Lokal arbetsplan för skolan

Transkript

1 Lokal arbetsplan för skolan Gäller för verksamhetsåret Skola Örjansskolan Ort Skelleftehamn Ansvarig rektor Doris Hjelm Kontaktinformation Kundtjänst

2 1. Vår skola På Örjansskolan trivs elever och personal! Skolan är lagom stor, alla känner alla, och det blir som en stor familj. Att skolan ligger nära natur, hav och skog och med gångavstånd till bibliotek, bio och bad- och idrottsanläggningar gör inte saken sämre. Örjansskolan är en 3-9 skola i centrala Skelleftehamn. Vi har en enhet för åk 3-5 och en för åk 6-9. Närhet till naturen gör att spontana aktiviteter, som isvaksbad och skridskoåkning förekommer. Örjansskolan 6-9 arbetar kontinuerligt med kvalitetsarbete. Målet är att alla elever ska må gott och ha hög måluppfyllese. Handledarnas roll stärks för att kunna stötta varje elev i att nå sina mål. Mera tid till ämnesutveckling genomförs. Ämnesövergripande utvecklingsgrupper finns kring IKT, språkutveckling, miljö och trivselfrågor. Hur kan elevernas datorer användas och bli en hjälp och ett stöd för eleverna? Hur kan elevernas läsförståelse öka? Hur kan vi få eleverna mer intresserade av miljöfrågor? Dessa frågor är exempel på områden vi vill utveckla ytterligare. Skolans kurator, skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, fritidsledare och studie- och yrkesvägledare, det som vi på Örjansskolan kallar elevhälsan, arbetar inom sina respektive områden för att elever ska nå sina mål. Att finnas för eleverna varje dag samt att jobba förebyggande är viktigt för elevhälsan. Genom detta får vi ökat mående och bättre trivsel på skolan. Under fjolåret arbetade elever tillsammans med fritidsledare och lärare, med att göra cafeterian mysigare. Dessutom skrev aktiva elever till ungdomsfullmäktige som ledde till att eleverna fick en ny soffa. Härligt med engagerade elever! Elevrådet tog ifjol fram en tobakspolicy. Skolan ökade antalet tobaks-fri duo markant och fortsatt arbete är på gång. Elevrådet arbetar vidare med skolans trivselregler. I år har elevens val i ännu högre grad förändrats till att bli ett val för eleverna. Elevernas intresse för ämnesövergripande och ämnesfördjupning ska stimuleras. Eleverna kommer att välja kunskapsområde som de vill fördjupa sig i under en period. Det kommer att vara fyra perioder under året. Vi behåller naturligtvis möjlighet för idrottsintresserade ungdomar att kunna välja fotboll och innebandy då vi är granne med konstgräsplan och idrottshall. Men förutom idrott finns, IT och media, musikverkstad, design, recycle, cafégrupp, skapande, natur och naturvetenskap, film och historia att välja på. Vi kommer att försöka tillgodose elevernas önskemål så långt som det är möjligt. Målsättningen är att i slutet av en termin genomföra Öppet-hus, för att kunna visa upp verksamheten. Välkomna föräldrar och vårdnadshavare, vi har ett spännande år framför oss! 2. Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet Hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling Konferenstiden ökar med en halvtimme per vecka. Totalt 150 min. Delas på två tillfällen. 60 min måndag, 90 min tisdag. Handledarnas roll och samarbetet kring varje elev stöttas. Två arbetslag, med varsin

3 arbetslagsledare. Kommunikation, Information inom gruppen organiseras bättre. (ex inför samverkan) Elevens val utvecklas. Det ska bli ett i högre grad ett val för eleverna. Indelas i fyra perioder under terminen. Tydligare ansvar för utveckling. Ämnesgrupper får mera tid att samplanera och utveckla ämnen. Här görs uppföljning av resultat. Alla i personalen sitter i utvecklingsgrupper. Arbetet följs upp med jämna mellanrum. 3. från föregående års lokala arbetsplan Se föregående fråga.

4 4. Skolans prioriterade mål uppdelade i läroplansområden 2.1 Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? : Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Resultat/utvärdering Alla elever ska trivas i skolan Att eleverna lär sig samarbeta Att arbeta förebyggande kring måendet av eleverna. Elevenkät Drogvaneundersökningen i årskurs 9 Hälsosamtal Klasskonferens Arbetslagsarbete Likabehandlingsarbetet Temadagar Aktivitetsdagar Individuella anpassningar Systematiskt elevhälsaarbete Enskilda samtal m elevhälsapersonal. och åtgärder i elevhälsateam samt likabehandlingsteamet. Elevhälsaträffar Tematiskt arbete Schemabrytande aktiviteter Elevuppföljning samtal Gruppsamtal Enskilda samtal Hälsosamtal Kurator och skolsköterska deltar i temaarbetet Elevhälsaträffar Utvärderingar

5 Att verka för en tobaksfri skola Rökgrupper Hälsosamtal Antal skrivna kontrakt Förebyggande gruppsamtals-arbete Tobakspolicy via elevråd Tobaksfri duo. Ambassadörsgrupp Skyltning på skolan Extern information Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Resultat/utvärdering Målet är att förbättra dokumentationen. Dokumentation i LISA Andel av personalen som använt sig av LISA Personal informeras om hur man använder LISA Skapa trivsel och gemenskap bland eleverna Trivselenkät Utklädningsdagar vid Halloween och Alla hjärtans dag etc. Aktivitetsgrupp på elevens val Klassföreståndarens dag Trivselkväll på Örjanshallen

6 Musikuppträdanden Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Resultat/utvärdering Förbättra miljön i Nöjd personal. Planering av personalrum ombyggnation. Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering

7 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga får varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? : Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Skapa lust att lära. Ökat engagemang på elevens val Elevens val delas upp i 4 perioder Tematiska val erbjuds.

8 Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Att alla elever ska nå så långt som möjligt, elevhälsoperspektiv Elevhälsaarbete Tidig upptäckt Extra anpassningar Särskilt stöd Upprättar åtgärdsprogram Pedagogiska kartläggningar Elevhälsoträffar Återkoppling från lärare Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Resultat/utvärdering Bättre läsförståelse Betyg Gå igenom läsfixarna i alla klasserna. Vi utvärderar kontinuerligt övningsmaterial efter vi använt dem i undervisningen. Nationellt prov Tillhandahålla Vi samtalar med kollegor och Vi har inte fått in tillräckligt med underlag för att kunna dra några slutsattser kring måluppfyllelse.

9 DLS övningsmaterial. Tillhandahålla stöd planscher i klassrummen. tillskansar oss deras erfarenheter av aktiviteterna Vid utvecklingsgruppstid sammanför vi våra erfarenheter för att kunna revidera aktiviteterna Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Resultat/utvärdering Alla ska skicka ett mail till Skickandet av mailet och Regelbunden mailkontakt i respektive handledare och hjälp på samband med lektioner få ett svar. handledartid/elevens val Alla ska ha en godkänd e-postadress. Alla ska ta sig in på Infomentor Skapa en mappstruktur Kontrollera tillgänglighet genom att visa för läraren Antalet elever/klasser med en mappstruktur Användarid och lösen delas ut till eleverna, inloggning sker på HT Utbilda och visa för eleverna fördelarna med att strukturera IT Regelbundna kontroller och förfrågningar Uppföljning och fördjupning under HT och reguljära pass

10 2.3 Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? : Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Ökat elevansvar och elevdelaktighet. Eleverna värderar sina ämneskunskaper och sätter upp personliga mål. Handledningsträffar för att skapa överblick. Elevutvärdering Samtal med elever om mål

11 2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? : Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Att ha en kontinuerlig dialog mellan skola och vårdnadshavare Samtal och information Ett föräldramöte/år Två utvecklingssamtal/år Ytterligare kontakt när behov uppstår En tydlig elevhälsaprocess Tydliga rutiner och uppföljning EHT varannan vecka. Tydlig ansvarsfördelning

12 2.5 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? : Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Att alla elever ska Åk 6 -Praktik på

13 göra rätt val till gymnasiet skolrestaurang Åk 7- Drömyrken (en träff) Åk 8- Praso, Prao Åk 9- Infodagarna, Prao, Gymnasieinformation, individuella samtal. 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick?

14 : Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering 2.7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? : Hur går vi vidare?

15 Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering

16 5. av kunskaps- och studieresultat Grundskola Nationella prov i årskurs 3 I vilka områden (utifrån de nationella proven) har undervisningen för eleverna i åk 3 fungerat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: Nationella prov i årskurs 6 I vilka områden (utifrån de nationella proven) har undervisningen för eleverna i åk 6 fungerat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Detta har vi specifikt inte hunnit titta på. Jämförelse och resonemang av sambandet mellan betyg och resultaten på nationella proven i årskurs 6: I ämnet svenska har vi ett resultat som liknar de skillnader som riksgenomsnitet och kommungenomsnittet presenterar. Något fler 6:or får på Örjanskolans högre betyg än NP. I ämnet matematik får man i högre grad samma betyg som NP än riksgenomsnitt och i kommunen får fler ett lägre betyg än på det sett som vi tolkar betygssättandet. I Engelska får många ett lägre betyg än NP. Tendensen att sätta lägre betyg än NP finns över hela linjen, men vi ligger betydligt lägre här. Lärare hävdar att NP bara mäter en del moment. Viktiga diskussioner för att sträva mot en likvärdighet i bedömning. Vilken roll fyller NP för betygssättning? Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: Läsförståelsen påverkar måluppfyllelsen i alla ämnen. Detta är ett prioriterat område.

17 Nationella prov årskurs 9 I vilka områden (utifrån de nationella proven) har undervisningen för eleverna i åk 9 fungerat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Utifrån Salsa så har Örjansskolan en positiv avvikelse på 14 p. Det vill säga vi presterar bättre än vad vårt socioekonomiska värde medger. Jämförelse och resonemang av sambandet mellan betyg och resultaten på nationella proven i årskurs 9: I ämnet Svenska så ligger vi ungefär som riksgenomsnitt och kommunalt snitt. Örjansskolan har fler som får lägre men även högre betyg än kommunalt genomsnitt. I ämnet matematik får fler ett högre betyg än det NP visar ingen får lägre. Den tendensen finns på båda de andra nivåerna men här är det ganska markant. I engelskan får fler ett lägre betyg än vad NP visar. Så förhåller det sig också på riksnivå och kommunal nivå. : Både när det gäller åk 6 och 9 så finns skillnaderna i att det sätts lägre betyg i ämnet engelska och högre i matematik än det resultat som NP visar. Nationella proven kan ses som ett prov bland andra, men lärarna kan också finna ett stöd i att detta är den nivå vi ska arbeta efter. Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: Fortsatt stöd och individuella anpassningar. Sammanfattande analys och bedömning av kunskaps- och studieresultat i alla ämnen i alla årskurser som helhet Utifrån Salsa så har Örjansskolan en positiv avvikelse på 14 p. Det vill säga vi presterar bättre än vad vårt socioekonomiska värde medger. Hur kan det vara möjligt?

18 Vi har haft en stabil engagerad lärarkår som arbetet med en tydlig struktur under en rad år. En struktur som passar både duktiga men framförallt svaga elever. Skolan är inte större än att alla känner alla och ingen elev ramlar mellan stolar. Ett brett allmänt stöd i Svenska, matte och engelska har gjort att de många elever som befaras att inte nå målen fångas upp. I en årskurs 6:a kan det vara ca 16 st av 66 som befaras att inte klara målen för E i matematik. Anledningarna kan vara många, en del kan vara nyanlända och ligga på åk 3nivå medan andra har NPF-problematik osv. Vi behöver fortsättningsvis arbeta med detta breda stöd. Satsa på språkutvecklande arbetssätt och anpassningar. 5. av kunskaps- och studieresultat Grundsärskola Jämförelse och resonemang om måluppfyllelsen för elever som läser enligt inriktningen träningsskolans kursplan: Estetisk verksamhet

19 Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning I vilka ämnen/ämnesområden har undervisningen fungerat bra respektive mindre bra utifrån era underlag: : Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: Jämförelse och resonemang av måluppfyllelsen för elever i årskurs 6 som läser enligt grundsärskolans kursplan: I vilka ämnen har undervisningen fungerat bra respektive mindre bra utifrån sambandet mellan betyg och resultat: :

20 Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: Jämförelse och resonemang av måluppfyllelsen för elever i årskurs 9 som läser enligt grundsärskolans kursplan: I vilka ämnen har undervisningen fungerat bra respektive mindre bra utifrån sambandet mellan betyg och resultat: : Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: Sammanfattande analys och bedömning av kunskaps- och studieresultat i alla ämnen i alla årskurser som helhet 6. Utvärdering av vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling 7. Utvärdering av vårt arbete med särskilt stöd

21 8. Sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet 9. i verksamheten som helhet