Integrerad psykiatri (IP)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrerad psykiatri (IP)"

Transkript

1 Integrerad psykiatri (IP)

2 IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande över arbetet: Gemensamt beslutsfattande! Organisationen bygger på teamarbete, kontaktmannaskap och hög grad av självstyrning i arbetet 2

3 Helhetssyn och kulturkompetens IP integrerar: psykiatri psykologi farmakologi nätverk dagligt liv vård och stöd med mera (andlighet m.m.) Det är resursgruppen och klienten som bestämmer vilka åtgärder som används och fungerar Samma strategi verkar ge god effekt i olika kulturer 3

4 Integrerad psykiatri - övergripande Endast forskningsverifierad metodik används Kompetent kontaktmannaskap Teamarbete Nätverksinriktning ( resursgrupp ) Hög struktur Utveckling av klientens och resurs-gruppens egen kompetens. Pedagogiken betonas Alla åtgärder sker i den av klienten valda miljön 4

5 Ian RH Falloon 5

6 Använd IP när: Klientens dagliga funktion är långvarigt sänkt När klienten är ensam och saknar stöd av närstående När närståendes liv påverkas När stressrelaterade reaktioner inte går att påverka med enkla åtgärder När flera vård och stödorganisationer är inblandade Vid risk för återfall i allvarligt tillstånd 6

7 Använd inte IP när: Klienten är drabbad av en specifik svårighet där det finns forsknings-verifierad bästa behandling Stöd behandlingen genom anhörigdeltagande När närståendes insatser troligen inte behövs för att nå målen När målen troligen kan uppnås enklare 7

8 Låt oss bygga en segelbåt 8

9 Segelbåtens skrov har designats utifrån forskning kring Integrerad Psykiatri med resursgruppsarbete evidensbaserade strategier

10 Masterna är en kombination av medicinska och psykosociala insatser

11 Brukaren bestämmer vart vi ska åka

12 Case managern står vid rodret

13 Resursgruppen är besättningen. En resursgrupp är aktivt uppsökande och unik för varje enskild brukare. Här samarbetar närstående och professionella för att göra de insatser som motsvarar brukarens behov.

14 Seglen är individualiserade evidensbaserade insatser och bestäms utifrån aktuella behov hos resursgruppen, i första hand brukaren

15 Evidensbaserade metoder utgör våra segel Familjestöd +++ x 1 Medicinering +++ Social träning ++ Arbete med stöd ++ Kognitiva beteendeterapier +++ Anpassat boende + x 1 grad av evidensbas 15

16 IP Kunskapsbaserad Psykiatri och socialt arbete Navigeringen sker med hjälp av RFS-manualen och är beroende av behov, lokala utförarsystem, nationella välfärdslagar och egen organisation

17

18 ORGANISATION OCH STRUKTUR 18

19 Forskning styr verksamheten Både vad gäller metodik samt uppföljning Användningen av forskning underlättas av manualer 19

20 Från idé till verklig förändring Integrerad Psykiatri Lokal tillämpning Forskning Beprövad erfarenhet Manualer, ex: RFS SfS Resursgrupper Klientens värderingar Forskningsevidens Gyllene standard Daglig praxis 21

21 Samverkan Primärvård Socialtjänst 22

22 Resursgruppen Case manager Brukaren UTBILDNING BRUKARRÅD FÖRVALTNINGAR FORSKNING NATIONELL NIVÅ Lokal Implementering & Praxis LOKAL PROJEKTGRUPP Projektledare Utbildningsledare Implementeringsledare Samverkansavtal 23

23 CASE MANAGEMENT RESURSGRUPPSARBETE 24

24 Kontaktman/CM Brett ansvar Samlad insats (KP/cm är nav) Kontinuitet Kunskap Samarbete Självständigt arbetsansvar 25

25 IP-teamets operativa enhet är resursgruppen Alla viktiga personer kring patienten ingår i resursgruppen: anhöriga, kontaktmän i stöd och vård, experter på olika områden, god man m.fl. 26

26 Anhöriga Närstående överutnyttjas. De är obetald hemtjänstpersonal och vårdare under många år Ofta har närstående egna belastningssymtom: Oro Rädsla Ekonomisk belastning Ensamhet Skam 27

27 Varför resursgruppsarbete Det räcker inte med en skicklig doktor. Hela teamet måste fungera för att vi skall få god effekt Vid funktionsnedsättningar arbetar vi med hela människan Samlade kompetenser (t ex brukaren, anhöriga, KP, läkare, psykolog, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast) Personlig kontakt är avgörande. Övriga arbetar genom navet (cm) Hög struktur ger tydlig metodik, trygghet samt möjlighet till kvalitetssäkring 28

28 Varför resursgruppsarbete? Effektivt (gäller främst klienter med funktionsnedsättningar) Önskvärt av de flesta klienter och anhöriga God etik Behandlingsresultat håller bättre Minskar belastningen för alla i resursgruppen Minskar samarbetssvårigheter (samtalsmetod samt risken för parallella insatser) Gör det lättare att utnyttja naturliga resurser i gruppen. Lättare att förlägga arbetet där problemen och möjligheterna finns. Nätverk är avgörande för långsiktig livskvalitet. 29

29 Risker med resursgrupp Information sprids för mycket Fel använt kan resursgruppsarbete försvåra frigörelse från föräldrar Trycket på enskilda personer kan bli stort Kan bli för mycket omhändertagande - motverkas med betoning av SST Til Wykes,

30 Vanliga argument varför man inte har resursgruppsarbete Bristande stöd från ledningen (60%) Hittar inga lämpliga klienter (20%) Har inte tid (15%) Övriga synpunkter: - Våra patienter passar inte in i sådant arbetssätt. - Egen bristande kunskap/utbildning. - Arbetsorganisationen hindrar. - Bristande intresse/eller tror att behandling sker bättre på annat sätt. - Eget bristande självförtroende. - Ingen status i det arbete som redan görs. - Detta bör helst ske i kommunen (eller på annan plats där inte jag arbetar). Leff, 1998 Största problemet är den egna organisationen! 31

31 Alla åtgärder sker i den av klienten valda miljön. Arbete i klientens miljö har många fördelar: mer effektivt Analysen underlättas Generaliseringsproblemen minskar Klientens ansvar och styrning betonas Nackdelar: Tidskrävande Ökande risker Svårare att få tillgång till andra i teamet 32

32 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsa Brukaren bestämmer sina långsiktiga mål Systematisk problemanalys En vanlig dag Anhörigbörda Individuell intervju Funktionella analyser, överoch underskott Psykiska funktionsnedsättningar Färdigheter i vardagen Beteendeanalys / sammanfatta analysen 33

33 Familj Föräldra skap Fritid Utb/utv Medborgare Hinder Hinder Hinder Hinder Vad är gemensamt för hindren? Intima relationer Hinder Intention - hur vill du ha det? Hinder Arbete Riktning - ej mål Vänner Hinder Hinder Hälsa Skillnad mellan hur man vill ha det och hur det ser ut just nu.

34 Över- och underskott av beteende Överskott Underskott Yttre Inre

35 Överskott Underskott Tillgångar Yttre ex: hot och våld, missbruk, självskadebeteende ex: följer planering, ber om hjälp, delegerar ex: städar självständigt, social förmåga Inre ex: oro, ältande, frustration, ångest ex: planera, organisera, förstå andra, egen kroppsuppfattning ex: motivation

36 Individuell intervju Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Enskilt samtal mellan cm och andra i gruppen Ger alla en möjlighet att prata personligt om sin upplevelse även positivt Ger information om motsättningar i gruppen De individuella samtalen etablerar case-managern som ett nav i arbetet Mätning av belastning 37

37 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Brukaren och case managern kartlägger patientens sociala nätverk Brukaren och case managern nominerar resurspersoner Information och psykoedukation 38

38 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Om anhöriga inte vill vara med: Analys (om farhågor och tidigare erfarenheter) Betona att resursgruppsarbete erbjuds alla Betona att du förstår att var och en i gruppen redan gör allt som står i deras makt. Tillsammans är vi dock starkare än varje enskild person Om klienten inte vill engagera resurspersoner Ofta har man negativa tidigare erfarenheter av att träffas i grupp Klienten är redan översvämmad av intryck. Börja med en liten del (oftast tidiga varningstecken). Stoppa alla försök att ta upp andra ämnen. 39

39 Resursgruppsarbete i praktiken Case managern och brukaren initierar det första resursgruppsmötet Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet 40

40 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Case managern, psykiatern och brukaren fattar gemensamt beslut om kortsiktiga mål Den första personliga utvecklingsplanen spikas En krisplan för tidig intervention och agerande i kriser formuleras 41

41 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Den första personliga utvecklingsplanen genomförs. Alla insatser stöds och samordnas av case managern Tre månader senare följer det andra resursgruppsmötet upp framsteg och reviderar planen utifrån aktuella behov Samma procedur upprepas kvartalsvis 42

42 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Återkommande agenda för resursgruppsmöten: Analys av framsteg utifrån uppställda mål, genomgång av aktuella problemområden Genomgång av hemuppgifter Bearbetning och träning analys och problemlösning av aktuellt problem Nya hemuppgifter Samma moment används vid: individuella kontakter, resursgruppsmöten och under handledning 43

43 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Återkommande moment i arbetet Problemanalys/ problemlösning Information Stresshantering Kommunikationsfärdigheter Tankar och känslor Krishantering Specifika problem 44

44 Utbildning för alla Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Brukaren och CM hjälps åt att utbilda Vanliga ämnen: Dagliga problem Störande symtom Kognitiva störningar Medicinering 45

45 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Stora resursgruppen träffas vid behov, minst två gånger per år På träffarna: Bestäms mål för alla deltagare Utvärderas resultat Delar av resursgruppen bör vara med nästan varje gång Utnyttja naturliga partners (Vem skulle du vilja ha haft med om du haft detta problem?) 46

46 Resursgruppsarbete i praktiken Skaffa kunskap bygg relation Skapa resursgrupp Första resursgruppsmötet Det fortsatta arbetet Avsluta resursgruppsarbetet Programmet avslutas inte förrän patienten har återvunnit en samhällsmedborgarroll Ökad social aktivitet 47

47 Vem är cm-aren? 48

48 DELAR I INTEGRERAD PSYKIATRI 49

49 Delar som alltid ingår Stresshantering, arbete med återfallsprevention och krishantering Kommunikation Problemanalys problemlösning Tankar och känslor Specifika problem 50

50 Expressed Emotion Hög EE kan förstås som en oförmåga att se brukarens beteende som beroende av störningen. Ser mer ovilja och att man inte anstränger sig tillräckligt Detta ex beroende av bristande sorgebearbetning eller kunskap IP utgår från att alla alltid gör sitt bästa. Det finns ingen anledning att kritisera 51

51 Expressed Emotion EE-faktorn påverkar återfallsfrekvensen i stor utsträckning inte bara vid schizofreni Vaughn och Leff (1976) rapporterar att inom nio månader från utskrivning hade 48 procent av patienterna i hög-eefamiljer återinsjuknat mot 6 procent i låg- EE-familjer Resultaten har upprepats i ett stort antal studier 52

52 Forskning om KRIS och IP Krisbehandling i naturlig miljö sker effektivare snabbare och billigare än genom slutenvård Snabbare tillfriskande Mindre medicin behöver ges Mindre risk för PTSD till följd av sjukvårdens åtgärder Högre acceptans av åtgärder från klienten Mindre stressreaktioner hos anhöriga Anhörigas och resursgruppens kompetens ökar mer Tecken finns också på mindre suicidrisk 53

53 Tidiga tecken Krisintervention sker bäst i tidigast möjliga skede Detta kräver: Gott samarbete i resursgruppen Fungerande användning av Tidiga Varningstecken 54

54 Kommunikation de fem djävlighetsfaktorerna Visa uppskattning Aktivt lyssnande Be om något Uttrycka negativa känslor Göra en kompromiss

55 Fokus på beteende (SST) Tar du din medicin? Hur tar du din medicin? 56

56 Problemlösning STEG 1: VAD ÄR MÅLET ELLER PROBLEMET? (STEG 1 B: Om andra personer är viktiga för att nå målet eller lösa problemet: Vad tycker de? Om de tycker annorlunda än du varför? Vilka är till hjälp, vilka är till hinder?) STEG 2: SKRIV NED ALLA MÖJLIGA LÖSNINGAR STEG 3: FÖR OCH NACKDELAR MED VARJE FÖRSLAG STEG 4: VÄLJ DEN BÄSTA LÖSNINGEN STEG 5: PLANERA FÖR HUR LÖSNINGEN SKALL GENOMFÖRAS STEG 6: GÅ IGENOM RESULTATET 57

57 KVALITETSMODELL INOM IP 58

58 Vad ger god kvalitet Lagarbetet i resursgruppen Att följa e-arbetsboken Verksamheternas uppföljningsarbete utifrån definierade procedurer Handledning 59

59 Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet Egenbedömningar av brukare och utförare liten och hel kvalitetsstjärna Utomstående bedömare - audits Nationella kvalitetsregister 60

60 Optimal tidsdisponering Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister Bedömningar och planering 20% Läkemedelsbehandling 10% Psykosocial behandling 60% Utbildn/Info 15% Stresshant 15% Soc träning 20% KBT, etc 10% Krisintervention < 5% Behandlingar som inte ingår 5% 61

61 Hel kvalitetsstjärna Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister 62

62 Nationella kvalitetsregister Instrument för kvalitetsarbete Programtrohet/audits/ egenbedömningar Kvalitetsstjärnan Kvalitetsregister Att följa upp lokala resultat på nationell och övergripande nivå Fokus på enheters och ej individers - resultat 63

63 UTVÄRDERING AV IP 64

64 Effektivaste sättet att förmedla psykiatri till funktionsstörda klienter Integrerad Psykiatri är ett effektivt sätt att sköta vården för svårt sjuka klienter minskar kostnaden förbättrar resultatet är mer uppskattat av klienter och anhöriga. Beslutsfattare, kliniker och vårdtagare bör stödja en övergång till IP Marshall, M; Lockwood, A, 2004 (Cochran). Tyrer, P; Coid, 2003 (Cochran) SoS Nationella riktlinjer: Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personer med schizofreni intensiv case management enligt ACT-modellen prioritet 1. Ger en minskning av antalet psykiatriska vårdtillfällen antalet dagar på sjukhus större stabilitet I boende lägre risk för hemlöshet och arbetslöshet jämfört med sedvanlig behandling. Bedöms vara kostnadseffektiv. 66

65 SOCIAL FUNKTION Den förbättrade sociala funktionen och högre brukartillfredsställelsen är statistiskt säkerställda IntPsyk Bästa ÖV år GAF-Soc 67

66 BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE IntPsyk Bästa ÖV år UKU-ConSat 68

67 Svensk forskning Signifikant höjd social funktion samt att klienterna var mer nöjda med vården Ingen signifikant skillnad för symtom Minskning av slutenvård, men inte signifikant Programtroheten var god Kostnaden minskade för vården men ökade något för kommunerna Tvåårsuppföljningen, Malm et al 2001 Identiska resultat vid femårsuppföljning 69

68 IP vad hjälper? Resursgruppen Plan för personlig utveckling Gemensamma beslut Problemlösningsfärdigheter Kommunikationsträning Stresshantering Psykopedagogik/psykoterapi (KBT) Inlärning genom social interaktion Medicinering med stöd i resursgrupp 70

69 Vad är brukarna mest nöjda med i RFS Att de själva alltid bestämmer i sista hand. Hög delaktighet Målformuleringen. Hoppingivande att strukturerat och konsekvent arbeta mot bestämda, nedskrivna mål. Utbildningen Tidiga varningstecken Att få träna på svåra saker med personer man själv valt och känner bra 71

70 Vad är anhöriga mest nöjda med i RFS Bemötandet, med stor öppenhet, där brukare och närstående hela tiden bestämmer Delaktigheten och samverkan Individuella intervjun. Att vi i denna ser var och en som individer, inte bara som en familj. Att personalen börjar med att lyssna och lära, och inte med att intervenera. 72

71 Vad är anhöriga mest nöjda med i RFS Utbildningsdelen. Att, får alla inblandade en grundkunskap om sjukdom, symtom, förhållningssätt, tidiga varningstecken m.m. innan behandlingar och samtal inleds. Kommunikationsträningen. Familjer och närstående uppskattar övningar och rollspel, mer än personalen. Målformuleringen. Att ha ett mål att sträva mot, kort eller långt, är det mest hoppingivande av allt enligt närstående. 73

72 Vad tycker personalen är mest användbart i RFS Utbildning och tidiga varningstecken 75 % Samverkansmodellen i RFS 75 % Att alla inblandade får all information Intervju och analys 70 % "Lyssna och lära, och inte börja med behandling direkt" Problemlösning 70 % Stresshantering 65 % "Lätt att göra med kiebrukaren, svårare på övriga familjen " Krisintervention 60 % Kommunikationsträningen 50 % "För svår att genomföra om man är ensam i familjen från N Berglunds studie i Varberg 74

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Case Management & resursgruppsarbete

Case Management & resursgruppsarbete Case Management & resursgruppsarbete (Tidigare titel: Resursgrupps- och familjestöd, RFS) Version 3 Nisse Berglund, Per Borell Manualen får kopieras fritt, men inte säljas eller användas inom kommersiell

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni.

Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni. KBT gör inte anspråk på att ensam förklara eller behandla schizofreni. Tvärtom ser troligen de flesta KBT-terapeuter schizofreni som en i grunden biologisk

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING På väg till en evidensbaserad integrerad psykiatri i kommun och landsting Korta berättelser ULF MALM Karlstad 29 april 2014 Vägen hit Här är vi nu Vägar till havet Vägen hit. Korta berättelser Vägen till

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Vård- och Stödsamordnarprogrammet

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Vård- och Stödsamordnarprogrammet Dnr FAK1 2011/89 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Vård- och Stödsamordnarprogrammet Programkod: Beslut om inrättande: VGPSY Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Steg för steg. Handbokens innehåll: Indragna rubriker är samma som i manualen och ger råd och tips om hur du genomför respektive avsnitt:

Steg för steg. Handbokens innehåll: Indragna rubriker är samma som i manualen och ger råd och tips om hur du genomför respektive avsnitt: Handbok till upplaga 22 av: Steg för steg Handbokens innehåll: Indragna rubriker är samma som i manualen och ger råd och tips om hur du genomför respektive avsnitt: Inledning till upplaga 22...2 Stor text...2

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010.

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. www.rpc.nu www.rpc.nu Stockholm 2010 08 28 Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. Riksföreningen

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Personligt ombud (PO) Lund 170510

Personligt ombud (PO) Lund 170510 Personligt ombud (PO) Lund 170510 Sauli Suominen PL, leg. familjeterapeut och handledare sauli.suominen@welho.com Bakgrund Arbetat i tio år med personligt ombud I början med psykiska funktionshinder men

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer