VA-UTREDNING ULLAREDS BRANDSTATION

Transkript

1 RAPPORT VA-UTREDNING ULLAREDS BRANDSTATION

2 Uppdrag , VA- och dagvattenutredning Ullareds brandstation Titel på rapport: VA-utredning Ullareds brandstation Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Tengbomgruppen Daniel Axelsson, Erik Lönnerholm Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Tyréns AB Ann-Christin Sundahl Ingemar Clementson Författare: Ingemar Clementson Datum: Handlingen granskad av: Ann-Christin Sundahl Datum: Tyréns AB Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\MAL\262160\R\_Text\VA-utredning Ullareds brandstation.docx

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Befintliga förhållanden (som gäller före exploatering) Områdesbeskrivning och topografi Geologi Hydrologi och grundvatten Vatten och avlopp; anslutningspunkter och kapacitet Förutsättningar (som gäller för utredning) Underlag Planerad exploatering Förutsättningar dricksvatten Förutsättningar spillvatten Förutsättningar dagvatten Avvattning av befintligt område Beräkningsförutsättningar Föreskrifter Principlösning för spillvatten och dricksvatten Spillvatten Dricksvatten Principlösning för dagvatten (20)

4 1 Inledning Uppdraget omfattar att utifrån befintligt underlagsmaterial genomföra en VA- och dagvattenutredning för Ullareds brandstation. Utredningen utförs enligt riktlinjer från VIVAB. Befintliga förhållanden som topografi, geologi, grundvatten och hydrologi samt andra förutsättningar som kan påverka dagvattenhanteringens utformning utreds. Möjlighet att infiltrera dagvatten har utretts och en principiell lösning föreslås där storlek på infiltrationsanläggning har beräknas. Dricksvattenförsörjning och spillvattenhantering dimensioneras enligt riktlinjer från VIVAB. Förutsättning är att anslutning ska göras till befintliga VA-ledningar söder om väg 153, (vilket kommer att innebära pumpning av spillvatten). 2 Befintliga förhållanden (som gäller före exploatering) 2.1 Områdesbeskrivning och topografi Planområdet är ca m 2 stort. Det aktuella området ligger öster om Ullared och består av jordbruks/betesmark av böljande karaktär. I figur 1 och 2 visas planområdets gräns. Figur 1. Översiktsbild med planområdet i rött. 4(20)

5 Figur 2. Vy från väg 153 över sydöstra delar av planområdet med planområdesgräns i rött. De högsta delarna av planområdet ligger i områdets östra/nordöstra del. Här är markhöjden ca +71,5 för att sedan gå ner västerut i. I sydvästra hörnet ligger lågpunkt med markhöjd på +68. I figur 3 och 4 visas topografiska kartor. Figur 3. Marhöjder inom planområdet. 5(20)

6 Figur 4. Höjdskillnader inom planområdet visualiserat med förstärkning av höjdskillnader (4 ggr), vy från sydväst. Precis öster om planområdet ligger en ravin där lägsta markhöjd ligger på ca +65. Enligt Daniel Helsing (Kommunekolog, Stadsbyggnadskontoret Falkenberg) står vattenytan i ravinen i kontakt med grundvattenytan. 2.2 Geologi Enligt jordartskarta från SGU (hämtad ) som redovisas i figur 5 består jordarten inom planområdet av isälvssediment, en genomsläpplig jordart med goda vattenförande egenskaper. Ur geotekniskt PM Falkenberg, Ullared 2:205 framgår att jordlagret överst består av ca 0,1-0,3 m mulljord. Därefter består jordprofilen av ca 2 m stenig grus och sand som underlagrats av finsand. Figur 5. Jordartskarta från SGU med planområde markerat. 6(20)

7 2.3 Hydrologi och grundvatten Då planområdet omfattas av skyddsområde för grundvattentäkt (LST, Hallands län, beslut , ) är det viktigt att avgöra påverkan på grundvatten i samband med etablering och dagvattenhantering inom planområdet. I Markteknisk undersökningsrapport Falkenberg, Ullared 2:205 (Norconsult ) har mätningar av den övre grundvattenytan har gjorts genom kontroll av fria vattenytor i skruvprovtagningshål NC1, NC3 samt NC5, se figur 6. Vid provtagningstillfället var samtliga punkter torra ner till 3 m djup under markytan I rapporten görs antagandet att den övre grundvattenytan inom området bedöms under stora delar av året ligga djupare än 3 m under befintligt markyta. I tabell 1 ses en provtagningspunkternas markhöjd och höjd 3 m under markyta. Tabell 1. Uppmätta marknivåer och uppskattad höjd som grundvattennivåer ej bedöms gå över. Namn Marknivå Maxnivå för GV vid provtagningstillfälle NC NC NC Figur 6. Provtagningspunkter för geologisk provborrtagning. (Markteknisk undersökningsrapport Falkenberg, Ullared 2:205, Norconsult ) Ytterliggare information om grundvattennivåer i anslutning till planområdet kan hämtas från Rapport Ullareds Skyddsområde, förslag till skyddsområde, WSP där avgränsning av hela grundvattenskyddsområdet utreds. I rapporten läggs nytt förslag för skyddsområde där planområdet ej omfattas. I figur 7 ses placering av brunnar för grundvattenuttag i närhet till 7(20)

8 planområdet. I rapporten föreslås brunn BII och BIII tas ur drift samtidigt som nya grundvattenuttag föreslås längre norrut. Figur 7. Grundvattenbrunnar i närhet till planområdet med punkterna BIII och BII närmst planområdet. Röd rektangel visar uppskattad, ej georefererad, gräns för planområdet. Grundvattenmätningar från brunnarna BII och BIII skulle kunna användas för att få en bekräftelse på att den övre grundvattenytan ej går över 3 m under marknivån i relativ närhet till planområdet. För att göra detta behövs en markhöjd för placering av brunnarna som jämförs med historiskt uppmätta nivåer för grundvatten i brunnarna (sådana mätningar refereras till i Rapport Ullareds Skyddsområde, förslag till skyddsområde, WSP ). Ett annat sätt att öka kunskapen kring grundvattennivån är att installera grundvattenrör där kontinuerliga mätningar görs. 8(20)

9 2.4 Vatten och avlopp; anslutningspunkter och kapacitet I dagsläget finns ingen anslutning av vatten eller avlopp till planområdet. 3 Förutsättningar (som gäller för utredning) 3.1 Underlag Följande underlag har varit tillgängligt vid upprättande av den här dagvattenutredningen: Ortorfoto, ej georefererat Grundkarta Höjdkurvor VA Översiktlig plankarta med placering av brandstation Presentation Ullared presentation gällande detaljplan Ullared Markteknisk undersökning MUR, Falkenberg, Ullared 2:205, Norconsult Geoteknisk PM, byggbarhetsbedömning, Falkenberg, Ullared 2:205, Norconsult Ullareds vattentäkt, förslag till skyddsområde, WSP Jordartskarta SGU, hämtad Fastställese av skyddsområde i Ullared i Falkenbergs kommun ( / 13FS 1996:141), Länsstyrelsen Hallands län, I denna rapport används koordinatsystemet SWEREF för angivelser i plan och höjdsystem RH2000 för höjdangivelser om inget annat anges. 3.2 Planerad exploatering I figur 8 visas liggande förslag på placering av brandstation inom planområdet. Byggnadsarean är på ca 560 m 2 och hela planområdet på ca m 2. Hela planområdet kommer till största delen vara hårdgjort för att möjligöra uppställningsplatser, parkering och annan framtida verksamhet. I figur 8 visas en av två tomter som är planerade i dagsläget, denna rapport omfattar även tomten norr om planerad brandstation. 9(20)

10 Figur 8. Förslag på placering av brandstation. I Presentation Ullared beskrivs och övergripande tankar på att exploatera mer närliggande mark, något som kan vara värt att ta hänsyn till vid dimensionering och tillståndsärenden. 3.3 Förutsättningar dricksvatten Dricksvatten ansluts till befintlig ledning V160 PE som ligger söder om väg 153, se figur 9. Anslutningen görs via, av VIVAB angiven, anslutningspunkt för servis. 3.4 Förutsättningar spillvatten Spillvatten ansluts till befintlig ledning TA 160 PE (tryckavloppsledning) som ligger söder om väg 153, se figur 9. Anslutningen görs via, av VIVAB angiven, anslutningspunkt för servis. 10(20)

11 Figur 9. Vattenledning (V160 PE) och trycksatt spillvattenledning (S-TA 160 PE) söder om väg Förutsättningar dagvatten Avvattning av befintligt område I dagsläget följer ytavrinning topografin inom planområdet. En ytavrinningsmodell för planområdet har upprättats och visas i figur (20)

12 Figur 10. Ytavrinningsvägar inom planområdet före exploatering med avrinningsvägar (blå) samt avrinningsområde för huvudavrinningsväg (rosa) samt ravin öster om planområdet (gul). Den rosa linjen visar avrinningsområdet som avvattnas mot den rosa pilen. Det måste dock poängteras att tillgänglig höjddata är begränsad i utbredning. Detta innebär att avrinningsområdet kan vara betydligt större än vad som visas i figur 10. Därmed finns risk att stora ytor avvattnas mot planområdet. I samband med detaljprojektering bör det utredas om ett avledande dike behövs i planområdesgräns. I områdets sydvästra hörn ligger ett lågt liggande parti där det, enligt kommunekolog Daniel Hellsing, stundtals är vattenansamling. Öster om planområdet ligger en ravin (markerad med gul streckad linje i figur 10) där det också tidvis är vattenansamling. Från ravinen rinner dagvatten ner i det vattendrag som ligger precis öster om ravinen. Vattendraget mynnar ut i Sönnerängsjön, söder om planområdet som sedan via Lillesjön leder till Högvadsån. 12(20)

13 3.5.2 Beräkningsförutsättningar Vid beräkning av regnintensitet har Dahlströms formel (2010) använts (se P104 Svenskt Vatten ekvation 1-5). I dagsläget är det Svenskt Vattens publikationer P90 samt P104 som anger beräkningsförutsättningar resp. nederbördsdata vid dimensionering. Utöver det finns en remissversion av P110. Utifrån dessa skrifter föreslås att dagvattenledningar dimensioneras för ett 10-årsregn + klimatfaktor på 1,25. Då omfattningen av bebyggelse och andel hårdgjorda ytor är ej är fastställda har antagenden gjorts. Efter samtal med Daniel Axelsson (planarkitekt, Tengbom, ) fördelas ytorna inom planområdet enligt uppställning i tabell 2 och tabell 3. Tabell 2. Hårdgjordhetsgrad inom planområdet. Total area inom planområdet (m 2 ) Hårdgjordhetsgrad (%) Total andel hårdgjord yta (m 2 ) % av arean inom planområdet beräknas vara genomsläppliga ytor som p.g.a. markens goda infiltrationskapacitet ej beräknas belasta dagvattenhanteringen. Tabell 3. Ytfördelning inom planområdet. *Fastighet 2 är uppskattad area för framtida fastighet. Typ Area (m 2 ) Avrinningskoefficient (φ) Fastigheter Fastigheter 2* Uppfart/parkering/väg Infiltrationsyta* Uppdraget innebär att en infiltrationslösning för dagvatten ska beräknas. Infiltrationskapaciteten i området har bedömts som god. Storleken av infiltrationsmagasinen avgörs i detta fall av perkolationskapaciteten för de jordlager i vilka magasin placeras. Då området täcks av isälvssediment uppskattas infiltrationshastigheten utifrån detta. Strömningshastigheten för förekommande isälvssediment har bedömts för jordarten sand utifrån det konfidensintervall som visas i Figur 11. Den hydrauliska kapaciteten har satts till 1*10-5 m/s vilket är i nedre delen av det intervall som anges. Detta är troligtvis en konservativ gissning eftersom isälvssediment är välsorterade och kan ha en betydligt högre infiltrationskapacitet. Ett infiltrationsförsök skulle ge ett mer korrekt värde på den faktiska infiltrationskapaciteten vilket kan reducera ytbehov för infiltrationsytor. 13(20)

14 Figur 11. Figur 13. Grundvattnets strömningshastighet och hydraulisk konduktivitet för olika jordar vid 1 % lutning av grundvattenytan. Ljusgrå ton anger osäkerhetsområden (Naturvårdsverket, 1999) Föreskrifter Planområdet ligger inom grundvattenskyddsområdets tertiära zon (yttre skyddszon). I figur 12 och 13 redovisas föreskrifter som rör VA och dagvatten. Figur 12. Föreskrifter för avledning av hushållsspillvatten och kommunalt dagvatten inom vattenskyddsområde (LST, Hallands län, beslut , ) 14(20)

15 Figur 13.Föreskrifter för täktverksamhet och andra schaktningsarbeten inom vattenskyddsområde (LST, Hallands län, beslut , ) Då området ligger nära vattendrag påverkas det av strandskyddet vilket innebär att det behövs strandskyddsdispens för att utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten inför anläggning VA och dagvattensystem. Se uppskattad avgränsning av strandskyddslinje i figur 14. Figur 14. Uppskattad gräns för strandskyddslinje i anslutning till planområdet. Vidare arbete behöver göras för att utreda om infiltration av ytvatten inom planområdet är tillstånds och eller anmälningspliktigt. Lämpligen kan frågan utredas i samband med utredning kring strandskydd samt eventuella anmälningar/tillstånd för schaktning/arbete inom grundvattenskyddsområde. Genom att rena och infiltrera så mycket av dagvattnet som möjligt påverkas nybildningen av grundvatten så lite som möjligt i samband med hårdgörande av ytor. Vid de tillfällen som allt dagvatten från planområdet ej infiltreras kan dagvatten behöva ledas bort från planområdet. Slutrecipient är då Högvadsån som är ett Natura 2000 område. Då dagvattnet, innan det når Högvadsån, passerar genom två vattendrag (Sönnerängssjön och Lillesjön) bedöms reningskapaciteten vara god. Dagvatten från planområdet bedöms därmed ej påverka miljökvalitetsnormer för Högvadsån. 15(20)

16 4 Principlösning för spillvatten och dricksvatten 4.1 Spillvatten Spillvatten bör avledas från fastigheten via trycksatt ledning (LTA) där spillvatten pumpas ut till mottagande ledning. Detta ger goda förutsättningar för ledningsprojektering då höjdskillnader i terrängen ej ger upphov till lika stora svårigheter som vid projektering av självfallsledning. Dimensioner kan också göras minde då flödeshastighet i ledning blir större vid pumpning. Dimensionering av pump/ledning bör göras då krav på spillvattenavledning från verksamheter inom planområdet har fastställts (tvättplatser för fordon, tanktömning, vattenförbrukning etc.) För att förbereda för ytterligare verksamheter inom planområdet kan det vara lämpligt att dimensionera/placera pumpstation så att ytterligare fastigheter kan anslutas för avledning ut från planområdet. Dimensionering av pump/ledning är beroende av hur anslutningspunkten är utformad. För direktanslutning till tryckledning S-TA 160 PE söder om väg 153 bör man se över kapacitet/tryck i mottagande ledning. Pumpen från brandstationen måste vara tillräckligt stark för att kunna trycka in flöde men inte så stark att den stör flödet i befintlig ledning/pumpreglering i pumpstation. Anslutning måste också förses med backventil för att inte flödet från huvudledning ska tryckas in mot brandstationen. Figur 15. Planområde (uppskattad placering) i relation till pumpstation för spillvatten. 16(20)

17 4.2 Dricksvatten Dricksvatten ansluts till planområdet från befintlig ledning V160 PE. Anslutningen ska förses med ventil för avstängning, Dimensionering av ledning bör göras då behovskrav för verksamheter inom planområdet har fastställts. 5 Principlösning för dagvatten Följande har varit styrande för val av dagvattenlösning: Riktlinjen från VIVAB är att dagvatten ska infiltreras i första hand och det som inte infiltraterar ska brädda ut till ravinen. Dagvattenhanteringen måste göras med hänsyn tagen till att området ligger inom vattenskyddsområde. Grundvattennivån ligger ca 3 meter under markytan, vilket innebär att infiltrationslösningen inte kan vara djupare än 2 meter under markytan. Detaljerad utformning av området med avseende på höjder, infartsvägar, ytor som blir trafikerade, övrig hantering som innebär risk för påverkan på dagvatten har varit okänt och detaljerade bedömningar av reningsbehov och utformning går ej att göra. Med avseende på recipientens känslighet och att det troligen kommer vara trafikerade ytor inom fastigheten bedöms dagvattnet från hårdgjorda ytor behöva genomgå någon form av rening innan det infiltrerar. Risken för att takvatten är förorenat är betydligt mindre än vatten från hårdgjorda ytor. Det är därför möjligt att avleda takvatten direkt till infiltration utan föregående rening. Principlösningen som föreslås bygger på att dagvatten från hårdgjorda ytor avleds till oljeavskiljare och därefter vidare till skålade svackdiken där dagvattnet infiltrerar. Svackdiken har en utjämningsvolym och här sker tillfällig magasinering av dagvatten upp till det dimensionerande fallet. Vid extrema flödessituationer finns risk att diken vattenfylls och att vatten bräddar över. Bräddning ska då ske till ravinen. För att uppnå en ökad reningseffekt för lösta föroreningar och tungmetaller föreslås så kallade biodiken vilket i praktiken innebär ett infiltrerande dike där växtlighet med god förmåga att ta upp föroreningar och närsalter planteras. Denna typ av lösning brukar ibland kallas biofilter, Bioswales, Rain gardens eller Bioretention areas. En fördel med biodiken är att de kan ges i princip vilken form som helst. I principskissen (figur 16) presenteras ett smalare dike som övergår i en bredare plantering med större magasineringsvolym. Det som är viktigt att tänka på vid projektering är att dikena ska ha svag eller ingen lutning för att hela volymen ska vara tillgänglig för utjämning, samt att höjdsättning av resterande mark görs på så sätt att allt dagvatten leds mot oljeavskiljare innan det leds till biodike. Det är också viktigt att se till att utlopp från infiltrationsanläggningen ligger över det djup som är gränsen för bräddning för att så mycket som möjligt av det magasinerade vattnet ska kunna infiltrera. Denna typ av dike bör rensas när växtligheten blir för tät för att upptagningsförmågan i växter samt infiltration i mark ska fungera optimalt. Då området har en befintlig avrinning mot väster (se ytavrinningsvägar figur 10) föreslås placering av biodiken i de lågpunkter som finns längs områdets västra och södra gräns. Detta för att minimera påverkan av schaktning samt grundvattenbildning. I Figur 16 visas en principskiss över föreslagen dagvattenlösning inom planområdet där dagvatten avrinner till svackdiken/biodiken. 17(20)

18 Figur 16. Principskiss över svackdiken/biodiken för dagvattenhantering. De vita dikena är smalare med släntlutning på 1:3. Det bredare området i sydvästra hörnan är utformat med släntlutning på 1:10 med större infiltrationskapacitet och magasineringsvolym. Utormning av fördröjnings/infiltrationsdiken är en uppskattning utifrån beräkning av ytor och infiltrationskapacitet som beskrivs nedan i tabell 4. Då infiltrationshastigheten styr erforderlig magasinsbehov är det viktigt att ta hänsyn till att den angivna infiltrationsarean vid detaljutformning. Tabell 4. Översikt över erforderlig magasinsvolym samt tillgängliga volymer i föreslagna infiltrationsdiken. * Visas i figur 16 som det bredare diket (med slänter) ** Visas i figur 16 som smalare dike (vit med gröna markeringar) Erforderlig magasinsvolym 257 m 3 Infiltrationshastighet 6,52 l/s Magasineringsvolym Infiltrationsarea Bredare svackdike (slänt 1:10)* 100 m m 2 Dike (slänt 1:3)** 158 m m 2 18(20)

19 Svackdiken som beskrivs i tabell 4 samt figur 16 är utformade med ett maximalt vattendjup på 0,4 m (vid dimensionerande 10-årsflöden). Dikena är ej tänkta att ha någon permanent vattenspegel. I dagsläget är inget känt angående placering av byggnader, infartsvägar eller trafikplanering inom fastigheten. Slutlig placering och utformning av dikena bör göras i samordning med övriga teknikområden. Den befintliga höjdsättningen av fastigheten lämpar sig dock väl för avvattning enligt föreslagen princip. Viktigt att tänka på är att höjdsättning av mark görs på ett sådant sätt att dagvatten från parkeringsytor passerar oljeavskiljare innan anslutning till infiltrationsmagasin. Oljeavskiljaren bör anläggas så ytligt som möjligt för att inte bottennivå för infiltrationsmagasin ska behöva ligga för lågt i förhållande till omkringliggande mark. Det är också viktigt att oljeavskiljare förses med avstängningsventil för att kunna stängas vid olyckor/oljespill. Detta för att inte förorenat dagvatten ska infiltrera och föra med sig föroreningar ner till grundvattnet vid infiltration. För att klara infiltration av dagvatten i förhållande till avstånd ner till grundvattenyta förespråkas att dagvatten avleds ytligt. I figur 17 ses en principskiss på hur vatten kan avledas genom ytliga rännor till infiltrationsmagasin/biodiken. I figur 18 ses ett exempel på ytlig avledning av dagvatten genom rännor. Figur 17- Förslag på avledning av dagvatten ytledes via rännor till infiltrationsmagasin/biodiken. Gröna pilar visar hur höjdsättning av mark bör göras för att leda ytvatten till rännor. 19(20)

20 Figur 18. Exempel på ytlig avledning av dagvatten genom ränna i Västra hamnen, Malmö. Ytlig avvattning ställer höga krav på höjdsättningen. Höjdsättning av marken bör göras så att dagvatten rinner bort från hårdgjorda ytor samt byggnader. En fördel med det är också att vid extrema regn när systemet går fullt så kommer vattnet att rinna av. I Figur 19 och 20 visas exempel på biodiken och andra växtbäddar som kan anläggas ytligt. Figur 19. Exempel på raingarden som anlagts i anslutning till takutkastare från ett garagetak. (Department of Environmental Conservation, 2014) Figur 20. Exempel på ett biodike där växterna kaveldun (i botten) och strandråg (längs kanterna) valts specifikt för deras lämplighet (Vegtech, 2014). 20(20)