DV-Utredning Hjalmar Nilssons Park, Svalöv

Transkript

1 W.WEIBULL AB DV-Utredning Hjalmar Nilssons Park, Svalöv Malmö

2 Park, Svalöv Datum Uppdragsnummer Ingemar Clementson Uppdragsledare Lena Sjögren Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Förutsättningar Planområdet Underlag Förutsättningar för dagvattenhantering Befintliga förhållanden Topografi Södra området Norra området Geoteknik/geohydrologi Befintliga ledningar, diken och recipienter Förslag till planering av dagvattenhantering Hantering av dagvatten Höjdsättning/dagvattenhantering Södra området Norra området Föroreningar i dagvatten Konsekvensbeskrivning vid översvämning Bilagor Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Bifogade ledningskartor från ledningskollen 1 av 19

4 1. Bakgrund och syfte Som en del i detaljplanearbete för Hjalmar Nilssons Park, Svalövs Kommun utförs en utredning för dagvattenhantering. Utredningen syftar till att belysa de möjligheter och problem, gällande dagvattenhantering, som uppkommer i samband med långsiktig omvandling av mark och bebyggelse på ömse sidor om Onsjövägen. I utredningen eftersträvas att nyttja öppen dagvattenhantering så långt det är möjligt för att förstärka områdets karaktär samt för att gynna den biologiska mångfalden. 2. Förutsättningar 2.1 Planområdet Området utgörs av ett knappt 19 ha stort område beläget i Svalövs kommun, precis öster om tätorten Svalöv. I denna utredning benämner vi området norr om Onsjövägen som det norra området och området söder om Onsjövägen som det södra området. Den södra delen av planområdet utgörs idag av flack åkermark, ett antal jordbruksbyggnader samt växthus. I planbeskrivningen förespråkas att den södra delen ska utgöras av främst bostäder men även med kontor/verksamheter av icke störande karaktär. Det norra området är något mer kuperat med mycket befintlig bebyggelse/verksamheter som ska bevaras, i östra delen finns även ett parkområde som endast får bebyggas med mindre uthus. I planbeskrivningen förespråkas att norra området medges en successiv omvandling mot blandad stad med större andel bostäder. 2 av 19

5 Figur 1. Översikt av förslag till plankarta. 2.2 Underlag Underlag för denna utredning är: - Grundkarta/primärkarta i dwg-format innehållande nivåkurvor - VA-karta över området - Laserscannad höjddata - Detaljplan för fastigheten Södra Svalöv 32:1 MFL Hjalmar Nilssons park Planbeskrivning med genomfröandebeskrivning och miljöbedömning Telefonmöte med Gustav Karlsson, planarkitekt SandellSandberg, Telefonmöte med Mats Ljung, VA-ingenjör NSVA, Telefonmöte med Vlasta Sabljak, plan- och bygglovsarkitekt Svalövs kommun, Förutsättningar för dagvattenhantering För att få ansluta till dagvattenledningsnätet i närhet till planområdet skall följande krav uppfyllas: - Flöde till dagvattenledningar får max vara 30 l/s - Ledningar ska dimensioneras för att klara 20-årsregn 3 av 19

6 - Skall närliggande dikningsföretag nyttjas är maximal påsläppning 1,5 l/s,ha enligt uppgift i dikningsföretagens handlingar. - Efter samtal med planarkitekt framkom att byggnation/markhöjd bör sättas från samma höjd som Onsalavägen, +68 för att sedan slutta ner söderut. - Enligt samtal med NSVA (Mats Ljung, ) ska fördröjningsmagasin dimensioneras för 10-årsregn med en klimatfaktor på 1,2. - I senaste versionen av plankarta ( ) förespråkas att minst 50 % av fastighetsytorna ska bestå av icke hårdgjord yta 3. Befintliga förhållanden 3.1 Topografi Figur 2. Profil med orienteringskarta genom planområdets befintliga höjder (bilaga A) Södra området Det södra området utgörs av väldigt platt mark på från ca +67 vid Onsjövägen ner till + 66 i planområdets södra gräns. Mycket av den befintliga strukturen på området ska rivas och nya massor/schaktning kommer utföras i samband med nybyggnation Norra området Det norra området är något kuperat med en vattendelare som löper genom området. I figur 3 ses att den största delen av området lutar norrut med undantag för markområden inom park och vissa delar av planområdet. I områdets nordöstra delar slutar marken ner mot fjärrvärmeverket. Inom planområdet varierar höjder från + 68 vid Onsjövägen till +72 vid vattendelaren. Från vattendelaren sluttar området ner mor nordost till av 19

7 Figur 3. Blå streckad linje visar vattendelare i det norra planområdet. Avrinningsvägar (efter höjddata med byggnader, utan kulvert och annan vattenavledande struktur i marken) visas av mångfärgad linje där mörkare linje indikerar större avrinningsområde. 3.2 Geoteknik/geohydrologi En jordartskarta över området (hämtad från SGU ) visar att området är täckt av en lerig morän (se figur 4). Denna typ av jordart har ett långsamt genomsläpp av vatten vilket försvårar möjligheter för infiltration. 5 av 19

8 Figur 4. Jordartskarta över området där rosa färg indikerar lerig morän (moränlera). En överslagsberäkning med hjälp av värden från figur 5 visar att en vattendroppe hinner infiltrera ca 0,19 mm på en vecka och ca 10 mm på ett år i en lerig morän. Detta är ett överslag som inte inkluderar mättnad av porer i jorden samt slambildning på botten av magasin. Området lämpar sig därför inte för lokal infiltration. Figur 5. Vattentransport, porositet samt dränerbar porositet för olika jordartstyper. Uppgifter om nivå för grundvatten i områdets saknas. 6 av 19

9 3.3 Befintliga ledningar, diken och recipienter Inom och i närhet till planområdet finns ett dagvattensystem som går söderut från halva Herman Ehles väg (B225), viker av västerut längs med Onsjövägen, söderut längs med Per Bondessons väg (BTG300) för att sedan vika av västerut mot Svalövs samhälle (se figur 6). Inga uppgifter finns om problem med dagvattenhantering i dagsläget. I området finns och spill- och vattenledningar samt ett antal övriga ledningar (se bilagor från ledningskollen). Ingen information finns kring servisanslutningar till dagvattenledningar och inga uppgifter kring hur vatten från dränering/stuprör tas hand om i dagsläget. Figur 6. Översikt över befintligt dagvattenledningsnät i anslutning till planområdet. Röd pil indikerar flödesriktning. För att avlasta befintligt ledningssystem och nyttja dagvatten som en öppen resurs i landskapet kan två dikningsföretag i anslutning till planområdet användas som recipient (se figur 7). För anslutningshöjder till dikningsföretag i närheten har vissa uppskattningar gjorts. I dikningsföretagens handlingar finns uppgifter om djup på vattengångar dessa har sedan uppskattats utifrån befintliga markhöjder. För att vara helt säker på anslutningshöjder bör vattengångar i anslutningspunkter till dikesföretagen mätas in då vattengångar är uppskattade från skisser från 1943 respektive av 19

10 Figur 7. Dikningsföretag i anslutning till planområdet. I anslutning till planområdets norra gräns finns Heleneborgs dikningsföretag 1945, 12-LN-819. I dikningsföretagets originalhandlingar (inhämtade från Länsstyrelsens dikningsföretagsarkiv ) medges en tillåten påsläppning på 1,5 l/s, ha. Dikningsföretaget är kulverterat fram till planområdesgränsen i norr. Det är också troligt att dikningsföretaget tar emot delar av vattnet från planområdet i dagsläget. Vid planområdesgränsen ligger dikningsföretagets ledning på ca +67,6, i närheten av fjärrvärmeverket på ca +62,05. I anslutning till den södra delen av planområdet finns dikningsföretaget Svalöv- Torrlösa 1943, 12-LN-800. I dikningsföretagets originalhandlingar (inhämtade från Länsstyrelsens dikningsföretagsarkiv ) medges en tillåten påsläppning på 1,5 l/s, ha. Dikningsföretaget är kulverterat fram till ca 180 m från planområdsgränsen. Det är också troligt att dikningsföretaget tar emot delar av vattnet från planområdet i dagsläget. Sydöst om planområdesgränsen ligger dikningsföretagets ledning på ca + 63,75 64,25. Enligt Mats Ljung på NSVA ligger bäckbotten för Svalöv-Torrlösa något söderut på +58. Höjder för dikningsföretagets ledningar härstammar från dikningsföretagets originalhandlingar och är uppskattade efter omkringliggande markhöjd. 8 av 19

11 4. Förslag till planering av dagvattenhantering 4.1 Hantering av dagvatten Fördröjningsbehovet inom området styrs av andelen hårdgjorda ytor vilka orsakar vattenflöden som måste fördröjas. Inom områdena Park / Natur anses grönstrukturen vara tilläcklig för att fördröja vattenflöden i mark/vegetation. Enligt samtal med NSVA (Mats Ljung, ) ska fördröjningsmagasin dimensioneras för 10-årsregn med en klimatfaktor på 1,2. I senaste versionen av plankarta ( ) förespråkas att minst 50 % av fastighetsytorna ska bestå av icke hårdgjord yta. I denna utredning har alltså maximalt 50% av fastighetsytorna beräknats vara hårdgjorda. Gröna tak definieras i plankartan som icke hårdgjord yta och ger på årsbasis en reduktion av flöden på ca 50 %. Vid dimensionering av fördröjningsåtgärder för ett 10-årsregn kan gröna tak ej räknas ha någon större fördröjande effekt av flöden/dagvattenmängder 4.2 Höjdsättning/dagvattenhantering För att kunna sätta höjder för dagvattenhanteringen har denna utredning utgått från de fasta punkter som finns att tillgå i underlaget; vägar och recipientnivåer. I förhållande till dessa höjder föreslås höjder på diken, ledningar, ledningstäckning samt lutning på föreslagna lokal/gårdsgator för att ge en klar bild av möjligheterna för dagvattenhantering Södra området En viktig utgångspunkt för södra området är befintliga höjder längs med Onsjövägen. För att kontrollera de ungefärliga höjder som anges i grundkartan har en profil över befintliga höjder för Onsjövägen upprättats (se figur 8). Figur 8. Översiktlig profil över Önsjövägen med orienteringskarta. Röd färg indikerar ett höjdintervall på 67,85-68,15 m.ö.h. 9 av 19

12 Till största delen följer Önsjövägen en höjd på +68 meter genom planområdet. I områdets västra del går höjden på vägen ner mot +67 meter, något som måste tas hänsyn till vid en detaljprojektering av området. För att upprätta stödhöjder i detta dokument kommer antagandet göras att de 4 östliga gårds/lokalgatorna kan anslutas till en höjd på +68. Den västligaste gårdsgatan beräknas ha en anslutningshöjd på +67,5. Höjder för VA-hantering har utgått från att gårds/lokalgator utformas med en längsledslutning på 1 % söderut med undantag för den västligaste gårdsgatan som antas ha en längsledslutning på 0,5 %. För de fyra något bredare gatorna föreslås en lösning med ett öppet dike längs ena sidan av vägen. När vägen korsas leds vatten ner i ledning ut mot fördröjningsyta i områdets södra del. Dikesbotten sätts till 0,8 meter under högsta markhöjd för att kunna ta hand om ytvatten från gata samt överskottsvatten från omkringliggande tomter. Uppsamlingsledningar läggs med ett minimidjup på 1 meter under gata för erforderlig marktäckning och släpps sedan ut i fördröjningsyta. En översiktlig skiss över dagvattenhantering kan ses i figur 9 (bifogas som bilaga B) och en skiss över möjlig sektion för gård/lokalgata i figur 10 (bifogas som bilaga C). Figur 9. Skiss över möjlig dagvattenlösning för södra området. Blå linjer visar öppna diken och gröna ledningsdragning (bilaga B) 10 av 19

13 Figur 10. Skiss över möjlig sektion för bygata i södra området. DB= dikesbotten, MY=markyta (bilaga C). För att kunna hantera dagvatten i öppna lösningar samt för att kunna ha möjlighet att anslutna till lämplig recipient har hanteringen av nederbörd separerats från hanteringen av dränering. Ska dränering och dagvatten hanteras tillsammans kommer inlopp till dagvattenmagasin hamna väldigt djupt vilket medför stora schaktmassor och en omöjlighet att ansluta magasinet till närliggande dikningsföretag. Dräneringsvatten från gata/fastigheter leds till kommunens dagvattenledningsnät i Per Bondessons väg vid planområdets sydvästra del. En skiss över ledningsdragning för dränering kan ses i figur 11 (bifogas som bilaga D). Uppsamlingsledning för dränering är skissad med en lutning på 0,5 %. 11 av 19

14 Figur 11. Skiss över möjlig uppsamlingsledning för dränering (grön linje) med anslutningspunkt i planområdet sydvästra del (bilaga D). Dränvatten infiltreras genom marklager och belastar därmed inte det kommunala ledningsnätet med stora flöden vid nederbörd. Genom infiltratration renas också dräneringsvattnet innan det når det kommunala ledningsnätet Fördröjningsbehov inom södra området. I tabell 2 sammanfattas nyckelvärden för dagvattenhantering inom planområdets södra del. Tabell 1. Sammanfattade nyckeltal för dagvattenhantering inom planområdets södra del. * Flöden beräknade m.h.a. P90, Dahlström ** Magasinsvolymer beräknade m.h.a.p90 bilaga 7 (svenskt vatten). Södra området Hårdgjorda ytor inom fastigheter 1,61 ha Hårdgjorda ytor vägar 0,75 ha SUMMA 2,35 ha Nederbörd, avrinning* Flöde 738 l/s Med Klimatfaktor 1,2 885 l/s Fördröjningsvolym** Erforderlig magasinsvolym 542 m3 Med klimatfaktor 1,2 650 m3 12 av 19

15 Fördröjningsmagasin För att fördröja avrinning från södra området leds vatten till de södra delarna av planområdet där ytor är avsatta för ändamålet. Genom att utforma en översvämningsyta utan permanent vattenspegel finns rum att fördröja de volymer som behöver magasineras vid ett 10-årsregn med en klimatfaktor på 1,2. En sektion för möjlig utformning av fördröjningsdike/översilningsyta kan ses i figur 12 (bifogas som bilaga C). För att kunna fördröja dimensionerande regn måste sektionen utformas längs en linje på minst 200 meter. Är höjdskillnad mot recipient väldigt snäv bör inloppet förses med en backventil för att förhindra inträngning av vatten i dagvattenledningar vid stora flöden. Är grundvattennivån i området hög bör fördröjningsytan tätas för att förhindra uppträngning av grundvatten. Figur 12. Skiss över sektion för fördröjning av dagvatten (bilaga C). Skissen visar erforderlig reglervolym som krävs för att magasinera dimensionerande regn. För att ansluta utlopp från dagvattenfördröjning till dikningsföretaget Svalöv- Torrlösa 1943 bör den kulverterade anslutningspunkten mätas in. Utifrån uppskattning på höjdkarta samt handlingar från dikningsföretagets upprättande bör magasinet kunna anslutas men detta behöver bekräftas genom inmätning/projektering. Magasinet är dimensionerat för att området inte ska avvattnas med mer än 1,5 l/s,ha vid ett 10-årsregn med klimatfaktor på 1,2. För att nå till anslutningspunkten behöver ledning dras genom åkermark väster om planområdet. Kan magasinet inte anslutas till dikningsföretag finns möjlighet att ansluta till det kommunala ledningsnätet lämpligtvis i planområdets sydvästra del (samma anslutningspunkt som för dränering). Dagvattenfördröjningen är utformad för att släppa ut < 10 l/s vid ett 10-årsregn med klimatfaktor på 1,2. 13 av 19

16 4.2.2 Norra området För det norra området finns få färdiga förslag på utformning av nya byggnader/vägar. Denna utredning förutsätter därför att inga drastiska förändringar i höjdsättning kommer att utföras i området i förhållande till befintligt. Förutsättningar för dagvattenhantering utgår därmed från nivån på befintlig mark samt recipient Det är troligt att det i nuläget finns någon form av befintlig struktur för dagvattenhantering. Exploateras området vidare bör detta system inventeras och inkorporeras i nytt system. Med nuvarande avrinningsvägar kan stora delar av området avvattnas mot nytt magasin i områdets norra del. Från detta magasin kan vattnet ledas till Heleneborgs dikningsföretag som ansluter till planområdets norra gräns. Gräns för vilka områden som kan avvattnas med öppna system norrut kan ses i figur 13. Inom det norra området varierar höjderna söder om vattendelaren från +68 vid Onsjövägen till +72 vid områdets högsta punkt. Området sluttar därefter ner mot nordost till en lägsta punkt på +68. I figur 14 ses en profil över höjder i området. Figur 13. Översikt av avrinning i det norra området. Grön markerad yta är parkområde. Röd/gulmarkerad yta är tomter där avrinningen sker åt annat håll än norrut. 14 av 19

17 Figur 14. Profil med orienteringskarta över höjder över planområdets norra del Fördröjningsbehov inom norra området. I tabell 3 sammanfattas nyckelvärden för dagvattenhantering inom planområdets norra del där erforderlig magasinsvolym är för hela detaljplanområdets norra del. Tabell 2. Sammanfattade nyckeltal för dagvattenhantering inom planområdets norra del. * Flöden beräknade m.h.a. P90, Dahlström ** Magasinsvolymer beräknade m.h.a.p90 bilaga 7 (svenskt vatten). Norra området Hårdgjorda ytor inom fastigheter 3,04 ha Hårdgjorda ytor vägar 1,16 ha SUMMA 4,20 ha Nederbörd, avrinning* Flöde 1316 l/s Med Klimatfaktor 1, l/s Fördröjningsvolym** Erforderlig magasinsvolym 806 m3 Med klimatfaktor 1,2 967 m Fördröjningsmagasin. Dagvatten från området öster om Herman Ehles väg (gulmarkerat i figur 13) kan avvattnas norrut med fördröjning i dike. Höjdsättning av hårgjorda ytor samt byggnader bör då göras på ett sådant sätt att vatten kan rinna norrut. Vattnet kan ledas till Helenenborgs dikningsföretag eller annan lämplig recipient. Med 50 % hårdgjorda arealer inom området och ett tillåtet utsläpp på 1,5 l/s, ha beräknas fördröjningsvolymen till ca 290 m 3 vid ett 10-årsregn med en klimatfaktor på 1,2. Denna fördröjningsvolym motsvarar ett dike som kan ses i figur 15 med en längd på ca 110 meter. 15 av 19

18 Figur 15. Principskiss av sektion för fördröjningsdike (bilaga C) För de delar av norra planområdet som ej kan avvattnas med ytlig avrinning till magasin kan ytterligare exploatering av fastigheter regleras så att fördröjning kan ske lokalt innanför fastighetsarea. För att fördröja ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,2, inom det röda området i figur 13, krävs en magasinsvolym på 230 m 3 vilket motsvarar diket som kan ses i figur 15 med en längd på ca 90 meter. Utloppet från diket kan ledas till dagvattenledningsnät med ett påsläpp av 10 l/s vid dimensionerande regn och klimatfaktor. För att kunna hantera dagvatten i öppet system med diken/recipient som inte är alltför djupa i förhållande till omkringliggande struktur separeras hanteringen av nederbörd från hantering av dränering. Finns det befintliga dräneringssystem bör det undersökas hur kopplingarna är gjorda i dagsläget. Dränering från gata/fastigheter leds till kommunens dagvattenledningsnät med anslutningspunkter i Herman Ehles väg samt lokalgata in från Onsjövägen. En skiss över uppsamlingsledning för dränering kan ses i figur 16 (bifogas som bilaga C). Ledningen är skissad med en lutning på 0,5 %. Dränvatten infiltreras genom marklager och belastar därmed inte det kommunala ledningsnätet med stora flöden vid nederbörd. Genom infiltratration renas också dräneringsvattnet innan det når det kommunala ledningsnätet. 16 av 19

19 Figur 16. Skiss över möjlig uppsamlingsledning för dränering (grön linje) med anslutningspunkt i planområdet norra del (bilaga D). Innanför planområdets norra gräns finns i dagsläget ett bevattningsmagasin som tidigare har använts för bevattning i växthus. Vid exploatering kan dammen utökas med erforderliga volymer alternativt finns arealer på åkermark inom planområdet där ny damm kan anläggas För att ta hand om dagvattenmängder vid dimensionerande regn (exklusive de gul och rödmarkerade områdena i figur 13) krävs en magasinsvolym på ca 500 m 3. En skiss över placering/storlek av damm kan ses i figur 17 (bilaga B). 17 av 19

20 Figur 17. Skiss över möjlig placering av dagvattenmagasin inom norra delen av planområdet. Markerade områden är parkområde samt områden där dagvatten bör ledas till recipient utanför annars sammanhängande system (bilaga B). Då anslutningshöjderna till Heleneborgs dikningsföretag ligger förhållandevis djupt kan dagvattensystem utformas både med markförlagt och öppet system. Anslutningshöjd till dikningsföretaget ligger vid plangränsen på +67,6. Eventuellt måste ny lednings dras till lägre liggande anslutningspunkt i närheten av fjärrvärmeverket där vattengången i dikningsföretagets trumma ligger på +62,05. Anslutningshöjderna är uppskattade från dikningsföretagets originalhandlingar, höjderna bör mätas in inför projektering. 18 av 19

21 5. Föroreningar i dagvatten Många faktorer spelar in för att bestämma den kemiska sammansättningen i ett dagvatten: regnintensitet, specifik markanvändning, torrperioder m.m. Erhålls mer detaljerade uppgifter om verksamhetstyper i planområdet kan branschlitteratur ge en indikation på hur det kemiska sammansättningen av ett dagvatten ser ut (se tabell 1). Tabell 3. Avrinningskoefficienter och schablonvärden för vanliga föroreningar i dagvatten. Fördröjningsmagasin, gröna tak och semipermeabla ytor reducerar stora mängder av föroreningar i dagvatten innan de når recipienten. Att använda sig av dessa typer av lösningar är alltså förenligt med Svalövs kommuns önskan att aktivt arbeta för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. 6. Konsekvensbeskrivning vid översvämning Vid ett nederbördstillfälle som är större än ett 10-årsregn kommer avrinningen från planområdet att vara större än vad fördröjningsytor är dimensionerade för. Dimensioneras diken/ledningar inom planområdet för större nederbördstillfällen kan vatten fortfarande ledas till fördröjningsytor. Inflöden till fördröjningsytor kan förses med backventiler för att förhindra att vatten stiger upp i ledningssystem och orsaka översvämning uppåt i planområdet. Utflöde från fördröjningsytor kan öka till mer än tillåten påsläppning på recipienter med ökad belastning på recipienter som följd. Är kapaciteten i recipienten begränsad kan fördröjningsytor översvämmas. Om utsläpp från fördröjningsytor regleras genom begränsade dimensioner på ledningar eller avstängningsventiler hindras ökade vattenmängder från att nå recipient. Följden kan då bli översvämning av fördröjningsytor inom planområdet. När fördröjningsytor detaljprojekteras bör därför säkra breddningsvägar från fördröjningsytor identifieras för att få kontroll över vart översvämningar kan ske utan att konstruktioner i närheten skadas. 19 av 19

22 HJALMAR NILSSONS PARK

23 gc-väg dagvatten spång dagvatten spång dagvatten HJALMAR NILSSONS PARK

24

25 gc-väg dagvatten spång dagvatten spång dagvatten HJALMAR NILSSONS PARK