Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen"

Transkript

1 ARBETSVERKTYG Genomförandefasen

2

3 Namn: Personnr: Datum: Skattare: LILLA STJÄRNAN BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction Rating Scale) +33 GAF- Symtom /365 GAF-Funktion DiVoS (Dagar i vård och stöd)

4

5 Namn: Personnr: Datum: Skattare: RESURSER DiVoS (Dagar i vård och stöd) På denna blankett registrerar skattaren verkställda insatser de senaste 3 månaderna före skattningstillfället. Antal besök respektive Antal inneliggande vårddagar markeras var för sig. Dagar med Besök inom psykiatrin ( )st. Vårddagar, heldygnsvård inom psykiatrin ( )st. Varav dagar i kontakt med Casemanager ( )st. Totalt dagar i psykiatrisk vård = (beräknas av applikationen) Dagar med insats som beviljats av kommun ( )st. Varav dagar i kontakt med Casemanager ( )st. Totalt dagar i psykiatrisk vård och beviljat stöd enligt SoL/LSS= (beräknas av applikationen) På lilla stjärnans resursaxel (klockan 6) kommer summan av besök och vårddagar ha värdet 90/365 i mitten av stjärnan och 1 besök eller 1 vårddag ligger längst ut. (I de undantagsfall som summan skulle vara mer än 365 får stjärngrafen ändå detta värde). Tre kvartal från Lilla stjärnan och årsskattningen från Kvalitetsstjärnan syns på samma bild. Syftet är att på detta sätt med jämna mellanrum göra en värdering tillsammans med brukaren och dennes resursgrupp för att lättare kunna fatta gemensamma beslut och utvärdera programmets effekter. Eventuella frågor rörande praktisering av skattningen besvaras av din metodhandledare.

6

7 VÅRDKONSUMENTENS TILLFREDSSTÄLLELSE Självskattningsformulär (Con-Sat) Så här fyller Du i! I detta frågeformulär vill vi att Du delar med Dig av hur Du upplevt den vård/behandling samt det stöd Du fått under de tre senaste månaderna av psykiatrins och/eller Kommunens personal. Formuläret består av 11 frågor på de följande sidorna. Vissa frågor är uppdelade i en a, b och en c del. Var vänlig och ringa in det påstående som stämmer bäst överens med hur Du har upplevt det som efterfrågas. Exempel: Om Du tycker att Du har haft ganska dåliga att få hjälp vid behov - ringa in på följande sätt: 1. Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda Ja = +1 Vet ej =0 Nej = -1 Fundera inte för länge, det är ditt spontana svar som efterfrågas.

8

9 Namn: Personnr: Datum: VÅRDKONSUMENTENS TILLFREDSSTÄLLELSE Självskattningsformulär (Con-Sat) 1. Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda 2a. Hur har Du upplevt stämningen inom psykiatrins och/eller kommunens verksamheter? dålig atmosfär Dålig atmosfär dålig atmosfär Lika god som dålig (kan ej avgöra) god atmosfär God atmosfär god atmosfär 3. Hur har Du upplevt personalens förhållningssätt och bemötande? negativt Negativt negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) positivt Positivt positivt 4. Hur har Du upplevt möjligheten att få samtal eller annan insats än medicinering? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda 5. Hur har Du upplevt möjligheten att få träffa samma personal i behandling och stöd? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda

10 6. Hur har Du upplevt möjligheten att få information om ex. vårdplanering, fattade beslut, diagnostik osv? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda 7. Hur har Du upplevt möjligheten att vara delaktig i beslut som fattats? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda 8a. Har Du ordinerats medicin för psykiska besvär? Nej Vet ej Ja Om Du svarat Ja besvara också fråga 8b. Om Du svarat Nej besvara också fråga 8c. 8b. Om Du har mediciner? Hur har Du upplevt medicineringen? negativt Negativt negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) positivt Positivt positivt 8c. Om Du inte har ordinerats medicin? Hur har Du upplevt det? negativt Negativt negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) positivt Positivt positivt 9. Hur har Du upplevt möjligheten att få erbjudanden om psykosocial hjälp? (Exempel på psykosocial hjälp kan vara att träna sig i att klara sig socialt eller att få hjälp med familjeproblem. Det kan också vara sociala insatser för att försöka påverka ekonomi, arbets-/studiesituation eller bostadssituation.) dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda

11 10. Hur har Du, så här långt, upplevt resultatet av behandling/stöd/service? negativt Negativt negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) positivt Positivt positivt 11. Känns Dina kontakter inom psykiatri och kommun som en trygghet för att Du i framtiden skall känna tillfredsställelse med tillvaron, kunna känna Dig väl till mods? lite Lite lite Lika mycket som lite (kan ej avgöra) mycket Väldigt mycket

12

13 Global funktionsskala (GAF-skalan) GAF - Symtom GAF GAF - Funktion Inga symtom Synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förfaller aldrig bli ohanterliga, andra söker sig till personen på grund av hans eller hennes många positiva egenskaper. Frånvaro av symtom eller minimala symtom (t.ex. lätt nervositet inför en tentamen) Om några symtom föreligger så rör det sig om övergående och förväntade reaktioner på psykosociala stressfaktorer, (t.ex. koncentrationssvårigheter efter familjegräl) God funktionsförmåga i alla avseenden, intresserad av och engagerad i ett antal olika aktiviteter, socialt kapabel, allmänt sett tillfreds med tillvaron, endast vardagliga problem eller bekymmer (t.ex. tillfälliga konflikter med anhöriga) Endast obetydliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt på efterkälken med skolarbetet). Vissa lindriga symtom (t.ex. nedstämdhet och lindriga sömnbesvär) Måttliga symtom (t.ex. flacka affekter och omständligt tal, enstaka panikattacker) Allvarliga symtom ( t.ex. självmordstankar, svåra tvångsritualer, frekventa snatterier) Vissa funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt skolk, stulit från annan familjemedlem), men i stort sett tämligen välfungerande, har några etablerade, betydelsefulla personliga relationer. Måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. har endast få vänner, har konflikter med kolleger eller arbetskamrater) Allvarliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete). Viss störning i realitetsprövningen, kommunikationsförmågan, omdöme, tankeförmåga eller sinnesstämning ( t.ex. uttrycker sig tidvis ologiskt, oklart eller irrelevant) Beteende avsevärt påverkat av vanföreställningar eller hallucinationer eller allvarlig störning av kommunikationsförmågan eller omdömet ( t.ex. stundtals osammanhängande, beter sig gravt inadekvat, ständigt suicidtankar) Viss risk för att individen tillfogar sig själv eller andra skada (t.ex. suicidhandlingar utan uppenbar dödsförväntan; ofta våldsam; maniskt uppskruvad) eller grav störning av kommunikationsförmågan (t.ex. mestadels osammanhängande eller mutistisk Uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden, såsom arbete eller studier, familjerelationer, (t.ex. en deprimerad man som undviker sina vänner, försummar familjen och är oförmögen att arbeta; ett barn som ofta ger sig på yngre barn, misslyckas i skolan och är trotsig hemma). Oförmögen att fungera i snart sagt alla avseenden (t.ex. ligger till sängs hela dagen, inget arbete, ingen bostad, inga vänner). Stundtals oförmögen till elementär personlig hygien (t.ex. kladdar med avföring). Ständig risk att individen tillfogar sig själv eller andra allvarlig skada ( t.ex. återkommande våldsamhet) eller allvarlig suicidhandling med uppenbar dödsförväntan 1-10 Otillräcklig information 0 Otillräcklig information Ständig oförmögen till elementär personlig hygien GAF-1 Symtom=[ ] GAF-2 Funktion= [ ] GAF-Total= [ ]

14 Anvisning för GAF-skattning GRUNDLÄGGANDE ANVISNING: Man skall enligt anvisningarna beakta psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga längs ett hypotetisk kontinuum, där psykisk hälsa respektive psykisk sjukdom utgör de bägge polerna. Inkludera ej sådan funktionsnedsättning som beror på somatiska begränsande faktorer eller på yttre begränsande faktorer. SKATTNINGSFÖRFARANDE Bedömningen avser den senaste veckan. 1. Skatta delskalan GAF-symtom 5. Börja uppifrån och läs igenom definitionen i symtomskalan och bestäm vilket intervall som bäst stämmer överens med patientens symtom. 6. Dubbelkolla mot de intervall som ligger över och under. 7. Skatta inom intervallet om patienten ligger i den övre, i mitten eller i den under delen och bestäm ett exakt GAF-värde för symtom 2. Skatta delskalan GAF-funktion 8. Följ instruktionerna enligt punkt 1 och skatta patientens värde för funktion. 3. Skatta GAF-aktuell (total) 9. GAF-aktuell (total) är det lägsta värdet av GAF-S och GAF-F, d.v.s. för vissa patienter är aktuell detsamma som GAF-symtom och för andra GAF-funktion.. Observera att texten i definitionerna exemplifierar svårighetsgrad. I enskilda patientfall kan problemen te sig annorlunda ut. Med symtom avses en manifestation av ett patologiskt tillstånd, och en vid betydelse av ordet patologiskt. Exempelvis kan en uttalad tvångsmässighet sålunda värderas både som ett symtom (tillstånd eller benägenhet), likaväl som det också samtidigt skall värderas i vilken utsträckning detta innebär psykosocial funktionsstörning. OBS! När det gäller GAF skall man göra bedömning utan hänsyn till prognos eller tidigare diagnoser. Man skall inte heller automatiskt utgå ifrån att patienten just för tillfället har för sin störning typiska problem. Bedömningen skall inte heller påverkas av om huruvida patientens funktionsnivå påverkas av medicinering eller annan hjälp. Exempelvis kan lyckad medicinering göra att patient med schizofrenidiagnos fungerar bättre än vad man vanligen tänker om schizofrena patienter. Tanken om att hon/han inte skulle klara sig utan mediciner får alltså inte påverka den aktuella GAF- bedömningen.

15 UPPLEVD LIVSKVALITET Hur tycker Du att Ditt liv är just nu? Så här fyller Du i! Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara livssituation Ett kryss längst upp representerar den bästa tänkbara livssituationen för Dig. Sätt ett kryss på strecket där du tycker att Ditt liv befinner sig just nu. Bästa tänkbara livssituation Sämsta tänkbara livssituation

16

17 UPPLEVDA PSYKISKA BESVÄR Hur besvärad har Du varit av Dina psykiska problem under den senaste månaden? Så här fyller Du i! Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara situation med upplevelse av extremt svåra psykiska besvär. Ett kryss längst upp representerar en situation där Du inte alls har besvärats av psykiska problem under den senaste månaden. Sätt ett kryss på strecket som visar i vilken utsträckning Du har besvärats av psykiska problem den senaste månaden. Jag har inte alls besvärats av psykiska problem Mina psykiska problem besvärar mig extremt svårt

18

19 KVALITETSSTJÄRNAN BASUPPGIFTER BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Con-Sat UPPLEVDA BESVÄR LIVSKVALITET SYMTOM GAF-1 FUNKTION GAF-2 SPECIALAXEL Remissionsindex Hälsoscreening RESURSAXEL DiVoS NÄRSTÅENDES SITUATION

20

21 Namn: Personnr: Datum: Skattare: KVALITETSSTJÄRNAN Upplevda besvär VAS(mm) 100 BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE ConSat (Consumer Satisfaction Rating Scale) +33 Livskvalitet VAS(mm) 100 GAF Symtom GAF Funktion Specialaxel Remissionsindex Hälsoscreening 100 Närståendes situation VAS(mm) 0 Resurser, DiVoS (Dagar i Vård och

22

23 ANVISNING FÖR SKATTNINGARNA CHECKLISTA Arbetsgång/arbetsverktyg Checklistan fylls i när varje moment/verktyg gåtts igenom med brukaren anhöriga/ personal. Checklistan kan användas under 1 år (4 ggr och kopieras nytt för år 2 o.s.v.) OBSERVERA: Handledningstillfällena ska markeras. MINI-KSI Följ anvisningarna på arbetsbladet BEDÖMNING AV PROGRAMTROHET (AUDIT) utförs av utomstående granskare Programtrohet är när 75 % av arbetet genomförts och uppnåtts. Detta för att nå evidensnivån för bedömning av resultat. Exempel: Poängnivån efter skattning blir sammanlagt 50 för de 9 områdena. Då återstår 25 % för att uppnå programtrohet. Så här fyller du i: Vilka av nedanstående moment har genomförts av dig eller av någon annan? Läs igenom de olika momenten för varje område Svara på frågan och markera ja eller nej Addera antalet ja-svar Sätt poäng efter varje punkt enligt poängsättning Multiplicera poängen med viktningen Skriv in resultatet efter = tecknet Summera resultaten från de olika punkterna och skriv in det i protokollet i slutet av dokumentet Viktningen sker eftersom vissa delar i metoden Integrerad Psykiatri är mera centrala än andra och därför får dessa ett högre vikttal. TÄNK PÅ: Programtroheten bör skattas vid årlig uppföljning av någon utomstående granskare (CM behöver inte själv ha utfört de olika momenten)

24

25 CHECKLISTA Brukare/Patient: Personnr: Information Delat ut pärm Samtycke Datum: Datum: Datum: Datum: Nätverkskarta Kontaktuppgifter/ Lista för nätverk med telefon och mailadresser Lilla stjärnan/ Kvartalsmätning Individuell intervju Brukare + resurspersoner En vanlig dag QLS 100 Livsstil/livskvalitet CAN-behov Sammanfattat bedömningsfasen Personlig utvecklingsplan Stresshantering Tidiga tecken med krisplan Skickat ut planer och ev. minnesanteckningar till resursgruppen Nästa Resursgruppsmöte Stora stjärnan/årlig uppföljning Problemlösning Metodhandledning enskild eller i grupp

26

27 Mini-KSI Kliniska Strategier för Implementering Reviderad (KSI-R) (mini är då en förenklad version) 1. Har brukaren/patienten en fast Case manager/vård- och stödsamordnare/kontaktperson? För JA-svar krävs att Case manager/vård- och stödsamordnare/kontaktperson har: ett övergripande ansvar för koordinering, kontinuitet, behandling, rehabilitering och krishantering, ett aktivt uppsökande t ex hembesök, engagerat samhällets olika instanser för att tillgodose brukarens behov Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 2. Har brukaren/patienten en läkare som deltar vid resursgruppsmöten? För JA-svar krävs att Case manager/vård- och stödsamordnare/kontaktperson och läkare arbetar tillsammans med ömsesidigt iakttagande av varandras roller. Resursgrupp är den grupp av närstående och professionella som brukaren/patienten tillsammans med Case manager fortlöpande arbetar tillsammans med för att genomföra uppställda målsättningar och lösa olika problem för att kunna fullfölja den skriftliga utvecklingsplanen. Hela resursgruppen skall träffas med regelbundenhet och arbetet sker med gemensamt beslutsfattande med brukaren som expert på sin egen situation i väl strukturerade resursgruppsmöten. Resursgrupp omfattar endast personer som brukaren/patienten varit delaktigt i valet av. Dock är brukare/patient, Case manager och läkaren obligatoriska. Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 3. Finns en utsedd resursgrupp som arbetar för att genomföra uppsatta mål i utvecklingsplanen/vårdplanen? Resursgrupp är den grupp av närstående och professionella som brukaren/patienten tillsammans med Case manager fortlöpande arbetar tillsammans med för att genomföra uppställda målsättningar och lösa olika problem för att kunna fullfölja den skriftliga

28 utvecklingsplanen. Hela resursgruppen skall träffas med regelbundenhet och arbetet sker med gemensamt beslutsfattande med brukaren som expert på sin egen situation i väl strukturerade resursgruppsmöten. Resursgrupp omfattar endast personer som brukaren/patienten varit delaktigt i valet av. Dock är brukare/patient, Case manager och läkaren obligatoriska. Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej 4. Träffas resursgruppen minst en gång per kvartal för uppföljning av delmål och insatser? JA-svar kräver att resursgruppen träffats minst var tredje månad under de senaste 12 månaderna. Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej 5. Träffas brukaren/patienten, närstående och Case manager regelbundet, för att genomföra, stödja och följa upp utvecklingsplanen? För JA-svar krävs att Case manager och brukare/patienten har träffar för fortlöpande arbete enligt utvecklingsplanen samt att resurspersoner ur det personliga nätverket medverkar enligt överenskommen planering och att brukare/patienten och närstående dessutom på egen hand genomför de moment som överenskommits. Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej 6. Har det under de senaste 12 månaderna funnits skriftlig personlig utvecklingsplan upprättad tillsammans med brukaren/patienten? Den skall vara baserad på personliga mål, behov, problem och resurser. För klarläggande av dessa skall skattningar av brukarens/patientens sociala funktion och symtombild och brukartillfredsställelse ha gjorts Samtliga dessa omständigheter skall ha funnits för ett JAsvar. Även om flertalet moment är uppfyllda - men ej alla - skattas NEJ. Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 7. Har den gällande personliga utvecklingsplanen reviderats utifrån brukarens/patientens aktuella behov och mål på resursgruppsmöte under de senaste 12 månaderna?

29 Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 8. Innehåller den gällande personliga utvecklingsplanen tydliga delmål? För ett JA-svar krävs att: delmålen tagits fram genom ett gemensamt beslutsfattande i resursgruppen. Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 9. Framgår det av den gällande personliga utvecklingsplanen vad de olika resurspersonerna skall göra för att delmålen skall uppnås? Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden är befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 10. Är insatserna i den gällande personliga utvecklingsplanen utvärderingsbara? För ett JA-svar krävs att det finns tydligt beskrivna och utvärderingsbara insatser i utvecklingsplanerna. Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad

30 11. Har speciella insatser gjorts för att hjälpa brukaren/patienten och närstående att hantera stress de senaste 12 månaderna? För JA-svar krävs att: stress- och sårbarhet klarlagts och att Case-managern lärt ut och tränat tekniker för strukturerad problemlösning för att brukaren och närstående bättre skall kunna hantera stress. brukaren/patienten och närstående regelbundet tränat att hantera stressande situationer. det är belagt att brukaren/patienten och närstående använder det man lärt om stresshantering i sitt dagliga liv. Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 12. Finns det en utarbetad strategi för brukarens/patientens mediciner som också är känd för brukaren/patienten och alla resurspersoner? För JA-svar krävs att: brukaren/patienten och närstående är väl utbildade i aktuell medicinering och dess biverkningar. det är dokumenterat att sakkunnig medicinsk bedömning är gjord för optimal medicinering och att specifika undersökningar är gjorda (t ex koncentrationsbestämning, laboratorieprover för att utesluta biverkan etc.). Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 13. Har under de senaste 12 månaderna brukaren/patienten och närstående erhållit strukturerade insatser med praktisk social färdighetsträning? För JA-svar krävs mer än att brukaren/patienten erhållit utbildning inom området social färdighetsträning. Det krävs också: att det finns tydliga belägg för att uppnådda färdigheter används på rätt sätt i verkliga livet. att den sociala färdighetsträningen som görs finns upptagen i den personliga utvecklingsplanen i syfte att uppnå brukarens/patientens och närståendes mål.

31 att den sociala färdighetsträningen följs upp vid möten med resurspersoner (= det personliga närståendenätverket). Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 14. Har brukaren/patienten fått specifika psykologiska behandlingsinsatser de senaste 12 månaderna? JA-svar kräver att du på egen hand eller någon kunnig person arbetat med någon specifik psykologisk behandlingsmetodik mot ångest, depressiva symtom, rösthallucinationer, paranoida symtom, aggressivitet eller annat, t ex med KBT eller annan metod? Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 15. Har brukaren/patienten och resurspersonerna en krisplan om hur man skall hantera en krissituation? För JA-svar krävs: krisplanen måste ha aktualitet och vara uppdaterad till aktuella behov samt dokumenterad i den personliga utvecklingsplanen. Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 16. Har krisplanen upprättats tillsammans med brukaren/patienten och resurspersonerna? JA-svar kräver att du vet att alla resurspersoner är införstådda med krisplanens innehåll. Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej

32 Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 17. Är brukaren/patienten och resurspersonerna införstådda med de tidiga varningstecken som finns beskrivna i krisplanen? JA-svar kräver alltså att brukaren/patienten är införstådd med sina tidiga varningstecken och att han/hon och alla i resursgruppen vet vad man skall göra om en försämring i tillståndet uppstår? Detta skall vara dokumenterat i utvecklingsplanen Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 18. Har det under de senaste 12 månaderna gjorts en undersökning av brukarens/patientens kroppsliga hälsa och tandhälsa? För JA-svar krävs att - Hälsoscreening har genomförts OCH vid förekomst av kroppslig ohälsa att behandling och kontroll av denna skett av allmänläkare/berörd specialist årlig kontroll av tandhälsa skett vid graviditet har regelbunden kontakt med gynekolog och barnmorska skett Ett svarsalternativ kan anges Ja Nej Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad

33 INSTRUMENT FÖR MÄTNING AV PROGRAMTROHET Instruktioner till CM: Formuläret fylls i ett år efter första kontakt med brukaren och därefter årligen. Efter att Du har fyllt i formuläret och räknat ut programtroheten sparar du blanketten i brukarens pärm. GRUNDDATA Brukaren (Initialer; Födelseår):.. Case Manager namn:. Datum för första kontakt:... Datum för granskning (AUDIT):. Namn på utomstående granskare: Punkt 1: Bedömningar, mål och planer Ja Nej A B C D E F Finns upprepade skattningar av klientens sociala funktion och symtombild? Finns skattningar av klienttillfredsställelse? Har klienten en skriftlig personlig utvecklingsplan som är baserad på personliga mål, behov, problem och resurser? Har planen reviderats vid resursgruppsmöten? Finns kvartalsgenomgångar av mål och delmål? Finns kvartalsnoteringar av insatser av vård, stöd, och social service? G Finns tydligt beskrivna och utvärderingsbara behandlingsinsatser i utvecklingsplanen? Poäng Viktning poäng x 1= (poängsättning: ja på 7 frågor = 4; ja på 5-6 frågor = 3; ja på 3-4 frågor = 2; ja på 1-2 frågor = 1; ja på 0 frågor = 0)

34 Punkt 2: Brukarens behov av insatser i samhället Ja Nej A B C Finns patientansvarig läkare med i resursgruppsarbetet? Har hembesök gjorts? Har du arbetat för att få med olika samhällsinsatser som kan vara till hjälp för att tillgodose patientens behov t ex socialtjänst, särskilda sjukvårdsinsatser, försäkringskassa, arbetsförmedling? Poäng Viktning x 2= (poängsättning: ja på 3 frågor = 4; ja på 2 frågor = 2; ja på 1 fråga = 1; ja på 0 frågor = 0) Punkt 3: Resursgrupp och utbildning av resurspersoner Ja Nej A B C D E F Görs klientens personliga utvecklingsplan tillsammans med resursgruppen och klienten och med dig som ledare? Har utbildning till klienten genomförts med användning av moduler och arbetsblad utifrån klientens behov? Är klienten involverad som experten i resursgruppsmöten? Har klienten en resursgrupp som arbetar aktivt i att genomföra uppställda mål och lösa olika problem för att fullfölja utvecklingsplanen? Är kunskap om klientens sjukdom och dess behandling förmedlad till alla resurspersoner? Har ni haft möten i resursgruppen var tredje månad? G Träffar du klienten regelbundet för att genomföra, stödja och följa upp utvecklingsplanen? H I J Skriver ni om planen efter vad som framkommer vid resursgruppsmötena? Har det genomförts någon speciell utbildning utifrån klientens behov, som t ex den psykiska sjukdomen; medicineringen; tekniker för problemlösning; träning i kommunikation? Har du utbildat utifrån alla modulerna i manualen (tidiga varningstecken; stresshantering; tankar och känslor; krisintervention; kommunikationshantering)? Poäng Viktning poäng x 6= (poängsättning: ja på 10 frågor = 4; ja på 7-9 frågor = 3; ja på 4-6 frågor = 2; ja på 1-3 frågor = 1; ja på 0 frågor = 0)

35 Punkt 4: Stresshantering för brukare och lilla resursgruppen Ja Nej A B C Har du arbetat med hur klienten och närstående bättre skall kunna hantera stress? Fungerar klientens lilla resursgupp, d v s träffas man regelbundet på egen hand (utan professionella utförare) för att tillsammans hantera stressande situationer? Har du gjort egenbedömning rörande stresshantering med klienten? Poäng Viktning poäng x 4= (poängsättning: ja på 3 frågor = 4; ja på 2 frågor = 3; ja på 1 fråga = 2; ja på 0 frågor = 0) Punkt 5: Läkemedelsbehandling Ja Nej A B C D E Tar klienten några mediciner? Finns det utarbetade strategier vad gäller klientens medicinering? Har klienten utbildats om sin medicinering? Har klienten undersökts somatiskt gjorts med anledning av medicineringen? Har det gjorts en bedömning av medicineringen för att finna minsta effektiva doseringen av läkemedel? Poäng Viktning poäng x 6= (poängsättning: nej på fråga A = 4; ja på 5 frågor = 4; ja på 4 frågor = 3; ja på 3 frågor = 2; ja på 1 fråga = 0) Punkt 6: Social träning Ja Nej A B C D Har ni arbetat aktivt med social träning i samhället, t ex ESL eller motsvarande? Finns tydliga belägg för att uppnådda färdigheter mestadels används på rätt sätt i verkliga livet? Genomförs social träning i samhället för att uppnå klientens och närståendes mål? Följs den sociala träningen upp vid möten i resursgruppen? Poäng Viktning poäng x 2= (poängsättning: ja på 4 frågor = 4; ja på 3 frågor = 3; ja på 2 frågor = 2; ja på 1 fråga = 1; ja på 0 frågor = 0)

36 Punkt 7: Specifika psykologiska strategier Ja Nej A Har någon kunnig person arbetat med klienten och utnyttjat någon specifik psykologisk behandlingsmetodik såsom t ex KBT eller motsvarande mot ångest, depressiva symtom, rösthallucinationer, paranoida symtom, aggressivitet eller annat? Poäng Viktning poäng x 1= (poängsättning: ja på frågan = 4 poäng; nej på frågan = 0 poäng) Punkt 8: Krishantering Ja Nej A B Finns det en krisplan om hur man hanterar en krissituation? Är klienten införstådd med sina tidiga varningstecken och vad han/hon och deltagarna i resursgruppen skall göra om en försämring i tillståndet uppstår? Poäng Viktning poäng x 2= (poängsättning: ja på 2 frågor = 4 poäng; ja på 1 fråga = 2 poäng; ja på 0 frågor = 0 poäng) Punkt 9: Kroppslig hälsa Ja Nej A B C Görs regelbundna kontroller av klientens kroppsliga hälsa? Finns det en namngiven primärvårdsläkare och/eller specialist för klientens kroppsliga hälsa? Finns det en namngiven tandläkare och har årlig kontroll av tandhälsan gjorts? Poäng Viktning poäng x 1= (poängsättning: ja på 3 frågor = 4 poäng; ja på 2 frågor = 2 poäng; ja på 1 fråga = 1 poäng; ja på 0 frågor = 0 poäng) Protokoll Summa viktade poäng: = Maximal summa viktade poäng: = 100 Programtrohet i % =

37

Uppdaterad ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen

Uppdaterad ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen ARBETSVERKTYG Genomförandefasen ARBETSVERKTYG I GENOMFÖRANDEFASEN Lilla stjärnan Kvalitetsstjärnan Resurser DiVoS (dagar i vård och stöd) Anvisningar för Vårdkonsumentens tillfredsställelse Con-Sat Vårdkonsumetens

Läs mer

Kvalitetsstjärnan frågeformulär

Kvalitetsstjärnan frågeformulär Kvalitetsstjärnan frågeformulär Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som

Läs mer

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen ARBETSVERKTYG Genomförandefasen Namn: Personnr: Datum: Skattare: LILLA STJÄRNAN BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction

Läs mer

Hässleholm/Kristianstad 2014 ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen

Hässleholm/Kristianstad 2014 ARBETSVERKTYG. Genomförandefasen ARBETSVERKTYG Genomförandefasen Namn: Personnr: Datum: Skattare: LILLA STJÄRNAN BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction

Läs mer

Arbetsblad. e-arbetsbok Resursgrupps ACT (RACT)

Arbetsblad. e-arbetsbok Resursgrupps ACT (RACT) Arbetsblad e-arbetsbok Resursgrupps ACT (RACT) OPT Innehållsförteckning Checklista utredningsfas... 2 Lista över nätverk... 3 Individuell intervju brukare... 5 En vanlig dag... 6 Nätverkskarta... 7 QLS-100...

Läs mer

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen ARBETSVERKTYG Planeringsfasen ANALYS/SAMMANFATTNING AV BEDÖMNINGSFASEN Utgå från En vanlig dag, Nätverkskarta, QLS-100 och Intervju. Tankar om förändring Vilka fördelar finns med förändringen? Vad hindrar

Läs mer

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen ARBETSVERKTYG Planeringsfasen ANALYS/SAMMANFATTNING AV BEDÖMNINGSFASEN Utgå från En vanlig dag, Nätverkskarta, QLS-100 och Intervju. Tankar om förändring Vilka fördelar finns med förändringen? Vad hindrar

Läs mer

Uppdaterad ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

Uppdaterad ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen ARBETSVERKTYG Planeringsfasen ARBETSVERKTYG I PLANERINGSFASEN Analys/Sammanfattning av bedömningsfasen Personlig utvecklingsplan/samordnad individuell plan (SIP) Mål/Målformulering Inbjudan till Resursgruppsmöte

Läs mer

Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star

Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star Den 24 april 2013 kl 09.30 16.00 Dagordning och minnesanteckning Intro Månadsbrev uppföljning, finns på hemsidan. Förskjöts en månad framåt.

Läs mer

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet Integrerad Psykiatri Nå Ut teamet Nå Ut-teamet Psykosöppenvård Centrala Göteborg 50 000 invånare 170 patienter Multidisciplinärt team: läkare, cm, ssk, kur, p-log, sgy, sekr 2 OTP- Optimal Treatment Project

Läs mer

Integrerad Psykiatri

Integrerad Psykiatri Introduktion/presentation Integrerad Psykiatri Ett arbetssätt för samverkan och samordning där patienten/brukaren är huvudaktör Kristina Nilebrand Leg. Arbetsterapeuter/Case Manager SU/område 2/Affektiva

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Arbetsblad För RACT och vård- och stödsamordningsarbete Lägg gärna till fler användbara arbetsblad!!

Arbetsblad För RACT och vård- och stödsamordningsarbete Lägg gärna till fler användbara arbetsblad!! Flik 8 Vård och Stödsamordning Arbetsblad För RACT och vård- och stödsamordningsarbete Lägg gärna till fler användbara arbetsblad!! Sidnummer För uppföljning sid 2-11 2-3 Min Delaktighet - 4 Skattning

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Vård- och stödsamordning

Vård- och stödsamordning 17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?

Läs mer

Depressionsenkät (PHQ-9)

Depressionsenkät (PHQ-9) Fax 585 866 30 Tel 585 866 26, 585 866 34 PATIENTUPPGIFTER: PHQ-9 NAMN:.................................................... PERS-NR:.................................................. SIGNATUR:..................

Läs mer

GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING

GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse 2012-09-12 och lokala överenskommelser mellan SDF/kommun och enheter inom SU Psykiatri Psykos Projekt

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv? Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall

Läs mer

Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete

Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete Ett Samarbete mellan psykiatriska sjukvården och socialtjänsten för gemensamt arbete med psykiskt funktionshindrade VARFÖR SKALL VI SAMVERKA?

Läs mer

Strategier. Metoderna kan lätt anpassas till att stödja den kunskap och erfarenhet som redan finns i stora resursgruppen.

Strategier. Metoderna kan lätt anpassas till att stödja den kunskap och erfarenhet som redan finns i stora resursgruppen. De strategier (metoder, verktyg välj själv) som beskrivs här är beprövade och bra verktyg. Använd dem för att nå mål och för att möta problem som uppstår under genomförandefasen. Metoderna kan lätt anpassas

Läs mer

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation. Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation 2015 www.samverkanstorget.se Vad är vård- och stödsamordning? - En strukturerad samverkansmodell för samordning av insatser mellan kommun och region.

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen

Hässleholm/Kristianstad 2013 ARBETSVERKTYG. Bedömningsfasen ARBETSVERKTYG Bedömningsfasen INFORMATION Din Case Manager/Vård och stödsamordnare är: Case Managern kommer att arbeta som samordnare enligt programmet Integrerad psykiatri. Arbetsmetoden som används är

Läs mer

Kvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård

Kvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård Kvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård Årsrapport 2017 1 Innehållsförteckning Kvalitetsstjärnan - uppföljning av psykiatrisk vård... 3 Process- och resultatmått... 3 Nyttan... 4 Vårdgivarperspektivet...

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient- och Närståenderapporterade mått och Psykos R Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient och närstående-medverkan i

Läs mer

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning

Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning Ett gemensamt och återhämtningsinriktat arbetssätt i Göteborgsområdet i mötet med personer med psykiska funktionsnedsättningar och/eller

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

Vårdresultat för patienter 2017

Vårdresultat för patienter 2017 Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår

Läs mer

Guide för LOKALA RUTINER FÖR VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING. Samordnad Individuell Plan (SIP)

Guide för LOKALA RUTINER FÖR VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING. Samordnad Individuell Plan (SIP) Guide för LOKALA RUTINER FÖR VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING Med utgångspunkt i lagen om Samordnad Individuell Plan (SIP) Reviderad och antagen av Temagrupp Psykiatri 2015-05-07 Rev. maj 2015/Miina-Maria Finström

Läs mer

Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?

Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra? Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra? processledare för implementering av Vård & Stödsamordning Inom SIMBA Ale, Kungälv, Stenungsund & Tjörn s kommuner och Psykiatriska kliniken,

Läs mer

Arbetsblad för Kartläggning

Arbetsblad för Kartläggning Arbetsblad för Kartläggning Sid 2 Checklista 3 samtycke 4-5 Kontaktuppgifter viktiga personer 6 Skattning av förändring ORS 7 En vanlig dag 8 Nätverkskarta- Sociogram 9-10 Förslag till intervjufrågor 11-12

Läs mer

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni FAMILJEINTERVENTION... 4 NÄRSTÅENDE... 4 PERSONAL... 4 DEFINITIONER... 5 SAMVERKAN OCH DELAT

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga! Instruktioner till CM: Kopiera enkäten och be din klient att fylla i den vid ett av era första möten och därefter var 12:e månad och när CM-uppdraget avslutas. Skicka enkäten till Kerstin Lagerlund, Socialförvaltningen,

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013 Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där

Läs mer

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 8668 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas att

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Integrerad psykiatri (IP)

Integrerad psykiatri (IP) Integrerad psykiatri (IP) IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande

Läs mer

Riktlinjer vård- och stödsamordning

Riktlinjer vård- och stödsamordning SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE 2015-01-21 Beslutade av SN 75 2015-06-17 Riktlinjer vård- och stödsamordning ALLMÄNT En vård- och stödsamordnare är en särskilt utbildad person med mandat att ansvara för

Läs mer

Case management CM Vetlanda

Case management CM Vetlanda Vetlanda kommun Socialförvaltningen Case management CM Vetlanda Verksamhetsrapport 2006-2012 Sammanställd av: Jan Carlsson Aili Sölling Elisabet Björklund Camilla Waern-Nyström 2013-04-12 Bakgrund Case

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

Resursgruppsarbete Vård- och stödsamordning i praktiken

Resursgruppsarbete Vård- och stödsamordning i praktiken Resursgruppsarbete Vård- och stödsamordning i praktiken Innehåll vid Flik2 Sid 2 Arbetsgång/ körschema Sid 3-4 Om manual och uppdrag som vård- och stödsmordnare Sid 5-8 Målgrupp, arbetsallians och att

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Användning av IPOS inom specialiserad palliativ vård

Användning av IPOS inom specialiserad palliativ vård Användning av IPOS inom specialiserad palliativ vård Användning av IPOS inom specialiserad palliativ vård har tagits fram av Palliativt utvecklingscentrum med samarbetspartnern Högskolan Kristianstad och

Läs mer

Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV

Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV Nedan ser ni vilken information som ska finnas med i den samordnade planen som ska till förvaltningsrätten och vilken aktör som förväntas dokumentera vad i planen

Läs mer

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 0647318391

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt

Läs mer

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

intk)1 4 21414...ne.,nek Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar av verksamheten

intk)1 4 21414...ne.,nek Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar av verksamheten ESLÖVS KOMMUN intk)1 4 21414...ne.,Nek SKANE SKANE Primärvården i Eslöv Psykiatri Skåne Båda huvudmännen har vidta it föl'ande åt ärder Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren. Närstående är ett samlingsbegrepp för de personer som brukaren anser sig ha en nära relation till. De kan vara familjemedlemmar eller andra betydelsefulla och nära personer. Det är inte de professionella,

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Planeringsfas RACT Flik 3. analys, prioritering målformulering och första resursgruppsmötet

Planeringsfas RACT Flik 3. analys, prioritering målformulering och första resursgruppsmötet Planeringsfasen analys, prioritering målformulering och första resursgruppsmötet sid 2-3 Sammanfattning och analys sid 4-5 Målformulering och en personlig samordnad plan- SIP sid 6 8 Skapa resursgrupp

Läs mer

Behandling och ideologi

Behandling och ideologi Verksamhetsidé CurmitisGruppen är ett relativt nystartat men etablerat HVB-hem som erbjuder en hel vårdkedja med utredning, behandling och utslussning. Vi riktar oss mot flickor i åldern 13 17 år med samsjuklighetsproblematik

Läs mer

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

Att arbeta enligt RACT

Att arbeta enligt RACT Vård och stödsamordning och resursgruppsarbete Att arbeta enligt RACT Genomförandefasen av resursgruppsarbete Mål för arbetet Ökad självständighet och oberoende Ge brukaren underlag, kunskap och möjlighet

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Manual för Psykiatri samtal

Manual för Psykiatri samtal Manual för Psykiatri samtal Mallen används då de specifika yrkesmallarna inte uppfattas som relevanta. Mallen omfattas av VUP, BUP och RP. Använd dock i första hand de specifika yrkesmallarna Grundmall

Läs mer

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R ) Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R ) Vi skulle vilja få veta dina synpunkter om din anhöriges nyliga

Läs mer

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret

Läs mer

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer