Förord. Stockholm i april Ilija Batljan Departementsråd

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Stockholm i april Ilija Batljan Departementsråd"

Transkript

1 Föräldrapenning, pappornas uttag av dagar, fakta och analys Ilija Batljan Siv Tillander Sara Örnhall Ljungh Magnus Sjöström April 2004 Socialdepartementet

2 Förord Denna rapport har tagits fram med syfte att sammanställa olika fakta om pappors utnyttjande av föräldrapenningdagarna. Rapporten kommer att överlämnas till den av regeringen tillsatta utredningen Översyn av föräldraförsäkringen dir. 2004:44. Rapporten har arbetats fram av Ilija Batljan, Siv Tillander, Sara Örnhall Ljungh och Magnus Sjöström inom ramen för Socialdepartementets analysfunktion. Tom Nilstierna har bidragit med information om nordiska jämförelser. Värdefulla synpunkter har erhållits från flera medarbetare på Socialdepartementet. Författarna svarar för såväl rapportens innehåll som de slutsatser som dras. Stockholm i april 2004 Ilija Batljan Departementsråd

3 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Föräldraförsäkringen... 7 Pappornas uttag för varje månad... 8 Andel pappor som, fram till barnets tvåårsdag, tagit ut minst två månader har ökat kraftigt sedan var fjärde barn föds utan att pappan tar ut någon av de 10 pappadagarna Barnets ålder spelar roll för fördelningen av dagarna Föräldrapenningens utformning med reserverade månader för mamman och pappan Man med inkomster under inkomsttaket och kvinna med inkomster över taket = jämställt uttag Trots att det fortfarande brister i jämställdheten, svenska pappor minst dåliga i Norden Födda barn i ett internationellt perspektiv Den svenska familjepolitiken möjliggör för män och kvinnor att delta på arbetsmarknaden Deltid mer vanligt bland kvinnor än bland män Osakliga och oförändrade löneskillnader mellan könen Behov av förändringar

4 Sammanfattning Sverige var det land som först införde en generös föräldraförsäkring med såväl en lång föräldraledighet som en ersättning som var byggd på principen om inkomstbortfall, vilket ger föräldrarna en möjlighet att i stort sett behålla sin ekonomiska standard även under föräldraledigheten. Föräldraförsäkringen omfattar föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Andel av antalet föräldrapenningdagar som papporna tar ut är relativt sett mycket lägre än andelen som mammorna tar ut. Men andelen har ökat relativt kraftigt under de senaste åren Under perioden januari 1997 till februari 2004 har pappornas uttag i stort sett ökat för varje månad, från 9,9 procent till 17,5 procent. Andra positiva tendenser är att andelen pappor som tagit ut 60 eller fler föräldrapenningdagar, beroende av barnets födelseår också har ökat. För barn födda år 1997 tog cirka 15 procent av papporna ut två månader eller mer var. För barn födda år 2001 har denna andel ökat till drygt 22 procent. Men det finns också stora orosmoment. Var fjärde pappa för barn födda under perioden tog inte ut någon dag alls under barnets fyra första år. Trots införandet av pappamånaden år 1995 var det 15 procent av papporna som inte utnyttjade en enda dag innan deras barn fyllde 8 år. Det betyder att för ca 15 procent av barnen brann 30 dagar inne år Vidare föds var fjärde barn idag utan att pappan tar ut någon av de 10 pappadagarna. Denna andel har legat relativt stabilt de senaste åren. När det gäller fördelning av dagarna mellan mamma och pappa tycks hushållen i stor utsträckning välja de alternativ som är ekonomiskt mest lönsamma. I hushåll där kvinnorna har en inkomst över taket och mannen under taket tar männen ut närmare 40 procent av dagarna. Detta oavsett om mannen är privat eller offentligt anställd. I hushåll där det motsatta gäller, dvs. mannens inkomster är högre och kvinnans lägre än taket, utnyttjar papporna endast drygt 10 procent av föräldrapenningdagarna. Riksförsäkringsverkets studier visar också att ekonomin har störst betydelse för fördelningen av föräldrapenningdagar. Som de två näst största förklaringarna för fördelning av dagarna anger både kvinnor och män mammornas vilja att ta ut större delen av ledigheten samt amning. En höjning av taket inom föräldraförsäkringen skulle minska den ekonomiska förlusten för hushåll där mannen i dagsläget har en inkomst över taket och skulle förmodligen i dessa hushåll öka pappornas uttag. Pappornas uttag av föräldrapenningdagar är också relativt stort i hushåll där båda föräldrarna har inkomster som överstiger taket (cirka 25 %). Detta tyder på att pappornas uttag av föräldrapenning inte bara hänger samman med vad som är ekonomiskt rationellt utan har även att göra med moderns utbildning och situation på arbetsmarknaden. Familjer där pappan och mamman har en hög utbildning kännetecknas av att pappan tar ut mer föräldraledighet jämfört med familjer som har en lägre utbildning. En högre utbildning hos mamman leder också till att pappan utnyttjar en större del av sin betalda föräldraledighet. För det tredje tenderar pappor med arbetsmarknadsstöd och som är beroende av socialbidrag att ta en kortare ledighet än pappor med en fastare förankring på arbetsmarknaden. 5

5 Löneskillnader mellan kvinnor och män är stora. Kvinnors månadslön är 92 procent av mäns månadslön när hänsyn tagits till skillnader i olika yrkesval och sektor. Tas inte hänsyn till detta så är löneskillnaden större, kvinnors månadslön är då endast 83 procent av männens. Över tid är löneskillnaderna i stort sett oförändrade, dvs. relationen mellan mäns och kvinnors löner har inte ändrats under perioden Det ökade manliga uttaget av föräldrapenningdagar verkar således inte ha påverkat löneskillnaderna könen emellan. Trots att det inte verkar finnas något direkt samband mellan förändringen i pappornas uttag av föräldrapenningdagarna och löneskillnaderna mellan män och kvinnor kan man tänka sig att föräldraskapet i sig upplevs som något negativt på arbetsmarknaden. Det kan också vara på det sättet att effekterna blir synliga först på längre sikt. Det är vidare viktigt att ställa frågan om hur vi kan skapa förutsättningar för ett barnvänligt samhälle och ett arbetsliv där föräldraskap ses som något positivt och där alla män och kvinnor fullt ut delar ansvaret för barn och familj samt deltar på lika villkor på arbetsmarknaden. Den svenska familjepolitiken har tjänat oss väl i ett internationellt perspektiv. Det är möjligt att förena arbete och familj. Sverige och de nordiska länderna ligger i täten av de europeiska länderna när det gäller antalet födda barn. Detta har varit möjligt inte minst tack vare den höga sysselsättningsgraden bland svenska kvinnor. Sammanfattningsvis behöver föräldraförsäkringen utvecklas vidare så att fler pappor ska få möjlighet att tillbringa flera dagar med sina barn. Uttaget av föräldrapenningdagar måste bli mer jämställt helt enkelt. Vid sidan av ambitionen med en föräldraförsäkring som verkligen innebär en ekonomisk utjämning mellan barnfamiljer och övriga hushåll, samt bidrar till jämställdhet är det viktigt att försäkringen är tillräckligt flexibel i syfte att båda föräldrarna med stor frihet och efter egna behov ska kunna utnyttja försäkringen. I dessa avvägningar måste barnens bästa komma i första rummet. Barnet har rätt till tidig och nära kontakt med båda sina föräldrar. Med barns bästa i förgrunden behöver det vägas in hur många barn som kommer att få kortare tid hemma om man tar ifrån föräldrarna möjligheten att överlåta dagar till varandra. Finns det andra sätt att stimulera pappornas uttag utan att priset blir på bekostnad av barnets bästa? Den viktiga frågan är vilka incitament som kan vara verkningsfulla för att skillnaderna i uttag av föräldrapenning mellan barnets föräldrar skall minska, givet att det samlade uttaget av föräldrapenning för barnet maximeras. 6

6 Föräldraförsäkringen Sverige var det land som först införde en generös föräldraförsäkring med såväl en lång föräldraledighet som en ersättning som var byggd på principen om inkomstbortfall. Detta ger föräldrarna en möjlighet att i stort sett behålla sin ekonomiska standard även under föräldraledigheten. Föräldraförsäkringen omfattar föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Det är i första hand föräldrapenningen som tilldrar störst intresse. Föräldraförsäkringen ger rätt till betald ledighet under sammanlagt 480 dagar (16 månader) i anslutning till ett barns födelse eller vid adoption. Från och med 2002 förlängdes föräldrapenningen med en månad till att omfatta totalt 480 dagar. Inom ramen för förlängningen reserverades ytterligare 30 dagar för varje förälder så att sammanlagt 60 dagar är reserverade för vardera föräldern. Den första pappa- och mammamånaden infördes år 1995 för barn födda från och med den 1 januari Av de 480 dagarna är 390 (13 månader) inkomstrelaterade med 80 procent av inkomsten (med ett tak om 7,5 prisbasbelopp). För övriga 90 dagar betalas ersättningen ut med 60 kronor per dag (lägsta nivå), lika för alla. Inkomstbortfallsprincipen gäller alltså för större delen av föräldrapenningen liksom andra socialförsäkringar. För de föräldrar som inte klarar försäkringens kvalifikationskrav eller saknar inkomst från arbete utgår en grundnivå på ersättningen, som från år 2004 är 180 kronor (grundnivån). När föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har de rätt till hälften var av det totala antalet föräldrapenningdagar. Varje förälder har emellertid en rätt att överlåta sin del av ersättningsdagarna till den andre föräldern, med undantag för de två månaderna som är reserverade för respektive förälder. Föräldrapenning kan utbetalas som en hel ersättning, eller som delar av en hel ersättning. En förälder som har enskild vårdnad om barnet har rätt till samtliga dagar själv. Den tillfälliga föräldrapenningen ges normalt till föräldrar som måste vara borta från arbetet för vård av sjukt barn fram till dess barnet är tolv år, och under högst 120 dagar per år (4 månader); ersättningen är även här 80 procent av inkomsten. Fadern har också en särskild rätt till tillfällig föräldrapenning under högst 10 dagar i samband med barnets födelse. Havandeskapspenning utgår till blivande mödrar som under graviditetens senare del inte kan fortsätta sitt normala arbete och som inte heller kan omplaceras. Denna ersättning betalas ut tidigast från sextionde dagen före och längst t.o.m. elfte dagen före den beräknade födelsetidpunkten. Även havandeskapspenningen lämnas med 80 procent av inkomsten. Föräldraförsäkringen ska bidra till möjligheten att förena föräldraskap och arbete för båda föräldrarna. Föräldraförsäkringen har tydliga omfördelningseffekter: mellan föräldralediga och familjer utan barn eller som har äldre barn; och från föräldralediga med höga inkomster till familjer med lägre inkomster. Föräldraförsäkringen finansieras med arbetsgivaravgifter. För personer med inkomster över taket är avgiften på dessa att betrakta som en renodlad skatt. Med undantag för denna skatt bidrar i princip inte föräldraförsäkringen eller dess finansiering till att höja hushållens marginaleffekter. Föräldraförsäkringen och framförallt föräldrapenningen har varit i fokus i den allmänna debatten den senaste tiden. Olika förslag till förändringar i försäkringen har presenterats. Syftet med de olika förslagen har varit att förändra försäkringen på ett sådant sätt så att 7

7 jämställdheten ökar. Det är därför pappornas uttag av dagarna legat i fokus. Hur står det då till med pappornas uttag av dagarna och hur har dessa utvecklats under de senaste åren? Pappornas uttag ökar för varje månad Andel av antalet föräldrapenningdagar som papporna tar ut är relativt sett mycket lägre än andelen som mammorna tar ut. Men andelen har ökat relativt kraftigt sedan 1997, från 9,9 procent till 17,5 procent. Under perioden januari 1997 till februari 2004 har pappornas uttag i stort sett ökat för varje månad (diagram 1.1) Diagram 1.1 Pappornas andel av totalt antal uttagna föräldrapenningdagar, 12-månaders rullande 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Källa: RFV. Trots att andelen män som tar ut föräldrapenning samt andelen uttagna föräldrapenningdagar av män har ökat kontinuerligt sedan 1997 är det fortfarande kvinnorna som tar ut större delen av föräldrapenningen. Därför är en fortsatt ökning av männens uttag av föräldrapenning önskvärd. Införandet av pappamånaderna är troligen en viktig förklaring till den redovisade utvecklingen av männens föräldraledighet. Men den linjära utvecklingen visar att också andra faktorer (diskussionen i samhället, förändrade attityder, nya generationer m.m.) spelat till och med en mycket större roll. 8

8 Andel pappor som, fram till barnets tvåårsdag, tagit ut minst två månader har ökat kraftigt sedan 1997 Diagram 1.2 Andel pappor som tagit ut minst två månader av föräldrapenningdagarna 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: RFV. Diagrammet visar andel pappor som tagit ut 60 eller fler föräldrapenningdagar, beroende av barnets födelseår. Av diagrammet framgår att för barn födda år 1997 tog cirka 15 procent av papporna ut två månader eller mer var. För barn födda år 2001 har denna andel ökat till drygt 22 procent. Var fjärde barn får inte en enda föräldrapenningdag med sin pappa de första fyra åren Diagram 1.3 Andel barn (födda ett givet år) med pappa (eller annan man) som inte tagit ut några föräldrapenningdagar, upp till barnet är i 4-års ålder 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: RFV. 9

9 Diagrammet visar att för barn födda år 1995 var det drygt 23 procent av papporna som inte tog ut någon dag alls under barnets fyra första år. Detta skall jämföras med barn födda 1993 för vilka drygt 51 procent av papporna inte tog ut några föräldrapenningdagar alls under barnets fyra första levnadsår. Pappor till barn som är födda år 1999 har ungefär samma mönster som papporna med barn födda år Andelen som inte använt någon föräldrapenningdag är på samma nivå för de båda grupperna. Trots införandet av pappamånaden år 1995 var det 15 procent av papporna som inte utnyttjade en enda dag innan deras barn fyllde 8 år. Det betyder att för ca 15 procent av barnen brann 30 dagar inne år Den praktiska konsekvensen blev att ca barn födda 1995 fick stanna en kortare tid hemma än vad som skulle ha varit fallet utan en pappamånad. Å andra sidan fick många fler barn tillbringa mer tid hemma med sina pappor än vad som skulle ha varit fallet utan en pappamånad. Att känna till fakta ovan är viktigt både när man analyserar förändringar i föräldrapenningssystemet och det är också viktigt att ta hänsyn till detta när man analyserar statistik om fördelningen av de uttagna dagarna..var fjärde barn föds utan att pappan tar ut någon av de 10 pappadagarna Diagram 1.4 Antal födda barn och antal personer som tagit ut någon av de s.k. 10 pappadagarna Antal födda barn Personer med pappadagar Källa: SCB och RFV. Bilden som diagram 1.3 ovan visat, med en fjärdedel av papporna som inte tar (eller inte kan ta) sitt ansvar, framkommer också tydligt när man jämför med hur många av papporna som inte tar ut någon av pappadagarna de har rätt till i samband med barnets födelse. 10

10 Barnets ålder spelar roll för fördelningen av dagarna Diagram 1.5 Barnets ålder år 2003 och pappornas andel av de uttagna föräldrapenningdagarna 25% 20% 15% 10% 5% 0% - 6 månader 7 + månader Källa: RFV. Papporna tar ut allra mest av sina föräldrarpenningdagar efter att barnet fyllt sju månader. År 2003 togs 23 procent av dagarna ut av pappan för barn 7 månader och äldre. Beaktas det faktum att en fjärdedel av papporna, som påpekats ovan, inte tar ut några dagar under de första fyra åren av barnets liv blir pappornas andel av de uttagna föräldrarpenningdagarna ännu högre. Vidare kan detta mönster leda till det blir svårt att tolka förändringarna av pappornas uttag mellan två enskilda år när barnafödandet ökar. Det som kan se ut som att ökningen av pappornas uttag av dagar avstannat kan vara en synvilla beroende på uttagsmönstret. Föräldrapenningens utformning med reserverade månader för mamman och pappan Föräldraförsäkringen utgår från barnets bästa och att barnet behöver och har rätt att vårdas av båda sina föräldrar. Det är en viktig åtgärd att stödja båda föräldrarna att de aktivt skall kunna ta del i och ansvar för barnets vård och utveckling. En väl utformad föräldraförsäkring ger dessutom båda föräldrarna möjlighet att förena förvärvsarbete med föräldraskap. I detta sammanhang är jämställdhet mellan kvinnor och män viktig. Föräldraförsäkringen ger således goda förutsättningar för barnfamiljerna att utforma sin situation på för dem bästa sätt. Föräldrapenningen är idag delad lika mellan mamman och pappan. Barnets föräldrar har således rätt till hälften var av de 480 dagarna men med möjlighet att överlåta dagar till varandra förutom mammans och pappans 60 reserverade dagar. De reserverade månaderna inom föräldraförsäkringen infördes för att pappornas uttag ansågs vara för lågt. Den första pappa- och mammamånaden infördes år 1995 för barn födda från och med den 1 januari Rätten att överlåta föräldrapenning till den andra föräldern fick ett undantag av 30 dagar. Föräldrapenningperioden förlängdes dock inte i samband med införandet av dessa första öronmärkta dagar. Från och med 2002 förlängdes föräldrapenningen med en månad till att omfatta totalt 480 dagar. Inom ramen för 11

11 förlängningen reserverades ytterligare 30 dagar för varje förälder så att sammanlagt 60 dagar är reserverade för vardera föräldern. De reserverade månaderna har medfört att betydligt fler pappor har tagit del i vården av sina barn jämfört med tidigare och man kan redan se tydliga effekter av den från 2002 införda mamma- och pappamånaden. Föräldrapenningens konstruktion är flexibel och ger utifrån barnens bästa föräldrarna möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar kunna förena arbete med familj. Det är viktigt att försäkringen dels är könsneutral och dels har en flexibel utformning. Lanseringen av pappa-/mammamånaden ändrade även det genomsnittliga antalet föräldrapenningdagar som papporna tog ut för barnen. Trots den goda utvecklingen av pappornas uttag bör det noteras att 2003 hade var fjärde fyraåring inte har haft någon enda föräldrapenningdag med sin pappa. Man med inkomster under inkomsttaket och kvinna med inkomster över taket = jämställt uttag Diagram 1.6 Pappornas andel av hushållets totala uttag av föräldrapenningdagar år % 30% 20% 10% 0% Kvinna över tak Kvinna under tak Kvinna över tak Kvinna under tak Man över tak Man under tak Offentlig anställd man Källa: Budgetproposition för år 2004 Privat anställd man Diagram 1.6 visar att offentligt anställda män i något högre grad tar ut föräldrapenning än privat anställda män. En förklaring till detta kan vara att man inom den offentliga sektorn genom avtal har en viss ersättning från arbetsgivaren för de inkomster som överstiger taket, 7,5 prisbasbelopp, inom föräldraförsäkringen och dels en viss ersättning utöver de 80 procent som arbetstagaren får från försäkringskassan. Här bör hållas i åtanke att även vissa privata arbetsgivare ger ersättning över taket. En annan förklaring kan vara att det generellt finns ett annat förhållningssätt inom den offentliga sektorn till pappaledighet. Av diagrammet framgår också att även om anställningssektorn har viss betydelse för pappornas uttag av föräldrapenning så tycks de inbördes relationerna mellan mammans och 12

12 pappans inkomster väga tyngre. I hushåll där kvinnorna har en inkomst över taket och mannen under taket tar männen ut närmare 40 procent av dagarna. Detta oavsett om mannen är privat eller offentligt anställd. I hushåll där det motsatta gäller, dvs. mannens inkomster är högre och kvinnans lägre än taket, utnyttjar papporna endast drygt 10 procent av föräldrapenningdagarna. Hushållen tycks således i stor utsträckning välja de alternativ som är ekonomiskt mest lönsamma. Riksförsäkringsverkets studie visar också att ekonomin har störst betydelse för fördelningen av föräldrapenningdagar (Socialförsäkringsboken 2003). Som de två näst största förklaringarna för fördelning av dagarna anger både kvinnor och män mammornas vilja att ta ut större delen av ledigheten och amning. En höjning av taket inom föräldraförsäkringen skulle minska den ekonomiska förlusten för hushåll där mannen i dagsläget har en inkomst över taket och skulle förmodligen i dessa hushåll öka pappornas uttag. Av diagrammet framgår också att pappornas uttag av föräldrapenningdagar är relativt stort, ca 25 %, även i hushåll där båda föräldrarna har inkomster som överstiger taket. Detta tyder på att pappornas uttag av föräldrapenning inte bara hänger samman med vad som är ekonomiskt rationellt utan har även att göra med moderns utbildning och situation på arbetsmarknaden. Ekonomi spelar alltså stor roll för föräldrarns fördelning av dagarna. Men som påpekats ovan spelar också utbildningsnivån en viktig roll; familjer där pappan och mamman har en hög utbildning kännetecknas av att pappan tar ut mer föräldraledighet jämfört med familjer som har en lägre utbildning. En högre utbildning hos mamman innebär också att pappan utnyttjar en större del av sin ledighet. För det tredje tenderar pappor med arbetsmarknadsstöd och som är beroende av socialbidrag att ta en lägre ledighet än pappor med en fastare förankring på arbetsmarknaden. Trots att det fortfarande brister i jämställdheten, svenska pappor minst dåliga i Norden Tabell 1.1 Andel av männen uttagna föräldrapenningdagar i de nordiska länderna Danmark Finland Norge Sverige ,1% 2,4% 0,0% 8,8% ,4% 3,6% 5,8% 10,3% ,5% 4,1% 7,2% 13,7% ,7% 4,3% 8,3% 15,0% ,2% Källa: NOSOSKO 2004 Betald föräldraledighet är längre i de nordiska länderna än i några andra länder. Sverige har den längsta föräldraledigheten och Danmark den kortaste. Alla nordiska länder utom Finland har någon form av öronmärkta dagar till pappa. Island, Norge och Sverige hade 4 veckor vigda till pappan medan Danmarg hade två veckor år Som det framgår av tabell 1.1. tar de svenska männen ut än större andel av föräldrapenningdagarna än andra män i norden. Beroende på vissa regelförändringar som genomfördes år 2000 är det svårt att jämföra data från Island både bakåt i tiden och i jämförelse med andra nordiska länder. Island är det landet där männen tog ut näst mest dagar år 2001 (enligt NOSOSKO 11,5 procent). 13

13 Födda barn i ett internationellt perspektiv Sverige och de nordiska länderna ligger i täten av de europeiska länderna när det gäller antalet födda barn per kvinna (tabell 1.2). Irland som ligger högst befinner sig fortfarande i en nedåtgående trend och det är en tidsfråga innan Island tar över stafettpinne. Tabell 1.2 Summerad fruktsamhet, antal barn per kvinna Land Czech Republic 1,17 Slovak Republic 1,19 Slovenia 1,21 Italy 1,23 Poland 1,24 Latvia 1,24 Lithuania 1,24 Greece 1,25 Spain 1,25 Hungary 1,30 Germany 1,31 Estonia 1,37 Switzerland 1,40 Austria 1,40 Portugal 1,47 Belgium 1,62 United Kingdom 1,64 Sweden 1,65 1,70 Finland 1,72 Denmark 1,72 Netherlands 1,73 Norway 1,75 France 1,89 Iceland 1,93 Ireland 2,00 Källa: Europarådet, Eurostat Den svenska familjepolitiken möjliggör för män och kvinnor att delta på arbetsmarknaden Av diagram 1.7 framgår att sysselsättningsgraden skiljer sig kraftigt åt mellan nuvarande EUländer. När det gäller sysselsättningsgraden för kvinnor uppvisar Sverige tillsammans med Danmark den klart högsta i EU. Sverige hade 2002 en kvinnlig sysselsättningsgrad på 72 procent, att jämföra med snittet för EU15 på 56 procent. Sverige uppvisar också den lägsta skillnaden mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad. Den kvinnliga 14

14 sysselsättningsgraden har dock ökat i de flesta länder har under 1990-talet (framgår ej av diagrammet). Bland de länder där stora ökningar har skett kan nämnas Spanien och Irland, dock från låga nivåer. Svårigheter att förena arbete och familj i dessa länder är tydliga när man observerar det mycket låga barnafödandet i Spanien samt den starka nedgången av antal födda barn per kvinna som observerats under de senaste decennierna i Irland. Diagram 1.7 Sysselsättningsgrad EU 2002 (andelen sysselsatta av totala antalet i åldrarna 15-64) Sysselsättningsgrad 2002 Sw eden Denmark Finland Netherlands United Kingdom Austria Portugal Germany France Män Kvinnor EU (15 countries) Ireland Luxembourg Belgium Spain Greece Italy Källa: Labour Force Survey Eurostat. Deltid mer vanligt bland kvinnor än bland män Kvinnor arbetar deltid i betydligt större omfattning än män. Den bakomliggande orsaken till skillnaden könen emellan är troligtvis att fördelningen av ansvar och arbete med hem och familj är ojämn. Den genomsnittliga faktiska förvärvsarbetstiden per vecka är 34 timmar för kvinnor och 40 timmar för män (framgår ej av tabellen). 15

15 Tabell 1.3 Sysselsatta år efter arbetstidens längd Procentuell fördelning och antal i tal Anställda Heltid 35 tim Lång deltid tim Kort deltid 1 19 tim Total % Total Antal Kvinnor Män Företagare och medhjälpare Kvinnor Män Samtliga sysselsatta Kvinnor Män Källa: AKU, SCB Tabell från Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, bilaga till Budgetproposition för år Osakliga och oförändrade löneskillnader mellan könen Månadslön för kvinnor och män redovisas i tabell 1.4, där månadslönen för deltidsanställda räknats om till heltidslön. I tabellen redovisas kvinnors lön i relation till mäns lön i två olika serier, standardvägd och ej standardvägd. I den standardvägda månadslönen har faktorer som ålder, utbildningsnivå, arbetstid och sektor inom yrkesgrupper rensats bort. Även om man bortser från skillnader som förklaras av dessa faktorer kvarstår löneskillnader mellan kvinnor och män. Storleken på löneskillnaden varierar mellan sektorerna. I genomsnitt över hela arbetsmarknaden är kvinnors månadslön 92 procent av mäns månadslön när hänsyn tagits till skillnader i olika yrkesval och sektor. Tas inte hänsyn till detta så är löneskillnaden större, kvinnors månadslön är endast 83 procent av männens. Över tid är löneskillnaderna i stort sett oförändrade, dvs. relationen mellan mäns och kvinnors löner har inte ändrats under perioden Det ökade manliga uttaget av föräldrapenningdagar verkar således inte ha påverkat löneskillnaderna könen emellan. Tabell 1.4 Månadslön efter sektor Kvinnors lön som andel av mäns lön Månadslön, kronor samt kvinnors lön som andel av mäns lön, procent År Primärkommunal sektor Landstingssektor Statlig sektor Privat sektor Alla sektorer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnors lön som andel av mäns lön, % År Primärkommunal sektor Landstingssektor Statlig sektor Privat sektor Alla sektorer Ej stv Stv Ej stv Stv Ej stv Stv Ej stv Stv Ej stv Stv Anm. Månadslönen är standardvägd (stv) med antagande att kvinnor och män fördelar sig lika på ålder, utbildning, arbetstid och sektor inom varje yrkesgrupp. Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestatistik ; Tabell från Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, bilaga till Budgetproposition för år

16 Trots att det inte verkar finnas något direkt samband mellan förändringen i pappornas uttag av föräldrapenningdagarna och löneskillnaderna mellan män och kvinnor kan man tänka sig att föräldraskapet i sig upplevs som något negativt på arbetsmarknaden. Det kan också vara på det sättet att effekterna blir synliga först på längre sikt. Det är vidare viktigt att ställa frågan om hur vi kan skapa förutsättningar för ett barnvänligt samhälle och ett arbetsliv där föräldraskap ses som något positivt och där alla män och kvinnor fullt ut delar ansvaret för barn och familj samt deltar på lika villkor på arbetsmarknaden. Behov av förändringar Föräldraförsäkringen skall verka för barnens bästa och bidra till en ökad jämställdhet mellan könen. En förändring av försäkringen bör därför främst syfta till att förbättra försäkringens förmåga att klara dessa uppgifter. Sammanfattningsvis behöver föräldraförsäkringen utvecklas vidare så att fler pappor ska få möjlighet att tillbringa flera dagar med sina barn. Uttaget av föräldrapenningdagar måste bli mer jämställt helt enkelt. Vid sidan av ambitionen med en föräldraförsäkring som verkligen innebär en ekonomisk utjämning mellan barnfamiljer och övriga hushåll, samt bidrar till jämställdhet är det viktigt att försäkringen är tillräckligt flexibel i syfte att båda föräldrarna med stor frihet och efter egna behov ska kunna utnyttja försäkringen. I dessa avvägningar måste barnens bästa komma i första rummet. Barnet har rätt till tidig och nära kontakt med båda sina föräldrar. Med barns bästa i förgrunden behöver det vägas in hur många barn som kommer att få kortare tid hemma om man tar ifrån föräldrarna möjligheten att överlåta dagar till varandra. Finns det andra sätt att stimulera pappornas uttag utan att det finns risk att det sker på bekostnad av barnets bästa? Vilka incitament kan vara verkningsfulla för att skillnaderna i uttag av föräldrapenning mellan barnets föräldrar skall minska givet att det samlade uttaget av föräldrapenning för barnet maximeras? Finns det möjlighet att inom ramen för ett barnvänligt arbetsliv förändra attityderna så att föräldraskapet uppvärderas av arbetsgivarna? 17

17 Socialdepartementet Artikelnr S

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad.

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad. Föräldraförsäkringen 1. Något om dagens regler 1 Föräldraförsäkringen infördes 1974 och ersatte den dåvarande moderskapspenningen. Syftet var att båda föräldrarna skulle ha möjlighet att kombinera föräldraskap

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd

Läs mer

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005.

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005. Kids och karriär En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005. Rapporten Kids och Karriär publicerades första gången av Civilingenjörsförbundet (CF) 2005-02-11.

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

DELA FÖRÄLDRA- LEDIGHETEN!

DELA FÖRÄLDRA- LEDIGHETEN! FÖR EN LEVANDE OCH LÄRAKTIG SOCIALISM Jenny Tedjeza DELA FÖRÄLDRA- LEDIGHETEN! Strukturerna måste brytas. KOMMUN STISKA PART I ET SKRIFTSERIE FRÅN KOMMUNISTISKA PARTIET 005 UTGIVEN 2015 Jenny Tedjeza DELA

Läs mer

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet Moderatorn har ordet Dagens hålltider: 14.00 14.55 Informationspass 14.55 15.00 kort paus inför pass II 14.55 16 00 paneldiskussion Första passet: 1. Inledning. Jan Andersson chef för Barn och Familj har

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100% jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Niklas Löfgren 010-116 96 04 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-03-29 Dnr 023011-2011 1 (31) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Innehållsförteckning

Läs mer

Konsumentprisets fördelning

Konsumentprisets fördelning 1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset

Läs mer

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor Statistik En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor En reformerad föräldraförsäkring Sofia Larsen, ordförande i Jusek Kvinnor och män ska kunna göra karriär på lika villkor Löneskillnader förklaras

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Bilaga 10 Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Teknisk beskrivning Föräldraförsäkringsutredningen har låtit genomföra undersökningar riktade till föräldrar och chefer.

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Om barnens föräldrar förvärvsarbetar eller inte är av central betydelse för barnens dagliga liv. Dels påverkar det i hög grad familjens ekonomi, vilket

Läs mer

Men vilka möjligheter finns för att dela lika? Vad är bäst för barnet? Är det svårt att dela på ansvaret?

Men vilka möjligheter finns för att dela lika? Vad är bäst för barnet? Är det svårt att dela på ansvaret? Att bli förälder förändrar livet. Mammor och pappor möter helt olika utmaningar i föräldraskapet, eftersom förväntningarna på deras roller skiljer sig åt. Men vilka möjligheter finns för att dela lika?

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

Föräldraledighet och arbetstid

Föräldraledighet och arbetstid Föräldraledighet och arbetstid hur mycket jobbar föräldrar som varit hemma med barn Författare: Lena Westerlund, Jenny Lindblad och Mats Larsson INLEDNING Syftet med denna rapport är att visa hur föräldrar

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Föräldraledighet. Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen. Kollektivavtalet Bidrag från banken

Föräldraledighet. Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen. Kollektivavtalet Bidrag från banken Föräldraledighet Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen Kollektivavtalet Bidrag från banken Uttag av föräldraledighet utan ersättning Som hel ledighet till dess barnet

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget 2012-06-18 005506-2012 1 (50) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget - Återrapportering enligt regleringsbrevsuppdrag för 2012 Postadress

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 18-tal et och kraftiga svängningar under 19-talet. I dag beräk nas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. Ett kunskapsunderlag. Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. Ett kunskapsunderlag. Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21 FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN Ett kunskapsunderlag Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Tabellförteckning... 2 Figurförteckning... 2 Så funkar föräldraförsäkringen...

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Jämställdhets bonusen en effektutvärdering

Jämställdhets bonusen en effektutvärdering Social Insurance Report Jämställdhets bonusen en effektutvärdering ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Jan Almqvist 010-116 94 62 jan.almqvist@forsakringskassan.se

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Välfärdstendens 2016 Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och

Läs mer

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se

Läs mer

REMISSVAR Rnr 104.05. Sammanfattning. Till Socialdepartementet. Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring (SOU 2005:73) Kärlek, Omvårdnad,

REMISSVAR Rnr 104.05. Sammanfattning. Till Socialdepartementet. Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring (SOU 2005:73) Kärlek, Omvårdnad, Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-03-27 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 104.05 Till Socialdepartementet Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring

Läs mer

Spelade pappamånaden någon roll?

Spelade pappamånaden någon roll? ANALYSERAR 2002:14 Spelade pappamånaden någon roll? pappornas uttag av föräldrapenning I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19 1() FÖRÄLDRALEDIGHET Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Föräldraförsäkringen inkomst- eller pensionsfälla?

Föräldraförsäkringen inkomst- eller pensionsfälla? Välkommen till seminariet Föräldraförsäkringen inkomst- eller pensionsfälla? Niklas Löfgren & Monica Petersson @fk_media @familje_ekonomi #fkalmedalen @pensionsmynd @monicapension #svpension Sid 1 Månad

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 1 (32) Jämställdhetsbonusen - en effektutvärdering Inledning Föräldraförsäkringen var när den infördes 1974 den första i världen som gav både mammor och pappor rätt till individuellt inkomstrelaterad föräldrapenning.

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Till socialförsäkringsbalken 25 kap. 2 Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst

Läs mer

ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut

ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut ANALYSERAR 2002:12 Brinnande dagar en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen

Läs mer

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

8 Förslag. 8.1 Allmänna utgångspunkter för utredningens överväganden

8 Förslag. 8.1 Allmänna utgångspunkter för utredningens överväganden 8 Förslag 8.1 Allmänna utgångspunkter för utredningens överväganden Utredningens uppdrag att analysera, beskriva och se över föräldraförsäkringens funktion inom en rad områden finns beskrivet i tidigare

Läs mer

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs

Läs mer

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget 2012-06-08 005506-2012 1 (51) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 6 Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget - Återrapportering enligt regleringsbrevsuppdrag för 2012 Postadress

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

2007:10. VAB Vård Av Barn Tillfällig föräldrapenning 1974 2006 ISSN 1653-3259

2007:10. VAB Vård Av Barn Tillfällig föräldrapenning 1974 2006 ISSN 1653-3259 2007:10 VAB Vård Av Barn Tillfällig föräldrapenning 1974 2006 ISSN 1653-3259 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Vård av barn formas till lag... 6 Användandet av tillfällig föräldrapenning åren

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 VALLÖFTEN FÖR ATT HÖJA LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET 3,5 miljarder i investeringar i läraryrkets

Läs mer

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND 1(5) Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande sammanbor

Läs mer

Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern

Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern Ds 2015:8 Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm

Läs mer

Föräldrapenningtillägget

Föräldrapenningtillägget VÄ LFÄ RD 2015 Föräldrapenningtillägget en ny försäkring för ökad rättvisa och jämställdhet Författare: Thord Ingesson, Organisationsenheten Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Bakgrunden till föräldrapenningtillägget

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet

Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet Maj 2008 Innehåll Förord 3 Bakgrund 4 Över 30 procent av kommunerna har redan beslutat införa vårdnadsbidrag 5 Vårdnadsbidraget i Stockholms stad 7

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa

Läs mer

Förord. Stockholm i mars 2003. Bettina Kashefi Departementsråd

Förord. Stockholm i mars 2003. Bettina Kashefi Departementsråd Förord Långtidsutredningen 2003 utarbetas inom Finansdepartementet. I samband med utredningen genomförs ett antal specialstudier. Huvuddelen av dessa publiceras som bilagor till utredningens huvudrapport.

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Hela lönen, hela tiden

Hela lönen, hela tiden Hela lönen, hela tiden utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50) Delegationens uppdrag Sammanställa och tillgängliggöra kunskap om kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter samt de förhållanden

Läs mer

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Skattebetalarnas beräkningar visar att den positiva effekten på arbetsmarknaden

Läs mer

Föräldra ledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldra ledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldra ledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN 005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i

Läs mer

Kommittédirektiv. Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2016:10

Kommittédirektiv. Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2016:10 Kommittédirektiv Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn översyn av föräldraförsäkringen Dir. 2016:10 Beslut vid regeringssammanträde den 4 februari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2356 av Johan Forssell m.fl. (M) Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011.

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. Kids och karriär En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. Som ett

Läs mer

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell Gröna korridorer IVA 15 november 2010 Björn Widell 1 Kan man köra mer gummihjul på järnhjul? Självklart! 2 om man är långsiktig om man är långsiktig om man kan planera 3 om man är långsiktig om man kan

Läs mer

nr 3/02. TCOs pappaindex Ett mått på pappors ansvar för sina barn. TCO granskar

nr 3/02. TCOs pappaindex Ett mått på pappors ansvar för sina barn. TCO granskar 2002-03-26 nr 3/02 TCOs pappaindex 2001 Ett mått på pappors ansvar för sina barn TCO granskar Förord Fördelningen av föräldraledigheten är en av nycklarna till en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Läs mer

Socialförsäkringsrapport 2012:9. Social Insurance Report. Föräldrapenning. Analys av användandet 1974 2011 ISSN 1654-8574

Socialförsäkringsrapport 2012:9. Social Insurance Report. Föräldrapenning. Analys av användandet 1974 2011 ISSN 1654-8574 Social Insurance Report Föräldrapenning Analys av användandet 1974 2011 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofie Cedstrand 010-116 22 36 sofie.cedstrand@forsakringskassan.se

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Vi är alla olika men har lika värde och rätt Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Alla människor har rätt att, oberoende av

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:4

Regeringens proposition 2013/14:4 Regeringens proposition 2013/14:4 Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen Prop. 2013/14:4 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 september 2013

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus Social Insurance Report Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus år 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Carin Wolf 010-116 94

Läs mer