Barnpension och efterlevandestöd till barn

Transkript

1 SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:12 Barnpension och efterlevandestöd till barn En redovisning av utvecklingen

2 Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Rapporten i sin helhet kan läsas online, laddas ner och beställas på Stockholm 2017 Inspektionen för socialförsäkringen Författare: Bessam Saleh och Joakim Söderberg 2

3 Sammanfattning När ett barn förlorar en av eller båda sina föräldrar till följd av dödsfall erbjuder staten ett ekonomiskt stöd för att delvis kompensera för det inkomstbortfall som uppstår. Utgångspunkten är att barn till en avliden förälder i princip ska få samma ekonomiska grundskydd som barn till särlevande föräldrar. I de fall den avlidna föräldern hade låg eller ingen inkomst lämnas efterlevandestöd till barnet. Efterlevandestödet ska garantera en viss ekonomisk minimistandard för barnet. Om förälderns inkomst överstiger en viss nivå betalas barnpension ut till barnet. Barnpensionen syftar alltså till att täcka delar av det inkomstbortfall som förälderns bortgång medför. Samhällets sammantagna utgifter för dessa stöd har minskat i fasta priser, från drygt miljoner kronor till strax under 950 miljoner kronor. Det beror på att antalet barn med antingen barnpension eller efterlevandestöd successivt minskade fram till Sedan 2013 fortsätter antalet mottagare av barnpension att minska i ungefär samma takt som tidigare men antalet barn med efterlevandestöd har börjat öka. Även om det finns demografiska orsaker till att antalet efterlevande barn minskar så förklarar det inte den relativt stora minskningen av antalet barn som får barnpension. Ökningen av efterlevandestöd sedan 2013 beror bland annat på att invandringen har ökat. I den här rapporten analyseras reglerna för efterlevandestöd i förhållande till reglerna för underhållsstöd, som är ett stöd för barn till särlevande föräldrar som också ska garantera en viss försörjning. Dessa stöd kan inte beviljas samtidigt men båda ska ge barn en ekonomisk grundtrygghet. I de flesta fall råder det ingen tvekan om vilket stöd som ska beviljas eftersom uppgifter om ett eventuellt dödsfall av en eller båda föräldrarna skickas automatiskt till Pensionsmyndigheten via folkbokföringen. Det skapar bra förutsättningar att avgöra när efterlevandestöd ska ersätta ett eventuellt underhållsstöd alternativt underhållsbidrag. Men i vissa situationer, där dödsfall och i vissa situationer släktskap är svåra att styrka, och det därför behöver utredas om barnet har rätt till underhållsstöd eller till efterlevandestöd kan det uppstå gränsdragningsproblem. Ärenden där det är mer komplicerat att fastställa om underhållsstöd eller efterlevandestöd ska beviljas är förhållandevis få men har ökat de senaste åren till följd av den ökade invandringen till Sverige. Dessutom skiljer sig reglerna för underhållsstöd och efterlevandestöd åt när barn får sina behov tillgodosedda genom en boendeplacering via socialtjänstens försorg, trots att barnets försörjning tillgodoses genom placeringen. Eftersom ersättningsnivåerna skiljer sig åt kan denna skillnad i dessa situationer skapa drivkrafter att lämna inkorrekta uppgifter till myndigheterna. Eftersom barnpension kompenserar för inkomstbortfall, och män igenomsnitt har en starkare position på arbetsmarknaden än kvinnor, är ersättning i form av barnpension både vanligare och genomsnitt högre för barn som förlorat sin pappa än sin mamma. Men skillnaderna har minskat under den studerade perioden. 3

4 Regeringen har under tiden denna rapport har tagits fram föreslagit att den retroaktiva perioden i form av efterlevandestöd för ersättning minskar. Syftet är att efterlevandestödets regler för retroaktivitet ska anpassas så att barn vars ena eller båda föräldrar är avlidna och barn till föräldrar som inte bor ihop ska få ett mer likvärdigt ekonomiskt stöd. 4

5

6 adress Box 202, Stockholm besöksadress Fleminggatan 7 telefon fax e-post registrator@inspsf.se webb