Integrerad psykiatri (IP)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrerad psykiatri (IP)"

Transkript

1 Integrerad psykiatri (IP)

2 IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande över arbetet: Gemensamt beslutsfattande! Organisationen bygger på teamarbete, kontaktmannaskap och hög grad av självstyrning i arbetet 2

3 Helhetssyn och kulturkompetens IP integrerar: psykiatri psykologi farmakologi nätverk dagligt liv vård och stöd med mera (andlighet m.m.) Det är resursgruppen och klienten som bestämmer vilka åtgärder som används och fungerar Samma strategi verkar ge god effekt i olika kulturer 3

4 Integrerad psykiatri - övergripande Endast forskningsverifierad metodik används Kompetent kontaktmannaskap Teamarbete Nätverksinriktning ( resursgrupp ) Hög struktur Utveckling av klientens och resurs-gruppens egen kompetens. Pedagogiken betonas Alla åtgärder sker i den av klienten valda miljön 4

5 Ian RH Falloon 5

6 Använd IP när: Klientens dagliga funktion är långvarigt sänkt När klienten är ensam och saknar stöd av närstående När närståendes liv påverkas När stressrelaterade reaktioner inte går att påverka med enkla åtgärder När flera vård och stödorganisationer är inblandade Vid risk för återfall i allvarligt tillstånd 6

7 Använd inte IP när: Klienten är drabbad av en specifik svårighet där det finns forsknings-verifierad bästa behandling Stöd behandlingen genom anhörigdeltagande När närståendes insatser troligen inte behövs för att nå målen När målen troligen kan uppnås enklare 7

8 Låt oss bygga en segelbåt 8

9 Segelbåtens skrov har designats utifrån forskning kring Integrerad Psykiatri med resursgruppsarbete evidensbaserade strategier

10 Masterna är en kombination av medicinska och psykosociala insatser

11 Brukaren bestämmer vart vi ska åka

12 Case managern står vid rodret

13 Resursgruppen är besättningen. En resursgrupp är aktivt uppsökande och unik för varje enskild brukare. Här samarbetar närstående och professionella för att göra de insatser som motsvarar brukarens behov.

14 Seglen är individualiserade evidensbaserade insatser och bestäms utifrån aktuella behov hos resursgruppen, i första hand brukaren

15 Evidensbaserade metoder utgör våra segel Familjestöd +++ x 1 Medicinering +++ Social träning ++ Arbete med stöd ++ Kognitiva beteendeterapier +++ Anpassat boende + x 1 grad av evidensbas 15

16 IP Kunskapsbaserad Psykiatri och socialt arbete Navigeringen sker med hjälp av RFS-manualen och är beroende av behov, lokala utförarsystem, nationella välfärdslagar och egen organisation

17

18 ORGANISATION OCH STRUKTUR 18

19 Forskning styr verksamheten Både vad gäller metodik samt uppföljning Användningen av forskning underlättas av manualer 19

20 Från idé till verklig förändring Integrerad Psykiatri Lokal tillämpning Forskning Beprövad erfarenhet Manualer, ex: RFS SfS Resursgrupper Klientens värderingar Forskningsevidens Gyllene standard Daglig praxis 21

21 Samverkan Primärvård Socialtjänst 22

22 Resursgruppen Case manager Brukaren UTBILDNING BRUKARRÅD FÖRVALTNINGAR FORSKNING NATIONELL NIVÅ Lokal Implementering & Praxis LOKAL PROJEKTGRUPP Projektledare Utbildningsledare Implementeringsledare Samverkansavtal 23

23 CASE MANAGEMENT RESURSGRUPPSARBETE 24

24 Kontaktman/CM Brett ansvar Samlad insats (KP/cm är nav) Kontinuitet Kunskap Samarbete Självständigt arbetsansvar 25

25 IP-teamets operativa enhet är resursgruppen Alla viktiga personer kring patienten ingår i resursgruppen: anhöriga, kontaktmän i stöd och vård, experter på olika områden, god man m.fl. 26

26 Anhöriga Närstående överutnyttjas. De är obetald hemtjänstpersonal och vårdare under många år Ofta har närstående egna belastningssymtom: Oro Rädsla Ekonomisk belastning Ensamhet Skam 27

27 Varför resursgruppsarbete Det räcker inte med en skicklig doktor. Hela teamet måste fungera för att vi skall få god effekt Vid funktionsnedsättningar arbetar vi med hela människan Samlade kompetenser (t ex brukaren, anhöriga, KP, läkare, psykolog, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast) Personlig kontakt är avgörande. Övriga arbetar genom navet (cm) Hög struktur ger tydlig metodik, trygghet samt möjlighet till kvalitetssäkring 28

28 Varför resursgruppsarbete? Effektivt (gäller främst klienter med funktionsnedsättningar) Önskvärt av de flesta klienter och anhöriga God etik Behandlingsresultat håller bättre Minskar belastningen för alla i resursgruppen Minskar samarbetssvårigheter (samtalsmetod samt risken för parallella insatser) Gör det lättare att utnyttja naturliga resurser i gruppen. Lättare att förlägga arbetet där problemen och möjligheterna finns. Nätverk är avgörande för långsiktig livskvalitet. 29

29 Risker med resursgrupp Information sprids för mycket Fel använt kan resursgruppsarbete försvåra frigörelse från föräldrar Trycket på enskilda personer kan bli stort Kan bli för mycket omhändertagande - motverkas med betoning av SST Til Wykes,

30 Vanliga argument varför man inte har resursgruppsarbete Bristande stöd från ledningen (60%) Hittar inga lämpliga klienter (20%) Har inte tid (15%) Övriga synpunkter: - Våra patienter passar inte in i sådant arbetssätt. - Egen bristande kunskap/utbildning. - Arbetsorganisationen hindrar. - Bristande intresse/eller tror att behandling sker bättre på annat sätt. - Eget bristande självförtroende. - Ingen status i det arbete som redan görs. - Detta bör helst ske i kommunen (eller på annan plats där inte jag arbetar). Leff, 1998 Största problemet är den egna organisationen! 31

31 Alla åtgärder sker i den av klienten valda miljön. Arbete i klientens miljö har många fördelar: mer effektivt Analysen underlättas Generaliseringsproblemen minskar Klientens ansvar och styrning betonas Nackdelar: Tidskrävande Ökande risker Svårare att få tillgång till andra i teamet 32

32 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsa Brukaren bestämmer sina långsiktiga mål Systematisk problemanalys En vanlig dag Anhörigbörda Individuell intervju Funktionella analyser, överoch underskott Psykiska funktionsnedsättningar Färdigheter i vardagen Beteendeanalys / sammanfatta analysen 33

33 Familj Föräldra skap Fritid Utb/utv Medborgare Hinder Hinder Hinder Hinder Vad är gemensamt för hindren? Intima relationer Hinder Intention - hur vill du ha det? Hinder Arbete Riktning - ej mål Vänner Hinder Hinder Hälsa Skillnad mellan hur man vill ha det och hur det ser ut just nu.

34 Över- och underskott av beteende Överskott Underskott Yttre Inre

35 Överskott Underskott Tillgångar Yttre ex: hot och våld, missbruk, självskadebeteende ex: följer planering, ber om hjälp, delegerar ex: städar självständigt, social förmåga Inre ex: oro, ältande, frustration, ångest ex: planera, organisera, förstå andra, egen kroppsuppfattning ex: motivation

36 Individuell intervju Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Enskilt samtal mellan cm och andra i gruppen Ger alla en möjlighet att prata personligt om sin upplevelse även positivt Ger information om motsättningar i gruppen De individuella samtalen etablerar case-managern som ett nav i arbetet Mätning av belastning 37

37 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Brukaren och case managern kartlägger patientens sociala nätverk Brukaren och case managern nominerar resurspersoner Information och psykoedukation 38

38 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Om anhöriga inte vill vara med: Analys (om farhågor och tidigare erfarenheter) Betona att resursgruppsarbete erbjuds alla Betona att du förstår att var och en i gruppen redan gör allt som står i deras makt. Tillsammans är vi dock starkare än varje enskild person Om klienten inte vill engagera resurspersoner Ofta har man negativa tidigare erfarenheter av att träffas i grupp Klienten är redan översvämmad av intryck. Börja med en liten del (oftast tidiga varningstecken). Stoppa alla försök att ta upp andra ämnen. 39

39 Resursgruppsarbete i praktiken Case managern och brukaren initierar det första resursgruppsmötet Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet 40

40 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Case managern, psykiatern och brukaren fattar gemensamt beslut om kortsiktiga mål Den första personliga utvecklingsplanen spikas En krisplan för tidig intervention och agerande i kriser formuleras 41

41 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Den första personliga utvecklingsplanen genomförs. Alla insatser stöds och samordnas av case managern Tre månader senare följer det andra resursgruppsmötet upp framsteg och reviderar planen utifrån aktuella behov Samma procedur upprepas kvartalsvis 42

42 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Återkommande agenda för resursgruppsmöten: Analys av framsteg utifrån uppställda mål, genomgång av aktuella problemområden Genomgång av hemuppgifter Bearbetning och träning analys och problemlösning av aktuellt problem Nya hemuppgifter Samma moment används vid: individuella kontakter, resursgruppsmöten och under handledning 43

43 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Återkommande moment i arbetet Problemanalys/ problemlösning Information Stresshantering Kommunikationsfärdigheter Tankar och känslor Krishantering Specifika problem 44

44 Utbildning för alla Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Brukaren och CM hjälps åt att utbilda Vanliga ämnen: Dagliga problem Störande symtom Kognitiva störningar Medicinering 45

45 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Stora resursgruppen träffas vid behov, minst två gånger per år På träffarna: Bestäms mål för alla deltagare Utvärderas resultat Delar av resursgruppen bör vara med nästan varje gång Utnyttja naturliga partners (Vem skulle du vilja ha haft med om du haft detta problem?) 46

46 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Programmet avslutas inte förrän patienten har återvunnit en samhällsmedborgarroll Ökad social aktivitet 47

47 Vem är cm-aren? 48

48 DELAR I INTEGRERAD PSYKIATRI 49

49 Delar som alltid ingår Stresshantering, arbete med återfallsprevention och krishantering Kommunikation Problemanalys problemlösning Tankar och känslor Specifika problem 50

50 Expressed Emotion Hög EE kan förstås som en oförmåga att se brukarens beteende som beroende av störningen. Ser mer ovilja och att man inte anstränger sig tillräckligt Detta ex beroende av bristande sorgebearbetning eller kunskap IP utgår från att alla alltid gör sitt bästa. Det finns ingen anledning att kritisera 51

51 Expressed Emotion EE-faktorn påverkar återfallsfrekvensen i stor utsträckning inte bara vid schizofreni Vaughn och Leff (1976) rapporterar att inom nio månader från utskrivning hade 48 procent av patienterna i hög-eefamiljer återinsjuknat mot 6 procent i låg- EE-familjer Resultaten har upprepats i ett stort antal studier 52

52 Forskning om KRIS och IP Krisbehandling i naturlig miljö sker effektivare snabbare och billigare än genom slutenvård Snabbare tillfriskande Mindre medicin behöver ges Mindre risk för PTSD till följd av sjukvårdens åtgärder Högre acceptans av åtgärder från klienten Mindre stressreaktioner hos anhöriga Anhörigas och resursgruppens kompetens ökar mer Tecken finns också på mindre suicidrisk 53

53 Tidiga tecken Krisintervention sker bäst i tidigast möjliga skede Detta kräver: Gott samarbete i resursgruppen Fungerande användning av Tidiga Varningstecken 54

54 Kommunikation de fem djävlighetsfaktorerna Visa uppskattning Aktivt lyssnande Be om något Uttrycka negativa känslor Göra en kompromiss

55 Fokus på beteende (SST) Tar du din medicin? Hur tar du din medicin? 56

56 Problemlösning STEG 1: VAD ÄR MÅLET ELLER PROBLEMET? (STEG 1 B: Om andra personer är viktiga för att nå målet eller lösa problemet: Vad tycker de? Om de tycker annorlunda än du varför? Vilka är till hjälp, vilka är till hinder?) STEG 2: SKRIV NED ALLA MÖJLIGA LÖSNINGAR STEG 3: FÖR OCH NACKDELAR MED VARJE FÖRSLAG STEG 4: VÄLJ DEN BÄSTA LÖSNINGEN STEG 5: PLANERA FÖR HUR LÖSNINGEN SKALL GENOMFÖRAS STEG 6: GÅ IGENOM RESULTATET 57

57 KVALITETSMODELL INOM IP 58

58 Vad ger god kvalitet Lagarbetet i resursgruppen Att följa e-arbetsboken Verksamheternas uppföljningsarbete utifrån definierade procedurer Handledning 59

59 Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet Egenbedömningar av brukare och utförare liten och hel kvalitetsstjärna Utomstående bedömare - audits Nationella kvalitetsregister 60

60 Optimal tidsdisponering Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister Bedömningar och planering 20% Läkemedelsbehandling 10% Psykosocial behandling 60% Utbildn/Info 15% Stresshant 15% Soc träning 20% KBT, etc 10% Krisintervention < 5% Behandlingar som inte ingår 5% 61

61 Hel kvalitetsstjärna Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister 62

62 Nationella kvalitetsregister Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister Att följa upp lokala resultat på nationell och övergripande nivå Fokus på enheters och ej individers - resultat 63

63 UTVÄRDERING AV IP 64

64 Effektivaste sättet att förmedla psykiatri till funktionsstörda klienter Integrerad Psykiatri är ett effektivt sätt att sköta vården för svårt sjuka klienter minskar kostnaden förbättrar resultatet är mer uppskattat av klienter och anhöriga. Beslutsfattare, kliniker och vårdtagare bör stödja en övergång till IP Marshall, M; Lockwood, A, 2004 (Cochran). Tyrer, P; Coid, 2003 (Cochran) SoS Nationella riktlinjer: Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personer med schizofreni intensiv case management enligt ACT-modellen prioritet 1. Ger en minskning av antalet psykiatriska vårdtillfällen antalet dagar på sjukhus större stabilitet I boende lägre risk för hemlöshet och arbetslöshet jämfört med sedvanlig behandling. Bedöms vara kostnadseffektiv. 66

65 SOCIAL FUNKTION Den förbättrade sociala funktionen och högre brukartillfredsställelsen är statistiskt säkerställda IntPsyk Bästa ÖV år GAF-Soc 67

66 BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE IntPsyk Bästa ÖV år UKU-ConSat 68

67 Svensk forskning Signifikant höjd social funktion samt att klienterna var mer nöjda med vården Ingen signifikant skillnad för symtom Minskning av slutenvård, men inte signifikant Programtroheten var god Kostnaden minskade för vården men ökade något för kommunerna Tvåårsuppföljningen, Malm et al 2001 Identiska resultat vid femårsuppföljning 69

68 IP vad hjälper? Resursgruppen Plan för personlig utveckling Gemensamma beslut Problemlösningsfärdigheter Kommunikationsträning Stresshantering Psykopedagogik/psykoterapi (KBT) Inlärning genom social interaktion Medicinering med stöd i resursgrupp 70

69 Vad är brukarna mest nöjda med i RFS Att de själva alltid bestämmer i sista hand. Hög delaktighet Målformuleringen. Hoppingivande att strukturerat och konsekvent arbeta mot bestämda, nedskrivna mål. Utbildningen Tidiga varningstecken Att få träna på svåra saker med personer man själv valt och känner bra 71

70 Vad är anhöriga mest nöjda med i RFS Bemötandet, med stor öppenhet, där brukare och närstående hela tiden bestämmer Delaktigheten och samverkan Individuella intervjun. Att vi i denna ser var och en som individer, inte bara som en familj. Att personalen börjar med att lyssna och lära, och inte med att intervenera. 72

71 Vad är anhöriga mest nöjda med i RFS Utbildningsdelen. Att, får alla inblandade en grundkunskap om sjukdom, symtom, förhållningssätt, tidiga varningstecken m.m. innan behandlingar och samtal inleds. Kommunikationsträningen. Familjer och närstående uppskattar övningar och rollspel, mer än personalen. Målformuleringen. Att ha ett mål att sträva mot, kort eller långt, är det mest hoppingivande av allt enligt närstående. 73

72 Vad tycker personalen är mest användbart i RFS Utbildning och tidiga varningstecken 75 % Samverkansmodellen i RFS 75 % Att alla inblandade får all information Intervju och analys 70 % "Lyssna och lära, och inte börja med behandling direkt" Problemlösning 70 % Stresshantering 65 % "Lätt att göra med kiebrukaren, svårare på övriga familjen " Krisintervention 60 % Kommunikationsträningen 50 % "För svår att genomföra om man är ensam i familjen från N Berglunds studie i Varberg 74

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Case Management & resursgruppsarbete

Case Management & resursgruppsarbete Case Management & resursgruppsarbete (Tidigare titel: Resursgrupps- och familjestöd, RFS) Version 3 Nisse Berglund, Per Borell Manualen får kopieras fritt, men inte säljas eller användas inom kommersiell

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Steg för steg. Handbokens innehåll: Indragna rubriker är samma som i manualen och ger råd och tips om hur du genomför respektive avsnitt:

Steg för steg. Handbokens innehåll: Indragna rubriker är samma som i manualen och ger råd och tips om hur du genomför respektive avsnitt: Handbok till upplaga 22 av: Steg för steg Handbokens innehåll: Indragna rubriker är samma som i manualen och ger råd och tips om hur du genomför respektive avsnitt: Inledning till upplaga 22...2 Stor text...2

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013

Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013 Vård och stödsamordningsprojektet Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013 Bakgrund Vård- och stödsamordningsprojektet arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING

GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse 2012-09-12 och lokala överenskommelser mellan SDF/kommun och enheter inom SU Psykiatri Psykos Projekt

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB

GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB Kursstart 2015-11-20 Sista ansökningsdag: 2015-10-12 GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27 Personliga vårdlösningar Stödboende Gammelstad Hantverksvägen 27 JN Care AB erbjuder boende i stödboende i Luleå (Gammelstad). I det nyrenoverade huset finns det fem lägenheter, två trerumslägenheter och

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Det skulle inte kosta mer.

Det skulle inte kosta mer. Behandlingsprogrammet ger psykiskt sjuka möjlighet att bestämma över sina liv. Det är möjligt nu. Idag finns forskningsresultat som visar hur man effektivt kan minimera verkningarna av psykisk ohälsa.

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer