Vägen till ett långsiktigt hållbart lantbruk. Rune Andersson SLU Uppsala

Transkript

1 Vägen till ett långsiktigt hållbart lantbruk Rune Andersson SLU Uppsala Årsmöte Spannmålsodlarna 2015

2 Vad diskuteras i media? Räcker maten i världen? Finns det tillräckligt med odlingsmark och vatten? Hur mår djuren? Att äta sig frisk resp. sjuk Hur rädda skall vi vara för jordbrukets kemikalier? Är ekologisk mat vår räddning? GMO grödor och mat Matsvinnet

3 Reflekterar vi över faktagrunden för det som skrivs och sägs? Ger media oss trovärdig information? Var hämtar man sina uppgifter? Hur kommer forskarna till tals? Proffstyckare och miljöorganisationer dominerar media

4 Stora framtida utmaningar att producera livsmedel av hög kvalitet till en växande befolkning på samma yta som idag eller sannolikt mindre med mindre insatsmedel med minskad miljö- och klimatpåverkan med socialt och ekonomisk uthålliga metoder som gynnar den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet Hur ska vi bedriva jordbruk i framtiden? Är ekologisk odling vägen mot ett mera uthålligt jordbruk?

5 Världen möter även globala påfrestningar som Klimatförändringar Smittspridning och antibiotikaresistens Stora folkomflyttningar i spåren av vikande försörjningsmöjligheter

6 Source:

7 Mat från land och vatten Över 98 % av världens produktion av mat sker i terrestra system, resten är akvatiskt producerat

8 FAO s gap analysis

9 Konkurrensen om markresurserna hårdnar Mat 70 % mer mat behövs år 2050 Djurfoder Ersätta soja med inhemskt protein Fiskfoder Fiskfoder av grödor Energi Ersätta fossil energi med förnybar Urbana ytor Mark behövs till tätorter och vägar Natur och miljö Skyddszoner och naturreservat

10 Matsvinnet utgör % Förlorad mat har förbrukat energi och vatten och belastat miljön utan nytta Matsvinnet motsvarar dricksvatten till jordens nuvarande befolkning Matsvinnet skulle kunna föda den miljard som nu svälter I-land i hushållen U-land i lager

11 Vattentillgången Färskvatten blir en alltmer begränsad resurs. Världens totala tillgång beräknas till ca 4000 km 3, varav 2/3 idag är intecknade. Jordbruket är den största sötvattenförbrukaren och svarar globalt för 70 % medan industrin tar 20 % och hushållen 10 %. Halva jordens befolkning försörjs genom överuttag av vatten

12 Jordbrukets påverkan på miljön Läckage av växtnäring Bekämpningsmedel Biologisk mångfald

13 Läckage av kväve och fosfor

14 Utlakning och grödupptag av N (kg/ha) som har sitt ursprung i handels- resp. stallgödsel Grödupptag Utlakning 10 0 AmNi Färsk stallg. Anaerob stallg. Aerob stallg. (Bergström & Kirchmann, 1999, J. Environ. Qual.)

15 NO3-N mgl Nitrat-N koncentrationer i grundvatten i södra Halland Introduktion av fånggrödor i växtföljden Gränsvärde dricksvatten

16 Fånggröda Fånggrödor håller marken beväxt under hösten då utlakningsrisken är stor och är en mycket effektiv åtgärd mot kväveutlakning i södra Sverige.

17 Slutsatser om kväveläckaget Kväveläckaget är främst relaterat till djurhållning och nedbrukning av kväverika skörderester Övergång till ekologisk odling kan därför inte förväntas vara en effektiv åtgärd för minskat kväveläckage Riktade åtgärder är mest kostnadseffektiva Delområdesansvarig Lars Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

18 Jordbruket och bekämpningsmedlen på gott. Pesticiderna bidrar till en säker skörd med låga halter av naturliga gifter och på ont. Enstaka fynd av pesticidrester i skörden Rester hittas i yt- och grundvatten Upplevd risk större än den verkliga Programchef Rune Andersson, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

19 Förbrukning av kemiska medel i jordbruket 6 kg aktiv substans per ha spannmål Belgien Danmark Finland Frankrike Nederländerna Storbritannien Sverige Tyskland

20 Ogrästryck ) Organic Conventional, unfertilized Dry matter w Year Kirchmann et al. (Agron. J., 2007)

21 Årsmedelkoncentrationer (µg/l) av summa bekämpningsmedel i Vemmenhögsån under perioden (Kreuger, 2001)

22 Påbörja ett nytt forskningsprogram! Tema: Ett hållbart växtskydd

23 Varför hotas den biologiska mångfalden på land? Livsmiljöer försvinner Valet av odlingsfilosofi betyder mindre Lantbrukarens intresse och kunskap om naturvård betyder mer Betesdjuren utgör skillnaden Bekämpningsmedlen kan påverka (Insekticider) Klimatförändringar

24 Framtida hållbarhetsarbete?

25 Bruntlandkommissionen 1987 Hållbar utveckling är: en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina

26 Målet är att förena: God lönsamhet En god miljö..och en god djuromsorg

27 Jordbruk är att störa och styra naturen

28 Djuren hålls på människans villkor styrt av kulturella och dessutom föränderliga värderingar

29 Norden har bra jordar och ett gynnsamt klimat för produktion av mat

30 Vårt jordbruk är inte fel Jordbrukets miljöarbete har varit framgångsrikt. Det handlar om att fortsatt förbättra och finna nya lösningar på de uthållighetsbrister som alltjämt finns.

31 Lantbrukets struktur Från alla djurslag på alla gårdar Till specialisering på driftsformer Åtgärd Behåll specialiseringen Öka samverkan

32 Produktivitetsökningen avtar Average annual growth rate (%) maize rice wheat Source: World Development Report 2008.

33 Kan vi ytterligare öka skördarna? Mer mat på samma areal Utnyttja större del av jordprofilen

34 Bördig åkermark en förutsättning för uthållig produktion Bördighetsfaktorer Ej påverkbara: stenighet, textur, mineral Påverkbara: struktur/packning, mullhalt/kolhalt, ph, näringstillstånd, dränering, ogräs, sjukdomar H N O P,S, övriga C Mull 2,5 Markkol, Ultuna ramförsök Effekt av skörderesthantering på avkastningen Kolhalt i matjorden % 2 1,5 1 0,5 Skördrester bortförda Skörderester nerplöjda Relativ skörd 140% 120% 100% 80% y = x R² = % Skördepotentialen ökar med mullhalten Professor Thomas Kätterer, SLU

35 Future agriculture - Sustainable intensification through new methods Foto Jenny Svennås Gillner H. Kirchmann, J. Stenström, T. Kätterer, J. Arvidsson, L. Bergström, C. Sundberg Department of Soil and Environment, Microbiologi & Energy and Technology

36 Framtid: Förbättrade jordbruksmetoder uthållig intensifiering Matjord Växtanpassad placering av grön mineralgödsel Alvluckring och injicering av organiskt material för bättre markstruktur, genomrotning, effektivare upptag av vatten och näring Alv Biokolfilter som fälla för fosfor och bekämpningsmedel Professor Holger Kirchmann m fl, SLU Sedimentering Dränering

37 Framtid: Ett fossilfritt lantbruk Energin i halmen från ett hektar höstvete räcker till för att producera 1600 kg kväve. Motsvarande energi från en hektar salix ger 3900 kg kväve. Förgasning av skörderester ersätter diesel och restprodukten (biokol) används för vattenrening Fleråriga energigrödor ökar kolförrådet i marken

38 Framtid: Förbättrade kretslopp Kretslopp av i första hand fosfor Skörderester Stallgödsel Stadsgödsel Sjö- och havsbottnar Rune Andersson, SLU 2015

39 Matavfall och toalett Matavfallet komposteras eller rötas alltmer Hushållsavloppet har ingen färdig lösning

40 Framtid: Näringskretsloppet kan slutas t.ex. fosforgödsel från avfall Professor Holger Kirchmann, SLU Problem med återföring av organiskt avfall från samhället (Rötslam) Reningsverk Slam Förbränning Giftiga ämnen Hög vattenhalt Långa transporter Låg växttillgänglighet av näringsämnen Ammoniumfosfat Aska I ekoodling får handelsgödsel inte användas svårt att sluta kretsloppet

41 Ekologiskt eller konventionellt? Läs boken Den ekologiska drömmen - myter och sanningar Förlag Fri Tanke 2014 Upphovsmännen Avkastningsnivåer Växtnäringsläckage Kemiska bekämpningsmedel Energi och växthusgaser Biologisk mångfald Produktkvalitet Vår hållbarhetsvision

42 Några slutsatser om ekoodling Kan inte försörja en växande befolkning Kräver stora ytor åkermark som inte finns Har lägre effektivitet i näringsutnyttjande Läcker mer näring per producerad enhet Är beroende av näringsimport från konventionell produktion Är inte klimatsmart Ger inte hälsosammare mat

43 Slutsats Staten bör inte ge bidrag till odlingsformer där det inte kunnat visas att det ger miljömässiga fördelar för oss alla. Ej heller sätta upp mål för offentlig upphandling av Ekomat i stat, kommun och landsting. Staten skall ej agera marknadsförare

44 Sammanfattning av jordbrukets framtid Ett uthålligt jordbruk kräver ett enträget arbete för att optimera odlingssystemet steg för steg baserat på vetenskaplig kunskap: Modern odlingsteknik rätt åtgärd på rätt plats i rätt tid Slutna kretslopp fosforgödsel från avfall Fossilfritt jordbruk energi främst från skörderester Kolinlagring för bördighet och klimat Växtförädling vi behöver bra växtmaterial för att lyckas Ökad självförsörjningsgrad mindre import av proteiner Detaljregleringen av lantbruket bör begränsas

45 Avslutningsvis Hållbarhetsarbetet är en resa utan slut Förändra med stöd av vetenskapligt förankrade åtgärder..för det är lätt att fatta fel beslut om åtgärder för ökad hållbarhet i komplexa system

46 Här följer lite extra material som inte hann redovisas i föreläsningen

47 Att äta sig frisk går det och vad äter vi då?

48 Vad skall vi äta?

49 MAT 21 resultat från delområdet produktkvalitet Generellt sett skiljer sig inte produktkvalitén i ekologiska produkter från konventionellt producerade; mjölk, havre, griskött Mer Omega 3 fett i djur som betar och äter vallfoder Brödet blir godare när konsumenten får veta att vetet är ekologiskt odlat

50 Vår mentala hälsa styr vår fysiska hälsa Functional food, Slow Food och ekologisk mat har kanske sitt främsta berättigande för vår mentala hälsa För mig känns det rätt och jag mår bra av det är ett fullgott motiv för att handla och äta

51 Mat - miljö och hälsa? Vegetarisk kost föder fler människor Kyckling ger minst växthusgaser Betesdjur ger öppna landskap och biologisk mångfald Ät allsidig kost Skillnader i produktkvalitet betyder mindre för hälsan än tallrikens sammansättning Balansera intag och förbrukning av energi genom det du äter

52 Några fler råd Använd närproducerad råvara med mervärde för att servera upplevelse för själen Servera en allsidigt sammansatt tallrik för hälsan Följ årstidens utbud Kasta ej fullvärdig mat i hemmet, skolan, restaurangen - fostra till ökad respekt för maten Köp från svenskt lantbruk!

53 Jordbrukets klimatpåverkan

54 Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser uppgår till 66 Mton CO2-ekv. Koldioxid Metan Lustgas Övriga Jordbrukets andel: 50% av metan (främst animalieproduktion) 70% av lustgas (främst marken) 2% av CO 2 (diesel) Professor Thomas Kätterer, SLU

55 Strategier för att minska CO 2 -utsläpp från jordbruket Öka kolförrådet i marken Hög produktion Grön mark året om (fånggrödor), perenner (åkerkanter) Svart kol (rest från förgasning), rester från andra bioenergiprocesser Svårnedbrytbara skörderester Organogena jordar hur minskar vi utsläppen?? Ersätt fossil energi med förnyelsebar Termisk förgasning av skörderester - Svart kol Biodiesel från halm, Salix, rörflen, vass Biogas stallgödsel, vall -> el Grön handelsgödsel N (1600 kg handelsgödsel-n per ha halm) Minskad jordbearbetning Professor Thomas Kätterer, SLU