REDOVISAR. Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet. Redovisar 2000:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REDOVISAR. Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet. Redovisar 2000:1"

Transkript

1 REDOVISAR Redovisar 2000:1 Båda blir bäst Attityden till delad föräldraledighet

2 I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete uppföljnings- och konferensverksamhet Publikationerna i denna serie utarbetas av olika enheter inom Riksförsäkringsverket. I vissa slag av rapporter i denna serie kan det förekomma uttalanden som pekar på behovet av nya eller ändrade författningsbestämmelser eller rekommendationer på något område. Med anledning av sådana uttalanden tar Riksförsäkringsverket sedan i särskild ordning upp frågan om att ge ut nya eller ändrade författningar och allmänna råd på området. Uttalanden i rapporterna har således ingen självständig ställning som går utöver innehållet i gällande författningar och allmänna råd. Utgivare: Försäkringskassan/Riksförsäkringsverket Fölrfattare: Omslagsbild: Tommy Edlund, Riksförsäkringsverket tel Gunnar Johansson, Västerbottens län tel Kerstin Linderoth, Jönköpings län tel Per-Olof Ståhl, Kronobergs län tel Anneli Malmgren Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) RFV Rekommenderar (RAR RFV Vägledning RFV Redovisar RFV Anser RFV Informerar Författningar med bindande föreskrifter Allmänna råd om tillämpningen av författningar Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer Sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete samt av uppföljnings- och konferens verksamhet Tolkningar av rättsläget och uttalande om verkets åsikt i olika frågor Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis. Beställ hos: Riksförsäkringsverkets Kundtjänst Tfn Fax E-post: eller på Internet Tryck: Novum Grafiska.

3 Innehåll Sid Inledning... 3 Sammanfattning... 5 Fler faktorer än ekonomin styr hur föräldrarna delar på ledigheten procent anser att ekonomin styr... 5 Stora inkomstskillnader högre grad av delning... 6 Äldre pappor delar mer... 6 Inte styrkt att ekonomin styr... 6 Inställningen hos informatörerna spelar roll... 6 Kulturella skillnader... 7 Långsiktigt arbete krävs... 7 Handläggare vid tre försäkringskassor attityd till och möjlighet att arbeta med pappamålet inom föräldraförsäkringen... 9 Bakgrundsfaktorer... 9 Inställning till delad föräldraledighet... 9 Viktigt att pappor tar ut föräldraledighet... 9 Vikten av utökad information kring delad föräldraledighet Är det försäkringskassans uppgift att informera om delad föräldraledighet? Vilka omvärldsfaktorer avgör föräldrarnas ledighet? Planering av föräldraledighet med föräldrapenning Lämplig tidpunkt att informera föräldrar om föräldraledighet Hur många föräldrapenningdagar ska vara särskilt avsedda för pappan? Arbetssätt med föräldraförsäkringen vid försäkringskassan Stöd av arbetskamrater Finns det tillräckliga möjligheter att samtala med arbetskamrater? Planering och prioritering från kontors/kassaledning Fördjupad analys Attityd till delad ledighet. Arbetsmiljö och förutsättningar för handläggaren.. 18 Attityd till delad ledighet och dess samband med andra variabler Är det försäkringskassans arbetsuppgift att informera om pappaledighet?... 19

4 Barnmorskor i tre län attityd till och möjlighet att arbeta med information om delad föräldraledighet inom föräldraförsäkringen Bakgrundsfaktorer Inställning till delad föräldraledighet Planering av föräldraledighet med föräldrapenning Erfarenhet av försäkringskassan Fördjupad analys Attityd till pappaledighet och kontakter med försäkringskassan Samband med andra variabler Föräldrar Bakgrundsvariabler Upplevelse av egen inkomst i förhållande till barnets andre förälder Information från försäkringskassan och barnmorskor Egen inställning till föräldraledighet med föräldrapenning Informationskällor Faktorer i arbetslivet som påverkar hur man delar föräldraledighet Planering av föräldraledighetsuttag Delad föräldraledighet med föräldrapenning Utbildning Ålder Yrke Upplevelse av inkomstskillnad Bilaga 1 Tabeller handläggare Tabeller barnmorskor Tabeller föräldrar Bilaga 2 Metodbilaga Bilaga 3 Enkäter... 89

5 Inledning En av familjepolitikens viktigare hörnstenar är föräldraförsäkringen. Den gör det möjligt för båda föräldrarna att vara hemma med sitt barn med föräldrapenning. Föräldraledigheten fördelas i praktiken olika mellan föräldrar. Detta ska ses i ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor är hemma med små barn i betydligt större utsträckning än män. Det är många pappor som inte utnyttjar de dagar som är särskiljda för pappan i föräldraförsäkringen fullt ut. I de flesta län i landet är det endast procent av totalt antal uttagna dagar med föräldrapenning som tas ut av pappor. Regering och riksdag har beslutat att socialförsäkringens administration ska verka för att fler män tar ut fler föräldrapenningdagar. Därför har försäkringskassorna tillsammans med Riksförsäkringsverket (RFV) sedan ett antal år tillbaka haft detta som mål. Genom allmänna informationsträffar, personlig planering/rådgivning till blivande föräldrar, pappakampanjer, särskilda brev till pappor, utökat samarbete med barnmorskor och andra attitydpåverkande insatser har försäkringskassan och RFV arbetat för att pappor i ökad utsträckning ska ta tillvara föräldraförsäkringens möjligheter att vara med sina barn. Vid resultatdialogen 1998 mellan försäkringskassan Kronoberg och Riksförsäkringsverket diskuterades bland annat pappornas uttag av föräldrapenning. Dialogen resulterade i att en jämförande pappastudie skulle göras där målet var att peka på faktorer som påverkar mäns uttag av föräldrapenning. I studien jämförs tre försäkringskassor Kronobergs-, Västerbottens-, och Jönköpings län. Försäkringskassan i Västerbotten har under flera år haft en förhållandevis stor andel pappor som tagit ut föräldrapenning medan uttagen i Jönköpings och Kronobergs län varit bland de lägsta i landet. 3

6 Sammanfattning Fler faktorer än ekonomin styr hur föräldrarna delar på ledigheten Föräldrars uppfattning om vad som styr hur man delar på föräldraledigheten och hur de gör i praktiken stämmer inte överens. Attityden hos föräldrarna säger att det är ekonomin som styr men i praktiken kan det vara andra förhållanden som är avgörande. Det är en av slutsatserna i studien Båda blir bäst som är genomförd i Jönköpings-, Kronobergs och Västerbottens län. Självklart är det föräldrarna som är de viktigaste aktörerna när det gäller att välja hur föräldraledigheten ska tas ut. Men även andra aktörer kan spela roll. Försäkringshandläggare och barnmorskor som informerar om föräldrapenning och föräldraledighet kan också påverka. I studien undersöker vi attityden till delad föräldrapenning i dessa tre grupper. 80 procent anser att ekonomin styr 80 procent av de tillfrågade, det vill säga både de som informerar om föräldraledighet och föräldrar, anser att det är familjens ekonomi som är den avgörande faktorn för hur mamman och pappan delar på föräldraledigheten. Om ekonomin skulle vara helt styrande skulle en familj alltid välja den lösning som där de förlorar minst pengar på ledigheten. Men attityd är en sak och praktik en annan. För den som vill påverka hur föräldrarna tar ut sin ledighet är det viktigt att veta vad som styr i verkligheten. Vi skrapade alltså lite extra på ytan och jämförde svaren på de generella attitydfrågorna med en specialstudie av de 243 föräldraparen (fallstudie). Föräldrar kan ta ut inkomstrelaterad föräldrapenning under 360 dagar. Av dessa 360 dagar är 30 dagar särskiljda till mamman respektive pappan. De 30 dagar som bara kan gå till en av föräldrarna utgör 8 procent av det totala antal föräldrapenningdagar man kan ta ut. Vi tittade alltså på om föräldrarna delade mer eller mindre än fördelningen 92 8 procent. Resultatet av specialstudien är delvis överraskande mot bakgrund av att en majoritet säger att det är ekonomin som styr. 5

7 Sammanfattning Stora inkomstskillnader högre grad av delning När antingen mamman eller pappan uppger sig tjäna mycket mer än partnern delar föräldrarna mer dagar mellan sig än när den ena eller andra föräldern uppger att det inte föreligger någon inkomstskillnad. I den första situationen förlorar familjen inkomst på att pappan (mamman) är hemma. I den andra borde det inte spela någon roll vem som är ledig. Attityden till delad föräldraledighet är således en sak och beteendet hos föräldrarna en annan. Äldre pappor delar mer Mönstret går igen när vi tittar på ålder och yrke. Det intressanta här är att beroende på kön beter man sig olika i delningen av föräldraledigheten. Är mamman över 40 år delar man mindre men då mannen är över 40 delar man mer. En mamma som studerar delar mindre än då pappan studerar. Då mannen är arbetslös delar man få dagar. Inte heller här är det alltså enbart ekonomin som styr. Inte styrkt att ekonomin styr Vi har alltså tittat på hur föräldrarna faktiskt delar ledigheten, efter alternativa variabler till inkomst, och ser att ett delande som synbart leder till att familjens ekonomin försämras, ändå genomförs. Den slutsats vi drar är att attityden till att det är ekonomin som styr hur föräldrarna delar föräldraledigheten mellan sig inte är styrkt på ett trovärdigt sätt. Inställningen hos informatörerna spelar roll Utöver faktorer hos mamman eller pappan finns det också andra faktorer som påverkar hur föräldrarna delar på ledigheten. En sådan viktig faktor är inställningen hos de som ska informera om föräldraledigheten, inställningen hos personal på Försäkringskassan och barnmorskor. Studien visar att i det län där föräldrarna delar mer, Västerbotten, är också inställningen mer positiv till möjligheten att dela föräldraledigheten än i de två andra länen. 6

8 Sammanfattning Kulturella skillnader I studien diskuteras också så kallade kulturella skillnader mellan olika län och hur de bidrar till hur föräldrar delar ledigheten. Vi uppmärksammar att inställningen till delad föräldraledighet är olika i de län vi jämför. Samverkan mellan de olika aktörerna kan också spela in. Arbetsförhållanden som kan påverka möjligheter att arbeta med information om delad föräldraledighet förefaller vara bättre vid försäkringskassan i Västerbotten än i de två andra länen. En större andel barnmorskor i Västerbotten uppger sig vara nöjda med kontakterna med försäkringskassan jämfört med barnmorskornas upplevelse i de två andra länen. Detta kan vara en kulturell skillnad som resulterar i att, trots att papporna är betydligt mer missnöjda med informationen från barnmorskorna än mammorna, är papporna i Västerbotten jämförelsevis något mer positiva till informationen än papporna i Jönköpings län. Den slutsats som vi drar är att det föreligger bättre förutsättningar i Västerbotten, att nå de av regeringen utsatta målet att fler pappor ska ta ut föräldraledighet, än i de två andra länen. Det gäller såväl en mer positiv attityd i länet till delad föräldraledighet som möjligheter att i länet informera om delad föräldraledighet. Långsiktigt arbete krävs För att få pappor att ta ur mer föräldraledighet krävs ett långsiktigt arbete med att skapa en positiv attityd till delad föräldraledighet. Det är då viktigt att attityden också delas av breda grupper i samhället. Hur föräldrarna delar föräldraledigheten mellan sig är inte enbart en fråga som avgörs av familjens ekonomi utan också av en mängd andra faktorer. Det innebär att generella åtgärder som riktar sig enhetligt till alla föräldrar för att förmå papporna att ta ut fler dagar med föräldrapenning har små utsikter att lyckas. Insatserna måste istället sannolikt utgå från kunskap om såväl vilken inställning föräldrarna har som om vilka faktorer som styr hur de delar sin ledighet i praktiken. 7

9 Handläggare vid tre försäkringskassor attityd till och möjlighet att arbeta med pappamålet inom föräldraförsäkringen Under maj månad 1999 besvarade handläggare som arbetar med föräldraförsäkringen enkäten. Svarsfrekvensen var mycket god: 100 procent i Jönköpings län, 96 procent i Västerbotten och 97 procent i Kronoberg. Enkäten är uppdelad i fyra delar som berör bakgrundsfaktorer, inställning till delad föräldraledighet, planering av föräldraledighet och arbetssätt med föräldraförsäkringen. Bakgrundsfaktorer Enkäten innehåller frågor om handläggarens ålder, kön, anställningstid och om hur länge man arbetat med föräldraförsäkring. Merparten av handläggarna är kvinnor och högst andel män finns i Västerbotten (12 procent). Handläggarna i Västerbotten har den lägsta medelåldern, kortast anställningstid och har arbetat kortast tid med föräldraförsäkringen. Handläggarna i Kronobergs län har den längsta anställningstiden och har dessutom arbetat längst med föräldraförsäkringen. 1 Inställning till delad föräldraledighet Viktigt att pappor tar ut föräldraledighet I enkäten skulle handläggaren ta ställning till hur viktigt de anser att det är med delad föräldraledighet. Vår uppfattning är att handläggarnas attityd till arbetet med information om delad föräldraledighet kan påverka hur föräldrar delar sin rätt till ledighet. Det finns dock vissa farhågor med denna teori. Bland annat visar många studier att inställningen till en företeelse inte alltid oftast ganska sällan står i direkt relation till hur man i en verklig situation 1 Bilaga 1, tabell

10 Handläggare vid tre försäkringskassor handlar. Ändå anser vi det betydelsefullt att studera handläggarnas attityd till arbetet med pappamålet, då inställningen kan vara en viktig indikator på drivkraften att arbeta med riksmålet. I diagram 1 visas handläggarnas attityd till hur viktigt man tycker att det är att pappor tar ut föräldraledighet med föräldrapenning. Diagram 1 Handläggarnas attityd till hur viktigt man tycker att det är med delad föräldraledighet. Andel som uttalat tycker att det är viktigt Procent 10 0 Jönköping Kronoberg Västerbotten Diagram 1 visar att nio av tio handläggare i Västerbotten anser att det är viktigt att pappor tar ut föräldraledighet med föräldrapenning. Detta kan var en faktor som bidragit till att Västerbotten är bäst i landet med att nå riksmålet. 2 Vikten av utökad information kring delad föräldraledighet En följdfråga till hur betydelsefullt det är med att män tar föräldraledigt kan bli hur mycket handläggarna ska informera föräldrarna om vikten av delad ledighet. Med andra ord: kan resultatet kring pappamålet bli bättre med utökad information? Flest andel handläggare som upplever att mer information 2 Bilaga 1, tabell 5. 10

11 Handläggare vid tre försäkringskassor behövs finns i Jönköpings län där 30 procent tycker att det är angeläget med utökad information. 3 Ovanstående resultatet kan tolkas på flera sätt. Ett är att handläggarna i Jönköpings län anser att informationen är knapphändig och att det stämmer överens med ett verkligt förhållande. En annan tolkning är att endast ett fåtal handläggare i Jönköpings län informerat om delad föräldraledighet och att insikten om pappamålet ökat i takt med att arbetet med pappamålet prioriterats under våren En tredje aspekt kan vara att handläggarna i Västerbotten och Kronoberg anser att informationen är tillräcklig och att det där faktiskt informeras i större utsträckning jämfört med Jönköpings län. Är det försäkringskassans uppgift att informera om delad föräldraledighet? Hälften av handläggarna svarar att det inte är försäkringskassans arbetsuppgift att informera föräldrarna om vikten av delad föräldraledighet. Ett ganska förvånande resultat med tanke på försäkringskassans uppdrag: att påverka föräldrar till en mer delad ledighet. Den högsta andelen finns i Västerbotten där 56 procent inte tycker att det är försäkringskassans uppgift. 4 Den stora andel av handläggarna som anser att det inte är försäkringskassans uppgift att informera om delad föräldraledighet kan möjligtvis förklaras med handläggarnas arbetssätt och den organisation som finns inom försäkringskassorna. Skillnaden mellan en traditionell handläggarroll och en aktiv roll med uppgift att påverka attityder kan vara en större omställning än man tror. En annan förklaring kan vara handläggarnas syn på sin yrkesroll och till sina arbetsuppgifter. Handläggare med informationsansvar avseende delad föräldraledighet har en större motivation än handläggare som har ett mindre informationsansvar. Med andra ord ju mindre ansvar desto svagare kan drivkraften vara att arbeta med målet. Vi återkommer i en fördjupad analys till denna fråga. 3 4 Bilaga 1, tabell 8. Bilaga 1, tabell 7. 11

12 Handläggare vid tre försäkringskassor Vilka omvärldsfaktorer avgör föräldrarnas ledighet? Den egna uppfattningen om vilka omvärldsfaktorer som egentligen avgör hur föräldrar delar ledigheten kan påverka hur handläggarna informerar föräldrar. Inställningen kan finnas att man som handläggare inte kan påverka. Majoriteten av handläggarna anser att det är familjens ekonomi som mest påverkar hur föräldrar tar ut föräldraledighet, vilket visas i diagram 2. Diagram 2 Handläggarnas upplevelse av vad som mest påverkar hur mammor och pappor delar föräldraledighet Mammans arbetsplats Pappans arbetsplats 20 Arb.giv inställning Procent 0 Jönköping Västerbotten Familjens ekonomi Annan orsak Kronoberg Det går att utläsa av diagram 2 att endast ett fåtal handläggare tycker att mammans arbetsplats har någon betydelse för hur föräldrar delar ledigheten. Dessa två faktorer tillsammans familjens ekonomi och mammans arbetsplats antyder synsättet att det är pappan som betyder mest för familjens ekonomiska situation. Detta kommer att analyseras närmare i samband med föräldraenkäten. 5 5 Bilaga 1, tabell 6. 12

13 Handläggare vid tre försäkringskassor Ett antal handläggare har också uppgett annan orsak som svar till föräldrarnas val. Svaren är ganska skiftande men en liten röd tråd kan skönjas. Det är mamman som vill vara hemma med barnet så långt det är möjligt. Det kan vara ganska svårt att svara på vad som mest påverkar hur föräldrar delar föräldraledigheten. Många handläggare är troligen av den åsikten att flera faktorer påverkar valet av att dela upp sin rätt till ledighet. En annan aspekt på omvärldsfaktorernas betydelse kan vara att som handläggare kan man se, eller tycker sig se konsekvenser av föräldrarnas val av ledighet. Att informera föräldrar om att pappan bör var hemma i större utsträckning kan vara svårt om handläggaren t.ex. tycker sig se vilka negativa ekonomiska effekter som följer av en mer delad föräldraledighet. Planering av föräldraledighet med föräldrapenning Lämplig tidpunkt att informera föräldrar om föräldraledighet Som ett led i arbetet med att informera föräldrarna om delad föräldraledighet ingår att bedöma när informationen ska ske. Vi kommer senare att jämföra om handläggarnas uppfattning stämmer med föräldrarnas planering av föräldraledigheten. I diagram 3 framgår när handläggarna upplever att man ska informera om delad föräldraledighet. 13

14 Handläggare vid tre försäkringskassor Diagram 3 Handläggarnas upplevelse av när man ska informera om delad föräldraledighet Ett halvår innan 40 Några månader innan 30 Några veckor innan 20 När barnet föds Procent 10 0 Jönköping Kronoberg Västerbotten När barnet växer upp Ingen info behövs I praktiken informerar handläggarna vid de tre försäkringskassorna föräldrarna några månader innan födseln vilket också är den tidpunkt som runt 60 procent tycker är lämpligast. Intressant är att en relativt stor andel handläggare (28 38 procent) tycker att den bästa tidpunkten att informera om delad föräldrapenning är några veckor innan barnets födelse. 6 Handläggarnas synpunkt att lämpligast tidpunkt för information om föräldraledighet är några månader innan födseln kan delvis förklaras med försäkringskassans arbetssätt och organisation liksom Mödravårdscentralens upplägg av föräldrautbildningen, dvs. arbetsmetoden styr attityden. Det kommer att framgå att de flesta föräldrarna planerar sin ledighet senare än när handläggarn tycker att man ska informera. Det behöver naturligtvis inte ligga en motsättning i detta, men kan vara värt att observera. 6 Bilaga 1, tabell 9. 14

15 Handläggare vid tre försäkringskassor Hur många föräldrapenningdagar ska vara särskilt avsedda för pappan? Andel handläggare som anser att fler än 30 dagar ska särskiljas för pappans räkning är relativt liten (23 procent i alla tre länen). I Jönköpings län anser 32 procent att inga dagar ska särskiljas till pappan. ets siffror kan tolkas så att handläggarna anser att det är upp till föräldrarna att bestämma hur ledigheten ska fördelas 7 Av tradition kan det finnas en attityd i Jönköpings län att det är upp till föräldrarna att bestämma hur man vill dela upp ledigheten. Föräldrarnas val ska inte styras av politiska beslut Det kan också finnas ett visst motstånd från handläggarnas sida till att öronmärka pappadagar då handläggaren tycker sig se negativa ekonomiska konsekvenser för föräldrarna om pappan är hemma under en längre period. Arbetssätt med föräldraförsäkringen vid försäkringskassan För att göra ett bra arbete krävs goda förutsättningar. I enkäten till handläggarna ställer vi några frågor för att öka kunskapen om förhållandena på handläggarnas arbetsplats. Dels gäller det handläggarnas stöd och möjlighet att samtala med arbetskamraterna om arbetet med pappamålet och dels om planering och prioritering från kontors/kassaledning. Den viktiga frågan är om dessa två faktorer skiljer sig åt mellan försäkringskassorna. I diagram 4 sammanfattas resultatet. 7 Bilaga 1, tabell

16 Handläggare vid tre försäkringskassor Diagram 4 Handläggarnas upplevelse av arbetsätt runt arbetet med att informera om delad föräldraledighet Stöd av andra 20 Samtal är möjligt Procent 10 0 Jönköping Kronoberg Västerbotten Bra planering Bra prioriterat Stöd av arbetskamrater I frågan om man har stöd av arbetskamraterna i arbetet med att informera om delad föräldraledighet framkommer att handläggarna i Kronoberg jämförelsevis oftare upplever att de har stöd (42 procent). De två andra länen har en något mindre andel (32 33 procent). Mer intressant är att relativt få handläggare upplever något reellt stöd (32 43 procent). Det är också anmärkningsvärt att procent av handläggarna inte har någon uppfattning i frågan. 8 Sistnämnda resultat, att många handläggare inte har någon uppfattning, kan tyda på att det upplevs som en känslig fråga att svara på. Att så är fallet antyds när man tittar på enbart denna grupp. Det visar sig då att fler procentandelar av handläggarna i Västerbotten tillhör gruppen som inte tycker att försäkringskassan ska informera om delad föräldraledighet än i de två andra länen. Det tycks vara svårare att inte ha samma syn på pappamålet i Väster- 8 Bilaga 1, tabell

17 Handläggare vid tre försäkringskassor botten än i de två andra försäkringskassorna. I sin tur kan det bero på att försäkringskassan i Västerbotten rent praktiskt arbetat med och verkat mer för pappamålet än de två andra försäkringskassorna. Av det kan en slutledning vara att ett oavsiktligt delresultat av att få konsensus runt en fråga är att en del av personalen kan känna utanförskap runt frågan. Att relativt få handläggare upplever något reellt stöd kan bero på att behovet av stöd kan variera beroende på om man behöver stöd i arbetet eller inte. Behöver man stöd i arbetet och inte får det, är resultatet naturligtvis inte bra. Finns det tillräckliga möjligheter att samtala med arbetskamrater? I Västerbotten finns flest andel handläggare som känner att de har uttalade möjligheter att samtala med andra handläggare om arbetet med pappadagar (46 procent). Andelen handläggare som svarade ingen uppfattning är 6 till 13 procent i de tre länen. 9 Ovanstående fråga är tydligen inte lika kontroversiell att svara på, jämfört med frågan om stöd från arbetskamrater. En reflektion kring denna fråga är att arbetsmiljön på kontoren i form av samtalskontakter i arbetet se ut att vara knapphändig. Planering och prioritering från kontors/kassaledning Planering från ledningens sida av det arbete som ska utföras är naturligtvis viktigt för resultatet. Även här är det i Västerbotten som flest andel handläggare upplever att planeringen är bra (52 procent). Det är en betydligt större andel jämfört med Jönköpings och Kronobergs län. Det här är naturligtvis också en fråga som kan upplevas känslig att svara på. Svaret ger ändå en entydig information om man upplever planeringen som bra eller inte bra. Det visar sig också att andelen handläggare som tycker att pappamålet kan prioriteras mer återfinns i Kronoberg och mest nöjda med prioriteringen är man i Västerbotten. 10 Ovanstående resultat kan tolkas så att stöd från ledning ger resultat. Med andra ord kan planering och prioritering inom försäkringskassan påverka resultatet avseende pappauttaget. 9 Bilaga 1, tabell Bilaga 1, tabell

18 Handläggare vid tre försäkringskassor Fördjupad analys Redovisningen hittills har givit en beskrivande bild av hur det ser ut. För att kunna ge svar på en del frågor som undersökningen ställer, följer nedan en fördjupad analys av materialet. En mer utförlig beskrivning av olika ställningstaganden och statistiska metoder redovisas i bilaga 2. Attityd till delad ledighet. Arbetsmiljö och förutsättningar för handläggaren Handläggarens inställning till att informera om delad föräldraledighet kan påverka hur föräldrar delar sin rätt till ledighet. Likaså kan handläggarens arbetsvardag och de förutsättningar som arbetsgivaren ger påverka arbetet med att informera om föräldraledighet. Vår undersökning visar att fler handläggare i Västerbotten jämfört med Jönköpings och Kronobergs län tycker att det är viktigt med delad föräldraledighet har bra möjligheter att samtala med arbetskamrater anser att det är en bra prioritering av pappamålet. Kronoberg är den försäkringskassa där handläggarna känner störst stöd av varandra. I vissa variabler är dock skillnaderna mellan de olika försäkringskassorna relativt små, varför man av detta resultat inte kan dra alltför långtgående slutsatser. Vi har därför undersökt om skillnaderna är så små att differensen kan anses vara slumpmässigt uppkommen mellan Västerbotten och de två andra länen. Då framkommer vid en närmare granskning av variablerna att vi med stor säkerhet kan påstå att fler handläggare i Västerbotten har en egen positiv attityd till delad föräldraledighet. De har dessutom bättre förutsättningar i sin vardagliga arbetsmiljö att arbeta med pappamålet jämfört med sina kolleger i de andra två länen. Resultatet emotsäger således inte hypotesen att skillnaderna mellan försäkringskassorna kan ha samband med att Västerbotten når bäst resultat med delad föräldraledighet. 11 Attityd till delad ledighet och dess samband med andra variabler Vi har också ställt en fråga om en positiv attityd till delad föräldraledighet har samband med andra variabler och om länen i detta avseende skiljer sig åt. I 11 Bilaga 1, tabell 15 a och 15 b. 18

19 Handläggare vid tre försäkringskassor samtliga län visar det sig att den egna attityden till vikten av att pappor tar ut föräldraledighet har ett positivt statistiskt samband med en allmän attityd till utökad information om föräldrapenning. Det starkaste sambandet finns i Jönköpings län. Orsaken till det ska ses i ljuset av att Jönköpings län är det län där störst andel handläggare anser att informationen om föräldraledighet bör utökas. En följdfråga infinner sig då genast. Är informationen för liten inom Jönköpings län? 12 Vår undersökning visar också att Västerbotten är det län där den egna attityden till pappaledighet har samband med ytterligare variabler: Ökat antal dagar bör tilldelas pappan. Ju mer positiv attityd till delad ledighet som handläggaren har, desto fler dagar med föräldrapenning bör särskiljas till pappan anser handläggaren. Planering på lokalkontoret. Ju mer positiv attityd till delad ledighet, desto bättre upplevs arbetsgivarens planering av pappamålet. 13 En annan intressant aspekt att belysa i detta sammanhang är handläggarens upplevelse av sin möjlighet att utföra ålagd arbetsuppgift. Relationer på arbetsplatsen och arbetsledningens planering av arbetet är båda viktiga förutsättningar. Andelsmässigt upplever fler handläggare i Kronoberg att de har bra stöd av kollegerna i arbetet kring pappamålet. I Västerbottens län upplever andelsmässigt fler handläggare att det finns möjlighet att samtala om pappamålet och fler att kontors/kassaledning gjort vad som förväntas. I samma län framkommer det också ett entydigt samband mellan arbetsrelationer och arbetsplanering; ju bredare stöd av andra handläggare desto mer positiv till ledningens planering och prioritering av riksmålet. 14 Är det försäkringskassans arbetsuppgift att informera om pappaledighet? Tabell 7 (bilaga 1) visar att andelsmässigt fler handläggare vid försäkringskassan i Västerbotten tycker att det inte är försäkringskassans sak att informera om delad föräldraledighet. Ett resultat som vid en första anblick är något förvånande med tanke på att Västerbotten är den försäkringskassa som för närvarande har det bästa resultatet avseende pappornas uttag av föräldrapenning. 12 Bilaga 1. Tabell 16 och 16 a 16 d. 13 Bilaga 1. Tabell 16 och 16 a 16 d. 14 Bilaga 1. Tabell 16 och 16 a 16 d. 19

20 Handläggare vid tre försäkringskassor Vi undersöker saken närmare. Knappt hälften av handläggarna i de tre länen anser att det är försäkringskassans arbetsuppgift att informera om delad föräldraledighet. Av de 72 handläggare som är av den uppfattningen anser ca 90 procent att det är vikigt med information om pappadagar. Granskar vi handläggarnas svar ytterligare finner vi fler intressanta fakta. Av de handläggare i Västerbotten som inte anser att det är försäkringskassans sak att informera, har 85 procent ändå en egen syn på att det är viktigt med information om delad föräldraledighet. Den sistnämnda siffran ska jämföras med 42 respektive 46 procent av handläggarna i de andra två länen. 15 De i viss mån motsägelsefulla uppgifterna ovan antyder att arbetsmiljön, ur psykologiskt mening, är olika i de tre länen avseende arbetet kring pappamålet. I Västerbotten har troligtvis både ledning och handläggare arbetat mer med pappamålet jämfört med de andra två länen. Detta kan ha påverkat handläggarnas allmänna syn på delad föräldraledighet, vilket kan vara en bidragande orsak till att Västerbotten når ett bättre resultat jämfört med Jönköpings och Kronobergs län. Att samtala med och söka stöd av andra handläggare kan kanske uppfattas som en naturlig företeelse i det dagliga arbetet. Av de handläggare som inte anser att är försäkringskassans uppgift att informera om vikten av delad föräldraledighet (ca 50 procent) upplever en stor del av dessa (67 procent) att de har få tillfällen att samtala med och söka stöd hos andra handläggare om arbetet med pappamålet Den försäkringskassa som lyckats bäst med pappamålet är också den försäkringskassa där fler handläggare både ser informationsbiten som viktig och upplever bättre förutsättningar i sin arbetsvardag kring arbetet med pappamålet. 15 Bilaga 1. Tabell

ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut

ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut ANALYSERAR 2002:12 Brinnande dagar en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Spelade pappamånaden någon roll?

Spelade pappamånaden någon roll? ANALYSERAR 2002:14 Spelade pappamånaden någon roll? pappornas uttag av föräldrapenning I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Niklas Löfgren 010-116 96 04 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-03-29 Dnr 023011-2011 1 (31) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Innehållsförteckning

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 Medarbetarbarometer 2013 Innehåll Syfte sid 3 Metod och förklaringar sid 4-7 Sammanfattning av resultat sid 8-16 Det fortsatta arbetet sid 17 2 Syfte Återkommande mätning

Läs mer

Delpensionärerna vilka är de?

Delpensionärerna vilka är de? REDOVISAR 2001:3 Delpensionärerna vilka är de? en statistisk översiktsbild Sammanfattning Enheten för statistisk analys Februari 2001 Upplysningar: Anders Järleborg tel 08-786 95 54 anders.jarleborg@rfv.sfa.se

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus Social Insurance Report Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus år 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Carin Wolf 010-116 94

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 650-1454 ana02_7omslag.pmd 3 2002-04-09, 13:35

ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 650-1454 ana02_7omslag.pmd 3 2002-04-09, 13:35 ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderinsarbete

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom daglig verksamhet En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2011:1 ISSN 1653-2414

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Föräldrars syn på Försäkringskassans information om föräldraförsäkringen

Föräldrars syn på Försäkringskassans information om föräldraförsäkringen Social Insurance Report Föräldrars syn på Försäkringskassans information om föräldraförsäkringen Resultat från en enkätundersökning hösten 2009 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Extra ersättningar vid föräldraledighet

Extra ersättningar vid föräldraledighet Extra ersättningar vid föräldraledighet Dess inverkan på föräldraledighetslängden vid olika inkomster och kön Josepha Lindblom Sociologiska Institutionen Examensarbete inom studieprogrammet med inriktning

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51)

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2011-10-07 2011-111 Socialdepartementet 133 33 Stockholm Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) (S2011/5725/FST) Sammanfattning

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning för

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 1 Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 2 Innehållsförteckning Inledning -Bakgrund och syfte 5 -Urval och svarsfrekvens 6 -Bortfallsanalys 9 -Frågorna 11 -Läsanvisning 13 Resultat -Bakgrund 14 -Totalresultat

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen? MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2014 Hej! I slutet av år 2014 fick alla våra medarbetare med månadslön möjlighet att fylla i den årliga medarbetarenkäten. Syftet med undersökningen är att man anonymt ska

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014

Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014 Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Om medarbetarundersökningar hos Arbetsförmedlingen... 4 2.2. Arbetsförmedlingens index...

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön Lönekartläggning lönar sig Kön ska inte avgöra lön Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Unionen anser...4 Förord...5 Bakgrund...6 Resultat av mätning 2009...7 3 Sammanfattning Lönegapet mellan kvinnor

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer