Efterlevandepension och efterlevandestöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efterlevandepension och efterlevandestöd"

Transkript

1 Efterlevandepension och efterlevandestöd Vägledning 2010:4 version 6

2 Vägledningarna innehåller samlad information om vad som gäller inom ett verksamhetsområde. Vägledningarna tas fram av Pensionsmyndigheten. En vägledning kan innehålla beskrivningar av: författningsbestämmelser förarbeten praxis JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras löpande och publiceras på Pensionsmyndighetens webbplats,

3 Efterlevandepension och efterlevandestöd Vägledning 2010:4 version 6 Publicerad

4

5 Innehåll Förkortningar Läsanvisningar Inledning Kort historik Varför nya regler från år 2003? Vem är försäkrad för efterlevandepension och efterlevandestöd? Försäkrad för efterlevandepension Bosättningsbaserad försäkring Bosatt i Sverige Arbetsbaserad försäkring Arbete i Sverige Arbetsbaserade ersättningar inom efterlevandepensioneringen Uppehållstillstånd och uppehållsrätt Inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner Hur får den efterlevande efterlevandepension och efterlevandestöd Efterlevandepension och efterlevandestöd utan ansökan Vilka måste ansöka om efterlevandepension och efterlevandestöd även efter den 31 oktober 2012? Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd Dödsfallsintyg och släktutredning eller motsvarande dokument från annat land eller annan utredning kan bevisa dödsfall och släktskap Den efterlevandes uppgiftsskyldighet och Pensionsmyndighetens utredningsskyldighet Särskilt om ansökan om efterlevandestöd Anmälan om förlängd barnpension och efterlevandestöd efter fyllda 18 år Anmälan om förlängd omställningspension Efterlevandepension och efterlevandestöd kan betalas ut efter försvunnen person En efterlevande har berövat den avlidna livet Barnpension Vem kan få barnpension? Ålder och studier kan påverka rätten till barnpension Studiehjälp upphör barnpension dras in? Barnpension börjar betalas ut igen Barnet studerar utomlands barnpension efter fyllda 18 år Barnet som har barnpension adopteras eller gifter sig Hur stor blir barnpensionen? Barnpension när barn inte fyllt 12 år Barnpension när yngsta barnet fyllt 12 år Barnpension när båda föräldrarna avlidit Begränsningsregel finns Varför olika nivåer på barnpension beroende på barns ålder? Följsamhetsindexering av framräknade belopp

6 5 Efterlevandestöd Vem kan få efterlevandestöd? Hur stort blir efterlevandestödet? Båda föräldrarna avlidna Efterlevandestöd och garantiersättning kan inte betalas ut samtidigt Efterlevande kvinnor omställningspension eller änkepension? Kvinnor födda 1944 eller tidigare Kvinnor födda 1945 eller senare Efterlevande män vad kan de få? Allmän omställningspension och förlängd omställningspension Vem kan få allmän omställningspension? Stadigvarande och oavbrutet sammanboende med maka eller make Stadigvarande sammanboende med barn under 18 år Under vilken tid betalas allmän omställningspension ut? När upphör allmän omställningspension? Omställningspension efter flera avlidna kan inte betalas ut Vem kan få förlängd omställningspension? När upphör förlängd omställningspension? Hur stor blir omställningspensionen och den förlängda omställningspensionen? Garantipension till allmän omställningspension och förlängd omställningspension Vem kan få garantipension? Minst tre års försäkringstid Vad är försäkringstid? Försäkringstid när den avlidne fyllt 65 år och hade ålderspension Försäkringstid när den avlidne hade sjukersättning beräknad med 40 års försäkringstid enligt övergångsbestämmelser Beräkning av faktisk försäkringstid Bosättningstid i Sverige EU/EES Vistelsetid i avvaktan på uppehållstillstånd Bosättningstid i tidigare hemland flyktingar Beräkning av framtida försäkringstid Vad är försäkringstid före år 2003? Vad är försäkringstid före år 2001? Kyrkobokföring folkbokföring Bosättning vid utsändning från Sverige av statlig arbetsgivare Bosättningstid vid utsändning från Sverige av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller en svensk ideell organisation Bosättningstid under period med förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare Bosättningstid under period som grundat rätt till statligt reglerad pension Bosättningstid under period för studier i annat land När upphör garantipensionen? Hur stor blir garantipensionen? Beräkning av garantipension enligt EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet Samordning med andra förmåner

7 11 Efterlevandepensionsunderlag vid beräkning av barnpension och omställningspension/förlängd omställningspension Hur beräknas efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda 1938 eller senare Vad är faktisk pensionsbehållning Fiktiv beräkning av antagandeinkomst för att uppfylla förvärvsvillkoret Vad är antagen pensionsbehållning? Hur beräknas pensionsbehållningen om dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65 år? Hur påverkar tidigt uttag av ålderspension? Delningstal ger efterlevandepensionsunderlag Hur beräknas efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda 1937 eller tidigare? Beräkning Följsamhetsindexering av EPU om dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65 år Särskild bestämmelse för födda 1927 eller tidigare Färre än 30 år med pensionspoäng Egen företagare som inte har betalat tilläggspensionsavgifter för något eller några år Efterlevandepensionsunderlag och EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet Förvärvsvillkoret Antagen pensionsbehållning Avlidna födda 1937 eller tidigare Änkepension Vem kan få änkepension beräknad på den avlidnes pensionspoäng? Kvinnor födda 1944 eller tidigare Kvinnor födda 1945 eller senare Vem kan få änkepension - 90-procentstillägget? Kvinnor födda 1944 eller tidigare Kvinnor födda 1945 eller senare Änkan gifter om sig änkepensionen upphör Änkepension kan betalas ut igen Hur stor blir änkepensionen? Beräkning av änkepension till kvinnor födda 1944 eller tidigare Änkepension till kvinnor födda 1945 eller senare beräknad på den avlidnes intjänade pensionspoäng Beräkning av änkepension, 90-procentstillägget, för kvinnor födda 1945 eller senare Beräkning av änkepension enligt EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet Änkepension till änka som fyllt 65 år Rätt till änkepension beräknad på mannens intjänade pensionspoäng Änkepension upphör och kan betalas ut igen Hur stor blir änkepension beräknad på mannens intjänade pensionspoäng? Garantipension till änkepension Samordning mellan änkepension och omställningspension

8 16 Samordning mellan änkepension och ålderspension Änkor födda 1929 eller tidigare ingen samordning Änkor födda samordning med ålderspension Änkepension som ska samordnas med ålderspension Hur beräknas den ålderspension som ska minska änkepensionen? Samordning för änkor födda Samordning för änkor födda Änkor födda 1954 eller senare samordning Änkepension som ska samordnas med ålderspension Hur beräknas den ålderspension som ska samordnas med änkepensionen? Efterlevandepension kan betalas ut efter två avlidna samtidigt Barnpension och efterlevandestöd dödsfall före år Vem kan få barnpension? Hur stor blir barnpensionen? Beräkning av barnpension enligt 7 kap. 2 1 SFBP Beräkning av barnpension enligt 7 kap. 2 2 SFB 25-procentstillägget Vem kan få efterlevandestöd? Hur stort blir efterlevandestödet? Efterlevandestöd och garantiersättning kan inte betalas ut samtidigt Omräkning och nybeviljning av barnpension och efterlevandestöd från och med januari 2003 exempel Omställningspension och förlängd omställningspension samt garantipension till sådana förmåner dödsfall före år Vem kan få omställningspension (inledande)? När upphör omställningspensionen (inledande)? Omställningspension efter flera avlidna kan inte betalas ut Vem kan få förlängd omställningspension? När upphör förlängd omställningspension? Hur stor blir omställningspensionen och den förlängda omställningspensionen? Beräkning av omställningspension enligt 7 kap Beräkning av omställningspension/förlängd omställningspension enligt 7 kap procentstillägget Vem kan få garantipension? Försäkringstid när den avlidne fyllt 65 år och hade ålderspension Försäkringstid när den avlidne hade tillgodoräknats 40 år med försäkringstid enligt övergångsbestämmelser Hur länge betalas garantipension ut? Garantipension till omställningspension efter flera avlidna kan inte betalas ut När upphör garantipensionen? Hur stor blir garantipensionen? år med pensionspoäng eller 40 bosättningsår finns år med pensionspoäng eller 40 bosättningsår finns inte Omräkning av omställningspension från och med januari 2003 exempel

9 20 Samordning med andra förmåner Särskild efterlevandepension och garantipension till sådan pension övergångsbestämmelser Avveckling av särskild efterlevandepension Vem kan få särskild efterlevandepension efter år 2002? När upphör särskild efterlevandepension? Rätt till särskild efterlevandepension Minskning eller indragning av särskild efterlevandepension Minskning eller indragning för viss tid Definitiv minskning eller indragning Beslut om minskning eller indragning av särskild efterlevandepension Omprövning av särskild efterlevandepension Garantipension till särskild efterlevandepension efter år Hur stor blir den särskilda efterlevandepensionen och garantipensionen? Särskild efterlevandepension och garantipension minskas med andra förmåner Omräkning av särskild efterlevandepension från och med januari 2003 exempel Änkepension och garantipension till sådan pension dödsfall före år Vem kan få änkepension? Kvinnor födda 1944 eller tidigare dödsfall Kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall Vem kan få änkepension 90-procentstillägget? Kvinnor födda 1944 eller tidigare dödsfall Kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall När upphör änkepension och när kan den betalas ut igen? Hur stor blir änkepensionen? Beräkning av änkepension till kvinnor födda 1944 eller tidigare Beräkning av änkepension till kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall Beräkning av änkepension enligt 6 kap. 5 2 till kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall Vem kan få garantipension till änkepension? Vem kan få garantipension kvinnor födda 1944 eller tidigare dödsfall ? Vem kan få garantipension kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall ? När upphör garantipensionen? Hur stor blir garantipension till kvinnor födda 1944 eller tidigare? Hur stor blir garantipension till kvinnor födda 1945 eller senare dödsfall ? år med pensionspoäng finns inte eller änkan får inte delar Omräkning av änkepension från och med januari 2003 exempel Omräkning av änkepension dödsfall före år Dödsfall den 1juli Garantipension till änkepension och garantiersättning till aktivitetsersättning eller sjukersättning kan inte betalas ut samtidigt Samordning mellan änkepension och omställningspension dödsfall före år

10 24 Samordning mellan änkepension och ålderspension dödsfall före år När ska änkepension och ålderspension inte samordnas? När ska änkepension och ålderspension samordnas? Samordning med yrkesskadelivränta Livräntefaktorer Hur påverkar yrkesskadelivränta efterlevandepension och efterlevandestöd vid dödsfall år 2003 eller senare? Livränta minskar efterlevandestöd och barnpension Livränta minskar omställningspension/förlängd omställningspension och garantipension till sådan pension Livränta minskar garantipension till änkepension och änkepension Hur påverkar yrkesskadelivränta efterlevandepension och efterlevandestöd vid dödsfall före år 2003? Livränta minskar efterlevandestöd och barnpension Livränta minskar omställningspension/förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension samt garantipension till sådan pension Livränta minskar änkepension och garantipension till sådan pension Nedsättning vid kriminalvård m.m Intagen i kriminalvårdsanstalt eller häktad reducerad garantipension Den reducerade garantipensionens storlek Dagberäkning av garantipension Häktad i sin frånvaro Utökad frigång Placerad utanför kriminalvårdsanstalt för behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel m.m Kontraktsvård avdrag på efterlevandepension När betalas efterlevandestöd och barnpension inte ut? Underrättelseskyldighet för Kriminalvårdsstyrelsen och Statens Institutionsstyrelse Efterlevandes skyldighet att återbetala felaktigt eller för mycket utbetald efterlevandepension eller efterlevandestöd Lämnat oriktiga uppgifter eller brustit i anmälningsskyldighet Den försäkrade har skäligen bort inse felutbetalningen Eftergift Skriftligt beslut Netto- bruttobelopp Den efterlevande bor utomlands Inkomstrelaterad efterlevandepension Garantipension Bosatt i EU/EES-land eller Schweiz Bosatt utanför EU/EES Efterlevandestöd Bosatt i EU/EES-land eller Schweiz Bosatt utanför EU/EES eller Schweiz Oskäligt att dra in bosättningsbaserad förmån Utbetalning av garantipension för personer som vid utgången av år 2002 hade folkpension vid bosättning utomlands Levnadsintyg

11 29 Om utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd Från och med när till och med när betalas efterlevandepension och efterlevandestöd ut Avrundningsregler Utbetalning sker månadsvis Små belopp Hur och till vem betalas efterlevandepension och efterlevandestöd ut? Fullmakt Insättningsbesked Avdrag vid löpande utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd Avdrag vid återkrav fordran Skatt Avdrag för utmätning Avdrag för utländsk fordran Avdrag på retroaktiv utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd Avdrag på retroaktiv utbetalning efter beslut om återbetalningsskyldighet Efterlevandepension minskar efterlevandepension Tidigare utbetald annan ersättning Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen Uttag av efterlevandepension kan avbrytas Övriga bestämmelser Utmätning och överlåtelse Preskription Pensionsmyndighetens beslut vem kan begära omprövning och överklaga? Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension följsamhetsindexeras När ska pension räknas om genom följsamhetsindexering? Hur görs omräkningen? Automatisk balansering balansindex för ålderspension Efterlevandepension och efterlevandestöd prisindexeras Hur finansieras efterlevandepension och efterlevandestöd? Källförteckning Sakregister

12 Förkortningar AFL ATP CSN EEG EES EG EPL EPLP EPU EU FB FD FÖD GPL HD KRNG KRNS KRSU KvaL LIP LIPP LVU NJA PGB PGI Prop. PU RegR RFFS RFV Den upphävda lagen (1962:38) om allmän försäkring Allmän tilläggspension Centrala studiestödsnämnden Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Den upphävda lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn Den upphävda lagen (2000:462) om införande av lag (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn Efterlevandepensionsunderlag Europeiska unionen Föräldrabalken Försäkringsdomstolen Försäkringsöverdomstolen Den upphävda lagen (1998:702) om garantipension Högsta domstolen Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten i Sundsvall Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt Den upphävda lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Den upphävda lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Nytt juridiskt arkiv Pensionsgrundande belopp Pensionsgrundande inkomst Proposition Pensionsunderlag Regeringsrätten Riksförsäkringsverkets författningssamling Riksförsäkringsverket SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SFBP Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (2010:110) 12

13 SFS Svensk författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet SGA Särskilt grundavdrag SGI Sjukpenninggrundande inkomst SINK Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta SiS Statens institutionsstyrelse SofL Den upphävda socialförsäkringslagen (1999:799) SsL Studiestödslagen (1999:1395) UtlL Utlänningslagen (2005:716) YFL Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring 13

14

15 15

16 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Pensionsmyndighetens medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Pensionsmyndighetens personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för rättsliga ställningstaganden. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, rättsliga ställningstaganden, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel som syftar till att ytterligare belysa tillämpningen av en regel. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i den tryckta vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 16

17 1 Inledning I Socialförsäkringsutskottets betänkande 1999/2000:SfU13 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn s. 9 sägs: Såvitt gäller systemets komplexitet kan utskottet inte annat än att instämma i Lagrådets uttalande att åtskilliga bestämmelser i förslagen till lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och till lagen om införande av nämnda lag hör till de mest komplicerade föreskrifterna i lagstiftningen om allmän pensionering för att inte säga i svensk lagstiftning över huvud taget. Bestämmelserna om efterlevandepension och efterlevandestöd som trädde i kraft den 1 januari 2003 finns i den upphävda lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn (EPL) och i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn (EPLP) till och med december Dessa bestämmelser beskrivs i version 2 av denna vägledning. Från och med den 1 januari 2011 finns motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB och i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (2010:110), SFBP. Det är dessa bestämmelser som beskrivs i denna vägledning. Bestämmelserna om efterlevandepension som har eller ska betalas ut för tid före januari 2003 finns i 8 och 14 kap. i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2003 (AFL) Vägledningen är uppdelad när det gäller rätt till och beräkning av förmåner för tiden från och med den 1 januari 2011 vid dödsfall år 2003 eller senare (SFB) och vad som gäller från och med den 1 januari 2011 om dödsfallet har inträffat före år 2003 (SFBP). Dessutom finns kapitel som beskriver vad som gäller oavsett när dödsfallet inträffade till exempel om utbetalning och återbetalningsskyldighet. 1.1 Kort historik Efterlevandepensioneringen har förändrats vid flera tillfällen under årens lopp. Till barn som förlorat en av eller båda sina föräldrar har staten sedan 1937 lämnat bidrag i olika former. En särskild änkepension finns sedan 1946 års lag om folkpensionering. Fram till 1990 betalades efterlevandepension ut i form av änkepension till efterlevande kvinnor och i form av barnpension till efterlevande barn. Män kunde inte få någon efterlevandepension. Den efterlevandepension som fanns fram till 1990 hade sin grund i det familjemönster och den arbetsfördelning som var då det regelsystemet utformades (prop. 1987/88:171, Reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m., avsnitt s. 53). Gifta kvinnor var då vanligen sysselsatta enbart i hemmet och hade ansvar för hem och barn. Familjens ekonomi grundade sig på mannens inkomster. Därför var det viktigt att ge de efterlevande en grundläggande försörjning om mannen avled. 17

18 Sedan dess har en omfattande utveckling skett. Den har bland annat inneburit att det skett en kraftig ökning av andelen förvärvsarbetande kvinnor. De flesta kvinnor har kvar sitt förvärvsarbete även efter att de har fått barn. De kvinnor som står utanför förvärvslivet är i stor utsträckning äldre kvinnor som inrättat sitt liv när ett annat samhälls- och familjemönster gällde. Från och med den 1 januari 1990 infördes reformerade regler för efterlevandepension. Genom de nya reglerna förstärktes barnpensionerna. Ersättningarna till vuxna efterlevande gjordes könsjämlika, dvs. de betalas ut till både efterlevande kvinnor och män. Ersättningarna till vuxna blev också mer tidsbegränsade och behovsinriktade än tidigare. De nya ersättningarna till efterlevande som infördes 1990 var omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension. I samband med denna reformering av efterlevandepensionen beslutades även om omfattande övergångsregler. Av dessa följer att de tidigare reglerna, dvs. reglerna som gällde före den 1 januari 1990, om änkepension även skulle gälla vid dödsfall 1990 eller senare för vissa efterlevande kvinnor. 1.2 Varför nya regler från år 2003? Med det reformerade ålderspensionssystemet har det skapats ett från andra socialförsäkringar skilt system. Grundläggande förändringar har skett genom den inkomstgrundade ålderspensionen och grundskyddet. Inkomstpensionen är avgiftsbestämd och baseras på hela livsinkomsten och beräknas på inkomster från den första beskattade kronan, till skillnad från vad som gäller i tilläggspensionssystemet med dess 15/30-regel (medelpoäng beräknas på de 15 bästa åren och det krävs 30 år för full tilläggspension). Grundskyddet i form av bosättningsbaserad folkpension och pensionstillskott har ersatts med en garantipension som avräknas mot den inkomstgrundade pensionen. Förtidspension och sjukbidrag ersattes från och med januari 2003 av sjukersättning och aktivitetsersättning. Efterlevandepension till vuxna i form av omställningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt övergångsregler till AFL hade dittills betalats ut i form av folkpension och en andel av den tilläggspension som den avlidne tjänat in. I princip var denna konstruktion av efterlevandepension till vuxna densamma som den tidigare ålderspensionen, eller förtidspensionen om den avlidne var yngre än 65 år. Även barnpension har utgetts i form av folkpension och tilläggspension. Eftersom efterlevandepension byggde på den avlidnes ålders- eller förtidspension och dessa förändrades så var det nödvändigt att anpassa reglerna för efterlevandepension. 18

19 2 Vem är försäkrad för efterlevandepension och efterlevandestöd? I detta kapitel beskrivs: Vem som är försäkrad för efterlevandepension och efterlevandestöd Bosättningsbaserad försäkring bosatt i Sverige Arbetsbaserad försäkring arbetar i Sverige Uppehållstillstånd och uppehållsrätt Inverkan av EU:s lagstiftning och konventionerna Bestämmelser om vem som är försäkrad för vissa ersättningar i Sverige regleras i 5 och 6 kap. i SFB. I detta kapitel ges endast en kortfattad beskrivning av dessa kapitel, med tonvikt på de bestämmelser som rör efterlevandepension. Även inverkan av EU:s regler och konventionerna berörs kortfattat. En utförlig redogörelse för bestämmelserna i bl.a. 5 och 6 kap. SFB och för EU:s lagstiftning på socialförsäkringsområdet ges i Försäkringskassans vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete och i vägledningarna 2010:6 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 1408/71 och 574/72 samt enligt konventioner om social trygghet och 2010:7 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 883/2004 och 987/2009 samt enligt konventioner om social trygghet. 2.1 Försäkrad för efterlevandepension Av 5 kap. SFB följer att den som är bosatt i Sverige är försäkrad för efterlevandepension i form av garantipension samt efterlevandestöd enligt SFB. När det gäller förmåner till efterlevande är det den efterlevande som ska vara försäkrad för förmånerna. Den som arbetar i Sverige är enligt 6 kap. SFB försäkrad för barnpension, omställningspension och änkepension enligt SFB och SFBP. När det gäller förmåner till efterlevande är det den avlidne som ska ha varit försäkrad för förmånerna. Se också Försäkringskassans vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 2.2 Bosättningsbaserad försäkring Bosatt i Sverige Enligt 5 kap. 2-8 SFB ska följande personer anses vara bosatta i Sverige: De som har sitt egentliga hemvist i landet. 19

20 De som kommer till Sverige och kan antas vistas här längre tid än ett år. Detta gäller dock inte om synnerliga skäl talar emot det. Med synnerliga skäl menas exempelvis om någon som inte är bosatt i Sverige kommer hit bara för att avtjäna ett fängelsestraff som är längre än ett år. Ett annat exempel är om någon vistas här i landet under längre tid på grund av att han eller hon får sjukvård. (Prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets, avsnitt 6.2 s. 92 och avsnitt 16.1 s.176) De som lämnar Sverige om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. Särskilda regler om bosättning gäller för statsanställda, diplomater, biståndsarbetare, utlandsstuderande och familjemedlemmar med flera. Garantipension enligt SFB, 40-delsberäknad garantipension och 40-delsberäknat 90-procentstillägg enligt 7 kap. SFBP är bosättningsbaserade ersättningar. Efterlevandestöd enligt SFB är också en bosättningsbaserad försäkring. 2.3 Arbetsbaserad försäkring Arbete i Sverige Med arbete i Sverige avses vid tillämpning av SofL förvärvsarbete i verksamhet här i landet (6 kap. 2 SFB) Arbetsbaserade ersättningar inom efterlevandepensioneringen Den som arbetar i Sverige omfattas av reglerna för efterlevandepension enligt SFB. Barnpension, omställningspension, förlängd omställningspension och änkepension enligt SFB är arbetsbaserade ersättningar. Enligt SFBP är också barnpension enligt 4 1 och 2 (30-delsberäknad), omställningspension/förlängd omställningspension enligt 6 1 och 2 (30-delsberäknad) och änkepension enligt 10 1 och 2 (30-delsberäknad) arbetsbaserade ersättningar. Garantipension enligt SFBP som är 30-delsberäknad är också en arbetsbaserad ersättning. 2.4 Uppehållstillstånd och uppehållsrätt Uppehållstillstånd krävs för en utlänning som ska vistas i Sverige mer än tre månader. Ett undantag från denna regel gäller medborgare i de nordiska länderna, det vill säga Danmark, Finland, Norge och Island. Ett annat undantag gäller EU/EES-medborgare som i stället i regel har uppehållsrätt. Kravet på uppehållstillstånd kan dock i något fall gälla även för en EU/EESmedborgare. Schweiz omfattas av den fria rörligheten genom ett avtal med EU. Men medborgare i Schweiz måste ansöka om uppehållstillstånd om de vill stanna 20

21 längre än tre månader. Se vidare i Försäkringskassans vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 2.5 Inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner Till följd av EU:s regler och bestämmelser i konventioner, kan en person omfattas av svensk socialförsäkring trots att han eller hon inte uppfyller villkoren i 5 och 6 kap. SFB. Även det omvända kan inträffa, det vill säga att någon som uppfyller villkoren i SFB inte omfattas av svensk socialförsäkring till följd av EU:s regler. EU:s regler går före SFB:s. De regler om tillgodoräknande av försäkringstid som beskrivs längre fram kommer inte fullt ut att kunna tillämpas på EU/EES-medborgare eller medborgare i Schweiz som arbetar i Sverige. Eftersom dessa personer omfattas av svensk socialförsäkringslagstiftning även om de inte är bosatta här kommer de att få den tid de arbetar i Sverige tillgodoräknad som försäkringstid oavsett vad de svenska reglerna föreskriver. Omvänt gäller att den som visserligen bor i Sverige men som på grund av arbete omfattas av den sociala tryggheten i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz inte samtidigt får tillgodoräkna sig försäkringstid i Sverige. Se vidare vägledningarna 2010:6 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EG-förordningarna 1408/71 och 574/72 samt enligt konventioner om social trygghet och 2010:7 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EG-förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt enligt konventioner om social trygghet. 21

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE

AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE Socialförsäkringsbalk avd. F AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE I Inledande bestämmelser 1 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar Innehåll 1 I denna avdelning finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:215 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad

Läs mer

Efterlevandelivränta och begravningshjälp

Efterlevandelivränta och begravningshjälp Efterlevandelivränta och begravningshjälp Vägledning 2012:1 version 2 Efterlevandelivränta och begravningshjälp Vägledning 2012:1 version 2 Beslutad 2012-10-25 Sjukförmåner Efterlevandelivränta och begravningshjälp

Läs mer

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863 26:2 Efterlevandepension 1993 25 ISSN 1652-9863 Statistik 26:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Efterlevandepension 1993 25 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 september 2013 KLAGANDE AA Ställföreträdare: BB MOTPART Pensionsmyndigheten Box 304 301 08 Halmstad ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om garantipension; SFS 1998:702 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:461 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 6 lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.

Lagrum: 7 kap. 6 lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. HFD 2013 ref 59 Ett ensamkommande flyktingbarn har ansetts ha rätt till efterlevandestöd eftersom det kunde antas att föräldrarna avlidit då de försvunnit under flykt från ett konflikthärjat område. Lagrum:

Läs mer

L.S.Sec Law (1999-799) on social security

L.S.Sec Law (1999-799) on social security SFST L.S.Sec Law (1999-799) on social security Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna

Läs mer

Adoptionsbidrag. Vägledning 2002:12 Version 4

Adoptionsbidrag. Vägledning 2002:12 Version 4 Adoptionsbidrag Vägledning 2002:12 Version 4 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning beräkning, steglös avräkning m.m. En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning

Läs mer

Vad händer när någon i aktiv ålder dör?

Vad händer när någon i aktiv ålder dör? 2007:2 Vad händer när någon i aktiv ålder dör? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2003 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Denna Redovisar bygger på de registerdata som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Familjepension. Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR)

Familjepension. Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) P E N S I O N S F A K T A Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) Denna broschyr gäller enbart familjepension efter den som avgått med pension (eller motsvarande) enligt allmänt pensionsavtal 1974

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-15, - ersättningsnivåer

Läs mer

Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd Försäkringskassan informerar Äldreförsörjningsstöd Grafisk utformning: RÅDIS AB, Per Jonebrink Innehåll Äldreförsörjningsstöd 3 Vem kan få äldreförsörjningsstöd? 4 Bosättningsbaserad förmån 4 Åldersgränsen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1998:677 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m.

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU16 Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2011/12:152 Enklare och effektivare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1513 Utkom från trycket den 23 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August 2013)

24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August 2013) This document was reproduced from http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24{html}=sfst_lst&%24{oohtml}=sfst_dok&%24{snhtml}=sfst_err&% 24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning

Läs mer

Barnbidrag. Vägledning 2002:10 Version 8

Barnbidrag. Vägledning 2002:10 Version 8 Barnbidrag Vägledning 2002:10 Version 8 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd

Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd VÄGLEDNING 2001:9 1 (18) Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar blivit

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd; SFS 2004:829 Utkom från trycket den 9 november 2004 utfärdad den 28 oktober 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3 Boendetillägg Vägledning 2012:3 Version 3 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 1998:675 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

5 kap. 9 och 12 första stycket, 15 kap. 2, 16 kap. 2 och 18 kap. 2 socialförsäkringsbalken

5 kap. 9 och 12 första stycket, 15 kap. 2, 16 kap. 2 och 18 kap. 2 socialförsäkringsbalken HFD 2016 ref. 43 En person som behöver ha uppehållstillstånd i Sverige har ansetts sakna rätt till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken när sådant tillstånd löpt ut. 5 kap. 9 och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av socialförsäkringsbalken; SFS 2010:111 Utkom från trycket den 16 mars 2010 utfärdad den 4 mars 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap.

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:214 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad den 25 april 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd; SFS 2005:463 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Ålderspension för personer födda 1937 eller tidigare

Ålderspension för personer födda 1937 eller tidigare Ålderspension för personer födda 1937 eller tidigare SAMT SÄRSKILT PENSIONSTILLÄGG Vägledning 2010:3 version 3 Vägledningarna innehåller samlad information om vad som gäller inom ett verksamhetsområde.

Läs mer

15 Författningskommentarer

15 Författningskommentarer 15 Författningskommentarer 15.1 Förslaget till lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn Denna lag innehåller bestämmelser om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. Efterlevandepension

Läs mer

Regeringens proposition 1999/2000:127

Regeringens proposition 1999/2000:127 Regeringens proposition 1999/2000:127 Garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare Prop. 1999/2000:127 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 maj 2000 Göran

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Försäkringskassans. personregister

Försäkringskassans. personregister Försäkringskassans personregister Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:29

Regeringens proposition 2006/07:29 Regeringens proposition 2006/07:29 Vissa pensionsfrågor Prop. 2006/07:29 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 december 2006 Maud Olofsson Cristina Husmark Pehrsson (Socialdepartementet)

Läs mer

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn Ansökan om vårdnadsbidrag Upplands-Bro tillhanda senast den 20:e i månaden före önskad start. Var vänlig texta tydligt. Ansökan skickas till Kundcenter, Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen. De personuppgifter

Läs mer

INKOMSTGRUNDAD ALDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER. EU:s regier Socialforsakringskonventioner Svensk lagstiftning

INKOMSTGRUNDAD ALDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER. EU:s regier Socialforsakringskonventioner Svensk lagstiftning INKOMSTGRUNDAD ALDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER EU:s regier Socialforsakringskonventioner Svensk lagstiftning INKOMSTGRUNDAD ALDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER Sid. Forord 1 Forkortningslista 9 Forordning

Läs mer

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea Socialförsäkringsutskottets betänkande 2013/14:SfU10 Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2013/14:137

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. Pensionsavtalet PA-KL för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. Pensionsavtalet PA-KL för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi Pensionsavtalet PA-KL för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Sidan Välkommen till KPA Pension... 3 Tjänstepension och allmän pension...

Läs mer

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge.

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. HFD 2015 ref 15 Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. Lagrum: 12 kap. 33 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 3 januari 2012

Läs mer

Tjänstegrupplivförsäkring, TGL

Tjänstegrupplivförsäkring, TGL Tjänstegrupplivförsäkring, TGL Tjänstegrupplivförsäkring, TGL, är en kollektivavtalad livförsäkring. Enligt kollektivavtalet måste arbetsgivaren teckna försäkringen för alla tjänstemän i företaget och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 13 juni 2016 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 25 mars 2015

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Redogörelse för tillämpningsanvisningar 04

Redogörelse för tillämpningsanvisningar 04 Bilaga 4 Sida 1(6) Redogörelse för tillämpningsanvisningar 04 Giltighet Anvisningarna gäller från och med 2003-01-01 när de antagits av kommunen, landstinget eller regionen. De principer om tolkning och

Läs mer

Vägledning 2004:9 Version 6. Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m.

Vägledning 2004:9 Version 6. Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m. Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m. Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans

Läs mer

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 januari 2014 Ulf Kristersson

Läs mer

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder. Source: http://tinyurl.com/c93pkcw Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 1950:382

Läs mer

Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån

Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån 1. Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva hur ärenden med vårdnadsbidrag där förordning (EEG) 1408/71 är tillämplig bör hanteras av och kommunerna.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet; SFS 2009:680 Utkom från trycket den 23 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt

Läs mer

Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda

Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen

Läs mer

Information om vårdnadsbidrag

Information om vårdnadsbidrag Information om vårdnadsbidrag Innehållsförteckning Vad är ett vårdnadsbidrag? 3 För vilka barn kan man söka vårdnadsbidrag? 3 Vem kan söka vårdnadsbidrag 4 Kan äldre syskon ha barnomsorgsplats? 4 Vem kan

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Utökat elektroniskt informationsutbyte 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdraget Efter önskemål från flera myndigheter har ett stort antal lagar och förordningar beslutats för att utöka det

Läs mer

51 kap. Assistansersättning

51 kap. Assistansersättning 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7 och 8, - beräkning av assistansersättning i 9-11, - omprövning vid

Läs mer

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga VÄGLEDNING 2010:2 1 (6) Historik information om ändringar i vägledningen 2010:1 Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningen

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:200

Regeringens proposition 2008/09:200 Regeringens proposition 2008/09:200 Socialförsäkringsbalk Prop. 2008/09:200 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina Husmark Pehrsson

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:2

Regeringens proposition 2002/03:2 Regeringens proposition 2002/03:2 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. Prop. 2002/03:2 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 oktober 2002 Göran Persson Ingela Thalén (Socialdepartementet)

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder?

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? REDOVISAR 2004:4 Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2001 och med regler som gällde före 2003 Utvärderingsavdelningen

Läs mer

Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda i Sundsvalls kommunkoncern (OPF KL/Sundsvall)

Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda i Sundsvalls kommunkoncern (OPF KL/Sundsvall) Beslutad av kommunfullmäktige 2014-06-23 189, giltig från och med 2015-01-01 Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda i Sundsvalls kommunkoncern (OPF KL/Sundsvall) Bestämmelser

Läs mer

Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) KS 2014/0106 024

Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) KS 2014/0106 024 Ersättning 2014-04-28 Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) KS 2014/0106 024 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-04-28 Bestämmelserna gäller förtroendevalda som är

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

P E N S I O N S F A K T A. Statens tjänstegrupplivförsäkring

P E N S I O N S F A K T A. Statens tjänstegrupplivförsäkring P E N S I O N S F A K T A Statens tjänstegrupplivförsäkring Statens tjänstegrupplivförsäkring Den som är statligt anställd omfattas av avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S). Tjänstegrupplivförsäkringen

Läs mer

PBF KL. Pensionsgrundande tid och tidsfaktor För hel pension ska den förtroendevalda ha minst 12 år som pensionsgrundande tid hos arbetsgivaren.

PBF KL. Pensionsgrundande tid och tidsfaktor För hel pension ska den förtroendevalda ha minst 12 år som pensionsgrundande tid hos arbetsgivaren. PBF KL Pensionsbestämmelser för förtroendevalda, PBF KL, regleras genom reglementen som fastställs av Sveriges kommuner och landsting. Det är upp till varje arbetsgivare att anta bestämmelserna och vilka

Läs mer

BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Antagna av kommunfullmäktige , 118

BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Antagna av kommunfullmäktige , 118 Grästorps kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Antagna av kommunfullmäktige 2014-11-27, 118 Dnr 251/2014 1 Tillämpningsområde Bestämmelser

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:202

Regeringens proposition 2008/09:202 Regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Prop. 2008/09:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande; SFS 2002:624 Utkom från trycket den 2 juli 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun Pensionstillämpning Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun hanterar pensionsfrågor för medarbetare och förtroendevalda. De pensionsavtal som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1434 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 18 kap.

Läs mer

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner EU-familjeförmåner En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer