Integrerad psykiatri (IP)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrerad psykiatri (IP)"

Transkript

1 Integrerad psykiatri (IP)

2 IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande över arbetet: Gemensamt beslutsfattande! Organisationen bygger på teamarbete, kontaktmannaskap och hög grad av självstyrning i arbetet 2

3 Helhetssyn och kulturkompetens IP integrerar: psykiatri psykologi farmakologi nätverk dagligt liv vård och stöd med mera (andlighet m.m.) Det är resursgruppen och klienten som bestämmer vilka åtgärder som används och fungerar Samma strategi verkar ge god effekt i olika kulturer 3

4 Integrerad psykiatri - övergripande Endast forskningsverifierad metodik används Kompetent kontaktmannaskap Teamarbete Nätverksinriktning ( resursgrupp ) Hög struktur Utveckling av klientens och resurs-gruppens egen kompetens. Pedagogiken betonas Alla åtgärder sker i den av klienten valda miljön 4

5 Ian RH Falloon 5

6 Använd IP när: Klientens dagliga funktion är långvarigt sänkt När klienten är ensam och saknar stöd av närstående När närståendes liv påverkas När stressrelaterade reaktioner inte går att påverka med enkla åtgärder När flera vård och stödorganisationer är inblandade Vid risk för återfall i allvarligt tillstånd 6

7 Använd inte IP när: Klienten är drabbad av en specifik svårighet där det finns forsknings-verifierad bästa behandling Stöd behandlingen genom anhörigdeltagande När närståendes insatser troligen inte behövs för att nå målen När målen troligen kan uppnås enklare 7

8 Låt oss bygga en segelbåt 8

9 Segelbåtens skrov har designats utifrån forskning kring Integrerad Psykiatri med resursgruppsarbete evidensbaserade strategier

10 Masterna är en kombination av medicinska och psykosociala insatser

11 Brukaren bestämmer vart vi ska åka

12 Case managern står vid rodret

13 Resursgruppen är besättningen. En resursgrupp är aktivt uppsökande och unik för varje enskild brukare. Här samarbetar närstående och professionella för att göra de insatser som motsvarar brukarens behov.

14 Seglen är individualiserade evidensbaserade insatser och bestäms utifrån aktuella behov hos resursgruppen, i första hand brukaren

15 Evidensbaserade metoder utgör våra segel Familjestöd +++ x 1 Medicinering +++ Social träning ++ Arbete med stöd ++ Kognitiva beteendeterapier +++ Anpassat boende + x 1 grad av evidensbas 15

16 IP Kunskapsbaserad Psykiatri och socialt arbete Navigeringen sker med hjälp av RFS-manualen och är beroende av behov, lokala utförarsystem, nationella välfärdslagar och egen organisation

17

18 ORGANISATION OCH STRUKTUR 18

19 Forskning styr verksamheten Både vad gäller metodik samt uppföljning Användningen av forskning underlättas av manualer 19

20 Från idé till verklig förändring Integrerad Psykiatri Lokal tillämpning Forskning Beprövad erfarenhet Manualer, ex: RFS SfS Resursgrupper Klientens värderingar Forskningsevidens Gyllene standard Daglig praxis 21

21 Samverkan Primärvård Socialtjänst 22

22 Resursgruppen Case manager Brukaren UTBILDNING BRUKARRÅD FÖRVALTNINGAR FORSKNING NATIONELL NIVÅ Lokal Implementering & Praxis LOKAL PROJEKTGRUPP Projektledare Utbildningsledare Implementeringsledare Samverkansavtal 23

23 CASE MANAGEMENT RESURSGRUPPSARBETE 24

24 Kontaktman/CM Brett ansvar Samlad insats (KP/cm är nav) Kontinuitet Kunskap Samarbete Självständigt arbetsansvar 25

25 IP-teamets operativa enhet är resursgruppen Alla viktiga personer kring patienten ingår i resursgruppen: anhöriga, kontaktmän i stöd och vård, experter på olika områden, god man m.fl. 26

26 Anhöriga Närstående överutnyttjas. De är obetald hemtjänstpersonal och vårdare under många år Ofta har närstående egna belastningssymtom: Oro Rädsla Ekonomisk belastning Ensamhet Skam 27

27 Varför resursgruppsarbete Det räcker inte med en skicklig doktor. Hela teamet måste fungera för att vi skall få god effekt Vid funktionsnedsättningar arbetar vi med hela människan Samlade kompetenser (t ex brukaren, anhöriga, KP, läkare, psykolog, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast) Personlig kontakt är avgörande. Övriga arbetar genom navet (cm) Hög struktur ger tydlig metodik, trygghet samt möjlighet till kvalitetssäkring 28

28 Varför resursgruppsarbete? Effektivt (gäller främst klienter med funktionsnedsättningar) Önskvärt av de flesta klienter och anhöriga God etik Behandlingsresultat håller bättre Minskar belastningen för alla i resursgruppen Minskar samarbetssvårigheter (samtalsmetod samt risken för parallella insatser) Gör det lättare att utnyttja naturliga resurser i gruppen. Lättare att förlägga arbetet där problemen och möjligheterna finns. Nätverk är avgörande för långsiktig livskvalitet. 29

29 Risker med resursgrupp Information sprids för mycket Fel använt kan resursgruppsarbete försvåra frigörelse från föräldrar Trycket på enskilda personer kan bli stort Kan bli för mycket omhändertagande - motverkas med betoning av SST Til Wykes,

30 Vanliga argument varför man inte har resursgruppsarbete Bristande stöd från ledningen (60%) Hittar inga lämpliga klienter (20%) Har inte tid (15%) Övriga synpunkter: - Våra patienter passar inte in i sådant arbetssätt. - Egen bristande kunskap/utbildning. - Arbetsorganisationen hindrar. - Bristande intresse/eller tror att behandling sker bättre på annat sätt. - Eget bristande självförtroende. - Ingen status i det arbete som redan görs. - Detta bör helst ske i kommunen (eller på annan plats där inte jag arbetar). Leff, 1998 Största problemet är den egna organisationen! 31

31 Alla åtgärder sker i den av klienten valda miljön. Arbete i klientens miljö har många fördelar: mer effektivt Analysen underlättas Generaliseringsproblemen minskar Klientens ansvar och styrning betonas Nackdelar: Tidskrävande Ökande risker Svårare att få tillgång till andra i teamet 32

32 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsa Brukaren bestämmer sina långsiktiga mål Systematisk problemanalys En vanlig dag Anhörigbörda Individuell intervju Funktionella analyser, överoch underskott Psykiska funktionsnedsättningar Färdigheter i vardagen Beteendeanalys / sammanfatta analysen 33

33 Familj Föräldra skap Fritid Utb/utv Medborgare Hinder Hinder Hinder Hinder Vad är gemensamt för hindren? Intima relationer Hinder Intention - hur vill du ha det? Hinder Arbete Riktning - ej mål Vänner Hinder Hinder Hälsa Skillnad mellan hur man vill ha det och hur det ser ut just nu.

34 Över- och underskott av beteende Överskott Underskott Yttre Inre

35 Överskott Underskott Tillgångar Yttre ex: hot och våld, missbruk, självskadebeteende ex: följer planering, ber om hjälp, delegerar ex: städar självständigt, social förmåga Inre ex: oro, ältande, frustration, ångest ex: planera, organisera, förstå andra, egen kroppsuppfattning ex: motivation

36 Individuell intervju Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Enskilt samtal mellan cm och andra i gruppen Ger alla en möjlighet att prata personligt om sin upplevelse även positivt Ger information om motsättningar i gruppen De individuella samtalen etablerar case-managern som ett nav i arbetet Mätning av belastning 37

37 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Brukaren och case managern kartlägger patientens sociala nätverk Brukaren och case managern nominerar resurspersoner Information och psykoedukation 38

38 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Om anhöriga inte vill vara med: Analys (om farhågor och tidigare erfarenheter) Betona att resursgruppsarbete erbjuds alla Betona att du förstår att var och en i gruppen redan gör allt som står i deras makt. Tillsammans är vi dock starkare än varje enskild person Om klienten inte vill engagera resurspersoner Ofta har man negativa tidigare erfarenheter av att träffas i grupp Klienten är redan översvämmad av intryck. Börja med en liten del (oftast tidiga varningstecken). Stoppa alla försök att ta upp andra ämnen. 39

39 Resursgruppsarbete i praktiken Case managern och brukaren initierar det första resursgruppsmötet Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet 40

40 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Case managern, psykiatern och brukaren fattar gemensamt beslut om kortsiktiga mål Den första personliga utvecklingsplanen spikas En krisplan för tidig intervention och agerande i kriser formuleras 41

41 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Den första personliga utvecklingsplanen genomförs. Alla insatser stöds och samordnas av case managern Tre månader senare följer det andra resursgruppsmötet upp framsteg och reviderar planen utifrån aktuella behov Samma procedur upprepas kvartalsvis 42

42 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Återkommande agenda för resursgruppsmöten: Analys av framsteg utifrån uppställda mål, genomgång av aktuella problemområden Genomgång av hemuppgifter Bearbetning och träning analys och problemlösning av aktuellt problem Nya hemuppgifter Samma moment används vid: individuella kontakter, resursgruppsmöten och under handledning 43

43 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Återkommande moment i arbetet Problemanalys/ problemlösning Information Stresshantering Kommunikationsfärdigheter Tankar och känslor Krishantering Specifika problem 44

44 Utbildning för alla Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Brukaren och CM hjälps åt att utbilda Vanliga ämnen: Dagliga problem Störande symtom Kognitiva störningar Medicinering 45

45 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Stora resursgruppen träffas vid behov, minst två gånger per år På träffarna: Bestäms mål för alla deltagare Utvärderas resultat Delar av resursgruppen bör vara med nästan varje gång Utnyttja naturliga partners (Vem skulle du vilja ha haft med om du haft detta problem?) 46

46 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Programmet avslutas inte förrän patienten har återvunnit en samhällsmedborgarroll Ökad social aktivitet 47

47 Vem är cm-aren? 48

48 DELAR I INTEGRERAD PSYKIATRI 49

49 Delar som alltid ingår Stresshantering, arbete med återfallsprevention och krishantering Kommunikation Problemanalys problemlösning Tankar och känslor Specifika problem 50

50 Expressed Emotion Hög EE kan förstås som en oförmåga att se brukarens beteende som beroende av störningen. Ser mer ovilja och att man inte anstränger sig tillräckligt Detta ex beroende av bristande sorgebearbetning eller kunskap IP utgår från att alla alltid gör sitt bästa. Det finns ingen anledning att kritisera 51

51 Expressed Emotion EE-faktorn påverkar återfallsfrekvensen i stor utsträckning inte bara vid schizofreni Vaughn och Leff (1976) rapporterar att inom nio månader från utskrivning hade 48 procent av patienterna i hög-eefamiljer återinsjuknat mot 6 procent i låg- EE-familjer Resultaten har upprepats i ett stort antal studier 52

52 Forskning om KRIS och IP Krisbehandling i naturlig miljö sker effektivare snabbare och billigare än genom slutenvård Snabbare tillfriskande Mindre medicin behöver ges Mindre risk för PTSD till följd av sjukvårdens åtgärder Högre acceptans av åtgärder från klienten Mindre stressreaktioner hos anhöriga Anhörigas och resursgruppens kompetens ökar mer Tecken finns också på mindre suicidrisk 53

53 Tidiga tecken Krisintervention sker bäst i tidigast möjliga skede Detta kräver: Gott samarbete i resursgruppen Fungerande användning av Tidiga Varningstecken 54

54 Kommunikation de fem djävlighetsfaktorerna Visa uppskattning Aktivt lyssnande Be om något Uttrycka negativa känslor Göra en kompromiss

55 Fokus på beteende (SST) Tar du din medicin? Hur tar du din medicin? 56

56 Problemlösning STEG 1: VAD ÄR MÅLET ELLER PROBLEMET? (STEG 1 B: Om andra personer är viktiga för att nå målet eller lösa problemet: Vad tycker de? Om de tycker annorlunda än du varför? Vilka är till hjälp, vilka är till hinder?) STEG 2: SKRIV NED ALLA MÖJLIGA LÖSNINGAR STEG 3: FÖR OCH NACKDELAR MED VARJE FÖRSLAG STEG 4: VÄLJ DEN BÄSTA LÖSNINGEN STEG 5: PLANERA FÖR HUR LÖSNINGEN SKALL GENOMFÖRAS STEG 6: GÅ IGENOM RESULTATET 57

57 KVALITETSMODELL INOM IP 58

58 Vad ger god kvalitet Lagarbetet i resursgruppen Att följa e-arbetsboken Verksamheternas uppföljningsarbete utifrån definierade procedurer Handledning 59

59 Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet Egenbedömningar av brukare och utförare liten och hel kvalitetsstjärna Utomstående bedömare - audits Nationella kvalitetsregister 60

60 Optimal tidsdisponering Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister Bedömningar och planering 20% Läkemedelsbehandling 10% Psykosocial behandling 60% Utbildn/Info 15% Stresshant 15% Soc träning 20% KBT, etc 10% Krisintervention < 5% Behandlingar som inte ingår 5% 61

61 Hel kvalitetsstjärna Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister 62

62 Nationella kvalitetsregister Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister Att följa upp lokala resultat på nationell och övergripande nivå Fokus på enheters och ej individers - resultat 63

63 UTVÄRDERING AV IP 64

64 Effektivaste sättet att förmedla psykiatri till funktionsstörda klienter Integrerad Psykiatri är ett effektivt sätt att sköta vården för svårt sjuka klienter minskar kostnaden förbättrar resultatet är mer uppskattat av klienter och anhöriga. Beslutsfattare, kliniker och vårdtagare bör stödja en övergång till IP Marshall, M; Lockwood, A, 2004 (Cochran). Tyrer, P; Coid, 2003 (Cochran) SoS Nationella riktlinjer: Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personer med schizofreni intensiv case management enligt ACT-modellen prioritet 1. Ger en minskning av antalet psykiatriska vårdtillfällen antalet dagar på sjukhus större stabilitet I boende lägre risk för hemlöshet och arbetslöshet jämfört med sedvanlig behandling. Bedöms vara kostnadseffektiv. 66

65 SOCIAL FUNKTION Den förbättrade sociala funktionen och högre brukartillfredsställelsen är statistiskt säkerställda IntPsyk Bästa ÖV år GAF-Soc 67

66 BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE IntPsyk Bästa ÖV år UKU-ConSat 68

67 Svensk forskning Signifikant höjd social funktion samt att klienterna var mer nöjda med vården Ingen signifikant skillnad för symtom Minskning av slutenvård, men inte signifikant Programtroheten var god Kostnaden minskade för vården men ökade något för kommunerna Tvåårsuppföljningen, Malm et al 2001 Identiska resultat vid femårsuppföljning 69

68 IP vad hjälper? Resursgruppen Plan för personlig utveckling Gemensamma beslut Problemlösningsfärdigheter Kommunikationsträning Stresshantering Psykopedagogik/psykoterapi (KBT) Inlärning genom social interaktion Medicinering med stöd i resursgrupp 70

69 Vad är brukarna mest nöjda med i RFS Att de själva alltid bestämmer i sista hand. Hög delaktighet Målformuleringen. Hoppingivande att strukturerat och konsekvent arbeta mot bestämda, nedskrivna mål. Utbildningen Tidiga varningstecken Att få träna på svåra saker med personer man själv valt och känner bra 71

70 Vad är anhöriga mest nöjda med i RFS Bemötandet, med stor öppenhet, där brukare och närstående hela tiden bestämmer Delaktigheten och samverkan Individuella intervjun. Att vi i denna ser var och en som individer, inte bara som en familj. Att personalen börjar med att lyssna och lära, och inte med att intervenera. 72

71 Vad är anhöriga mest nöjda med i RFS Utbildningsdelen. Att, får alla inblandade en grundkunskap om sjukdom, symtom, förhållningssätt, tidiga varningstecken m.m. innan behandlingar och samtal inleds. Kommunikationsträningen. Familjer och närstående uppskattar övningar och rollspel, mer än personalen. Målformuleringen. Att ha ett mål att sträva mot, kort eller långt, är det mest hoppingivande av allt enligt närstående. 73

72 Vad tycker personalen är mest användbart i RFS Utbildning och tidiga varningstecken 75 % Samverkansmodellen i RFS 75 % Att alla inblandade får all information Intervju och analys 70 % "Lyssna och lära, och inte börja med behandling direkt" Problemlösning 70 % Stresshantering 65 % "Lätt att göra med kiebrukaren, svårare på övriga familjen " Krisintervention 60 % Kommunikationsträningen 50 % "För svår att genomföra om man är ensam i familjen från N Berglunds studie i Varberg 74

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Integrerad Psykiatri

Integrerad Psykiatri Introduktion/presentation Integrerad Psykiatri Ett arbetssätt för samverkan och samordning där patienten/brukaren är huvudaktör Kristina Nilebrand Leg. Arbetsterapeuter/Case Manager SU/område 2/Affektiva

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?

Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra? Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra? processledare för implementering av Vård & Stödsamordning Inom SIMBA Ale, Kungälv, Stenungsund & Tjörn s kommuner och Psykiatriska kliniken,

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information

Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information Kommunikation vid familjeintervention Karlstad 28-29 april 2014 Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information (från SAOL) Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj

Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj 2009 ingmarie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa www.psyksam.se Vem är samhället?

Läs mer

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni FAMILJEINTERVENTION... 4 NÄRSTÅENDE... 4 PERSONAL... 4 DEFINITIONER... 5 SAMVERKAN OCH DELAT

Läs mer

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013 Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där

Läs mer

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen ARBETSVERKTYG Planeringsfasen ANALYS/SAMMANFATTNING AV BEDÖMNINGSFASEN Utgå från En vanlig dag, Nätverkskarta, QLS-100 och Intervju. Tankar om förändring Vilka fördelar finns med förändringen? Vad hindrar

Läs mer

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande. Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun

I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande. Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun Hur ser det ut i övriga landet? Vilka förutsättningar finns? Vilka delar vi valt ut?

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

ATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem

ATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem ATT LEVA NÄRA OCD Forskning och erfarenheter kring anhöriga och tvångsproblem OCD - Tvångsproblem Svåraste av ångestproblem Den ångestdiagnos som oftast leder till inläggning På WHOs lista över diagnoser

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Case Management & resursgruppsarbete

Case Management & resursgruppsarbete Case Management & resursgruppsarbete (Tidigare titel: Resursgrupps- och familjestöd, RFS) Version 3 Nisse Berglund, Per Borell Manualen får kopieras fritt, men inte säljas eller användas inom kommersiell

Läs mer

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar rickard.fardig@neuro.uu.se

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING På väg till en evidensbaserad integrerad psykiatri i kommun och landsting Korta berättelser ULF MALM Karlstad 29 april 2014 Vägen hit Här är vi nu Vägar till havet Vägen hit. Korta berättelser Vägen till

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser

FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Program: Datum: KRITERIER POÄNG (1) (2) (3) (4) (5) TEAMSTRUKTUR 1 2 3 4 5 1. LITEN CASELOAD:

Läs mer

Resursgruppsoch familjestöd

Resursgruppsoch familjestöd Resursgruppsoch familjestöd Version 2 Kontakta författarna om du har frågor om manualen eller för att diskutera hur arbetssättet kan implementeras i daglig verksamhet. Kurser kring materialet hålls av

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev ) Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Struktur och stöd för personer med Neropsykiatrika Funktionshinder. Kan Case Manager erbjuda en väg till en mer fungerande vardag?

Struktur och stöd för personer med Neropsykiatrika Funktionshinder. Kan Case Manager erbjuda en väg till en mer fungerande vardag? Struktur och stöd för personer med Neropsykiatrika Funktionshinder. Kan Case Manager erbjuda en väg till en mer fungerande vardag? Kärt barn har många namn! Case Manager ACT R-ACT Integrerad Psykiatri

Läs mer

Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd

Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd Maj 2011 Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd Brukarsjälvskattning med återkopplingssamtal mellan boendestödjare och brukare. Två nya skalor för att finna rätt väg ORS SRS Ingegerd

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer