Barnpension och efterlevandestöd till barn

Transkript

1 ISF Redovisar Rapport 2017:12 Barnpension och efterlevandestöd till barn En redovisning av utvecklingen sf

2

3 ISF REDOVISAR RAPPORT 2017:12 Barnpension och efterlevandestöd till barn En redovisning av utvecklingen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2017

4 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en statlig myndighet som arbetar för en rättssäker och effektiv socialförsäkring som är hållbar för samhället och ger trygghet för individen. ISF:s rapporter har olika fokus: ISF Granskar och analyserar innehåller en omfattande granskning och analys ur flera olika perspektiv. Avsikten är att presentera så långtgående slutsatser som möjligt och lämna rekommendationer på önskvärda förändringar. ISF Redovisar presenterar fakta utan att analysera denna på djupet. Det kan till exempel handla om att redovisa statistik, en rättslig observation eller en sammanställning av existerande kunskap. ISF Kommenterar fokuserar på att synliggöra något som ISF tycker behöva uppmärksammas. Det kan till exempel handla om att kommentera en pågående debatt, effekterna av rättstillämpningen eller att synliggöra olösta problem. ISF Föreslår lämnar mer fullständiga och konkreta förslag till ändrade regler eller andra förändringar som skulle kunna få socialförsäkringen att fungera bättre. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2017 ISBN:

5 Innehåll Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary... 9 Inledning Syfte Genomförande Avgränsning och definitioner Socialförsäkring till barn som förlorat föräldrar Efterlevandestöd till barn ger ett ekonomisk grundskydd Barnpensioner ska täcka förlorad arbetsinkomst Mellan ekonomisk familjepolitik och inkomstbortfallsprincip Bristande harmoniering med reglerna för underhållsstöd Gränsdragningen mellan efterlevandestöd och underhållsstöd är i vissa fall svår Reglerna för när ersättning inte kan betalas ut skiljer sig åt mellan efterlevandestöd och underhållsstöd Även reglerna för retroaktiva utbetalningar skiljer sig åt mellan de båda stödformerna Olika sätt att fastställa underhållsstöd och efterlevandestöd Stödens utveckling över tid Antalet utbetalade barnpensioner minskar medan efterlevandestödet ökar... 23

6 Innehåll Demografiska förändringar kan inte ensamt förklara förändringarna Utgifterna minskar för barnpension men ökar för efterlevandestöd Den individuella ersättningen i form av barnpension minskar Förälderns kön har större betydelse än hens ålder för den ersättning barnet får Avslutande diskussion Referenser... 39

7 Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord Barnpension och efterlevandestöd lämnas till barn som förlorat en av eller båda sina föräldrar genom dödsfall. Antalet barn med något av dessa stöd minskade fram till Sedan dess har antalet barn med barnpension fortsatt att minska medan antalet barn med efterlevandestöd har ökat något. Den demografiska utvecklingen bidrar till, men kan inte fullt ut förklara minskningen av antalet barn med barnpension. Det ökade antalet barn med efterlevandestöd beror bland annat på att invandringen har ökat. I rapporten jämförs efterlevandestödet med det underhållstöd som kan lämnas till barn med särlevande föräldrar. I båda fallen syftar stöden till att ge barnen en ekonomisk grundtrygghet, men utgångspunkten för att få stöden är naturligtvis helt olika. I normalfallet vet de utbetalande myndigheterna om föräldrarna är särlevande eller avlidna, men i takt med att den ökade invandringen de senaste åren har antalet oklara ärenden ökat. Ett barn som har fått en boendeplacering via socialtjänstens försorg får sina behov tillgodosedda på det sättet. I den situationen betalas därför inget underhållsstöd. Men om föräldrarna är avlidna får barnet efterlevandestöd, trots att barnet får sina behov tillgodosedda via boendeplaceringen. Denna skillnad i regelverken kan, i värsta fall, locka människor att lämna felaktiga uppgifter till de myndigheter som beslutar om rätten till ersättning. Rapporten har skrivits av Bessam Saleh och Joakim Söderberg. Stockholm november 2017 Maria Hemström-Hemmingsson 5

8

9 Sammanfattning Sammanfattning När ett barn förlorar en av eller båda sina föräldrar till följd av dödsfall erbjuder staten ett ekonomiskt stöd för att delvis kompensera för det inkomstbortfall som uppstår. Utgångspunkten är att barn till en avliden förälder i princip ska få samma ekonomiska grundskydd som barn till särlevande föräldrar. I de fall den avlidna föräldern hade låg eller ingen inkomst lämnas efterlevandestöd till barnet. Efterlevandestödet ska garantera en viss ekonomisk minimistandard för barnet. Om förälderns inkomst överstiger en viss nivå betalas barnpension ut till barnet. Barnpensionen syftar alltså till att täcka delar av det inkomstbortfall som förälderns bortgång medför. Samhällets sammantagna utgifter för dessa stöd har minskat i fasta priser, från drygt miljoner kronor till strax under 950 miljoner kronor. Det beror på att antalet barn med antingen barnpension eller efterlevandestöd successivt minskade fram till Sedan 2013 fortsätter antalet mottagare av barnpension att minska i ungefär samma takt som tidigare men antalet barn med efterlevandestöd har börjat öka. Även om det finns demografiska orsaker till att antalet efterlevande barn minskar så förklarar det inte den relativt stora minskningen av antalet barn som får barnpension. Ökningen av efterlevandestöd sedan 2013 beror bland annat på att invandringen har ökat. I den här rapporten analyseras reglerna för efterlevandestöd i förhållande till reglerna för underhållsstöd, som är ett stöd för barn till särlevande föräldrar som också ska garantera en viss försörjning. Dessa stöd kan inte beviljas samtidigt men båda ska ge barn en ekonomisk grundtrygghet. I de flesta fall råder det ingen tvekan om vilket stöd som ska beviljas eftersom uppgifter om ett eventuellt dödsfall av en eller båda föräldrarna skickas automatiskt till Pensionsmyndigheten via folkbokföringen. Det skapar bra förutsättningar att avgöra när 7

10 Sammanfattning efterlevandestöd ska ersätta ett eventuellt underhållsstöd alternativt underhållsbidrag. Men i vissa situationer, där dödsfall och i vissa situationer släktskap är svåra att styrka, och det därför behöver utredas om barnet har rätt till underhållsstöd eller till efterlevandestöd kan det uppstå gränsdragningsproblem. Ärenden där det är mer komplicerat att fastställa om underhållsstöd eller efterlevandestöd ska beviljas är förhållandevis få men har ökat de senaste åren till följd av den ökade invandringen till Sverige. Dessutom skiljer sig reglerna för underhållsstöd och efterlevandestöd åt när barn får sina behov tillgodosedda genom en boendeplacering via socialtjänstens försorg, trots att barnets försörjning tillgodoses genom placeringen. Eftersom ersättningsnivåerna skiljer sig åt kan denna skillnad i dessa situationer skapa drivkrafter att lämna inkorrekta uppgifter till myndigheterna. Eftersom barnpension kompenserar för inkomstbortfall, och män i genomsnitt har en starkare position på arbetsmarknaden än kvinnor, är ersättning i form av barnpension både vanligare och genomsnitt högre för barn som förlorat sin pappa än sin mamma. Men skillnaderna har minskat under den studerade perioden. Regeringen har under tiden denna rapport har tagits fram föreslagit att den retroaktiva perioden i form av efterlevandestöd för ersättning minskar. Syftet är att efterlevandestödets regler för retroaktivitet ska anpassas så att barn vars ena eller båda föräldrar är avlidna och barn till föräldrar som inte bor ihop ska få ett mer likvärdigt ekonomiskt stöd. 8

11 Summary Summary Child pension and surviving children s allowance The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för socialförsäkringen, ISF) is an independent supervisory agency for the Swedish social insurance system. The objectives of the agency are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and to improve the efficiency of the social insurance system through system supervision and efficiency analysis and evaluation. The ISF s work is mainly conducted on a project basis and is commissioned by the Government or initiated autonomously by the agency. This report has been initiated by the agency. When a child loses one or both of their parents as a result of a fatality, the State offers financial support to partially compensate for the loss of income this gives rise to. The starting point is that children of a deceased parent should in principle be given the same basic financial protection as children of parents living separately. In cases where the deceased parent had little or no income, a surviving children s allowance is granted to the child. The surviving children s allowance should guarantee a certain minimum financial standard for the child. If the parent s income exceeds a given level, a child pension is paid out to the child. The child pension is thus intended to cover parts of the loss of income that the parent s decease entails. The total social expenses for these allowances have decreased in fixed prices from nearly 1.2 billion SEK to just under 950 million SEK. The reason for this is that the number of children with either child pension or surviving children s allowance had gradually been decreasing up through Since 2013, the number of child pension recipients has continued to decrease at approximately the same rate as 9

12 Summary previously, while the number of children with surviving children s allowance began to increase. Even though there are demographic reasons for the number of surviving children decreasing, it does not explain the relatively large decrease in the number receiving child pensions. The increase in surviving children s allowances since 2013 is due in part to immigration having increased. This report analyses the rules for surviving children s allowances in relation to the rules for maintenance support, which is an allowance for children with parents living separately that also is to guarantee a certain level of support. These allowances cannot be granted simultaneously, but both are intended to provide children with basic financial security. In most cases, there is no question of which allowance is to be granted, since information on a possible fatality of one or both parents is automatically sent to Pensionsmyndigheten, the Swedish Pensions Agency, via the Swedish Polulation register. This creates the proper conditions for determining when surviving children s allowances should replace any maintenance support, or alternately maintenance allowance. But in certain situations where fatalities and, in certain situations, kinship is difficult to determine and the question of whether the child is regarded as having the right to maintenance support or surviving children s allowance therefore needs to be investigated, problems with drawing a boundary can arise. Cases in which determining whether to grant maintenance support or surviving children s allowance is more complicated are relatively few, but have increased over the past few years as a consequence of increased immigration to Sweden. Moreover, the rules for maintenance support and surviving children s allowance differ when children have their needs met through housing placement by social services, despite the child s maintenance being provided for through the placement. Since the levels of compensation differ, this discrepancy in these situations can create motives to submit incorrect information to government agencies. Since child pensions compensate for loss of income, and men on average have a stronger position in the labour market than women, compensation in the form of child pension is both more common, and on average higher, for children who have lost their fathers than those who lost their mothers. But the differences decreased during the period studied. 10

13 Summary The Government has now proposed decreasing the retroactive period for compensation in the form of surviving children s allowance. The purpose was to adjust the rules of surviving children s allowance so that children whose parent or parents are deceased and children whose parents do not live together are given more equitable financial support. 11

14

15 Inledning Inledning Att förlora en av eller båda sina föräldrar kan vara bland det mest traumatiska ett barn kan uppleva. Utöver sorgen och saknaden innebär förlusten också att hushållets ekonomi påverkas. I många fall minskar inte hushållets utgifter proportionerligt med den inkomst som försvinner. Därför har samhället sedan länge skapat olika skyddsnät för efterlevande, vuxna och barn, för att delvis kompensera för den inkomstförlust som dödsfallet medför. Staten har sedan 1937 riktat stöd av olika slag till barn som förlorat sin ena eller båda sina föräldrar. Stöden är en del av det svenska socialförsäkringssystemet. Sedan 2003 har barn som förlorat en av eller båda sina föräldrar rätt till barnpension eller efterlevandestöd till barn. Hur mycket ett barn får i barnpension beräknas utifrån den avlidne förälderns intjänade pensionsunderlag, och baseras både på det föräldern har tjänat in fram till dödsfallet men också det föräldern antas skulle ha tjänat in till och med det år föräldern skulle ha fyllt 64 år. 1 I de fall den avlidne föräldern saknar eller har låg inkomstpension får barnet i stället ett efterlevandestöd som ska motsvara nivån på underhållsstöd Syfte Syftet med den här rapporten är att studera utfallet av statens ekonomiska stöd till barn vars ena eller båda föräldrar avlider. I rapporten studeras också reglerna för efterlevandestöd i förhållande till reglerna för underhållsstöd till särlevande föräldrar eftersom båda stöden ska ge ett ekonomiskt grundskydd och 82 kap. socialförsäkringsbalken kap. socialförsäkringsbalken. 13

16 Inledning Det finns ett behov av att studera hur barnpension och efterlevandestöd har utvecklats såväl över tid som i relation till varandra eftersom stöden vänder sig till barn som förlorat sin ena eller båda sina föräldrar. I analysen ingår att studera hur de nominella och reala nivåerna på barnpension och efterlevandestöd till barn har utvecklats sedan 2003 då förmånerna reformerades. Någon rapport som presenterar en sådan analys har inte publicerats av de myndigheter som har eller har haft ansvar för dessa förmåner. 3 Rapporten belyser också hur barnpensionssystemet påverkar barnens ekonomiska skydd när den avlidne föräldern är en man respektive en kvinna. Barnpension och efterlevandestöd administreras av Pensionsmyndigheten men vänder sig till barn och har därmed en koppling till den ekonomiska familjepolitiken. 4 Efterlevandestödet är tänkt att ge barn som mist sin ena eller båda sina föräldrar samma ekonomiska grundskydd som barn till särlevande föräldrar. 1.2 Genomförande Denna granskning vilar i huvudsak på två olika typer av underlag. Den inledande delen av rapporten beskriver regelverket för barnpension och efterlevandestöd. Den grundar sig på en dokumentstudie som omfattar lagar, förarbeten och styrande dokument från Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan som beskriver hur reglerna ska tillämpas. Den andra delen vilar på två olika statistiska källor från Pensionsmyndigheten. Den första innehåller aggregerade uppgifter på årsbasis om antalet mottagare per förmån, fördelat på pojkar och flickor, samt förmånernas utgiftsutveckling över tid. Dessa uppgifter finns sedan hösten 2016 tillgängliga på Pensionsmyndighens webbplats. Dessutom har ISF begärt att få ut ett särskilt uttag av individdata från Pensionsmyndighetens register. De data som är hämtade från Pensionsmyndigeten innehåller information om avlidna förälder vars barn fick någon form av efterlevandepension under tidsperioden En viktig uppgift i dessa data är den avlidnes efterlevandepensionsunderlag (EPU) som Pensionsmyndigheten använder för att beräkna ersättningen till de efterlevande barnen. 3 Fram till Pensionsmyndighetens bildande 2010 ansvarade Försäkringskassan för barnpension och efterlevandestöd till barn. 4 I statsbudgeten sorterar förmånerna under Utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn. 14

17 Inledning 1.3 Avgränsning och definitioner Ersättningar från socialförsäkringen utgör ofta bara en del av den ersättning som många barn är berättigade till i händelse av att en av eller båda föräldrarna dör. Inom ramen för denna rapport har ISF inte studerat hur privata och kollektivavtalade försäkringar kompletterar ersättningen från socialförsäkringen. Eftersom granskningen enbart studerar de förmåner som riktar sig till barn vars ena eller båda föräldrar avlidit kommer begreppet efterlevandestöd att användas för att beskriva efterlevandestöd till barn. Begreppet efterlevandepension till barn kommer i vissa sammanhang att användas för att beskriva barnpension och efterlevandestöd till barn tillsammans. Barnlivränta, ett ekonomiskt stöd till barn vars föräldrar omkommit till följd av arbetsskada eller olycksfall, ingår inte i begreppet. 15

18

19 Socialförsäkring till barn som förlorat föräldrar 2 Socialförsäkring till barn som förlorat föräldrar Drygt tre procent av alla barn i Sverige drabbas av att en förälder dör innan barnet fyllt 18 år. Det innebär att omkring barn varje år mister en förälder, i många fall plötsligt och oväntat. 5 Att förlora en förälder i barndomen har visat sig ha, i genomsnitt, negativa effekter på barnets hälsa och utbildning på både kort och lång sikt samt på löneinkomsterna i ett senare skede av livet. 6 Även om sociala och hälsomässiga effekter av att en förälder avlider är viktiga att studera fokuserar denna rapport på att beskriva de statliga skyldigheter som tar sig uttryck i form av transfereringar inom ramen för socialförsäkringssystemet. I de fall den avlidna föräldern hade låg eller ingen inkomst lämnas efterlevandestöd till barnet, som är ett stöd som ska garantera en viss ekonomisk grundtrygghet för barnet. Om förälderns inkomst överstiger en viss nivå betalas barnpension ut till barnet. Barnpensionen ska alltså täcka delar av den avlidne förälderns inkomstbortfall. 2.1 Efterlevandestöd till barn ger ett ekonomisk grundskydd Syftet med efterlevandestödet är att trygga en viss ekonomisk miniminivå för barn i händelse av att en av eller båda föräldrarna avlider. När efterlevandestödet till barn konstruerades var utgångspunkten att barn till en avliden förälder i princip skulle få samma ekonomiska 5 Socialstyrelsen (2013) Barn som anhöriga. 6 Losing the Presence and Present of Parents: How Parental Death Affects Children. (2003) Gertler, P m.fl. samt Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (2013) Barn som anhöriga: hur går det i skolan? 17

20 Socialförsäkring till barn som förlorat föräldrar grundskydd som barn till särlevande föräldrar. 7 Ersättningen i form av efterlevandestöd uppgår till kronor i månaden, eller kronor om året. 8 I de fall barnet har förlorat båda föräldrarna uppgår efterlevandestödet till det dubbla. 9 Om barnet även har rätt till barnpension räknas det beloppet av från efterlevandestödet. 10 Efterlevandestöd betalas som huvudregel ut endast om barnet anses vara bosatt i Sverige. Om den avlidne föräldern har arbetat, varit egenföretagare eller varit bosatt i Sverige kan efterlevandestöd betalas även till barn som bor utanför Sverige med stöd av förordning (EG) 883/2004 och (EEG) 1408/71. Men ett barn kan inte få efterlevandestöd om barnet bor utanför EU/EES Barnpensioner ska täcka förlorad arbetsinkomst Till skillnad från efterlevandestöd, som ger ett ekonomiskt grundskydd, ska barnpensionen ersätta en del av den försörjning som den avlidne föräldern skulle ha bidragit med om hen varit i livet. För att ett barn till en avliden förälder ska kunna få barnpension krävs alltså att den avlidne föräldern var försäkrad genom arbete vid dödsfallet. 12 Barnpensioner bygger därmed på inkomstbortfallsprincipen. Ett efterlevande barn har rätt till barnpension, så länge rätten till förmånen finns, oavsett var i världen han eller hon bor. Faktaruta: Barnpensionens storlek påverkas av flera faktorer. Storleken baseras bland annat på om en eller båda föräldrarna avlidit, hur mycket föräldern eller föräldrarna tjänat in till sin pensionsbehållning, hur många efterlevande barn det finns samt barnens ålder. Se vägledning 2010:4 version 6 avsnitt 4.2 för detaljerad beskrivning av hur barnpension beräknas. 7 Prop. 2001/02:84, s Avser 2017 års nivåer kap. 3 socialförsäkringsbalken kap. 4 socialförsäkringsbalken kap. 13 och 79 kap. 2 socialförsäkringsbalken kap. 2 och 4 och 6 kap. socialförsäkringsbalken. 18

21 Socialförsäkring till barn som förlorat föräldrar 2.3 Mellan ekonomisk familjepolitik och inkomstbortfallsprincip Målet för den ekonomiska familjepolitiken har varierat över tid. Sedan 2016 är syftet att den ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. 13 Även om barnpension och efterlevandestöd hanteras som så kallade pensionsförmåner, och därmed administreras av Pensionsmyndigheten, finns många beröringspunkter med den ekonomiska familjepolitiken. Den mest uppenbara är att båda stöden riktar sig till barn för att ersätta en del av den försörjning som den avlidne föräldern tidigare haft ansvar för. Man kan också säga att bidragen tjänar ett utjämnande syfte mellan barn som har båda sina föräldrar i livet och barn vars ena eller båda föräldrar avlidit. Barnpension och efterlevandestöd till barn ska möjliggöra för barnet att i viss utsträckning ha kvar den ekonomiska standard som barnet hade innan den ena av eller båda föräldrarna avled. Båda förmånerna har ett tydligt fokus på barnet och dess situation och har därmed i någon mening ett barnrättsperspektiv. För barn med separerade föräldrar, vars ena förälder dör, kan efterlevandepension till barnet ses som en fortsatt ekonomisk trygghet efter den avlidne föräldern som inte längre kan bidra till barnets underhåll. Detta gäller oavsett om underhållet reglerats direkt mellan föräldrarna i form av underhållsbidrag eller genom Försäkringskassan i form av underhållsstöd. För underåriga ska barnpension och efterlevandestöd enligt föräldrabalken betalas ut till barnets förmyndare som avgör om pengarna ska sättas in på förmyndarens eller barnets konto. Barnet har rätt till efterlevandestöd och barnpension oberoende av om den avlidne föräldern hade vårdnaden om barnet vid dödstillfället eller inte. 13 Prop. 2016/17:1 utgiftsområde 12 som hänvisar till prop. 2015/16:1 utgiftsområde 12, bet. 2015/16 SfU 3. 19

22 Socialförsäkring till barn som förlorat föräldrar 2.4 Bristande harmoniering med reglerna för underhållsstöd När efterlevandestödet konstruerades var utgångspunkten att barn med en avliden förälder i princip ska få samma ekonomiska grundskydd som barn till särlevande föräldrar får genom underhållsstöd. Förmånerna är därmed ett grundskydd för barnet när barnet saknar försörjning från en av eller båda föräldrarna. Reglerna är utformade så att ett barn med en avliden förälder inte har rätt till underhållsstöd eftersom hen alltid kommer att få ett ekonomiskt grundskydd genom efterlevandestödet Gränsdragningen mellan efterlevandestöd och underhållsstöd är i vissa fall svår Normalt får Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten löpande uppgifter om dödsfall genom folkbokföringen, som administreras av Skatteverket. Av folkbokföringen framgår dessutom oftast eventuella vårdnadsförhållanden mellan föräldrar och barn. Det är därmed relativt okomplicerat att avgöra om och när barnpension eller efterlevandestöd ska beviljas. Men i vissa fall framgår inte dödsfall och släktskap av folkbokföringen. Det handlar om ärenden där en förälder uppges vara försvunnen. Detsamma gäller om föräldern avlidit eller försvunnit och kan antas ha avlidit utomlands. Om det inte är möjligt att få dödsfallsintyg och släktutredning från Skatteverket kan motsvarande dokument från annat land eller annan utredning inhämtas. 15 Detta gäller främst när den avlidne inte var bosatt i Sverige vid dödsfallet. Men i vissa fall är möjligheten att få in officiella dokument som styrker dödsfall samt släktskap mellan förälder och barn mycket begränsade. Detta gäller särskilt i ärenden där uppgifterna måste inhämtas från länder där det pågår krig, naturkatastrofer eller från länder som saknar en fungerande statsförvaltning. 16 Om Pensionsmyndigheten efter en egen utredning bedömt att en förälder har avlidit eller försvunnit och kap. 11 socialförsäkringsbalken. Se även prop. 2001/02:84, s Pensionsmyndigheten (Vägledning 2010:4 version 6), avsnitt Se bland annat Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (2016) Svar på regeringsuppdrag. Underhållsstöd och efterlevandestöd för nyanlända barn. 20

23 Socialförsäkring till barn som förlorat föräldrar sannolikt är död har barnet rätt till efterlevandestöd. Om Pensionsmyndigheten däremot inte anser att dödsfallet är styrkt avslår myndigheten ansökan. Då kan barnet i stället ha rätt till underhållsstöd och hänvisas då till Försäkringskassan för att få rätten till denna förmån prövad Reglerna för när ersättning inte kan betalas ut skiljer sig åt mellan efterlevandestöd och underhållsstöd Genom socialtjänstens försorg kan barn och unga av olika anledningar bo eller vårdas i familjehem, stödboenden eller andra typer av boenden. Ett placerat barn, som därmed inte bor tillsammans med någon förälder, har inte rätt till underhållsstöd. 17 Men om det placerade barnets ena eller båda föräldrar har avlidit kan barnpension och efterlevandestöd betalas ut till barnet. 18 Trots att barnet får sina behov tillgodosedda genom socialtjänstens försorg varierar alltså den statliga ersättningen till barnet beroende på om någon av föräldrarna har avlidit eller inte Även reglerna för retroaktiva utbetalningar skiljer sig åt mellan de båda stödformerna Det finns även andra väsentliga skillnader mellan regelverket för underhållsstöd och efterlevandestöd eller barnpension. När det gäller retroaktivitet kan underhållsstöd maximalt beviljas en månad före ansökningsmånaden. Men efterlevandeförmåner kan beviljas retroaktivt upp till två år före ansökningsmånaden. Om barnet har fått försörjningsstöd kan Pensionsmyndigheten först, före utbetalningen av retroaktiv ersättning till barnet, ersätta kommunen för det belopp som den har betalat för barnets försörjning under den retroaktiva perioden. 19 Det innebär att en del av eller hela det retroaktiva beloppet betalas till kommunen kap. 8 socialförsäkringsbalken. 18 Särskilda regler finns för barn som vårdas på anstalt eller annars fått kost och bostad, se 106 kap. 33 socialförsäkringsbalken kap. 5 socialförsäkringsbalken. 21

24 Socialförsäkring till barn som förlorat föräldrar Pensionsmyndigheten räknar även av utbetalt underhållsstöd under den retroaktiva perioden. Det beror på att barnet inte har rätt till båda stöden samtidigt. Regeringen har nyligen föreslagit att retroaktiviteten i efterlevandestödet ska begränsas från dagens två år till en månad. 20 På så sätt får barn vars ena eller båda föräldrar är avlidna och barn till föräldrar som inte bor ihop ett mer likvärdigt ekonomiskt stöd Olika sätt att fastställa underhållsstöd och efterlevandestöd Trots att nivån på efterlevandestöd är tänkt att motsvara nivån på underhållsstöd har ersättningsnivåerna för stöden inte alltid varit desamma. År 2017 uppgår efterlevandestödet till kronor och underhållsstödet kronor per månad. Skillnaden är alltså knappt 100 kronor per månad. Till och med den 1 oktober 2015, då underhållsstödets nivå höjdes med 300 kronor per månad, var skillnaden i ersättningsnivå betydligt större. 21 Att det uppstår skillnader i ersättningsnivå mellan stöden beror på att efterlevandestödets ersättningsnivå är kopplad till prisbasbeloppet medan underhållsstödet fastställs i lag och ändras först efter beslut i riksdagen. Den senaste höjningen av underhållsstödets ersättningsnivå innebär att stöden harmonierar bättre än tidigare. Sammantaget innebär skillnaderna att reglerna för efterlevandestöd inte är symmetriskt utformade med bestämmelserna om underhållsstöd. Att ersättningsnivåerna och reglerna för retroaktivitet för efterlevandestöd och underhållstöd inte harmonierar fullt ut skapar enligt Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten incitament att lämna felaktiga uppgifter för att få förmånen med högre belopp Ds 2017:11 Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. 21 SFS 2015: Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (2016) Svar på regeringsuppdrag. Underhållsstöd och efterlevandestöd för nyanlända barn, s

25 Stödens utveckling över tid 3 Stödens utveckling över tid I detta kapitel följer en genomgång och analys av utvecklingen av barnpension och efterlevandestöd till barn under perioden Förmånernas utveckling redovisas över tid, såväl i fasta och löpande priser som i förhållande till varandra. Underlaget till detta kapitel kommer från tre olika datakällor som av Pensionsmyndigheten används för olika ändamål. Det innebär att källorna inte alltid visar exakt samma kvantiteter, bland annat på grund av hur retroaktiva beslut hanteras i respektive datakälla. ISF bedömer att trenderna över tid vilket är syftet att belysa inte påverkas av detta. 3.1 Antalet utbetalade barnpensioner minskar medan efterlevandestödet ökar Av figur 1 framgår antalet pojkar respektive flickor som fick barnpension respektive underhållsstöd under perioden Av figuren framgår att drygt barn fick antingen barnpension eller efterlevandestöd vid periodens början Till och med år 2003 betalades barnpension ut i form av folkpension. Ersättningar som beslutats enligt detta regelverk, har av Pensionsmyndigheten räknats om till de nya regler som gäller sedan dess enligt fastställda övergångsbestämmelser. 23

26 Stödens utveckling över tid Figur Antal pojkar och flickor med barnpension respektive efterlevandestöd Efterlevandestöd - Pojkar Barnpension - Pojkar Antal pojkar - Totalt Efterlevandestöd - Flickor Barnpension - Flickor Antal flickor - totalt Källa: Pensionsmyndighetens statistikdatabas, december respektive år. Ett barn kan ha rätt till efterlevandestöd och barnpension samtidigt. Antalet barn som fick barnpension eller efterlevandestöd minskade under perioden I december 2013 noterades den lägsta nivån, då cirka barn beviljades ett stöd till följd av att en av eller båda föräldrarna avlidit. Sedan dess har antalet mottagare ökat något igen. Den övergripande trenden är att antal barn med barnpension fortsätter att minska medan antalet barn med efterlevandestöd har ökat sedan Ökningen beror bland annat på att invandringen har ökat under de senaste åren. Den utvecklingen kan antas fortsätta eftersom antalet asylärenden för ensamkommande barn ökade kraftigt 2014 och Det är något fler pojkar (cirka 51 procent) än flickor (cirka 49 procent) som får efterlevandepension till följd av att en eller båda föräldrarna avlidit. Men i förhållande till könssammansättningen i befolkningen för de som är yngre än 20 år är flickor marginellt överrepresenterade i efterlevandepensionssystemet. 24 Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (2016). 24

27 Stödens utveckling över tid Demografiska förändringar kan inte ensamt förklara förändringarna Antalet barn med efterlevandestöd har alltså ökat sedan 2013, och den årliga ökningstakten uppgick till närmare 10 procent Den förändrade ökningstakten följer i huvudsak av en ändrad tillämpning från I korthet innebär förändringen att underlagen som ska styrka en förälders bortgång inte längre ska krävas in. Det ska istället räcka att uppgiften lämnas på heder och samvete. 25 När det gäller den långsiktiga minskningen i antalet barnpensioner förklaras detta enligt Pensionsmyndigheten i huvudsak av att ålderssammansättningen i befolkningen har ändrats. Enligt Pensionsmyndigheten är de flesta som har barnpension eller efterlevandestöd i tonåren och det är framför allt den gruppen som har minskat i antal. 26 Detta bekräftas också av de beräkningar som ISF genomfört, vilka visar att genomsnittsåldern för ersättningsberättigade barn har minskat under den studerade perioden från 11,6 år 2004 till 10,7 år I följande två figurer har förändringar i antalet barn med någon form av efterlevandestöd eller barnpension kompletterats med förändringar i ålderstrukturen i befolkningen under perioden Pensionsmyndigheten, Rättsutredning I korthet innebär förändringen att underlagen som ska styrka en förälders bortgång inte längre ska krävas in. Det ska istället räcka att uppgiften lämnas på heder och samvete. 26 Pensionsmyndigheten. Årsredovisning

28 Stödens utveckling över tid Figur Absolut och relativ förändring av antalet ersättningsberättigade barn samt åldersstruktur i befolkningen. Figuren visar förändringen för barn och unga 0 19 år under perioden % 30% 20% 10% Antal Andel Befolkningen, andel 0% -10% -20% -30% -40% Källa: Pensionsmyndigheten, särskilt uttag, samt SCB:s befolkningsstatistik. Av figuren ovan framgår att förändringen av antalet barn som uppbär någon form av ersättning till följd av en förälders bortgång i stort speglar den demografiska förändringen bland barn och ungdomar i Sverige under perioden Den övergripande trenden i befolkningssammansättningen är att antalet barn i åldrarna 0 6 år har ökat med nästan 24 procent, barn och unga i åldrarna 7 14 år har minskat med drygt 3 procent och att antalet unga i åldrarna år har minskat med 9 procent. Sammantaget ökade antalet barn i åldrarna 0 19 år men ökningen återfinns alltså bara bland yngre barn. Majoriteten av de som får någon ersättning till följd av en förälders bortgång återfinns i de äldre åldersgrupperna, vilket förklarar varför förändringar i befolkningssammansättningen får större påverkan på antalet ersättningsberättigade. 26

29 Stödens utveckling över tid Figur Absolut och relativ förändring av barn med barnpension samt åldersstruktur i befolkningen. Avser förändringen för barn och unga 0 19 år under perioden % 30% 20% 10% % -10% -20% -30% -900 Antal med barnpension Befolkningen, andel -40% Andel med barnpension Källa: Pensionsmyndigheten, särskilt uttag samt SCB:s befolkningsstatistik. Av figur 3 framgår att demografiska förändringar bland barn och unga har bidragit till att antalet barn med barnpension minskat i åldersgruppen 10 till 20 år. Men minskningen av antalet barn med barnpension är större än det som motiveras av den förändrade åldersstrukturen. Under den aktuella perioden har antalet barn i bidragsberättigad ålder ökat med nästan 4 procent, samtidigt som antalet barn med barnpension har minskat med 23 procent. Ökningen bland barn yngre än 9 år är marginell i både absoluta och relativa termer. Den största relativa minskningen börjar bland åttaåringarna och ökar för de äldre åldersgrupperna. Exempelvis minskade antalet artonåringar i befolkningen med 5 procent under den studerade perioden medan antalet artonåringar med barnpension minskade med 21 procent. 27

30 Miljoner kronor Stödens utveckling över tid 3.2 Utgifterna minskar för barnpension men ökar för efterlevandestöd Figur Utgiftsutveckling över tid, barnpension och efterlevandestöd Efterlevandestöd, löpande priser Barnpension, löpande priser Efterlevandestöd, fasta priser Barnpension, fasta priser Källa: Pensionsmyndigheten, PEDAL. Inklusive retroaktiva utbetalningar. ELS är efterlevandestöd. BP är barnpension. Av figur 4 framgår att utgifterna för barnpension har minskat kontinuerligt över tid. I fasta priser minskade utgifterna med nästan 400 miljoner kronor, motsvarande 36 procent, mellan 2004 och Under samma period ökade statens utgifter för efterlevandestödet med drygt 60 miljoner i fasta priser. 3.3 Den individuella ersättningen i form av barnpension minskar För barn som mist minst en förälder efter 2002 ska beräkningen av barnpensionens göras på den avlidnes efterlevandepensionsunderlag (EPU). 27 Lite förenklat kan beräkningen beskrivas som att storleken på underlaget beräknas dels utifrån den avlidnes faktiska livsinkomst 28 fram till året före dödsfallet, dels utifrån en beräkning som kap och 82 kap. socialförsäkringsbalken. 28 De sammanlagda pensionsrätterna en person tjänat ihop under sin livstid. 28

31 Stödens utveckling över tid grundar sig på de senaste 5 årens inkomster. 29 Genom att Pensionsmyndigheten också tar hänsyn till antalet år den avlidne skulle ha levt fram till 64 års ålder får de fram den avlidnes så kallade antagna pension. Utifrån den antagna pensionen beräknas barnpensionens storlek som också påverkas av det yngsta barnets ålder och hur många syskon som har rätt till ersättningen. Genom att studera utvecklingen av EPU kan de underliggande inkomsterna analyseras utan att hänsyn behöver tas till förhållanden som kan påverka utbetalningens storlek, till exempel antalet efterlevande barn och deras ålder. Figur 5. Genomsnittligt EPU över tid, fastpris-beräknat och fördelat på kön kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Kvinnor Män Anm. Avser endast föräldrar vars EPU var så pass hög att barnen enbart berättigats barnpension. Källa: Pensionsmyndigheten, särskilt uttag. Av figur 5 framgår att det genomsnittliga underlaget (EPU) som utgör grund för beräkningen av barnpensionerna ökade bland både avlidna kvinnor och avlidna män under perioden EPU har ökat med i genomsnitt 4 procent i fasta priser bland föräldrar som omkom 2015 jämfört med Men ökningen har varit större bland kvinnor. I genomsnitt hade kvinnor som dog 2015 knappt 9 procent högre EPU än kvinnorna som dog Bland män uppgick ökningen till drygt 1 procent under samma period. 29 Från de fem senaste årens inkomster tas det bästa och sämsta året bort. Genomsnittet av de resterande tre åren multipliceras med 18,5 procent för att fastställa den så kallade antagna pensionsbehållningen. 29

32 Stödens utveckling över tid Figur 6. Genomsnittligt årsbelopp per mottagare kr kr kr kr kr 0 kr Efterlevandestöd, löpande Barnpension, löpande Efterlevandestöd, fasta priser Barnpension, fasta priser Källa: Pensionsmyndighetens statistikdatabas. Samtidigt som det underliggande beräkningsunderlaget har ökat med drygt 4 procent under den aktuella perioden visar figur 6 att de utbetalda barnpensionerna i genomsnitt successivt minskat över tid, både i rörliga och i fasta priser. I genomsnitt fick ett barn med barnpension cirka kronor mindre per år (i fasta priser) år 2015 än Det motsvarar en minskning med 17 procent. Figuren visar också att nivån på efterlevandestödet till barn har varit relativt konstant över tid mätt i fasta priser. Det beror på att ersättningen är knuten till prisbasbeloppet som årligen justeras för att följa prisutvecklingen i samhället. 30

33 Stödens utveckling över tid Figur % Andel barn som får respektive stöd eller en kombination av stöden 80% 60% 40% 20% 0% Källa: Pensionsmyndigheten, särskilt uttag. Enbart barnpension Efterlevandestöd+barnpension Enbart efterlevandestöd Efterlevandestödet är konstruerat som en utfyllnad till barnpensionen. Barnpension efter den avlidne föräldern minskar efterlevandestödet krona för krona. Detta innebär att ersättningsberättigade barn kan delas upp i tre kategorier, med hjälp av data från Pensionsmyndigheten: 1. Barn som enbart får efterlevandestöd. 2. Barn som får barnpension samt en utfyllnad i form av efterlevandestöd. 3. Barn som enbart får barnpension. Andelen barn som enbart får efterlevandestöd ökade från 7 till 21 procent under den studerade perioden. Andelen barn som får en kombination av barnpension och efterlevandestöd minskade med 3 procentenheter, från 19 till 16 procent. Den största relativa minskningen gäller barn som enbart får barnpension, vilken minskat från 74 till 63 procent av alla ersättningsberättigade barn. 31

34 Stödens utveckling över tid 3.4 Förälderns kön har större betydelse än hens ålder för den ersättning barnet får Om efterlevandepensionsunderlaget (EPU) inte är tillräckligt högt för att barnet eller barnen ska ha rätt till barnpension har barnet eller barnen alltid rätt till den fastlagda nivån för efterlevandestöd. För barn till avlidna föräldrar som har ett EPU som överstiger efterlevandestödet, och därmed enbart har rätt till barnpension, har förälderns ålder i genomsnitt en relativt liten betydelse för hur stor barnpensionen blir. Som tabell 1 nedan visar påverkas den beviljade ersättningen till barnen i genomsnitt betydligt mer av den avlidne förälderns kön. Särskilt stora är skillnaderna bland de som avlider före 30 års ålder och bland de som avlider efter 60 års ålder. Bland föräldrar som avled 2014, vars barn beviljades ett efterlevandeskydd, var 30 procent kvinnor och 70 procent män. Detta förhållande gäller även för andra år. 30 Skillnaden beror inte på att fler män än kvinnor har ett EPU som är tillräckligt för att barnpension ska kunna beviljas utan att män i så mycket större utsträckning avlider under den tiden som förmånen är aktuell. Men det återspeglar den könsskillnad som finns i mortalitetsfrekvens för den aktuella gruppen. 30 Källa: Pensionsmyndigheten, särskilt uttag. 32

35 Tabell 1. Genomsnittlig barnpension vid nybeviljande fördelat efter förälderns ålder vid dödsfallet, i kronor år år år år 60 år Totalt Andel Kvinna Belopp Antal % Man Belopp Antal % Källa: Pensionsmyndigheten, särskilt uttag. Anm. Gäller endast föräldrar som avled 2014 och vars EPU var så pass högt att barnen enbart berättigats barnpension. Stödens utveckling över tid 33 Totalt Belopp Antal Andel 1,3 % 17,2 % 44,3 % 27,4 % 9,7 % 100 % 100 %

36 Stödens utveckling över tid Eftersom ålder på föräldern vid dödsfallet tycks spela en mindre roll för hur mycket ersättning barnet får kan det vara relevant att studera hur ersättningen per barn har utvecklat sig över tid beroende på om den avlidne föräldern är en kvinna eller man. Figur 8. Genonsnittlig barnpension över tid fördelat på den avlidne förälderns kön. Fasta priser kr kr kr kr kr kr 500 kr 0 kr Kvinna Man Anm.: Avser endast föräldrar vars EPU var så pass högt att barnen enbart berättigats barnpension. Källa: Pensionsmyndigheten, särskilt uttag. Figur 8 visar att det finns skillnader i hur mycket barnpension som betalas ut beroende på den avlidne förälderns kön. Barn vars pappa avlidit får i genomsnitt en högre ersättning jämfört med barn vars mamma har avlidit. Men skillnaderna har i genomsnitt nästan halverats under den studerade perioden, från cirka 450 kronor till cirka 250 kronor per månad i fasta priser. Skillnaden i relativa termer har minskat från 16 procent till 9 procent. 31 Skillnaderna och utvecklingen över tid mellan könen kan till stora delar förklaras av löneskillnader på arbetsmarknaden mellan män och kvinnor Beräknat som utbetalningar till barn som förlorat en pappa jämfört med utbetalningar till barn som förlorat en mamma. 32 Se till exempel Medlingsinstitutet (2016) Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2015 vad säger den officiella statistiken. 34

37 Avslutande diskussion 4 Avslutande diskussion Den här granskningen visar att statens utgifter för efterlevande barn har minskat under den studerade perioden. Mellan 2004 och 2016 har de sammanlagda utgifterna för barnpension och efterlevandestöd räknat i fasta priser minskat med cirka 22 procent. Det motsvarar 256 miljoner kronor. Antalet barn med antingen barnpension eller efterlevandestöd minskade successivt fram till En stor del av minskningen går att förklara med hjälp av demografiska förändringar bland barn och unga. Sedan 2013 fortsätter antalet mottagare av barnpension att minska i ungefär samma takt som tidigare men antalet barn med efterlevandestöd har börjat öka. Ökningen beror bland annat på att invandringen har ökat under de senaste åren. Invandringen har också accentuerat vissa gränsdragningsproblem, framför allt vilken av förmånerna efterlevandestöd eller underhållstöd som ska beviljas. I de allra flesta fall, där släktskap och dödsintyg kan bekräftas genom folkbokföringen, är förutsättningarna för rätten till respektive förmån tydlig. Men det krävs betydligt mer utredning för att avgöra om barnet har rätt underhållsstöd eller efterlevandestöd när det gäller barn som nyligen invandrat till Sverige och vars föräldrar avlidit eller försvunnit och kan antas vara avliden i andra länder, särskilt i länder där det är svårt att få fram handlingar som styrker dödsfall och släktskap. Om barnet inte kan styrka förälderns dödsfall kan barnet ha rätt till underhållsstöd. I det fallet uppgår retroaktiviteten i beslutet och utbetalningen endast till en månad före ansökningsmånaden. När det gäller efterlevandestöd (och barnpension) uppgår retroaktiviteten i beslutet och därmed utbetalningen till upp till två år före ansökningsmånaden. Det betyder att den retroaktiva utbetalningen kan bli betydligt större om Pensionsmyndigheten accepterar uppgifterna som lämnats för att påvisa dödsfall och släktskap mellan den avlidne och det 35

38 Avslutande diskussion sökande barnet. Sedan 2014 är dessa regler förändrade så att det räcker att lämna uppgifterna på heder och samvete. Men den ersättning som barnet fått i form av exempelvis försörjningsstöd för den retroaktiva perioden ska räknas av från den retroaktiva utbetalningen av efterlevandestödet. Enligt uppgifter från Pensionsmyndigeten sker avräkning i en majoritet av alla fall. Det innebär att de ekonomiska incitamenten som är kopplade till retroaktiviteten endast uppstår undantagsvis. Men i dessa fall finns det drivkrafter att lämna inkorrekta uppgifter till myndigheterna. Regeringen har nyligen föreslagit att retroaktiviteten i efterlevandestödet ska begränsas till en månad så att barn vars ena eller båda föräldrar är avlidna och barn till föräldrar som inte bor ihop får ett mer likvärdigt ekonomiskt stöd. En sådan förändring skulle innebära att de ekonomiska incitament som i dag finns kopplade till retroaktiviteten helt försvinner. En annan asymmetri mellan regelverken påverkar ersättningen till barn som förlorar en underhållsskyldig förälder, det vill säga en förälder som barnet inte huvudsakligen har bott hos vid dödsfallet. När en underhållsskyldig förälder omkommer kan det bli aktuellt för barnet att få efterlevandestöd eller barnpension i stället för underhållsstöd. Om den avlidne föräldern betalade fullt underhållsstöd, samtidigt som de faktiska och framtida inkomsterna var så låga att barnet enbart har rätt till efterlevandestöd, får barnet ett något lägre ekonomiskt grundskydd än före dödsfallet. I dagsläget är den aktuella skillnaden bara 80 kronor per månad efter dödsfallet men fram till oktober 2015 var skillnaden betydligt större. Om efterlevandestöd och underhållsstöd ska ge barnet samma ekonomiska grundskydd, oavsett om föräldern lever eller är död, kan denna skillnad mellan de två ekonomiska stöden ifrågasättas. Inom ramen för denna analys har det inte gått att fastställa hur många barn som mister en underhållsskyldig förälder. Därmed har det inte gått att uppskatta hur mycket en höjning av efterlevandestödet skulle kosta att genomföra. Genom att koppla stöden till samma ersättningsnivå, alternativt samma beräkningsgrund, elimineras ekonomiska drivkrafter att lämna felaktiga eller ofullständiga uppgifter till myndigheterna. Trots att underhållsstödet och efterlevandestödet ska garantera en ekonomisk grundtrygghet till barnet varierar även rätten till dessa stöd i vissa situationer. Det gäller när barnet har en placering i familjehem, stödboende eller Hem för vård eller boende genom 36

39 Avslutande diskussion socialtjänstens regi som tillgodoser barnets ekonomiska behov. Behoven tillgodoses genom placeringen oavsett om barnets föräldrar har avlidit eller inte. När barnet är placerat kan underhållsstöd inte betalas ut, men om barnet däremot har en avliden förälder kan efterlevandestöd betalas ut. Om syftet med båda stöden är detsamma, det vill säga att ge ekonomisk grundtrygghet till barnet, kan det ifrågasätta även denna skillnad mellan stödens regelverk när det gäller placerade barn. När det gäller efterlevande barn är den övergripande trenden att antalet och andelen barn med barnpension minskar. Även om det finns demografiska orsaker till att antalet efterlevande barn minskar förklarar demografin inte den relativt stora minskningen av antalet som får barnpension. Att antalet barn med efterlevandestöd ökar kraftigare sedan 2013 förklaras av ökad invandring. Bland barn som förlorat minst en förälder 2014 var sannolikheten att barnet skulle få barnpension mer än dubbelt så hög om den avlidna föräldern var en man. De löneskillnader som finns på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män återspeglas både i sannolikheten att få barnpension och i storleken på ersättningen som beror på den avlidne personens kön. Detta speglar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. 37

40

41 Referenser Referenser Ds 2017:11. Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten (2016). Svar på regeringsuppdrag. Underhållsstöd och efterlevandestöd för nyanlända barn. Gertler, P m.fl. (2003). Losing the Presence and Present of Parents: How Parental Death Affects Children. Medlingsinstitutet (2016). Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2015 vad säger den officiella statistiken. Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (2013). Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Pensionsmyndigheten (2013). Pensionsmyndighetens årsredovisning Pensionsmyndigheten (2014). Efterlevandepension och efterlevandestöd, Vägledning 2010:4, version 6. Pensionsmyndigheten (2014). Rättsutredning Prop. 2001/02:84. Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension. Prop. 2015/16:1. Budgetproposition. Prop. 2016/17:1. Budgetproposition. SFS 2015:452. Lag (2015:452) om ändring i socialförsäkringsbalken. Socialförsäkringsbalken (2010:110). Socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU3. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Socialstyrelsen (2013). Barn som anhöriga. 39