29 april 2014 Vägen hit Här är vi nu Vägar till havet Vägen hit. Korta berättelser Vägen till
Läs merCase management enligt ACT
Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk
Läs merSocialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil
Kursöversikt för yrkeshögskoleutbildning Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil 400 YH-poäng Utbildningen har 15 huvudmoment/delkurser Uppdaterades 2019-02-05 Gruppsykologi Yh-poäng:
Läs merKognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling
Läs merModell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län
Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen
Läs merArbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merTjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag
Läs merGapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018
218-1- Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 218 218-1- KPH Gapanalysen Frågor i enkäten: I vilken utsträckning bedömer du att ni når upp till rekommendationen om att erbjuda följande
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merSnacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård
Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar
Läs merEvidensbaserad socialtjänst
Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte
Läs merPlaneringsfas RACT Flik 3. analys, prioritering målformulering och första resursgruppsmötet
Planeringsfasen analys, prioritering målformulering och första resursgruppsmötet sid 2-3 Sammanfattning och analys sid 4-5 Målformulering och en personlig samordnad plan- SIP sid 6 8 Skapa resursgrupp
Läs merBasniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning
Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning Ett gemensamt och återhämtningsinriktat arbetssätt i Göteborgsområdet i mötet med personer med psykiska funktionsnedsättningar och/eller
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merStruktur och stöd för personer med Neropsykiatrika Funktionshinder. Kan Case Manager erbjuda en väg till en mer fungerande vardag?
Struktur och stöd för personer med Neropsykiatrika Funktionshinder. Kan Case Manager erbjuda en väg till en mer fungerande vardag? Kärt barn har många namn! Case Manager ACT R-ACT Integrerad Psykiatri
Läs merBehandling och ideologi
Verksamhetsidé CurmitisGruppen är ett relativt nystartat men etablerat HVB-hem som erbjuder en hel vårdkedja med utredning, behandling och utslussning. Vi riktar oss mot flickor i åldern 13 17 år med samsjuklighetsproblematik
Läs merSamordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk
Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merSå vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!
Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare
Läs merPengar, vänner och psykiska problem
Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merVård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar
Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel
Läs merAkutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm
Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik
Läs merSamordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus
Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson
Läs merNationella riktlinjer 2010
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Läs mer