Sjukersättning och aktivitetsersättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukersättning och aktivitetsersättning"

Transkript

1 Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet

2 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på det aktuella området, uppdelat på tillämpnings- och metodstödsavsnitt. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på Försäkringskassan/Dina rättigheter och skyldigheter/vägledningar och rättsliga ställningstaganden Vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Rättsavdelningen Version 6. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar... 8 Sammanfattning Läsanvisningar Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt förordning 883/ Svenska förmåner vid invaliditet Sjukersättning och aktivitetsersättning enligt svensk lagstiftning Allmänt om beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt förordning 883/ Vem kan få sin ersättning beräknad enligt förordningen? Pro rata temporis-principen Olika typer av lagstiftning för invaliditetsförmåner inom EU/EES Invaliditetsförmån enligt typ A-lagstiftning Invaliditetsförmån enligt typ B-lagstiftning Personen har enbart omfattats av typ A-lagstiftning ansökan enligt kapitel 4 i förordning 883/ Personen har omfattats av typ A-lagstiftning och typ B-lagstiftning eller enbart av typ B-lagstiftning ansökan enligt kapitel 5 i förordning 883/ Inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning Allmänt om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Inkomstrelaterad ersättning enligt kapitel Inkomstrelaterad ersättning enligt kapitel Inkomstrelaterad ersättning enligt svensk lagstiftning Inkomstrelaterad ersättning enligt pro rata-temporis Försäkrad för inkomstrelaterad ersättning genom ett annat medlemslands lagstiftning Rätt till inkomstrelaterad ersättning genom att förskjuta ramtiden Försäkringsperioder Svenska försäkringsperioder Försäkringsperioder i annat medlemsland Finska arbetsperioder Försäkringsperioder för beräkning Beräkning av antagandeinkomst enligt svensk lagstiftning Beräkning av antagandeinkomst enligt förordning 883/ Rätt till förskjuten ramtid Genomsnittsberäknade bruttoårsinkomster Omräknade bruttoårsinkomster Beräkning av inkomstrelaterad ersättning enligt kapitel 4 i förordning 883/ Beräkning av inkomstrelaterad ersättning enligt kapitel 5 i förordning 883/ Beräkning av oberoende och pro rata beräknad inkomstrelaterad ersättning Oberoende belopp steg Pro rata beräknat belopp steg

4 Jämförelse mellan pro rata-beräknat belopp och oberoende belopp steg Beräkningen av de 3 stegen Försäkringsperioder kortare än ett år Garantiersättning Allmänt om garantiersättning Garantiersättning enligt svensk lagstiftning Garantiersättning enligt förordning 883/ Försäkrad för garantiersättning genom ett annat medlemslands lagstiftning Minst tre års försäkringstid Sammanläggning av försäkringsperioder/bosättningsperioder i annat medlemsland Bosättningsperioder Bosättningsperioder enligt svensk lagstiftning Försäkringsperioder och bosättningsperioder i annat medlemsland Perioder vid beräkning av teoretiskt belopp Försäkringsperioder i Norden Försäkringsperioder i Finland Beräkning av garantiersättning enligt svensk lagstiftning Beräkning av garantiersättning enligt förordning 883/ Beräkning av oberoende och pro rata-beräknad garantiersättning Oberoende belopp steg Pro rata-beräknat belopp steg Jämförelse mellan pro rata beräknat belopp och det oberoende beloppet steg Beräkningen enligt de 3 stegen Försäkrings- och bosättningsperioder kortare än ett år Maximiperioder Pro rata-beräkning av garantiersättning när personen också har inkomstrelaterad ersättning Tidigare tolkning av pro rata-beräkning av garantiersättning när det finns inkomstrelaterad ersättning Minimibelopp Samordning med andra förmåner Förordningarna om samordning Syftet med förordningarna Huvudprinciper för samordning Samordning med andra förmåner enligt svensk lagstiftning Utländska invaliditetsförmåner som kan påverka storleken på garantiersättningen enligt svensk lagstiftning Samordning enligt förordning 883/ Förmåner av samma slag Svenska anteckningar i bilaga IX till förordning 883/ Hur tillämpas förordningens samordningsbestämmelser på inkomstrelaterad ersättning? Hur tillämpas förordningens samordningsbestämmelser på garantiersättningen? Exempel på samordning med förmåner av samma slag Proportionering enligt nordiska konventionen Lyft sjukersättning och samordning med förmåner av samma slag Metodstöd så här pro rata-beräknar du en lyft sjukersättning

5 4.9 Förmåner av annat slag Avdrag för yrkesskadelivränta Avdrag för yrkesskadelivränta som betalas ut från ett annat medlemsland Arbetsskadelivränta Ansökan och beslut om invaliditetsförmåner i Sverige och andra medlemsländer Allmänt Allmänt om ansökan om invaliditetsförmån vid beräkning enligt kapitel 4 i förordning 883/ Ansökan om invaliditetsförmåner när sökanden är bosatt i Sverige Allmänt om ansökan om invaliditetsförmån vid beräkning enligt kapitel 5 i förordning 883/ Kontaktinstitutionens ansvar Ansökningsdatum Återkallelse av ansökan Ansökan om invaliditetsförmåner enligt kapitel 5 när sökanden är bosatt i Sverige När Försäkringskassan är kontaktinstitution Provisorisk utbetalning när Försäkringskassan är kontaktinstitution Ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning vid bosättning i ett annat medlemsland Utbyte av sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning vid bosättning i ett annat nordiskt land Ansökningsförfarandet inom Norden Underrättelse om ändrad ersättning till annat medlemsland Begäran om läkarutlåtande från ett annat medlemsland när det andra landet ska pröva rätt till förmån Metodstöd hantering av begäran om läkarutlåtande Metodstöd begäran om återbetalning Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid utlandsvistelse Rätt till inkomstrelaterad ersättning vid bosättning i ett annat medlemsland Rätt till garantiersättning vid bosättning i annat medlemsland Levnadsintyg Betalning direkt till förmånstagaren På vilket sätt och vid vilken tidpunkt kan sjukersättningen och aktivitetsersättningen betalas ut om en person bor i ett annat medlemsland? Skatt Övergångsbestämmelser och omräkning av ersättning med hänsyn till förordningarna Allmänt om övergångsbestämmelserna till förordning 1408/ Övergångsbestämmelser till förordning 883/ Ansökan om rätt till förmån efter tidigare avslag eller innehållande av förmån Metodstöd handläggning vid ansökan om rätt till förmån Från och med när kan den svenska förmånen beviljas? Begäran om omräkning av förmåner som har beviljats i ett eller flera medlemsländer Metodstöd handläggning vid ansökan om omräkning Från och med när kan den svenska förmånen omräknas?

6 7.5 Automatisk omräkning av beviljad förmån i ett medlemsland efter ansökan om förmån i ett annat medlemsland Metodstöd ansökningsförfarandet Från och med när kan den svenska förmånen omräknas? Ansökan om förmån som har lämnats in i ett medlemsland före den 1 maj Från och med när kan den svenska förmånen beviljas? Överklagande Omprövning enligt socialförsäkringsbalken Provisorisk utbetalning Enhetlig tolkning Omräkning av valutor Valutaomräkning Vilken växelkurs ska användas? Omräkning av valutor enligt förordning 1408/ Återbetalning av för mycket utbetald ersättning Allmänt Återbetalning av för mycket betald ersättning enligt förordning 987/ Artikel 72.1 i förordning 987/2009 pensionsförmåner och andra socialförsäkringsförmåner När kan Försäkringskassan begära ersättning enligt punkt 1? Artikel 72.2 i förordning 987/2009 invaliditets- och pensionsförmåner När kan Försäkringskassan begära ersättning enligt punkt Artikel 72.3 i förordning 987/2009 ekonomiskt bistånd Återbetalning av för mycket betald ersättning enligt förordning 574/ Metodstöd Försäkringskassans hantering av belopp som skickas från institution i annat medlemsland Metodstöd Försäkringskassans hantering av de belopp som skickas till institution i annat medlemsland Blanketter och intyg Informationsutbytet enligt de nya förordningarna Blanketter tas fram av AK Kopia av blanketter Allmän blankett E Intyg P Blanketter i E 200-serien för handläggning av sjukersättning och aktivitetsersättning Metodstöd blanketter i 200-serien för sjukersättning och aktivitetsersättning Konventioner Allmänt om tillämpning av konventioner Konventioner om social trygghet i förhållande till förordning 883/ Konventioner om social trygghet i förhållande till socialförsäkringsbalken Konventioner om social trygghet mellan Sverige och andra länder inom EU/EES Fortsatt tillämplighet Nordiska konventionen om social trygghet

7 12.7 Konventioner om social trygghet med länder utanför EU/EES-området Konventioner om social trygghet mellan Sverige och övriga länder Personkrets Likabehandling Sammanläggning av försäkringsperioder Export Metodstöd hantering av ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt konventionerna om social trygghet med länder utanför EU/EES-området Konventionen med Kanada Personkrets Beräkning Export Konventionen med USA Personkrets Likabehandling Beräkning Export Konventionen med Chile Personkrets Likabehandling Beräkning Export Konventionen med länderna i före detta Jugoslavien Metodstöd hantering av ansökningar om ersättning i konventionsländer i före detta Jugoslavien Adresser till förbindelseorganen alternativt pensionsorgan i konventionsländerna Källförteckning Sakregister Bilaga 1: Anvisningar till E-blanketter och intyg

8 Förkortningar AFL AK EEG EES EG Lagen (1962:381) om allmän försäkring Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen EG-fördraget Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (t.o.m. den 1 december 2009) EGT EU Europeiska gemenskapernas officiella tidning (t.o.m. den 31 januari 2003) Europeiska unionen EUF-fördraget Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (fr.o.m. den 1 december 2009) EUT Europeiska unionens officiella tidning (fr.o.m. den 1 februari 2003) Förordning 1408/71 Förordning 1612/68 Förordning 574/72 Förordning 859/2003 Förordning 883/2004 Förordning 987/2009 Förordning 1231/2010 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av förordningen (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) 987/2009 till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar 8

9 Förordning 465/2012 IAF PGB PGI Prop. PSC RFFS SFB SFBP Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 465/2012 av den 22 maj 2012 om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 Inspektionen om arbetslöshetsförsäkringen Pensionsgrundande belopp Pensionsgrundande inkomst Proposition Pensionsskyddscentralen i Finland Riksförsäkringsverkets författningssamling Socialförsäkringsbalken Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) 9

10 Sammanfattning I denna vägledning beskrivs bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning för personer som både bott eller arbetat i Sverige och i ett annat EU/EES-land, Schweiz eller ett konventionsland. Dessa förmåner regleras i socialförsäkringsbalken (SFB), förordning (EG) 883/2004 och förordning (EG) 987/2009. Socialförsäkringsbalken trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersatte en rad tidigare lagar inom socialförsäkringsområdet, så som lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och socialförsäkringslagen (SofL). Av lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (SFBP) framgår att vissa bestämmelser i den numera upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring fortfarande kan tillämpas. Vägledningen beskriver också de konventioner som Sverige ingått med andra länder. I vägledning 2013:1 Sjukersättning beskrivs villkoren för rätt till sjukersättning enligt svensk lagstiftning. I vägledning 2013:2 Aktivitetsersättning beskrivs villkoren för rätt till aktivitetsersättning enligt svensk lagstiftning. Hur mycket ersättning som ska betalas ut samt de särskilda reglerna för sjukersättning för försäkrade som omfattas av 37 kap. i socialförsäkringsbalken beskrivs i vägledning 2013:3 Sjukersättning och aktivitetsersättning beräkning, steglös avräkning m.m. I vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner m.m. ges en beskrivning av de generella bestämmelserna och principerna som gäller när en person rör sig inom Europeiska unionen (EU), europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Schweiz samt de bestämmelser som styr vilket lands lagstiftning som är tillämplig för dessa personer. Vägledningarna ska vara ett stöd i det dagliga arbetet hos Försäkringskassan så att bestämmelserna tillämpas på ett riktigt sätt. Syftet med denna vägledning är att vara ett hjälpmedel för den som handlägger ärenden om sjukersättning och aktivitetsersättning för personer som både bott eller arbetat i Sverige och i ett annat EU-land eller ett konventionsland Vägledningen förklarar svensk lagstiftning, konventioner och förordningarna 883/2004 och 987/2009 som handläggaren har att tillämpa. Eftersom vägledningen är en beskrivning av gällande rätt hänvisas den som vill läsa bestämmelsen i sin helhet till respektive författning. 10

11 Vägledningen omfattar bland annat förmåner vid invaliditet enligt kapitel 4 i förordning 883/2004, dvs. förmåner vid invaliditet, förmåner vid invaliditet enligt kapitel 5 i förordningen, dvs. i de fall som sjukersättningen och aktivitetsersättningen ska beräknas på samma sätt som förmåner vid ålderdom och dödsfall ansökningsförfarandet inom EU. I de exempel där det förekommer beräkning är det, om inte annat nämns, prisbasbeloppet för år 2015 som används, dvs kronor. Exemplen utgår från beräkningar från och med oktober 2015, dvs. med procentsatsen 64,7 procent för beräkning av inkomstrelaterad ersättning. För omräkningar av inkomstrelaterad ersättning innan dess ska den tidigare procentsatsen på 64 procent användas. Vägledningen är indelad i 12 kapitel, som vart och ett behandlar ett område. Varje kapitel är även indelat i avsnitt och inleds med en kort beskrivning av innehållet. Kapitel1-3 beskriver beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och garantiersättning enligt förordning 883/2004. Kapitel 4 beskriver samordningsreglerna enligt svensk lagstiftning och förordning 883/2004 som gäller då en person har både sjukersättning eller aktivitetsersättning och invaliditetsförmåner från andra medlemsländer eller svensk eller utländsk yrkesskadelivränta. Kapitel 5 handlar om ansökningsförfarandet när en person vill ha sjukersättning eller aktivitetsersättning och har omfattats av flera länders lagstiftning. Det handlar också om beslut om ersättning enligt bestämmelserna i förordning 883/2004 och förordning 987/2009. Kapitel 6 behandlar hur rätten till utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning påverkas vid utlandsvistelse och andra utbetalningsfrågor vid utlandsvistelse. I kapitel 7 ges en beskrivning av Försäkringskassans handläggning när en person har begärt omräkning av sjukersättning eller aktivitetsersättning med hänsyn till förordning 883/2004 eller ansökan om att beviljas förmån med hänsyn till övergångsbestämmelserna till förordningen. Kapitel 8 beskriver hur en person kan överklaga ett beslut som har beräknats enligt förordning 883/2004. Kapitel 9 beskriver vilken växelkurs som Försäkringskassan ska använda i olika situationer. Kapitel 10 behandlar i vilka situationer Försäkringskassan kan få tillbaka ersättning genom att vända sig till socialförsäkringsinstitutionen i det andra medlemslandet. Det beskrivs också när socialförsäkringsinstitutionen i det andra medlemslandet kan begära motsvarande ersättning från Försäkringskassan. 11

12 I kapitel 11ges en kortfattad beskrivning om de blanketter som Försäkringskassan använder när personer som varit omfattade av två eller flera medlemsländers lagstiftningar ansöker om sjukersättning eller aktivitetsersättning. I kapitel 12 beskrivs slutligen de konventioner om social trygghet som Sverige har ingått med länder inom EU/EES och andra länder. 12

13 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar, förordningar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. I vägledningen finns även hänvisningar till konventioner och förordningar, främst förordningarna 883/2004 och 987/2009. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 13

14 1 Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt förordning 883/2004 Detta kapitel ger en allmän beskrivning om inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning samt garantiersättning. Vid tillämpning av förordning 883/2004 bedöms dessa vara svenska förmåner vid invaliditet. 1.1 Svenska förmåner vid invaliditet Bestämmelserna i förordning 883/2004 om förmåner vid invaliditet omfattar för Sveriges del inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning 1.2 Sjukersättning och aktivitetsersättning enligt svensk lagstiftning Avsikten med förordningarna är att samordna förmåner från de olika medlemsländerna. Avsikten är däremot inte att harmonisera medlemsländernas lagstiftningar. Det är varje lands lagstiftning som avgör vilka villkor som en person måste uppfylla för att få rätt till ersättning. Från och med den 1 juli 2008 ändrades kriterierna i den upphävda AFL (sedan den 1 januari 2011 återfinns bestämmelserna i SFB) för prövning av rätten till sjukersättning tills vidare och aktivitetsersättning. Samtidigt avskaffades tidsbegränsad sjukersättning som ersättningsform. Sjukersättning För att bevilja sjukersättning tills vidare med begynnelsemånad från och med juli 2008 eller senare är huvudkriterierna: Stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan, det vill säga arbetsoförmågan bedöms bestå för all överskådlig framtid. Nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan vid kroniska sjukdomar och irreversibla skador. Ytterligare medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering enligt 27 kap. 6 samt kap. SFB ska inte kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga eller att den arbetsförmåga som finns kan förbättras. Prövning ska vara gjord mot förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden, det vill säga inklusive anställning med lönebidrag eller vid Samhall. 14

15 Andra faktorer än nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom får inte beaktas. (33 kap. 4 6 och SFB) Från och med den 1 februari 2017 kan man ansöka om hel sjukersättning från och med juli det år man fyller 19 år. Det gäller den som har en grav livslång funktionsnedsättning och stadigvarande hel arbetsoförmåga. Lagändringen gäller ersättning för tid efter den 28 februari Se vidare vägledning 2013:1 och 2013:3. Aktivitetsersättning För att bevilja aktivitetsersättning med begynnelsemånad från och med juli 2008 eller senare är huvudkriterierna nedsatt arbetsförmåga under minst ett år nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan möjliga rehabiliteringsåtgärder medicinska och arbetslivsinriktade har genomförts, eller bedöms ta minst ett år prövning ska vara gjord mot förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden, det vill säga inklusive anställning med lönebidrag eller vid Samhall. (33 kap. 4, 5, 7 och SFB) Se vidare vägledning 2013:2 En person som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning under den tid det tar att avsluta studierna. Ingen prövning görs av arbetsförmågan i dessa ärenden. (33 kap. 8, 13 och 20 SFB) Ersättningens storlek Försäkringskassan kan bevilja hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Vilken nivå av ersättningen personen får beror på i vilken omfattning arbetsförmågan bedöms vara nedsatt (33 kap. 9 SFB). Dock kan den som är under 30 år, förutom aktivitetsersättning på olika nivåer, endast beviljas hel sjukersättning (33 kap. 16 SFB). Sjukersättning och aktivitetsersättning kan betalas ut dels i form av inkomstrelaterad ersättning, dels i form av garantiersättning (33 kap. 3 SFB). För den som är under 30 år beräknas sjukersättningen på samma sätt som aktivitetsersättning. Inkomstrelaterad ersättning är ett standardskydd enligt inkomstbortfallsprincipen medan garantiersättningen ska ge ett ekonomiskt grundskydd oberoende av tidigare arbetsinkomster. Huvudregeln är att den inkomstrelaterade ersättningen baseras på genomsnittet av de tre högsta 15

16 årsinkomsterna som en person har haft under 5 8 år före försäkringsfallet, ramtiden (34 kap. 3 SFB). Den genomsnittliga ersättningen blir en så kallad antagandeinkomst. Den inkomstrelaterade ersättningen är fr.o.m. den 1 oktober ,7 procent av antagandeinkomsten i stället för som tidigare 64 procent. Exemplen utgår från beräkningarna från och med oktober 2015, dvs. inkomstrelaterad ersättning beräknas efter 64,7 procent (34 kap. 9, 12 och 13 SFB). En person som inte har rätt till inkomstrelaterad ersättning kan få en årlig hel garantiersättning med ett belopp som motsvarar en garantinivå. Garantiersättning kan också betalas ut till en person som har låg inkomstrelaterad ersättning. Då blir garantiersättningen en utfyllnad så att personens sammanlagda ersättning kommer upp till garantinivån. (35 kap. 23 och 24 SFB) För att få den högsta garantiersättningen krävs att personen har minst 40 års försäkringstid. Om försäkringstiden är kortare minskas garantiersättningen med 1/40-del för varje år som fattas. (35 kap. 20 SFB) För att få en utförlig beskrivning av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt svensk lagstiftning hänvisas till vägledning 2013:3 Sjukersättning och aktivitetsersättning beräkning, steglös avräkning m.m. 1.3 Allmänt om beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt förordning 883/2004 Om en person har arbetat eller bott i minst två medlemsländer kan han eller hon få sin sjukersättning eller aktivitetsersättning beräknad med hänsyn till bestämmelserna i förordning 883/2004. Hur stor ersättningen blir med hänsyn till förordningen är framför allt beroende av vilken typ av lagstiftning som personen har varit omfattad av i Sverige och andra medlemsländer. I kapitel 4 i förordningen anges att ersättningen ska beräknas enligt nationell lagstiftning, men endast i det medlemsland där personen var försäkrad i vid tidpunkten för försäkringsfallet. I kapitel 5 i förordningen anges att ersättningen ska beräknas på två sätt: enligt nationell lagstiftning och enligt pro rata temporis-principen. Det högsta beloppet ska betalas ut. De olika typerna av lagstiftning beskrivs närmare i avsnitt Vem kan få sin ersättning beräknad enligt förordningen? Om en person uppger för Försäkringskassan att han eller hon har arbetat eller bott i minst två medlemsländer ska Försäkringskassan alltid ta reda på om han eller hon har rätt att få sin ersättning beräknad med hänsyn till bestämmelserna i förordning 883/

17 Personen har rätt till det om han eller hon: omfattas av den personkrets som anges i förordning 883/2004 har varit försäkrad på grund av arbete eller bosättning i Sverige och i ett annat medlemsland (se vägledning 2013:1, kapitel 6 och vägledning 2013:2, kapitel 7). (Artiklarna 2, 44 och 46 i förordning 883/2004) Det finns ingen tidsgräns för hur länge en person måste ha varit försäkrad i respektive medlemsland för att ha rätt att få sjukersättningen eller aktivitetsersättningen beräknad enligt förordning 883/2004. Något krav på att personen måste beviljas en motsvarande ersättning från det andra landet finns heller inte Pro rata temporis-principen Pro rata temporis-principen tillämpas vid beräkning av pension enligt kapitel 5 i förordning 883/2004 i de fall en förmånstagare till följd av arbete eller bosättning i flera medlemsländer har tjänat in rätt till pension i mer än ett medlemsland. Pro rata temporis-principen innebär i huvudsak att en person har rätt till proportionellt beräknad förmån från vart och ett av de medlemsländer som hon eller han har tjänat in rätt till förmån i. Först beräknas ett teoretiskt belopp och därefter beräknas det faktiska förmånsbeloppet. (Artikel 52.1 b i förordning 883/2004) I praktiken innebär principen att varje medlemsland gör en beräkning med utgångspunkt från det förmånsbelopp som den försäkrade skulle få från landet, om de försäkrings- och/eller bosättningsperioder som hon eller han tillgodoräknats i samtliga berörda medlemsländer hade fullgjorts i det aktuella landet. Det faktiska förmånsbeloppet utgör så stor del av det teoretiska beloppet som motsvarar förhållandet mellan å ena sidan personens försäkringsoch/eller bosättningstid i det aktuella landet före försäkringsfallet, och å andra sidan den sammanlagda försäkrings- och/eller bosättningstiden före försäkringsfallet i samtliga medlemsländer. Det innebär exempelvis att om en person har tillgodoräknats en försäkringstid om 10 år i ett medlemsland och 30 år i ett annat medlemsland, får hon eller han från det första landet 10/40 av den förmån hon skulle ha fått efter 40 års arbete där. Från det andra landet får personen 30/40 av den förmån som skulle ha betalats ut från det landet om hon hade arbetat där under 40 år. 1.4 Olika typer av lagstiftning för invaliditetsförmåner inom EU/EES För att beräkna sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt förordning 883/2004 behöver man veta vilken typ av lagstiftning personen har varit omfattad av i det andra berörda medlemslandet. Det avgör om det är bestämmelserna i kapitel 4 eller 5 i förordningen som ska användas vid beräkningen. 17

18 Förmåner vid invaliditet delas in i två huvudgrupper: typ A-lagstiftning respektive typ B-lagstiftning Invaliditetsförmån enligt typ A-lagstiftning Enligt förordning 883/2004 avses med typ A-lagstiftning en lagstiftning enligt vilken invaliditetsförmånernas storlek är oberoende av försäkringseller bosättningsperiodernas längd (artikel 44.1 i förordning 883/2004). Länder som har typ A-lagstiftning beräknar alltså förmånens storlek oberoende av fullgjorda försäkringsperioder. För att få rätt till en invaliditetsförmån enligt typ A krävs att den enskilde är försäkrad för förmånen vid tidpunkten för försäkringsfallet. Den enskilde kan endast få ersättning från det land där han eller hon var försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet. Medlemsländer som har sådana system ska förteckna dessa i bilaga VI till förordning 883/2004. Den inkomstrelaterade ersättningen är en invaliditetsförmån enligt typ A-lagstiftning, eftersom den anses vara oberoende av försäkringsperioder. Förmånen är därför antecknad i bilagan. (artikel 44.1 i förordning 883/2004 och bilaga VI till förordningen och prop. 2000/01:96 s. 168 och s. 171) Invaliditetsförmån enligt typ B-lagstiftning Enligt förordning 883/2004 avses med typ B-lagstiftning all annan lagstiftning än typ A-lagstiftning. Länder som har lagstiftning enligt typ B beräknar förmånens storlek utifrån tillgodoräknade försäkringsperioder. Garantiersättningen är en förmån enligt typ B-lagstiftning, eftersom ersättningens storlek är beroende av dels fullgjorda, dels antagna framtida försäkringsperioder (prop. 2000/01:96 s. 168). I de fall förtidspension eller sjukbidrag i form av folkpension eller tilläggspension vilka är av B modell, har omvandlats till inkomstrelaterad sjukersättning ska denna senare ersättning betraktas som en förmån vars belopp är beroende av försäkringsperiodernas längd (prop. 2000/01:96 s. 168). 1.5 Personen har enbart omfattats av typ A-lagstiftning ansökan enligt kapitel 4 i förordning 883/2004 Om en person enbart varit försäkrad i EU/EES-länder som har typ A-lagstiftning ska han eller hon få sin rätt till invaliditetsförmån prövad enligt kapitel 4 i förordning 883/2004. Institutionen i det medlemsland, vars lagstiftning var tillämplig vid tidpunkten för försäkringsfallet, ska pröva personens rätt till en invaliditetsförmån. Det är bara detta land som får pröva om personen uppfyller villkoren för att beviljas en invaliditetsförmån beräknad enligt typ A-lagstiftning. (Artikel 44 i förordning 883/2004) Detta innebär att en invaliditetsförmån enligt typ A-lagstiftning endast kan betalas ut av det medlemsland där personen var försäkrad vid försäkringsfallet. Ingen sådan ersättning kan betalas ut från det andra landet. Om en 18

19 person vid tidpunkten för försäkringsfallet var försäkrad i ett annat EU/EESland vars ersättning är enligt typ A-lagstiftning kan Försäkringskassan alltså inte betala ut inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Carina är bosatt i Estland och ansöker om invaliditetsförmån. Carina har tidigare bott och arbetat i Sverige i 20 år. Institutionen i Estland skickar en ansökan om invaliditetsförmån till Försäkringskassan. Försäkringskassan kan konstatera att Carina endast varit försäkrad i medlemsländer som har typ A-lagstiftning. Försäkringskassan bedömer att Carinas arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt och fastställer försäkringsfallet till Försäkringskassan konstaterar att Carina var försäkrad i Estland vid tidpunkten för försäkringsfallet. Det betyder att Försäkringskassan inte får pröva om Carina har rätt till inkomstrelaterad sjukersättning. Det blir i stället Estlands sak att pröva om hon kan få en ersättning därifrån. Försäkringskassan kan bara pröva om Carina kan få rätt till sjukersättning i form av garantiersättning. Ingemar är bosatt i Sverige och ansöker om sjukersättning. Vid utredningen av ansökan framkommer att Ingemar har varit bosatt och arbetat i Storbritannien under tio års tid. Försäkringskassan bedömer att hans arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt och fastställer försäkringsfallet till Försäkringskassan konstaterar att Ingemar endast varit försäkrad i medlemsländer som har typ A-lagstiftning. Ingemar var försäkrad i Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet. Detta betyder att det är Försäkringskassan som ska pröva om Ingemar kan beviljas en inkomstrelaterad sjukersättning. Ansökan ska endast skickas till Storbritannien om det kan bli aktuellt att bevilja Ingemar en garantiersättning. Eftersom Ingemar bedöms få en inkomstrelaterad ersättning som är högre än garantiersättningens garantinivå vidarebefordrar handläggaren ingen ansökan om invaliditetsförmån till Storbritannien. 1.6 Personen har omfattats av typ A-lagstiftning och typ B-lagstiftning eller enbart av typ B-lagstiftning ansökan enligt kapitel 5 i förordning 883/2004 Om en person har omfattats av två eller flera medlemsländers lagstiftningar, av vilka åtminstone en inte är typ A-lagstiftning, ska han eller hon få sin invaliditetsförmån beräknad enligt kapitel 5 i förordning 883/2004 (artikel 46 i förordning 883/2004). Eftersom garantiersättningen är av typ B-lagstiftning kommer Försäkringskassan alltid beräkna den ersättningen enligt kapitel 5. Den inkomstrelaterade ersättningen kommer att beräknas enligt 19

20 kapitel 5 om det andra medlemslandets lagstiftning är av typ B-lagstiftning. För mer information om hur ansökningsförfarandet går till, se vidare i avsnitt 5.4. James är bosatt i Sverige och ansöker om sjukersättning. Av ansökan framgår att James också har varit bosatt och arbetat i både Storbritannien och Finland. Eftersom Storbritannien beräknar enligt typ A-lagstiftning och Finland beräknar enligt typ B-lagstiftning ska Försäkringskassan vidarebefordra James ansökan till båda länderna. 20

21 2 Inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning I detta kapitel beskrivs dels villkoren för att få inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning, dels beräkningen av ersättningens storlek för personer som omfattas av förordning 883/2004 och som har arbetat både i Sverige och i annat medlemsland. Samordningen med invaliditetsförmåner från andra länder och utländsk yrkesskadelivränta beskrivs särskilt i kapitel 4. Bedömningen och beräkningen av inkomstrelaterad ersättning kan sammanfattningsvis illustreras med följande ordning: 1. Bedöm om personen har rätt att få sin sjukersättning eller aktivitetsersättning beräknad enligt förordning 883/2004, se avsnitt Om så är fallet gör du fortsatta bedömningen och beräkningen enligt punkterna Bedöm om personen uppfyller villkoren för att beviljas inkomstrelaterad ersättning genom den svenska lagstiftningen eller med stöd av förordning 883/2004. För att kunna göra den bedömningen måste du utreda var personen var försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet och från och med tidpunkten då ersättningen beviljas. Du kan då behöva de försäkringsperioder som personen fullgjort i Sverige och i andra medlemsländer. Läs mer om det i avsnitt 2.4 och Beräkna inkomstrelaterad ersättning Räkna ut antagandeinkomsten, läs mer om det i avsnitt 2.6 och 2.7. Bedöm om den inkomstrelaterade ersättningen ska samordnas med invaliditetsförmåner från andra länder och i så fall med vilka belopp, läs mer om det i kapitel 4. I de ärenden som inkomstrelaterad ersättning ska beräknas enligt kapitel 4 i förordningen: Räkna ut inkomstrelaterad ersättning enligt svensk lagstiftning, se avsnitt 2.8 I de fall som inkomstrelaterad ersättning ska beräknas enligt kapitel 5 i förordningen: Räkna ut inkomstrelaterad ersättning både enligt svensk lagstiftning och enligt pro rata temporis-principen. Den ersättning som blir högst ska betalas ut. Om personen inte var försäkrad i Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet ska du inte beräkna ersättning enligt svensk lagstiftning. För att göra beräkningen måste du ta fram de försäkringsperioder som personen fullgjort i Sverige och i andra medlemsländer. Läs mer om det i avsnitt Bedöm om den inkomstrelaterade sjukersättningen ska samordnas med svensk eller utländsk yrkesskadelivränta och i så fall med vilka belopp, se kapitel 4. 21

22 2.1 Allmänt om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen fungerar som en inkomstbortfallsförsäkring. Det innebär att rätten till denna ersättning är beroende av aktuell försäkring vid tidpunkten för försäkringsfallet (33 kap. 5 SFB). Det krävs också att personen tillgodoräknats minst ett år med pensionsgrundande inkomst (PGI) eller pensionsgrundande belopp (PGB) med anledning av tidigare förtidspension eller sjuk- eller aktivitetsersättning inom ramtiden (34 kap. 2 SFB). För en person som omfattas av förordning 883/2004 och som har omfattats av både svensk lagstiftning och lagstiftningen i ett annat medlemsland, ska Försäkringskassan beräkna den inkomstrelaterade ersättningen enligt förordningen (artikel 44 och 46 i förordning 883/2004). Den inkomstrelaterade ersättningen kan beräknas enligt kapitel 4 eller kapitel 5 i förordningen enligt följande: Bestämmelserna i kapitel 4 ska tillämpas när personen endast har omfattats av typ A-lagstiftning. Bestämmelserna i kapitel 5 ska tillämpas när personen har omfattats av både typ A- och typ B-lagstiftning. (Artikel 44.2 och 46.1 i förordning 883/2004) 2.2 Inkomstrelaterad ersättning enligt kapitel 4 En försäkrad som bara har omfattats av typ A-lagstiftning kan bara få inkomstrelaterad ersättning om han eller hon var försäkrad i Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet. Beräkningen görs enligt den svenska lagstiftningen. Om personen i stället var försäkrad i ett annat medlemsland vid tidpunkten för försäkringsfallet ska det landet pröva om han eller hon kan beviljas en invaliditetsförmån enligt landets typ A-lagstiftning. (Artikel 44.2 i förordning 883/2004) I dessa fall fattar Försäkringskassan antingen ett beslut om att avslå ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning eller ett beslut om att personen får ersättning i form av garantiersättning. Metodstöd vad beslutar du om? Om personen inte var försäkrad i Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet och inte uppfyller villkoren för att få garantiersättning ska Försäkringskassan avslå ansökan. Av motiveringen ska det framgå att Försäkringskassan inte är behörig att pröva rätten till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning, eftersom personen inte var försäkrad i Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet. Det ska även framgå att Försäkringskassan inte kan bevilja personen en garantiersättning, eftersom han eller hon exempelvis inte uppfyller kraven på att ha minst tre års försäkringstid i Sverige. 22

23 Om Försäkringskassan inte är behörig att pröva rätten till inkomstrelaterad ersättning, kan Försäkringskassan i stället bevilja garantiersättning om personen uppfyller villkoren för att garantiersättning. Då ska det av motiveringen framgå att Försäkringskassan inte är behörig att pröva rätten till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning, eftersom personen inte var försäkrad i Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet. Detta medför att Försäkringskassan inte kan bevilja en inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. 2.3 Inkomstrelaterad ersättning enligt kapitel 5 När en person har omfattats av både typ A- och typ B-lagstiftning ska Försäkringskassan räkna ut den inkomstrelaterade ersättningen enligt kapitel 5 i förordningen. Vid tillämpning av kapitel 5 ska beräkningen göras enligt den nationella lagstiftningen pro rata temporis-principen. (Artikel 52.1 i förordning 883/2004) Personen har sedan rätt till det högsta ersättningsbeloppet. Jämförelsen mellan de framräknade beloppen ska göras efter det att Försäkringskassan tillämpat de svenska bestämmelserna om samordning av den inkomstrelaterade ersättningen med utländska invaliditetsförmåner. (Artikel 52.3 i förordning 883/2004) Inkomstrelaterad ersättning enligt svensk lagstiftning För att en person ska ha rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt den svenska lagstiftningen, behöver han eller hon uppfylla ett antal villkor. Personen ska: 1. vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffade 2. vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige eller i annat medlemsland från och med den tidpunkt då Försäkringskassan ska bevilja henne eller honom ersättning 3. ha minst ett år med pensionsgrundande inkomst (PGI) eller pensionsgrundande belopp (PGB) inom den ramtid som anges i 34 kap. SFB. (33 kap. 5 och 34 kap. 2 SFB) Den person som arbetar i Sverige eller som får en svensk arbetsbaserad förmån är försäkrad för inkomstrelaterad ersättning (6 kap. 6 och 9 SFB). För att få ytterligare beskrivning av försäkringsvillkoren, hänvisas till 23

24 kapitel 6 i vägledning 2013:1, kapitel 7 i vägledning 2013:2 och vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. En person kan uppfylla kravet på att vara försäkrad i ett annat land med stöd av artikel 51.3 i förordning 883/2004. Det gör personen genom att vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner i ett annat medlemsland från och med den tidpunkt som han eller hon kan få ersättningen ifrån. Om övriga villkor är uppfyllda har personen alltså rätt till inkomstrelaterad ersättning enligt svensk lagstiftning. För att få ytterligare information om bestämmelserna i artikel 51.3 i förordningen se avsnitt Försäkringskassan ska alltid ta ställning till personens försäkringstillhörighet vid ansökan om ersättning, även om personen tidigare har haft en period med ersättning. Detta eftersom förhållandena kan ha ändrats sedan föregående prövning. Enligt SFB är en person försäkrad för inkomstrelaterad ersättning så länge som den ersättningen betalas ut. Det betyder att personen också uppfyller kravet på försäkringstillhörighet om han eller hon beviljas en fortsatt inkomstrelaterad ersättning i anslutning till den tidigare ersättningsperioden (6 kap. 9 SFB) Inkomstrelaterad ersättning enligt pro rata-temporis En person ska uppfylla villkoren för att få inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning även när beräkningen ska göras enligt pro rata temporis-principen. Villkoret för att vara försäkrad i Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet och från och med den tidpunkt då ersättningen beviljas kan uppfyllas genom tillämpning av bestämmelserna i artikel 51.3 förordning 883/2004. Kraven på försäkringstillhörighet uppfylls om personen tidigare varit försäkrad enligt svensk lagstiftning men vid försäkringsfallet var försäkrad enligt ett annat medlemslands lagstiftning, som grundas på arbete (artikel 51.3 i förordning 883/2004). Tillämpning av bestämmelserna i artikel 51.3 i förordning 883/2004 innebär att bestämmelserna i SFB ska tillämpas. Försäkringskassan måste alltså bedöma om personen var försäkrad för arbete enligt ett annat lands lagstiftning vid tidpunkten för försäkringsfallet och från och med den tidpunkt som ersättningen ska beviljas för att försäkringsvillkoret för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning ska vara uppfyllt. Personen ska dessutom tidigare ha varit försäkrad enligt svensk lagstiftning. I de fall som en person kan få rätt till en inkomstrelaterad ersättning med stöd av artikel 51.3, kan Försäkringskassan endast bevilja honom eller henne en pro rata beräknad inkomstrelaterad ersättning (artikel 51.3 jämfört med artikel 52.1 b i förordning 883/2004). Kjell-Åke är bosatt i Sverige, men arbetar halvtid i Danmark. Han ansöker om sjukersättning. Försäkringskassan bedömer att Kjell-Åke har rätt till halv sjukersättning från och med september Tidpunkten för försäkringsfallet fastställs till år

25 Utredningen visar att Kjell-Åke har minst ett år med PGI. Eftersom han arbetade deltid i Danmark, både vid tidpunkten för försäkringsfallet och från och med den tidpunkt då ersättningen har beviljats bedömer Försäkringskassan att han är försäkrad genom ett annat medlemslands lagstiftning. Försäkringskassan kan därmed bara bevilja Kjell-Åke en pro rata-beräknad inkomstrelaterad sjukersättning. 2.4 Försäkrad för inkomstrelaterad ersättning genom ett annat medlemslands lagstiftning En person är enligt lagvalsreglerna i förordningen omfattad av ett annat medlemslands lagstiftning, så länge som han eller hon får en kontantförmån med anledning av sitt arbete som anställd eller sin verksamhet som egenföretagare (artikel 11.2 i förordning 883/2004). Det betyder att Försäkringskassan kan bedöma att personen uppfyller kraven på försäkringstillhörighet om han eller hon får en sådan kontantförmån vid tidpunkten för försäkringsfallet och från och med tidpunkten då ersättningen kan beviljas. Det är exempelvis förmåner som en person får på grund av sjukdom eller psykiskt eller fysiskt funktionshinder. Lagvalsreglerna är inte tillämpliga för förmåner som en person får i form av pension vid invaliditet, ålderdom eller till efterlevande (artikel 11.2 i förordning 883/2004). Om personen får en sådan förmån från ett annat medlemsland ska Försäkringskassan utreda om förmånen är arbetsbaserad eller bosättningsbaserad. Om förmånen är bosättningsbaserad är försäkringsvillkoret för inkomstrelaterad ersättning inte uppfyllt. Om pensionären arbetar vid sidan av sin pension gäller däremot lagvalsreglerna (artikel 11.2 i förordning 883/2004). En person är emellertid enligt den svenska lagstiftningen försäkrad för arbetsbaserade förmåner, så länge som han eller hon får inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning (6 kap. 9 SFB). Motsvarande ska därför gälla för personer som får en förmån vid invaliditet, som grundas på tidigare arbete enligt ett annat medlemslands lagstiftning. Jouko är bosatt i Finland och ansöker om aktivitetsersättning. Han har tidigare varit bosatt och arbetat i Sverige. Försäkringskassan bedömer att Jouko har rätt till hel aktivitetsersättning och fastställer försäkringsfallet till Ersättningen kan beviljas från och med maj Utredningen visar att Jouko har minst ett år med PGI. Utredningen om försäkringstillhörighet visar att Finland betalar ut en arbetsbaserad förmån till honom både vid tidpunkten för försäkringsfallet och från och med den tidpunkt ersättningen kan beviljas. Försäkringskassan kan därför bevilja Jouko en hel inkomstrelaterad aktivitetsersättning. 25

26 Pirkko är bosatt i Finland och ansöker om sjukersättning. Hon har tidigare varit bosatt och arbetat i Sverige. Försäkringskassan bedömer att Pirkko har rätt till sjukersättning och fastställer försäkringsfallet till år Ersättningen kan beviljas från och med september Utredningen visar att Pirkko har minst ett år med PGI. Utredningen om försäkringstillhörighet visar att hon haft arbetsmarknadsstöd från Finland som är en ersättning som grundar sig på bosättning. Arbetsmarknadsstödet har hon haft både vid tidpunkten för försäkringsfallet, och från och den tidpunkt Försäkringskassan kan bevilja ersättningen från. Detta betyder att Pirkko inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner, eftersom ersättningen från Finland inte är grundad på tidigare arbete. Försäkringskassan kan inte bevilja Pirkko någon inkomstrelaterad sjukersättning Rätt till inkomstrelaterad ersättning genom att förskjuta ramtiden Om en person har arbetat i Sverige för så länge sedan att ramtiden har passerats kan ramtiden förskjutas bakåt i tiden. Det gäller i de fall som försäkringsfallet inträffade i ett annat medlemsland. Detta innebär att om år med PGI saknas under ramtiden förskjuts ramtiden bakåt i tiden så att den utgår från det år då en person senast hade PGI i Sverige (bilaga XI till förordning 883/2004). På så sätt kan personen uppfylla kravet på minst ett år med PGI eller PGB med anledning av sjukersättning, aktivitetsersättning eller förtidspension. Den förskjutna ramtiden beskrivs utförligare i avsnitt Försäkringsperioder För att beräkna en inkomstrelaterad ersättning behöver Försäkringskassan utreda vilka försäkringsperioder som personen har fullgjort. Beroende på hur ersättningen ska beräknas, behövs uppgifter om både svenska försäkringsperioder och försäkringsperioder i andra medlemsländer. För att en period som har tjänats in i ett medlemsland ska räknas som en försäkringsperiod ska den definieras som eller erkännas som period i den lagstiftning enligt vilken den har fullgjorts. (artikel 1 t i förordning 883/2004) Svenska försäkringsperioder Svenska försäkringsperioder ska ges för år med PGI PGB med anledning av sjukersättning eller aktivitetsersättning PGB med anledning av förtidspension. 26

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område

Läs mer

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga VÄGLEDNING 2010:2 1 (6) Historik information om ändringar i vägledningen 2010:1 Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningen

Läs mer

Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet

Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Adoptionsbidrag. Vägledning 2002:12 Version 4

Adoptionsbidrag. Vägledning 2002:12 Version 4 Adoptionsbidrag Vägledning 2002:12 Version 4 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning beräkning, steglös avräkning m.m. En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning

Läs mer

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet SFS 2013:134 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 2013-03-14 2013-03-26 2014-04-15 t.o.m. SFS 2014:164 Lag (2013:134) om nordisk konvention om social

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; utfärdad den 14 mars 2013. SFS 2013:134 Utkom från trycket den 26 mars 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Konventionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; SFS 2004:114 Utkom från trycket den 23 mars 2004 utfärdad den 11 mars 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Den

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3 Boendetillägg Vägledning 2012:3 Version 3 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea Socialförsäkringsutskottets betänkande 2013/14:SfU10 Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2013/14:137

Läs mer

RÄTTSLIGT STÄLLNINGSTAGANDE. 2006-03-24 Dnr 11113-2006. Serienummer 2006:5

RÄTTSLIGT STÄLLNINGSTAGANDE. 2006-03-24 Dnr 11113-2006. Serienummer 2006:5 Beräkning av antagen pensionsbehållning när den avlidne har arbetat i ett annat medlemsland inom EU/EES eller i Schweiz och försäkringsperioder fullgjorda i dessa länder beaktas Försäkringskassans ställningstagande

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-15, - ersättningsnivåer

Läs mer

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner EU-familjeförmåner En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

BILAGA. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.12.2016 COM(2016) 815 final ANNEX 1 BILAGA Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 44 I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381)

Läs mer

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 08:51 Diarienr: 08/2104 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2008-06-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen Nämnd med ansvar för barnomsorg Pactamedlemmar

Läs mer

Vägledning 2010:1 Version 1. Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71

Vägledning 2010:1 Version 1. Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71 Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 juni 2017 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 5 februari 2016

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Vägledning 2004:9 Version 6. Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m.

Vägledning 2004:9 Version 6. Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m. Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m. Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

Vägledning 2013:2 Version 2. Aktivitetsersättning

Vägledning 2013:2 Version 2. Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

INKOMSTGRUNDAD ALDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER. EU:s regier Socialforsakringskonventioner Svensk lagstiftning

INKOMSTGRUNDAD ALDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER. EU:s regier Socialforsakringskonventioner Svensk lagstiftning INKOMSTGRUNDAD ALDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER EU:s regier Socialforsakringskonventioner Svensk lagstiftning INKOMSTGRUNDAD ALDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER Sid. Forord 1 Forkortningslista 9 Forordning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EG-förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt EU-förordningen 1231/2010

Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EG-förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt EU-förordningen 1231/2010 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EG-förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt EU-förordningen 1231/2010 SAMT ENLIGT KONVENTIONER OM SOCIAL TRYGGHET Vägledning 2010:7 version 5 Vägledningarna innehåller

Läs mer

Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån

Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån 1. Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva hur ärenden med vårdnadsbidrag där förordning (EEG) 1408/71 är tillämplig bör hanteras av och kommunerna.

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar VÄGLEDNING 2005:1 1 (8) Historik information om ändringar i vägledningen 2005:1 Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar

Läs mer

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om utkomstskydd

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 2 juli 2014 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 19 augusti 2013

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2013:2 Aktivitetsersättning

Historik information om ändringar i vägledningen 2013:2 Aktivitetsersättning VÄGLEDNING 2013:2 1 (5) Historik information om ändringar i vägledningen 2013:2 Aktivitetsersättning Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1513 Utkom från trycket den 23 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13:SfU12 Konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2012/13: 117 Konvention

Läs mer

AVTAL OM SOCIAL TRYGGHET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN FILIPPINERNA

AVTAL OM SOCIAL TRYGGHET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN FILIPPINERNA AVTAL OM SOCIAL TRYGGHET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN FILIPPINERNA Konungariket Sveriges regering och Republiken Filippinernas regering, som önskar reglera sina inbördes relationer inom området

Läs mer

HFD 2014 ref 64. Försäkringskassan motsatte sig bifall till överklagandet.

HFD 2014 ref 64. Försäkringskassan motsatte sig bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 64 Utan hinder av 4 kap. 5 socialförsäkringsbalken har rätt till kompletterande svenskt barnbidrag ansetts föreligga när barnet och vårdnadshavaren varit bosatta i Sverige och motsvarande

Läs mer

Vägledning 2004:11 Version 4. Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner,

Vägledning 2004:11 Version 4. Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

Vägledning 2003:1 Version 8. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

Vägledning 2003:1 Version 8. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 12 oktober 2004 Nr 135 136 INNEHÅLL Nr Sidan 135 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 1408/71 och 574/72

Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 1408/71 och 574/72 Förmåner vid ålderdom och dödsfall enligt EGförordningarna 1408/71 och 574/72 SAMT ENLIGT KONVENTIONER OM SOCIAL TRYGGHET Vägledning 2010:6 version 4 Vägledningarna innehåller samlad information om vad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Ersättning till smittbärare. Vägledning 2002:3 Version 4

Ersättning till smittbärare. Vägledning 2002:3 Version 4 Ersättning till smittbärare Vägledning 2002:3 Version 4 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla

Läs mer

Uppdrag 10 i regleringsbrevet

Uppdrag 10 i regleringsbrevet 1 (5) Beslut Juridikavdelningen Gunnel Vilén Uppdrag 10 i regleringsbrevet Uppdraget I Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna

Läs mer

Vägledning 2009:1 Version 7. Bidrag till arbetshjälpmedel

Vägledning 2009:1 Version 7. Bidrag till arbetshjälpmedel Bidrag till arbetshjälpmedel Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD

SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD I ANDRA EU-MEDLEMSSTATER Socialförsäkringssystemen måste samordnas för att stödja den fria rörligheten för personer inom EU. Tidigare bestämdes det regelverk som gäller för anställda

Läs mer

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning?

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Fakta om arbetslöshetsförsäkringen 2012:1 Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2011/876 Vilka personer

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:96

Regeringens proposition 2000/01:96 Regeringens proposition 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension Prop. 2000/01:96 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2001

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om statligt tandvårdsstöd; SFS 2008:145 Utkom från trycket den 22 april 2008 utfärdad den 10 april 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 mars 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 27 september

Läs mer

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Annelie Westman & Jakob Larsson Sverige www.psfu.se (PSFU) Uppdrag att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 maj 2013 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Peter Winn Advokatfirman Winn AB Östra Larmgatan 1 411 07 Göteborg MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Vägledning 2004:2 Version 21. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Vägledning 2004:2 Version 21. Sjukpenning och samordnad rehabilitering Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 (Finlands författningssamlings nr 289/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av den nordiska konventionen om

Läs mer

Arbetslöshetskassornas sammanläggning av perioder enligt EU-förordning nr 883/2004

Arbetslöshetskassornas sammanläggning av perioder enligt EU-förordning nr 883/2004 2014:26 Arbetslöshetskassornas sammanläggning av perioder enligt EU-förordning nr 883/2004 Rapport till regeringen: kartläggning enligt IAF:s regleringsbrev för 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:3 Återkrav

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:3 Återkrav VÄGLEDNING 2005:3 1 (8) Historik information om ändringar i vägledningen 2005:3 Återkrav Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar blivit

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande; SFS 2002:624 Utkom från trycket den 2 juli 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 9 december

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2004:11: Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner,

Historik information om ändringar i vägledningen 2004:11: Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, VÄGLEDNING 2004:11 1 (6) Historik information om ändringar i vägledningen 2004:11: Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. Vägledningen uppdateras fortlöpande. När en vägledning

Läs mer

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning:

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning: Välkomna Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning: En kontaktperson hos Försäkringskassan Stöd till föräldrar som har barn som är svårt sjuka eller

Läs mer

Sjukpenninggrundade inkomst

Sjukpenninggrundade inkomst Sjukpenninggrundade inkomst och årsarbetstid Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

5 kap. 9 och 12 första stycket, 15 kap. 2, 16 kap. 2 och 18 kap. 2 socialförsäkringsbalken

5 kap. 9 och 12 första stycket, 15 kap. 2, 16 kap. 2 och 18 kap. 2 socialförsäkringsbalken HFD 2016 ref. 43 En person som behöver ha uppehållstillstånd i Sverige har ansetts sakna rätt till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken när sådant tillstånd löpt ut. 5 kap. 9 och

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan informerar GÄLLER FRÅN Arbetsskadeförsäkring 02.06.01 Svensk socialförsäkring Du som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av svensk socialförsäkring. Socialförsäkringen är uppdelad

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 17 december 2008 i mål nr

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 1998:675 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:31

Regeringens proposition 2012/13:31 Regeringens proposition 2012/13:31 Nordisk konvention om social trygghet Prop. 2012/13:31 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 december 2012 Fredrik Reinfeldt Ulf Kristersson

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 13 juni 2016 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 25 mars 2015

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

Enklare regler i socialförsäkringen

Enklare regler i socialförsäkringen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13:SfU16 Enklare regler i socialförsäkringen Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2012/13: 169 Enklare regler i socialförsäkringen.

Läs mer

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

L.S.Sec Law (1999-799) on social security

L.S.Sec Law (1999-799) on social security SFST L.S.Sec Law (1999-799) on social security Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

Genomförande av EG-direktivet om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares

Genomförande av EG-direktivet om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares Utbildningsutskottets betänkande 2007/08:UbU14 Genomförande av EG-direktivet om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte Sammanfattning I betänkandet behandlar

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer