Föräldrapenninguttag före och efter en separation

Transkript

1 SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:11 Föräldrapenninguttag före och efter en separation En analys av hur separerade föräldrar använde föräldrapenning i jämförelse med de som inte separerade

2 Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Rapporten i sin helhet kan läsas online, laddas ner och beställas på Stockholm 2017 Inspektionen för socialförsäkringen Författare: Ann-Zofie Duvander och Nicklas Korsell 2

3 Syfte och frågeställningar Denna rapport undersöker hur föräldrar som separerade under barnets första 8 år använde och delade på föräldrapenningdagar i jämförelse med föräldrar som inte separerade. Eftersom föräldrapenning kan användas under barnets hela förskoleålder och eftersom separationer är relativt vanliga i Sverige, är detta en fråga som berör en avsevärd andel av alla barn. Frågan om hur separerade föräldrar använder föräldrapenning är viktig ur flera aspekter. En är att det finns politiska mål i Sverige om att båda föräldrarna ska ta ansvar för barnets ekonomiska försörjning och vård oberoende om föräldrarna bor med barnet. Den övergripande frågeställningen i rapporten är om separerade föräldrar använde och delade på föräldrapenningdagarna annorlunda jämfört med föräldrar som inte separerade. De huvudsakliga frågeställningarna är: 1. Var uttaget av föräldrapenningdagar bland separerade mammor respektive pappor fler eller färre än bland de som inte separerade? 2. Var det sammanlagda uttaget av föräldrapenningdagar för barn med separerade föräldrar större eller mindre än för barn till föräldrar som inte separerade? 3. Överlät separerade föräldrar färre dagar till den andra föräldern än vad föräldrar som inte separerade gjorde? 4. Var fördelningen mellan mamman och pappan mer eller mindre jämställd bland de som separerade än de som inte gjorde det? Metod och data I rapporten beskrivs föräldrapenninguttaget bland föräldrar i Sverige som fick sitt första barn under 2002 och Analysen följer föräldrarnas användning av föräldrapenningdagar under 8 år från barnets födelse, det vill säga den period som föräldrarna kunde använda föräldrapenning. Urvalet består av föräldrar som bott ihop under barnets första 6 månader och som har gemensam vårdnad, både före och efter en separation. Detta urval leder till att analysen består av barn. De statistiska modellerna tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, inkomst, om föräldrarna är födda i Sverige eller utomlands och om föräldrarna fått ytterligare barn under den studerade perioden. Studien är huvudsakligen explorativ och beskrivande. Med statistiska mått och kvantitativa modeller beskrivs skillnader mellan föräldrarna som separerade och de som inte separerade i hur föräldrapenningdagarna användes och fördelades under barnets första 8 levnadsår, men också före och efter separationsåret. Undersökningen utvärderar inte hur de bakomliggande orsakssambanden ser ut, det vill säga vad orsakerna till de möjliga skillnaderna är. Separerade mammor och pappor använde var för sig färre dagar än de som inte separerat Föräldrar som separerade innan barnet fyllt 8 år använde i genomsnitt färre föräldrapenningdagar än de som inte separerade. Detta gäller för det totala uttaget under de 8 åren för både mammor och pappor var för sig och 3

4 oavsett vilket år efter barnets födelse de separerade. Skillnaden var större bland pappor än bland mammor när man tittar på totala uttaget under barnets första 8 år. Pappor som separerade under barnets första levnadsår använde i genomsnitt drygt 20 färre föräldrapenningdagar totalt, jämfört med pappor som inte separerade. Detta motsvarar ett drygt 19 procent lägre uttag av föräldrapenningdagar. Bland mammor var skillnaden mellan de som separerade och de som inte separerade betydligt mindre. De som separerade under barnets första levnadsår tog i genomsnitt ut knappt 5 dagar färre, vilket bara är 1,5 procent lägre än de som inte separerade. För både mammor och pappor var skillnaderna i totalt uttag mindre ju senare separationen sker. I rapporten undersöks också hur många föräldrapenningdagar föräldrarna tog ut innan respektive från och med separationen. Pappor som separerade när barnet är 1 år gammalt tog exempelvis ut knappt 11 dagar färre under barnets andra till åttonde levnadsår än de som inte separerade, men lika många dagar under barnets första levnadsår. Resultaten visar även att olika grupper föräldrar fördelade dagarna olika över barnets levnadsår. Ett tydligt mönster är att mammor som separerade använde föräldrapenningdagar mer intensivt under barnets första år och mindre resterande år jämfört med de som inte separerade. Detta gäller oavsett när de separerade, men särskilt bland de som separerade under de första två åren. Exempelvis använde mammor som separerade när barnet var 1 år drygt 12 fler föräldrapenningdagar året innan än mammor som inte separerade, men 18 dagar färre under de kommande åren. Till stor del kan de ovan beskrivna skillnaderna förklaras av att de som separerade och de som inte separerade skiljer sig åt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. De som separerade var till exempel i genomsnitt både yngre och hade lägre inkomst innan de fick barn vilket kan inneburit sämre ekonomisk möjlighet att vara föräldralediga lika länge som de som inte separerade. Det kan också förklara att separerade inte spred ut föräldrapenningdagarna lika mycket över barnets 8 första levnadsår. Men för många hushåll kan en föräldraseparation också ses som en ekonomisk chock i sig. Föräldrar som separerar till två ensamstående hushåll får per definition en lägre ekonomisk standard (inkomst i relation till hur många den ska försörja) efter separationen givet samma inkomster. En rimlig hypotes är därför att hushåll med låga eller medellåga inkomster tvingades kompensera med att ersätta viss föräldraledighet med arbete efter en separation. Resultaten från analysen pekar också i den riktningen. Även när hänsyn tas till skillnader mellan grupperna vad gäller inkomst innan barnet föddes, ålder, utbildningsnivå, svensk- eller utlandsfödd och om föräldrarna får ytterligare barn, så tog separerade föräldrar var för sig ut färre dagar. När hänsyn tas till dessa faktorer använde pappor som separerade mellan 2 och 13 dagar färre än de som inte separerade, beroende på barnets ålder vid separation. Separerade mammor använde mellan 2 och 9 färre dagar än de som inte separerade. 4

5 Figuren visar skillnader i genomsnittliga uttag av föräldrapenningdagar under barnets första 8 år mellan pappor som separerar och pappor som inte separerar. Medelvärdena är justerade för skillnader mellan grupperna avseende bakgrundsvariabler ,3-10,1-6,2-2,4-5,2-2,2-2, Barnets ålder vid separation Övre 95 % konfidensgräns Skillnad mot ej separerade Lägre 95 % konfidensgräns Källa: Försäkringskassans analysdatabaser MiDaS och STORE. Egna beräkningar. Figuren visar den genomsnittliga skillnaden mellan hur många föräldrapenningdagar mammor som separerade och mammor som inte separerade tog ut under barnets första 8 år. Värdena är justerade för bakgrundsvariabler ,2-6,0-5,9-8,6-3,9-7,0-5,7-2, Barnets ålder vid separation Övre 95 % konfidensgräns Skillnad mot ej separerade Lägre 95 % konfidensgräns Källa: Försäkringskassans analysdatabaser MiDaS och STORE. Egna beräkningar. Det är även tydligt att en separation påverkar föräldrapenninguttaget olika beroende på inkomstnivå, särskilt bland pappor. Pappor som hade lägre inkomst minskade sitt uttag om de separerade, medan detta inte var fallet för pappor med hög inkomst. En möjlig tolkning här är att pappor med hög inkomst hade större möjlighet att kompensera ett snävare ekonomiskt utrymme efter en separation och inte behövde minska sitt föräldrapenninguttag. För mammor var skillnaderna per inkomstnivå inte statistiskt signifikanta. Uttaget för barn till separerade var totalt sett lägre Även föräldrarnas sammanlagda uttag av föräldrapenningdagar, det vill säga summan av mammans och pappans dagar, var lägre bland separerade än bland de som inte separerade. Minst antal dagar tog föräldrar ut som separerade under de första 2 åren. Till exempel använde föräldrar som separerade under barnets första levnadsår tillsammans knappt 16 färre 5

6 Nettodagar föräldrapenningdagar per barn än de föräldrar som inte separerade under hela 8-årsperioden. Under alla barnets levnadsår var föräldrarnas sammanlagda uttag lägre bland de som separerade, med undantag för barnets första levnadsår. Det första året var det sammanlagda antalet dagar för de som separerat istället högre. Detta avspeglar separerade mammors högre föräldrapenninguttag under barnets första levnadsår oavsett när separationen skedde samt att båda föräldrarna tog ut färre dagar från och med separationsåret Barnets levnadsår Har separerat el. separerar samma år Har inte separerat Källa: Försäkringskassans analysdatabaser MiDaS och STORE. Egna beräkningar. En trolig tolkning av detta mönster är att föräldrar som separerade under barnets första 8 år hade mindre möjlighet att använda obetald ledighet för att förlänga tiden hemma. Om det är så, får barn till separerade kortare föräldraledighet med sina föräldrar efter en separation inte bara färre föräldrapenningdagar. Utifrån barnperspektivet och mål om en socialförsäkring för alla är detta värt att uppmärksamma. Pappor som separerade överlät färre dagar till mamman Separerade pappor överlät något färre föräldrapenningdagar till mamman åren efter separationen än pappor som inte separerade, men de överlät ungefär lika många dagar åren innan separation. Undantaget är de som separerade tidigt, i denna analys definierat som senast under barnets andra levnadsår. Dessa pappor överlät i snitt fler dagar året innan separationen än pappor som inte separerade. Detta skulle kunna förklaras av att mamman tog ut fler föräldrapenningdagar under det första året; hon behövde alltså fler dagar det året eftersom hon hade mindre möjlighet att sprida på dagarna. Föräldrar använde föräldrapenningen ungefär lika jämställt efter en separation Uttaget av föräldrapenning var ungefär lika jämställt bland föräldrar som separerade som bland de som inte separerade. Undantaget är pappor som separerade tidigt. De tog en mindre andel av de föräldrapenningdagar som föräldrarna totalt tog ut. Detta förklaras av att dessa pappor tog färre dagar men också till del av att mamman tog ut fler föräldrapenningdagar under barnets första år vid en tidig separation än andra mammor gjorde. 6

7 Skillnaderna mellan de som separerade och de som inte separerade i hur de fördelade dagarna var i övrigt obetydliga. Men det finns stora skillnader som i första hand beror på pappans inkomstnivå. Pappor med låg till medelhög inkomst som separerade tog totalt sett en lägre andel av alla föräldrapenningdagar än motsvarande pappor som inte separerade. Pappor med hög inkomst som separerade tog istället en något högre andel av alla föräldrapenningdagar än motsvarande pappor som inte separerade. Slutsatser och diskussion Att både mammor och pappor tog färre föräldrapenningdagar efter en separation leder troligen till att barn till separerade föräldrar får mindre tid med sina föräldrar. Denna konsekvens kan vara större än vad som syns i rapportens resultat, eftersom separerade föräldrar tenderar att ha mindre möjlighet att vara hemma utan att få ersättning, det som brukar kallas att sprida på dagarna för att få längre föräldraledighet. Skillnaderna mellan de föräldrar som separerade och de som inte separerade är emellertid inte iögonfallande stora, särskilt inte i ett internationellt perspektiv. Om situationen som beskrivs i denna rapport, för föräldrar till barn födda 2002 och 2003, ska ses som att glaset är halvfullt eller halvtomt är en fråga om perspektiv och förväntningar. Men det är troligt att det som rapporten beskriver inte är en oföränderlig situation. Troligen kommer situationen förändras i framtiden, inte minst med en politik som betonar båda föräldrars ansvar för barnets omvårdnad, även efter en separation. Att separerade mammor och pappor använde färre dagar skulle delvis kunna bero på okunskap om hur föräldrapenningen kan användas efter en separation, vilket också kan vara en anledning till att pappor överlät färre dagar efter en separation. Om det finns brist i kunskap skulle information om föräldrarnas rättigheter och skyldigheter i förhållande till barnet efter en separation behöva tydliggöras, och aktivt förmedlas till föräldrar som separerar. Om man vill öka sannolikheten att barn till separerade föräldrar får del av samtliga föräldrapenningdagar är ett förslag att införa åldersgränser för när de individuella dagarna senast ska vara använda. Detta skulle dock begränsa föräldrars flexibilitet i föräldrapenninguttag och även kunna ge andra mindre önskade effekter, till exempel ett mindre jämställt uttag. Resultaten i rapporten pekar på att ekonomiska restriktioner är en viktig bakomliggande faktor till att de föräldrar som separerade tog ut färre föräldrapenningdagar, och också på att en separation fick olika konsekvenser bland olika inkomstgrupper. För de separerade föräldrar som inte har råd att vara föräldralediga lika mycket kan det vara extra viktigt att känna till de generösa möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt. Det är emellertid inte sannolikt att information eller åldersgränser för uttag leder till att skillnader som beror på olika ekonomiska förutsättningar försvinner helt. ISF rekommenderar att orsakerna till de beskrivna skillnaderna i uttag av föräldrapenningdagar mellan olika grupper utreds vidare. Utifrån detta skulle mer konkreta förslag kunna utarbetas. Både förslagen om att aktivt förmedla information och om åldersgränser skulle medföra administrativa kostnader, både på lång och kort sikt. 7

8 adress Box 202, Stockholm besöksadress Fleminggatan 7 telefon fax e-post registrator@inspsf.se webb