Förord. Stockholm i april Ilija Batljan Departementsråd

Transkript

1 Föräldrapenning, pappornas uttag av dagar, fakta och analys Ilija Batljan Siv Tillander Sara Örnhall Ljungh Magnus Sjöström April 2004 Socialdepartementet

2 Förord Denna rapport har tagits fram med syfte att sammanställa olika fakta om pappors utnyttjande av föräldrapenningdagarna. Rapporten kommer att överlämnas till den av regeringen tillsatta utredningen Översyn av föräldraförsäkringen dir. 2004:44. Rapporten har arbetats fram av Ilija Batljan, Siv Tillander, Sara Örnhall Ljungh och Magnus Sjöström inom ramen för Socialdepartementets analysfunktion. Tom Nilstierna har bidragit med information om nordiska jämförelser. Värdefulla synpunkter har erhållits från flera medarbetare på Socialdepartementet. Författarna svarar för såväl rapportens innehåll som de slutsatser som dras. Stockholm i april 2004 Ilija Batljan Departementsråd

3 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Föräldraförsäkringen... 7 Pappornas uttag för varje månad... 8 Andel pappor som, fram till barnets tvåårsdag, tagit ut minst två månader har ökat kraftigt sedan var fjärde barn föds utan att pappan tar ut någon av de 10 pappadagarna Barnets ålder spelar roll för fördelningen av dagarna Föräldrapenningens utformning med reserverade månader för mamman och pappan Man med inkomster under inkomsttaket och kvinna med inkomster över taket = jämställt uttag Trots att det fortfarande brister i jämställdheten, svenska pappor minst dåliga i Norden Födda barn i ett internationellt perspektiv Den svenska familjepolitiken möjliggör för män och kvinnor att delta på arbetsmarknaden Deltid mer vanligt bland kvinnor än bland män Osakliga och oförändrade löneskillnader mellan könen Behov av förändringar

4 Sammanfattning Sverige var det land som först införde en generös föräldraförsäkring med såväl en lång föräldraledighet som en ersättning som var byggd på principen om inkomstbortfall, vilket ger föräldrarna en möjlighet att i stort sett behålla sin ekonomiska standard även under föräldraledigheten. Föräldraförsäkringen omfattar föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Andel av antalet föräldrapenningdagar som papporna tar ut är relativt sett mycket lägre än andelen som mammorna tar ut. Men andelen har ökat relativt kraftigt under de senaste åren Under perioden januari 1997 till februari 2004 har pappornas uttag i stort sett ökat för varje månad, från 9,9 procent till 17,5 procent. Andra positiva tendenser är att andelen pappor som tagit ut 60 eller fler föräldrapenningdagar, beroende av barnets födelseår också har ökat. För barn födda år 1997 tog cirka 15 procent av papporna ut två månader eller mer var. För barn födda år 2001 har denna andel ökat till drygt 22 procent. Men det finns också stora orosmoment. Var fjärde pappa för barn födda under perioden tog inte ut någon dag alls under barnets fyra första år. Trots införandet av pappamånaden år 1995 var det 15 procent av papporna som inte utnyttjade en enda dag innan deras barn fyllde 8 år. Det betyder att för ca 15 procent av barnen brann 30 dagar inne år Vidare föds var fjärde barn idag utan att pappan tar ut någon av de 10 pappadagarna. Denna andel har legat relativt stabilt de senaste åren. När det gäller fördelning av dagarna mellan mamma och pappa tycks hushållen i stor utsträckning välja de alternativ som är ekonomiskt mest lönsamma. I hushåll där kvinnorna har en inkomst över taket och mannen under taket tar männen ut närmare 40 procent av dagarna. Detta oavsett om mannen är privat eller offentligt anställd. I hushåll där det motsatta gäller, dvs. mannens inkomster är högre och kvinnans lägre än taket, utnyttjar papporna endast drygt 10 procent av föräldrapenningdagarna. Riksförsäkringsverkets studier visar också att ekonomin har störst betydelse för fördelningen av föräldrapenningdagar. Som de två näst största förklaringarna för fördelning av dagarna anger både kvinnor och män mammornas vilja att ta ut större delen av ledigheten samt amning. En höjning av taket inom föräldraförsäkringen skulle minska den ekonomiska förlusten för hushåll där mannen i dagsläget har en inkomst över taket och skulle förmodligen i dessa hushåll öka pappornas uttag. Pappornas uttag av föräldrapenningdagar är också relativt stort i hushåll där båda föräldrarna har inkomster som överstiger taket (cirka 25 %). Detta tyder på att pappornas uttag av föräldrapenning inte bara hänger samman med vad som är ekonomiskt rationellt utan har även att göra med moderns utbildning och situation på arbetsmarknaden. Familjer där pappan och mamman har en hög utbildning kännetecknas av att pappan tar ut mer föräldraledighet jämfört med familjer som har en lägre utbildning. En högre utbildning hos mamman leder också till att pappan utnyttjar en större del av sin betalda föräldraledighet. För det tredje tenderar pappor med arbetsmarknadsstöd och som är beroende av socialbidrag att ta en kortare ledighet än pappor med en fastare förankring på arbetsmarknaden. 5

5 Löneskillnader mellan kvinnor och män är stora. Kvinnors månadslön är 92 procent av mäns månadslön när hänsyn tagits till skillnader i olika yrkesval och sektor. Tas inte hänsyn till detta så är löneskillnaden större, kvinnors månadslön är då endast 83 procent av männens. Över tid är löneskillnaderna i stort sett oförändrade, dvs. relationen mellan mäns och kvinnors löner har inte ändrats under perioden Det ökade manliga uttaget av föräldrapenningdagar verkar således inte ha påverkat löneskillnaderna könen emellan. Trots att det inte verkar finnas något direkt samband mellan förändringen i pappornas uttag av föräldrapenningdagarna och löneskillnaderna mellan män och kvinnor kan man tänka sig att föräldraskapet i sig upplevs som något negativt på arbetsmarknaden. Det kan också vara på det sättet att effekterna blir synliga först på längre sikt. Det är vidare viktigt att ställa frågan om hur vi kan skapa förutsättningar för ett barnvänligt samhälle och ett arbetsliv där föräldraskap ses som något positivt och där alla män och kvinnor fullt ut delar ansvaret för barn och familj samt deltar på lika villkor på arbetsmarknaden. Den svenska familjepolitiken har tjänat oss väl i ett internationellt perspektiv. Det är möjligt att förena arbete och familj. Sverige och de nordiska länderna ligger i täten av de europeiska länderna när det gäller antalet födda barn. Detta har varit möjligt inte minst tack vare den höga sysselsättningsgraden bland svenska kvinnor. Sammanfattningsvis behöver föräldraförsäkringen utvecklas vidare så att fler pappor ska få möjlighet att tillbringa flera dagar med sina barn. Uttaget av föräldrapenningdagar måste bli mer jämställt helt enkelt. Vid sidan av ambitionen med en föräldraförsäkring som verkligen innebär en ekonomisk utjämning mellan barnfamiljer och övriga hushåll, samt bidrar till jämställdhet är det viktigt att försäkringen är tillräckligt flexibel i syfte att båda föräldrarna med stor frihet och efter egna behov ska kunna utnyttja försäkringen. I dessa avvägningar måste barnens bästa komma i första rummet. Barnet har rätt till tidig och nära kontakt med båda sina föräldrar. Med barns bästa i förgrunden behöver det vägas in hur många barn som kommer att få kortare tid hemma om man tar ifrån föräldrarna möjligheten att överlåta dagar till varandra. Finns det andra sätt att stimulera pappornas uttag utan att priset blir på bekostnad av barnets bästa? Den viktiga frågan är vilka incitament som kan vara verkningsfulla för att skillnaderna i uttag av föräldrapenning mellan barnets föräldrar skall minska, givet att det samlade uttaget av föräldrapenning för barnet maximeras. 6

6 Föräldraförsäkringen Sverige var det land som först införde en generös föräldraförsäkring med såväl en lång föräldraledighet som en ersättning som var byggd på principen om inkomstbortfall. Detta ger föräldrarna en möjlighet att i stort sett behålla sin ekonomiska standard även under föräldraledigheten. Föräldraförsäkringen omfattar föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Det är i första hand föräldrapenningen som tilldrar störst intresse. Föräldraförsäkringen ger rätt till betald ledighet under sammanlagt 480 dagar (16 månader) i anslutning till ett barns födelse eller vid adoption. Från och med 2002 förlängdes föräldrapenningen med en månad till att omfatta totalt 480 dagar. Inom ramen för förlängningen reserverades ytterligare 30 dagar för varje förälder så att sammanlagt 60 dagar är reserverade för vardera föräldern. Den första pappa- och mammamånaden infördes år 1995 för barn födda från och med den 1 januari Av de 480 dagarna är 390 (13 månader) inkomstrelaterade med 80 procent av inkomsten (med ett tak om 7,5 prisbasbelopp). För övriga 90 dagar betalas ersättningen ut med 60 kronor per dag (lägsta nivå), lika för alla. Inkomstbortfallsprincipen gäller alltså för större delen av föräldrapenningen liksom andra socialförsäkringar. För de föräldrar som inte klarar försäkringens kvalifikationskrav eller saknar inkomst från arbete utgår en grundnivå på ersättningen, som från år 2004 är 180 kronor (grundnivån). När föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har de rätt till hälften var av det totala antalet föräldrapenningdagar. Varje förälder har emellertid en rätt att överlåta sin del av ersättningsdagarna till den andre föräldern, med undantag för de två månaderna som är reserverade för respektive förälder. Föräldrapenning kan utbetalas som en hel ersättning, eller som delar av en hel ersättning. En förälder som har enskild vårdnad om barnet har rätt till samtliga dagar själv. Den tillfälliga föräldrapenningen ges normalt till föräldrar som måste vara borta från arbetet för vård av sjukt barn fram till dess barnet är tolv år, och under högst 120 dagar per år (4 månader); ersättningen är även här 80 procent av inkomsten. Fadern har också en särskild rätt till tillfällig föräldrapenning under högst 10 dagar i samband med barnets födelse. Havandeskapspenning utgår till blivande mödrar som under graviditetens senare del inte kan fortsätta sitt normala arbete och som inte heller kan omplaceras. Denna ersättning betalas ut tidigast från sextionde dagen före och längst t.o.m. elfte dagen före den beräknade födelsetidpunkten. Även havandeskapspenningen lämnas med 80 procent av inkomsten. Föräldraförsäkringen ska bidra till möjligheten att förena föräldraskap och arbete för båda föräldrarna. Föräldraförsäkringen har tydliga omfördelningseffekter: mellan föräldralediga och familjer utan barn eller som har äldre barn; och från föräldralediga med höga inkomster till familjer med lägre inkomster. Föräldraförsäkringen finansieras med arbetsgivaravgifter. För personer med inkomster över taket är avgiften på dessa att betrakta som en renodlad skatt. Med undantag för denna skatt bidrar i princip inte föräldraförsäkringen eller dess finansiering till att höja hushållens marginaleffekter. Föräldraförsäkringen och framförallt föräldrapenningen har varit i fokus i den allmänna debatten den senaste tiden. Olika förslag till förändringar i försäkringen har presenterats. Syftet med de olika förslagen har varit att förändra försäkringen på ett sådant sätt så att 7

7 jämställdheten ökar. Det är därför pappornas uttag av dagarna legat i fokus. Hur står det då till med pappornas uttag av dagarna och hur har dessa utvecklats under de senaste åren? Pappornas uttag ökar för varje månad Andel av antalet föräldrapenningdagar som papporna tar ut är relativt sett mycket lägre än andelen som mammorna tar ut. Men andelen har ökat relativt kraftigt sedan 1997, från 9,9 procent till 17,5 procent. Under perioden januari 1997 till februari 2004 har pappornas uttag i stort sett ökat för varje månad (diagram 1.1) Diagram 1.1 Pappornas andel av totalt antal uttagna föräldrapenningdagar, 12-månaders rullande 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Källa: RFV. Trots att andelen män som tar ut föräldrapenning samt andelen uttagna föräldrapenningdagar av män har ökat kontinuerligt sedan 1997 är det fortfarande kvinnorna som tar ut större delen av föräldrapenningen. Därför är en fortsatt ökning av männens uttag av föräldrapenning önskvärd. Införandet av pappamånaderna är troligen en viktig förklaring till den redovisade utvecklingen av männens föräldraledighet. Men den linjära utvecklingen visar att också andra faktorer (diskussionen i samhället, förändrade attityder, nya generationer m.m.) spelat till och med en mycket större roll. 8

8 Andel pappor som, fram till barnets tvåårsdag, tagit ut minst två månader har ökat kraftigt sedan 1997 Diagram 1.2 Andel pappor som tagit ut minst två månader av föräldrapenningdagarna 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: RFV. Diagrammet visar andel pappor som tagit ut 60 eller fler föräldrapenningdagar, beroende av barnets födelseår. Av diagrammet framgår att för barn födda år 1997 tog cirka 15 procent av papporna ut två månader eller mer var. För barn födda år 2001 har denna andel ökat till drygt 22 procent. Var fjärde barn får inte en enda föräldrapenningdag med sin pappa de första fyra åren Diagram 1.3 Andel barn (födda ett givet år) med pappa (eller annan man) som inte tagit ut några föräldrapenningdagar, upp till barnet är i 4-års ålder 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: RFV. 9

9 Diagrammet visar att för barn födda år 1995 var det drygt 23 procent av papporna som inte tog ut någon dag alls under barnets fyra första år. Detta skall jämföras med barn födda 1993 för vilka drygt 51 procent av papporna inte tog ut några föräldrapenningdagar alls under barnets fyra första levnadsår. Pappor till barn som är födda år 1999 har ungefär samma mönster som papporna med barn födda år Andelen som inte använt någon föräldrapenningdag är på samma nivå för de båda grupperna. Trots införandet av pappamånaden år 1995 var det 15 procent av papporna som inte utnyttjade en enda dag innan deras barn fyllde 8 år. Det betyder att för ca 15 procent av barnen brann 30 dagar inne år Den praktiska konsekvensen blev att ca barn födda 1995 fick stanna en kortare tid hemma än vad som skulle ha varit fallet utan en pappamånad. Å andra sidan fick många fler barn tillbringa mer tid hemma med sina pappor än vad som skulle ha varit fallet utan en pappamånad. Att känna till fakta ovan är viktigt både när man analyserar förändringar i föräldrapenningssystemet och det är också viktigt att ta hänsyn till detta när man analyserar statistik om fördelningen av de uttagna dagarna..var fjärde barn föds utan att pappan tar ut någon av de 10 pappadagarna Diagram 1.4 Antal födda barn och antal personer som tagit ut någon av de s.k. 10 pappadagarna Antal födda barn Personer med pappadagar Källa: SCB och RFV. Bilden som diagram 1.3 ovan visat, med en fjärdedel av papporna som inte tar (eller inte kan ta) sitt ansvar, framkommer också tydligt när man jämför med hur många av papporna som inte tar ut någon av pappadagarna de har rätt till i samband med barnets födelse. 10

10 Barnets ålder spelar roll för fördelningen av dagarna Diagram 1.5 Barnets ålder år 2003 och pappornas andel av de uttagna föräldrapenningdagarna 25% 20% 15% 10% 5% 0% - 6 månader 7 + månader Källa: RFV. Papporna tar ut allra mest av sina föräldrarpenningdagar efter att barnet fyllt sju månader. År 2003 togs 23 procent av dagarna ut av pappan för barn 7 månader och äldre. Beaktas det faktum att en fjärdedel av papporna, som påpekats ovan, inte tar ut några dagar under de första fyra åren av barnets liv blir pappornas andel av de uttagna föräldrarpenningdagarna ännu högre. Vidare kan detta mönster leda till det blir svårt att tolka förändringarna av pappornas uttag mellan två enskilda år när barnafödandet ökar. Det som kan se ut som att ökningen av pappornas uttag av dagar avstannat kan vara en synvilla beroende på uttagsmönstret. Föräldrapenningens utformning med reserverade månader för mamman och pappan Föräldraförsäkringen utgår från barnets bästa och att barnet behöver och har rätt att vårdas av båda sina föräldrar. Det är en viktig åtgärd att stödja båda föräldrarna att de aktivt skall kunna ta del i och ansvar för barnets vård och utveckling. En väl utformad föräldraförsäkring ger dessutom båda föräldrarna möjlighet att förena förvärvsarbete med föräldraskap. I detta sammanhang är jämställdhet mellan kvinnor och män viktig. Föräldraförsäkringen ger således goda förutsättningar för barnfamiljerna att utforma sin situation på för dem bästa sätt. Föräldrapenningen är idag delad lika mellan mamman och pappan. Barnets föräldrar har således rätt till hälften var av de 480 dagarna men med möjlighet att överlåta dagar till varandra förutom mammans och pappans 60 reserverade dagar. De reserverade månaderna inom föräldraförsäkringen infördes för att pappornas uttag ansågs vara för lågt. Den första pappa- och mammamånaden infördes år 1995 för barn födda från och med den 1 januari Rätten att överlåta föräldrapenning till den andra föräldern fick ett undantag av 30 dagar. Föräldrapenningperioden förlängdes dock inte i samband med införandet av dessa första öronmärkta dagar. Från och med 2002 förlängdes föräldrapenningen med en månad till att omfatta totalt 480 dagar. Inom ramen för 11

11 förlängningen reserverades ytterligare 30 dagar för varje förälder så att sammanlagt 60 dagar är reserverade för vardera föräldern. De reserverade månaderna har medfört att betydligt fler pappor har tagit del i vården av sina barn jämfört med tidigare och man kan redan se tydliga effekter av den från 2002 införda mamma- och pappamånaden. Föräldrapenningens konstruktion är flexibel och ger utifrån barnens bästa föräldrarna möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar kunna förena arbete med familj. Det är viktigt att försäkringen dels är könsneutral och dels har en flexibel utformning. Lanseringen av pappa-/mammamånaden ändrade även det genomsnittliga antalet föräldrapenningdagar som papporna tog ut för barnen. Trots den goda utvecklingen av pappornas uttag bör det noteras att 2003 hade var fjärde fyraåring inte har haft någon enda föräldrapenningdag med sin pappa. Man med inkomster under inkomsttaket och kvinna med inkomster över taket = jämställt uttag Diagram 1.6 Pappornas andel av hushållets totala uttag av föräldrapenningdagar år % 30% 20% 10% 0% Kvinna över tak Kvinna under tak Kvinna över tak Kvinna under tak Man över tak Man under tak Offentlig anställd man Källa: Budgetproposition för år 2004 Privat anställd man Diagram 1.6 visar att offentligt anställda män i något högre grad tar ut föräldrapenning än privat anställda män. En förklaring till detta kan vara att man inom den offentliga sektorn genom avtal har en viss ersättning från arbetsgivaren för de inkomster som överstiger taket, 7,5 prisbasbelopp, inom föräldraförsäkringen och dels en viss ersättning utöver de 80 procent som arbetstagaren får från försäkringskassan. Här bör hållas i åtanke att även vissa privata arbetsgivare ger ersättning över taket. En annan förklaring kan vara att det generellt finns ett annat förhållningssätt inom den offentliga sektorn till pappaledighet. Av diagrammet framgår också att även om anställningssektorn har viss betydelse för pappornas uttag av föräldrapenning så tycks de inbördes relationerna mellan mammans och 12

12 pappans inkomster väga tyngre. I hushåll där kvinnorna har en inkomst över taket och mannen under taket tar männen ut närmare 40 procent av dagarna. Detta oavsett om mannen är privat eller offentligt anställd. I hushåll där det motsatta gäller, dvs. mannens inkomster är högre och kvinnans lägre än taket, utnyttjar papporna endast drygt 10 procent av föräldrapenningdagarna. Hushållen tycks således i stor utsträckning välja de alternativ som är ekonomiskt mest lönsamma. Riksförsäkringsverkets studie visar också att ekonomin har störst betydelse för fördelningen av föräldrapenningdagar (Socialförsäkringsboken 2003). Som de två näst största förklaringarna för fördelning av dagarna anger både kvinnor och män mammornas vilja att ta ut större delen av ledigheten och amning. En höjning av taket inom föräldraförsäkringen skulle minska den ekonomiska förlusten för hushåll där mannen i dagsläget har en inkomst över taket och skulle förmodligen i dessa hushåll öka pappornas uttag. Av diagrammet framgår också att pappornas uttag av föräldrapenningdagar är relativt stort, ca 25 %, även i hushåll där båda föräldrarna har inkomster som överstiger taket. Detta tyder på att pappornas uttag av föräldrapenning inte bara hänger samman med vad som är ekonomiskt rationellt utan har även att göra med moderns utbildning och situation på arbetsmarknaden. Ekonomi spelar alltså stor roll för föräldrarns fördelning av dagarna. Men som påpekats ovan spelar också utbildningsnivån en viktig roll; familjer där pappan och mamman har en hög utbildning kännetecknas av att pappan tar ut mer föräldraledighet jämfört med familjer som har en lägre utbildning. En högre utbildning hos mamman innebär också att pappan utnyttjar en större del av sin ledighet. För det tredje tenderar pappor med arbetsmarknadsstöd och som är beroende av socialbidrag att ta en lägre ledighet än pappor med en fastare förankring på arbetsmarknaden. Trots att det fortfarande brister i jämställdheten, svenska pappor minst dåliga i Norden Tabell 1.1 Andel av männen uttagna föräldrapenningdagar i de nordiska länderna Danmark Finland Norge Sverige ,1% 2,4% 0,0% 8,8% ,4% 3,6% 5,8% 10,3% ,5% 4,1% 7,2% 13,7% ,7% 4,3% 8,3% 15,0% ,2% Källa: NOSOSKO 2004 Betald föräldraledighet är längre i de nordiska länderna än i några andra länder. Sverige har den längsta föräldraledigheten och Danmark den kortaste. Alla nordiska länder utom Finland har någon form av öronmärkta dagar till pappa. Island, Norge och Sverige hade 4 veckor vigda till pappan medan Danmarg hade två veckor år Som det framgår av tabell 1.1. tar de svenska männen ut än större andel av föräldrapenningdagarna än andra män i norden. Beroende på vissa regelförändringar som genomfördes år 2000 är det svårt att jämföra data från Island både bakåt i tiden och i jämförelse med andra nordiska länder. Island är det landet där männen tog ut näst mest dagar år 2001 (enligt NOSOSKO 11,5 procent). 13

13 Födda barn i ett internationellt perspektiv Sverige och de nordiska länderna ligger i täten av de europeiska länderna när det gäller antalet födda barn per kvinna (tabell 1.2). Irland som ligger högst befinner sig fortfarande i en nedåtgående trend och det är en tidsfråga innan Island tar över stafettpinne. Tabell 1.2 Summerad fruktsamhet, antal barn per kvinna Land Czech Republic 1,17 Slovak Republic 1,19 Slovenia 1,21 Italy 1,23 Poland 1,24 Latvia 1,24 Lithuania 1,24 Greece 1,25 Spain 1,25 Hungary 1,30 Germany 1,31 Estonia 1,37 Switzerland 1,40 Austria 1,40 Portugal 1,47 Belgium 1,62 United Kingdom 1,64 Sweden 1,65 1,70 Finland 1,72 Denmark 1,72 Netherlands 1,73 Norway 1,75 France 1,89 Iceland 1,93 Ireland 2,00 Källa: Europarådet, Eurostat Den svenska familjepolitiken möjliggör för män och kvinnor att delta på arbetsmarknaden Av diagram 1.7 framgår att sysselsättningsgraden skiljer sig kraftigt åt mellan nuvarande EUländer. När det gäller sysselsättningsgraden för kvinnor uppvisar Sverige tillsammans med Danmark den klart högsta i EU. Sverige hade 2002 en kvinnlig sysselsättningsgrad på 72 procent, att jämföra med snittet för EU15 på 56 procent. Sverige uppvisar också den lägsta skillnaden mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad. Den kvinnliga 14

14 sysselsättningsgraden har dock ökat i de flesta länder har under 1990-talet (framgår ej av diagrammet). Bland de länder där stora ökningar har skett kan nämnas Spanien och Irland, dock från låga nivåer. Svårigheter att förena arbete och familj i dessa länder är tydliga när man observerar det mycket låga barnafödandet i Spanien samt den starka nedgången av antal födda barn per kvinna som observerats under de senaste decennierna i Irland. Diagram 1.7 Sysselsättningsgrad EU 2002 (andelen sysselsatta av totala antalet i åldrarna 15-64) Sysselsättningsgrad 2002 Sw eden Denmark Finland Netherlands United Kingdom Austria Portugal Germany France Män Kvinnor EU (15 countries) Ireland Luxembourg Belgium Spain Greece Italy Källa: Labour Force Survey Eurostat. Deltid mer vanligt bland kvinnor än bland män Kvinnor arbetar deltid i betydligt större omfattning än män. Den bakomliggande orsaken till skillnaden könen emellan är troligtvis att fördelningen av ansvar och arbete med hem och familj är ojämn. Den genomsnittliga faktiska förvärvsarbetstiden per vecka är 34 timmar för kvinnor och 40 timmar för män (framgår ej av tabellen). 15

15 Tabell 1.3 Sysselsatta år efter arbetstidens längd Procentuell fördelning och antal i tal Anställda Heltid 35 tim Lång deltid tim Kort deltid 1 19 tim Total % Total Antal Kvinnor Män Företagare och medhjälpare Kvinnor Män Samtliga sysselsatta Kvinnor Män Källa: AKU, SCB Tabell från Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, bilaga till Budgetproposition för år Osakliga och oförändrade löneskillnader mellan könen Månadslön för kvinnor och män redovisas i tabell 1.4, där månadslönen för deltidsanställda räknats om till heltidslön. I tabellen redovisas kvinnors lön i relation till mäns lön i två olika serier, standardvägd och ej standardvägd. I den standardvägda månadslönen har faktorer som ålder, utbildningsnivå, arbetstid och sektor inom yrkesgrupper rensats bort. Även om man bortser från skillnader som förklaras av dessa faktorer kvarstår löneskillnader mellan kvinnor och män. Storleken på löneskillnaden varierar mellan sektorerna. I genomsnitt över hela arbetsmarknaden är kvinnors månadslön 92 procent av mäns månadslön när hänsyn tagits till skillnader i olika yrkesval och sektor. Tas inte hänsyn till detta så är löneskillnaden större, kvinnors månadslön är endast 83 procent av männens. Över tid är löneskillnaderna i stort sett oförändrade, dvs. relationen mellan mäns och kvinnors löner har inte ändrats under perioden Det ökade manliga uttaget av föräldrapenningdagar verkar således inte ha påverkat löneskillnaderna könen emellan. Tabell 1.4 Månadslön efter sektor Kvinnors lön som andel av mäns lön Månadslön, kronor samt kvinnors lön som andel av mäns lön, procent År Primärkommunal sektor Landstingssektor Statlig sektor Privat sektor Alla sektorer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnors lön som andel av mäns lön, % År Primärkommunal sektor Landstingssektor Statlig sektor Privat sektor Alla sektorer Ej stv Stv Ej stv Stv Ej stv Stv Ej stv Stv Ej stv Stv Anm. Månadslönen är standardvägd (stv) med antagande att kvinnor och män fördelar sig lika på ålder, utbildning, arbetstid och sektor inom varje yrkesgrupp. Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestatistik ; Tabell från Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, bilaga till Budgetproposition för år

16 Trots att det inte verkar finnas något direkt samband mellan förändringen i pappornas uttag av föräldrapenningdagarna och löneskillnaderna mellan män och kvinnor kan man tänka sig att föräldraskapet i sig upplevs som något negativt på arbetsmarknaden. Det kan också vara på det sättet att effekterna blir synliga först på längre sikt. Det är vidare viktigt att ställa frågan om hur vi kan skapa förutsättningar för ett barnvänligt samhälle och ett arbetsliv där föräldraskap ses som något positivt och där alla män och kvinnor fullt ut delar ansvaret för barn och familj samt deltar på lika villkor på arbetsmarknaden. Behov av förändringar Föräldraförsäkringen skall verka för barnens bästa och bidra till en ökad jämställdhet mellan könen. En förändring av försäkringen bör därför främst syfta till att förbättra försäkringens förmåga att klara dessa uppgifter. Sammanfattningsvis behöver föräldraförsäkringen utvecklas vidare så att fler pappor ska få möjlighet att tillbringa flera dagar med sina barn. Uttaget av föräldrapenningdagar måste bli mer jämställt helt enkelt. Vid sidan av ambitionen med en föräldraförsäkring som verkligen innebär en ekonomisk utjämning mellan barnfamiljer och övriga hushåll, samt bidrar till jämställdhet är det viktigt att försäkringen är tillräckligt flexibel i syfte att båda föräldrarna med stor frihet och efter egna behov ska kunna utnyttja försäkringen. I dessa avvägningar måste barnens bästa komma i första rummet. Barnet har rätt till tidig och nära kontakt med båda sina föräldrar. Med barns bästa i förgrunden behöver det vägas in hur många barn som kommer att få kortare tid hemma om man tar ifrån föräldrarna möjligheten att överlåta dagar till varandra. Finns det andra sätt att stimulera pappornas uttag utan att det finns risk att det sker på bekostnad av barnets bästa? Vilka incitament kan vara verkningsfulla för att skillnaderna i uttag av föräldrapenning mellan barnets föräldrar skall minska givet att det samlade uttaget av föräldrapenning för barnet maximeras? Finns det möjlighet att inom ramen för ett barnvänligt arbetsliv förändra attityderna så att föräldraskapet uppvärderas av arbetsgivarna? 17

17 Socialdepartementet Artikelnr S