Vägledning 2003:1 Version 8. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning 2003:1 Version 8. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning"

Transkript

1 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs bara vid större ändringar. Mindre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på försäkringskassan/ Ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Rättsavdelningen VO Processjuridik Version 8. Beslutad Finns ej i tryckt form.

3 Innehåll Förkortningar... 8 Sammanfattning... 9 Läsanvisningar Inledning Bakgrund till nuvarande bilstöd Bestämmelserna om bilstöd Socialförsäkringsbalken Bilstöd ur ett samhällsperspektiv Försäkringstillhörighet Allmänt om försäkringstillhörighet EU:s samordningsbestämmelser Länder som omfattas av bestämmelserna Personkrets Sakområden Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser Sammanläggning av försäkringsperioder Bestämmelser om tillämplig lagstiftning Socialförsäkringskonventioner Socialförsäkringsbalken Bosättningsbaserad försäkring Försäkringstid Speciella försäkringssituationer Ansökan Ansökan Metodstöd impuls om ansökan om bilstöd Läkarutlåtande Avvisning av ansökan om bilstöd Vilka personer omfattas av lagen? Det svenska socialförsäkringsskyddet Bilstöd är en bosättningsbaserad förmån När en person lämnar landet När en person kommer tillbaka till Sverige efter utlandsvistelse Förutsättningar för rätten till bilstöd Bestämmelser om bilstöd Grundläggande förutsättningar för rätten till bilstöd Varaktigt funktionshinder Svårigheter att förflytta sig på egen hand Svårigheter att anlita allmänna kommunikationer Tillhörighet till bidragsgrupp Förälder Är eller riskerar att bli arbetslös Grund- och anskaffningsbidrag vart nionde år Övergångsbestämmelser

4 5.3.1 För personer med bilstöd före 1 oktober Utredning och dokumentation Utredning och handläggning Metodstöd sammanställning av underlag inför beslut enligt den särskilda beslutsordningen Jäv Heder och samvete Rättshandlingsförmåga, fullmakt och ställföreträdare Färdtjänst och skolskjuts Beslutsunderlag Metodstöd intervjuteknik och frågor Allmänt om intervjuteknik Allmänna frågor Varaktighet och förflyttningssvårigheter Medicinskt underlag läkarutlåtande Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarutlåtande Utredning med den sökande Metodstöd utredningssamtal Inför utredningssamtalet Genomförande av samtalet Efter samtalet Anskaffningsbidrag Anpassningsbidrag Metodstöd anpassningsbidrag Metodstöd Utredning av anpassningsbehov med den sökande Allmänt om beslutsunderlag anpassning I vilka situationer behövs inte fler offerter? Läkarutlåtandets betydelse vid bedömning av anpassningsbehov Yttrande om anpassningsbehov Offert på anpassning Metodstöd begäran om yttrande Metodstöd komplettering av offert Bedömning av funktionsnedsättning Allmänt om bedömning av funktionsnedsättning Metodstöd skriva beslut om rätten till bilstöd Varaktig funktionsnedsättning Vad säger praxis om varaktigheten? Bedömning av varaktigheten Förflyttningssvårigheter Väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand Väsentliga svårigheter att anlita allmänna kommunikationer Svårigheter att vistas i offentlig miljö Bilstöd kan inte beviljas i förebyggande syfte Bilstöd när resande med allmänna kommunikationer medför risk för allvarlig sjukdom eller skada Förflyttning tillsammans med barn med funktionsnedsättning Flera barn med funktionsnedsättning Bedömning av bidragsgrupp Allmänt om bidragsgrupper Försäkrade under 65 år (bidragsgrupp 1) Försörjning och väsentligt tillskott till sin försörjning

5 8.2.2 Arbetslivsinriktad utbildning eller rehabilitering Arbetet eller utbildningen beräknas pågå minst sex månader Försäkrade under 65 år (bidragsgrupp 2) Försäkrade som har fyllt 18 men inte 50 år (bidragsgrupp 3) Försäkrade som har barn under 18 år (bidragsgrupp 4) Försäkrade föräldrar till barn med funktionsnedsättning (bidragsgrupp 5) Förälder Sammanboende med barn Bilstöd inom familjen Gemensam vårdnad Krav på körkort för vissa bidragsgrupper Villkorat beslut för vissa utländska körkort Metodstöd vid utredning av utländska körkort: Villkorat beslut när det finns gällande körkortstillstånd Individuellt ombyggd bil Dispens och undantag Grund- och anskaffningsbidrag Två former av bidrag vid inköp av bil eller annat fordon Grundbidrag Anskaffningsbidrag Inkomstprövning Inkomstberäkning Inkomst behandlas på olika sätt Gemensamma regler Beslutet först Om att anskaffa, äga och göra sig av med en bil När är bilen anskaffad? Bidrag för samma bil Sexmånadersgräns Kategori av fordon Val av bil Bilstödet är skattefritt Avräkningsregel Anpassningsbidrag Allmänt om anpassningsbidrag Sexmånadersgräns Försäkringskassans prövning Lämplig bil eller annat fordon Behov av anpassning Vilka behov behöver tillgodoses för att sökande ska kunna bruka bilen? Åtgärder som behövs för att använda bilen Sådant som bilföraren kan göra behövs ingen anpassning för Anpassning för andra behov än de som grundat rätt till bilstöd Bidragsgruppens påverkan på anpassningen Behov av att färdas på flera sätt i bilen Anpassning för flera personer i samma bil Flera anpassningar för att tillgodose samma behov Anpassning för assistent, anhörig eller annan Utrustning som kan ersättas genom anpassningsbidraget

6 Anordningen ska höra till bilen Utrustning som inte är specialkonstruerad Utrustning som redan finns i bilen kan beviljas Justering i samband med anpassning Reparationer av tidigare beviljad anpassning Byte av en befintlig anpassning Kostnader i samband med anpassning Kostnader för yttrande Kostnader för transport Kostnader för resa och logi Kostnader för registreringsbesiktning Test av anpassning/funktionskontroll Kostnader för körutbildning av anpassad bil Bedömning av rimligheten av kostnaderna för anpassning Ofullständigt underlag Förmedlingsavgifter m.m Körkortsutbildning Förutsättningar för körkortsutbildning Är eller riskerar att bli arbetslös Stadigvarande arbete Kostnader Körkortstillstånd Uppföljning När kan nytt bilstöd beviljas? Allmänt om tidpunkter för nytt bidrag Nytt grund- och anskaffningsbidrag mil sedan förra bilstödet för inköp av bil Medicinska skäl eller trafiksäkerhetsskäl Beslutet om nytt bidrag inom nioårsperioden gäller under vissa förutsättningar Nytt anpassningsbidrag Stöld eller skada ger inte rätt till nytt bilstöd Beslut hos Försäkringskassan Beslut av särskilt utsedd beslutsfattare särskild beslutsordning Beslut om bilstöd Kvalitetssäkring av beslutsfattare Kommunicering Metodstöd kommunicering Rätten att lämna uppgifter muntligt Avvikande mening Motivering av beslut Beslut i samband med prövning av bilstöd Snabbaste vägen till rätt beslut Ansökan om både grund- och anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag Ansökan om enbart anpassningsbidrag Beslut om anpassningsbidrag gäller under vissa förutsättningar Omprövning och överklagande Verkställa beslut Allmänt om utbetalning av bilstöd

7 Bilstöd är en ekonomisk ersättning till den sökande Grund för utbetalning av bilstöd Grund för utbetalning av grundbidrag och anskaffningsbidrag Grund för utbetalning av anpassningsbidrag Grund för utbetalning av bidrag för körkortsutbildning Tidpunkt för utbetalning Underlag inför utbetalning Utbetalning sker mot faktura, avtal eller kvitto Attest Uppföljning Stämmer slutlig kostnad med utbetald ersättning? Efterkontroll och återbetalningsskyldighet Anmälningsskyldighet Efterkontoll Metodstöd efterkontroll Återbetalningsskyldighet Återkrav enligt 52 kapitlet SFB Felaktig utbetalning Ränta och dröjsmålsränta Kvittning Åldersgränser Flyttar utomlands Dödsfall Eftergift Metodstöd utredning av återkrav i bilstöd Källförteckning Sakregister

8 Förkortningar Bet. EEG EES EG EU FAS FB FBF FKAR FKFS FKRS FL Betänkanden Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Europeiska unionen Förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd Föräldrabalken Förordningen (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans rättsliga ställningstagande Förvaltningslagen FoF Fordonsförordningen (2009:211) FÖD HFD Försäkringsöverdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen IL Inkomstskattelag (1999:1229) KKF Körkortsförordningen (1998:980) KKL Körkortslagen (1998:488) KRNG KRNJ KRNS KRSU Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Jönköping Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten i Sundsvall OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Prop. RAR RFFS RFV RÅ SFB Proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Riksförsäkringsverkets författningssamling Riksförsäkringsverket Regeringsrättens årsbok Socialförsäkringsbalken SFBP Lag om införande av socialförsäkringsbalken (2010:111) SfU SOU Socialförsäkringsutskottet Statens offentliga utredningar 8

9 Sammanfattning Denna vägledning är avsedd att vara ett stöd i det dagliga arbetet hos Försäkringskassan. Den ska bidra till att bestämmelserna om bilstöd i 52 kapitlet i SFB tillämpas på ett riktigt sätt. SFB är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag. Den trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna. För bilstöd innebär SFB att bestämmelserna om bilstöd regleras i lag i stället för som tidigare i förordning (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder. I och med SFB omfattas bilstöd av vissa gemensamma bestämmelser som inte gällde för bilstöd tidigare, till exempel utökade befogenheter för utredning, som möjligheten att göra hembesök. I och med att Sverige är med i EU kan den sökande också komma att omfattas av Rådets förordning (EU) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen eller Rådets förordning (EU) 1408/71 om tillämpning av system för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Om personen inte omfattas av förordningarna krävs att han eller hon anses bosatt i Sverige för att kunna ha rätt till bilstöd. Socialförsäkringsskyddet i kap. 3 7 i SFB reglerar när en person är bosatt i Sverige och därmed omfattas av svensk socialförsäkring. Vägledningen behandlar framför allt frågor som rör rätten till bilstöd. Det finns exempel inlagda för att göra det lättare att förstå bestämmelserna. En förutsättning för att beviljas bilstöd är att personen har en varaktig funktionsnedsättning som medför väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. För att kunna få bilstöd måste personen även tillhöra någon av följande fem bidragsgrupper: 1. Försäkrade som är under 65 år och behöver bil för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller rehabilitering. 2. Försäkrade som är under 65 år och som tidigare beviljats bilstöd enligt 1 och som beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning. 3. Andra försäkrade som fyllt 18 men inte 50 år. 4. Försäkrade som har barn under 18 år. 5. Försäkrade föräldrar som har försäkrat barn med funktionsnedsättning. Bilstöd för anskaffning av personbil klass I, motorcykel eller moped betalas ut som ett grundbidrag och ett inkomstprövat anskaffningsbidrag. Dessa bidrag kan enligt huvudregeln beviljas vart nionde år. Om det finns medicinska skäl eller trafiksäkerhetsskäl kan nytt bidrag beviljas tidigare. Nytt bidrag får även beviljas om bilen har körts minst mil sedan bidrag 9

10 senast beviljades. Dessutom kan bidrag beviljas för sådan anpassning av bilen som den försäkrade behöver för att kunna använda den. Ett bidrag kan också betalas ut för körkortsutbildning i samband med anskaffning av bil. Den sökande kan inte få grund- eller anskaffningsbidrag för en bil som är inköpt före Försäkringskassans beslut om rätt till bilstöd. 10

11 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 11

12 Vägledningens första kapitel är av övergripande karaktär och syftar till att ge en bakgrund till bestämmelserna om bilstöd. Kapitel 2 handlar om försäkringstillhörighet. Resterande kapitel beskriver reglerna om bilstöd och hur bilstöd hanteras på Försäkringskassan. I kapitel 6 beskrivs Försäkringskassans utredning av bilstöd. Där finns information om vad som ingår i beslutsunderlaget för beslut om rätten till bilstöd och för beslut om anpassningsbidrag. Kapitlet innehåller även flera metodstöd som stöd till utredningen. Kapitel 7 och 8 beskriver de grundläggande förutsättningarna för att få rätt till bilstöd. I kapitel 9 11 beskrivs de bidrag som finns i bilstöd och under vilka förutsättningar den försäkrade kan beviljas bidragen. Kapitel 12 beskriver när den försäkrade kan beviljas nytt grund- och anskaffningsbidrag. Kapitel 13 beskriver hur beslut om bilstöd och de olika bidragen fattas och kapitel 14 redogör för när Försäkringskassan kan betala ut de olika bidragen i bilstöd. Kapitel 15 handlar om efterkontroll och återbetalningsskyldighet. 12

13 1 Inledning Bilstöd är en av de förmåner som riktar sig särskilt till personer med funktionsnedsättning. Det här kapitlet beskriver bakgrunden till bilstöd. Rubriker i detta kapitel: Bakgrund till nuvarande bilstöd Bestämmelser om bilstöd Bilstöd ur ett samhällsperspektiv 1.1 Bakgrund till nuvarande bilstöd Ett väl fungerande bilstöd är av stor handikappolitisk betydelse. Man kan se det som ett hjälpmedel för att minska ett förflyttningshandikapp (prop. 1987/88:99 om förbättrat bilstöd till handikappade, s. 13). Bilstödet har till syfte att: fungera som ett hjälpmedel vid försörjning för personer med funktionshinder möjliggöra ett aktivt, självständigt och oberoende liv för personer med funktionshinder. Bilstödet omfattar sedan den 1 oktober 1988 fem olika bidragsgrupper med funktionsnedsättning, se kapitel 8. Anledningen till utökningen av bidragsgrupper var att bilen skulle i och med utökningen inte enbart vara ett hjälpmedel för att få sin försörjning utan även ses som ett hjälpmedel för att minska ett förflyttningshandikapp. De ökade möjligheterna till rörlighet, som bilen ger dessa personer, medför en förbättrad förutsättning att delta i samhällslivet och etablera kontakter med andra människor (prop. 1987/88: 99, s. 15). Ett viktigt syfte med reformeringen av bilstödet var också att ge ett väsentligt förbättrat bidrag från samhället. Därför kom bilstödet dels att omfatta ett icke inkomstprövat bidrag för anskaffning av bil, så kallat grundbidrag, dels ett inkomstprövat anskaffningsbidrag. I dag går det att få kronor i grundbidrag och upp till kronor i anskaffningsbidrag. Anpassningsbidrag kan beviljas i de fall det med hänsyn till den sökandes funktionsnedsättning finns behov av anpassning av fordonet för att han eller hon ska kunna bruka det. Anpassningsbidraget betalas ut med det belopp som motsvarar hela kostnaden för en sådan ändring av eller anordning på fordonet som behövs för att personen ska kunna bruka fordonet (prop. 1987/88: 99, s. 24). 13

14 1.2 Bestämmelserna om bilstöd Socialförsäkringsbalken SFB är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag. Den trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna. Från den 1 januari 2011 överfördes bestämmelserna om bilstöd till kapitel 52 i SFB. Det innebär att merparten av bestämmelserna om bilstöd regleras i lag. Före år 2011 fanns bestämmelserna i förordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder. Till förordningen fanns lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till personer med funktionsnedsättning. I samband med att SFB infördes upphörde de tidigare författningarna att gälla. Lagstiftaren har dock ansett att vissa paragrafer i förordningen (1988:890) om bilstöd lämpar sig bättre i en författning av lägre dignitet än SFB. Dessa paragrafer har därför inte skrivits in i SFB. I stället infördes en ny förordning (2010:1745) om bilstöd till personer med funktionshinder. Den nya förordningen förkortas på samma sätt som den tidigare, det vill säga FBF. I och med SFB omfattas bilstöd av vissa gemensamma bestämmelser som inte gällde för bilstöd tidigare, t.ex. reglerna om utredningsbefogenheter som bl.a. innefattar möjligheten att göra hembesök. 1.3 Bilstöd ur ett samhällsperspektiv Ur ett samhällsperspektiv finns olika åtgärder och former av stöd för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att resa och förflytta sig. Det gäller främst anpassning av de kollektiva färdmedlen, färdtjänsten och riksfärdtjänsten samt bilstödet. Ansvaret för insatserna är delat mellan staten och kommunerna (SOU 2005:26, Mobil med bil, s. 21). Den egna bilen är för många människor en symbol för frihet och möjlighet att förflytta sig. Den som har tillgång till bil kan själv välja när man ska uträtta ärenden, besöka andra eller resa. För personer med funktionsnedsättning kan bilen även vara den enda möjligheten att förflytta sig också mycket korta sträckor, så pass korta att en person utan funktionsnedsättning aldrig skulle ha behövt använda kollektivtrafik eller bil (SOU 2005:26, s. 41). För förhållandevis många människor kommer kollektivtrafiken, om den anpassas väl att utgöra ett tänkbart transportalternativ. För de personer som trots detta inte kan använda allmänna kommunikationer utgör bilen skillnaden mellan ett passivt liv och en mer aktiv tillvaro. Bilen ger alltså dessa personer en möjlighet att leva ett liv på egna villkor. Bilen knyts så att säga till personens behov och ska stå till förfogande för henne eller honom. Bilen blir på så sätt att betrakta som ett hjälpmedel. (SOU 2005:26, s. 41) 14

15 2 Försäkringstillhörighet I detta avsnitt beskrivs översiktligt vad bestämmelserna i de olika regelverken innebär för tillhörigheten till svensk försäkring. I vägledningarna 2004:11, Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. samt 2000:2, Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete finns bestämmelserna närmare presenterade. 2.1 Allmänt om försäkringstillhörighet Försäkringstillhörigheten baseras på var personen bor eller arbetar. Bestämmelser om vem som är försäkrad finns i nationell lagstiftning, EU:s samordningsbestämmelser, socialförsäkringskonventioner och övriga internationella överenskommelser. Förutsättningarna för att en person ska kunna få en förmån eller tjäna in en pensionsrättighet i Sverige är att han eller hon omfattas av svensk socialförsäkring och är försäkrad för motsvarande förmån i Sverige. Försäkringskassan ska med utgångspunkt i SFB, EU:s förordningar samt socialförsäkringskonventioner bedöma om en person omfattas av svensk socialförsäkring. Både EU:s förordningar och konventioner som Sverige har ingått med andra länder har företräde framför SFB i sådana bedömningar. 2.2 EU:s samordningsbestämmelser Bestämmelserna om samordning av medlemsstaternas nationella system för social trygghet har sin grund i rätten till fri rörlighet för personer. Denna rätt regleras i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). EU:s samordningsbestämmelser inom socialförsäkringsområdet finns i två förordningar: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (tillämpningsförordning 987/2009). Förordningarna tillämpas från och med den 1 maj Det finns dock vissa situationer där tidigare förordningar fortfarande ska tillämpas. Det gäller bland annat för tredjelandsmedborgare. De tidigare förordningarna är: Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71) 15

16 Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 574/72) Länder som omfattas av bestämmelserna Det är medlemsländerna i EU som omfattas av förordning 883/2004 och 987/2009. För en aktuell förteckning, se vägledning 2004:11, där kan du läsa mer om vilka bestämmelser som ska tillämpas i förhållande till EESländerna (Island, Liechtenstein, Norge) och Schweiz Personkrets Förordning 883/2004 omfattar samtliga medborgare, statslösa och flyktingar som är bosatta i ett medlemsland och som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i ett eller flera medlemsländer, samt deras familjemedlemmar eller efterlevande (artikel 2.1 i förordning 883/2004). Personkretsen i förordning 883/2004 har utvidgats till att omfatta fler personer i förhållande till personkretsen i förordning 1408/71 (artikel 2.1 i förordning 1408/71). Förordningen omfattar även efterlevande till personer som har omfattats av lagstiftningen i något medlemsland, oberoende av dessa personers medborgarskap. Detta förutsätter att den efterlevande är medborgare i ett medlemsland, är statslös eller flykting och är bosatt i ett medlemsland (artikel 2.2 i förordning 883/2004). För bestämmelser avseende tredjelandsmedborgare se vägledning 2004: Sakområden Förordning 883/2004 ska tillämpas på alla allmänna och särskilda sociala trygghetssystem oberoende av om de är avgiftsfinansierade eller inte. Den tillämpas också på system som reglerar arbetsgivares eller redares skyldigheter. Förordning 883/2004 ska också tillämpas på särskilda kontantförmåner som inte är avgiftsfinansierade. Det gäller sådana förmåner som betalas ut enligt en lagstiftning som har drag av både social trygghet och socialt stöd. Av artikel 3.1 i förordning 883/2004 framgår vilka sakområden som förordningen gäller. Motsvarande uppgifter i förordning 1408/71 finns i artikel 4.1. Skrivningen i förordning 883/2004 innebär ett förtydligande jämfört med tidigare Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser Ett medlemsland ska ta hänsyn till likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser som inträffat i ett annat medlemsland. Det innebär att förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser som har 16

17 rättsverkningar enligt ett medlemslands lagstiftnings ska beaktas även om de förvärvats eller inträffat i ett annat medlemsland. En tillämpning av bestämmelsen får dock inte leda till att ett medlemsland blir behörig eller att dess lagstiftning blir tillämplig. (Beaktandeskäl 9 12 samt artikel 5 i förordning 883/2004). Detta är en ny bestämmelse som inte har någon motsvarighet i förordning 1408/71. Den bygger på uttalanden från EU-domstolen i ett antal avgöranden Sammanläggning av försäkringsperioder Både i förordning 883/2004 och i förordning 1408/71 finns bestämmelser om sammanläggning av försäkringsperioder för att garantera att de personer som rör sig inom gemenskapen ska få behålla rättigheter och förmåner de har eller håller på att förvärva. Om lagstiftningen i ett medlemsland innehåller bestämmelser som kräver att försäkrings- anställnings- eller bosättningsperioder har fullgjorts för rätt till ersättning ska perioder fullgjorda enligt ett annat medlemslands lagstiftning räknas med. (Beaktandeskäl 13 och 14 samt artikel 6 i förordning 883/2004 och bland annat artiklarna 18 och 45 i förordning 1408/71) Bestämmelser om tillämplig lagstiftning Förordningarna 883/2004 och 987/2009 gäller inom EU från och med den 1 maj 2010 och i EES-länderna och Schweiz från och med senare datum, medan förordningarna 1408/71 och 574/72 ska tillämpas på äldre ärenden och i vissa fall i förhållande till tredjelandsmedborgare, se vägledning 2004:11. Att förordningen pekar ut ett medlemslands lagstiftning innebär inte att en person faktiskt kommer att omfattas av landets försäkring eller att den personen kommer att ha rätt till förmåner. Det är alltid medlemslandets nationella lagstiftning som avgör vem som uppfyller villkoren för att omfattas av försäkringen och ha rätt till förmåner. En grundläggande princip för fastställandet av tillämplig lagstiftning är att en person ska omfattas av lagstiftningen i endast ett medlemsland (artikel 11.1 i förordning 883/2004 och artikel 13.1 i förordning 1408/71). De så kallade lagvalsreglerna bestämmer vilket detta medlemsland är (artiklarna i förordning 883/2004 och artiklarna i förordning 1408/71). Huvudregeln är att personen ska omfattas av arbetslandets lagstiftning, vilket innebär att en person som är anställd eller egenföretagare i ett medlemsland ska omfattas av lagstiftningen i det medlemslandet (artikel 11.3 a i förordning 883/2004 samt artikel 13.2 a b i förordning 1408/71). I vissa situationer är det lämpligare att en person omfattas av ett annat lands lagstiftning än det landet där han eller hon faktiskt arbetar. Det finns därför en rad undantag från principen om arbetslandets lagstiftning. Det gäller bland annat då en anställd är utsänd av sin arbetsgivare och när en egenföretagare tillfälligt utför verksamhet i ett annat medlemsland samt då en person 17

18 normalt arbetar i två eller flera medlemsländer (artiklarna 1 16 i förordning 883/2004 och artiklarna i förordning 1408/71). Det finns dock ett antal särskilda bestämmelser för offentligt anställda, personer som får arbetslöshetsersättning från sitt bosättningsland efter att ha omfattats av ett annat medlemslands lagstiftning, den som är inkallad eller återinkallad till militärtjänstgöring eller civil tjänstgöring i en medlemsstat samt för den som inte förvärvsarbetar. 2.3 Socialförsäkringskonventioner Förutom EU:s förordningar om samordning av systemen för social trygghet kan de konventioner om social trygghet som Sverige ingått med andra länder reglera en persons försäkringstillhörighet. Konventionerna innehåller också regler om bland annat samordning av och rätten till förmåner. Konventioner om social trygghet har på samma sätt som EU:s förordningar till syfte att samordna och reglera tillämpningen av ländernas socialförsäkringssystem i olika försäkringssituationer. De är uppbyggda enligt liknande principer som förordning 1408/71 och innehåller i huvudsak motsvarande bestämmelser om likabehandling, sammanläggning av försäkrings- och bosättningsperioder samt om export av vissa förmåner. Det finns både bilaterala och multilaterala konventioner. De bilaterala konventionerna är avtal mellan två länder medan multilaterala konventioner ingås mellan flera länder. Av de konventioner Sverige har ingått är nästan alla bilaterala. En annan sorts konvention är de sjukvårdsöverenskommelser som Sverige ingått med andra länder. En sådan överenskommelse behandlar endast sjukvård. Sverige har också ingått andra internationella överenskommelser för personal vid internationella organisationer. För en förteckning av vilka länder Sverige har socialförsäkringskonventioner med, se vägledning 2004: Socialförsäkringsbalken SFB innehåller bestämmelser om vem som är försäkrad enligt svensk lagstiftning, under vilken tid en person är försäkrad hur länge en förmån kan betalas ut till en försäkrad som vistas utomlands. Socialförsäkringen är indelad i en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad del. Det innebär att vissa förmåner grundas på bosättning i Sverige medan andra kräver arbete här. (5 kap. 9 och 6 kap. 6 SFB) 18

19 Reglerna om tillhörighet till svensk försäkring enligt SFB finns närmare beskrivna i Vägledning 2000: Bosättningsbaserad försäkring Den som anses bosatt i Sverige omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Även familjemedlemmar till den som är försäkrad och efterlevande kan i vissa fall omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen (5 kap. 8 och 9 SFB). Till den bosättningsbaserade försäkringen hör sådana förmåner som utgör bidrag, t.ex. barnbidrag, samt förmåner som betalas med garantibelopp, t.ex. föräldrapenning på lägstanivån och grundnivå. De förmåner som är bosättningsbaserade finns uppräknade i 5 kap. 9 SFB. För att kunna få en förmån krävs givetvis att personen uppfyller kraven enligt den aktuella förmånens lagstiftning och inte endast kraven för att omfattas av försäkringen. Bosättning i Sverige Den som har sin egentliga hemvist i Sverige ska anses som bosatt här (5 kap. 2 SFB). Den som kommer till Sverige och har för avsikt att vistas här under längre tid än ett år ska också anses bosatt här. Omvänt gäller att en person som lämnar landet fortfarande ska anses bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. (5 kap. 3 SFB) Det finns särskilda bestämmelser om undantag från dessa huvudprinciper för vissa grupper. Det gäller utsända, statsanställda, personer som tillhör en annan stats beskickning, studerande och biståndsarbetare Försäkringstid En person är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner så länge han eller hon kan anses bosatt i Sverige (5 kap. 9 och 10 SFB). För en biståndsarbetare som ansetts bosatt i Sverige under utlandsarbetet börjar efterskyddet att löpa efter återkomsten till Sverige (6 kap. 12 SFB) Speciella försäkringssituationer SFB anger också speciella situationer som innebär att en person är försäkrad för en viss eller för vissa förmåner. Dessa bestämmelser finns i 6 kap SFB. Om en person på grund av EU:s samordningsbestämmelser i förordningarna nr 1408/71 och 883/2004 ska omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning är personen inte försäkrad enligt SFB för sådana förmåner som omfattas av förordningarna (4 kap. 5 SFB). 19

20 3 Ansökan Rubriker i detta kapitel: Ansökan Läkarutlåtande Avvisning av ansökan om bilstöd 3.1 Ansökan Ärenden om bilstöd handläggs från och med den 1 januari 2007 på bilstödsenheten i Västervik och hör organisatoriskt till avdelningen för funktionsnedsättning (FV), VO kundmöte. (Se vidare Försäkringskassans arbetsordning.) Ansökan om bilstöd görs hos Försäkringskassan (48 kap. 5 SFB). Ansökan ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs i ärendet. Den ska vara egenhändigt undertecknad. Uppgifter om faktiska förhållanden lämnas på heder och samvete (110 kap. 4 SFB). Ansökan görs på en särskild blankett som fastställs av Försäkringskassan. Till ansökan ska ett läkarutlåtande bifogas som beskriver personens funktionsnedsättning och dess inverkan på förflyttningsmöjligheterna samt i vissa fall om personen uppfyller de medicinska kraven för att inneha körkort. (5 FBF). Se avsnitt 4.2. Alla som ansöker om bilstöd ska fylla i en ansökningsblankett. I blanketterna ska den sökande fylla i vilka bidrag som söks. Den som ansöker om inkomstprövat anskaffningsbidrag ska dessutom fylla i ytterligare en ansökan. För att ansöka om bidrag för en reparation av en tidigare beviljad anpassning finns en egen blankett. Det händer att sökande använder fel ansökningsblankett. Då får handläggaren bedöma om de uppgifter som saknas har sådan betydelse att det behövs en skriftlig komplettering i form av en ny ansökan eller som en bilaga till den ansökan som skickats in, eller om det räcker med att komplettera uppgifterna muntligt. Om det vid reparation av en anpassning skulle visa sig att personen behöver ny anpassning krävs en ny ansökan om bilstöd i form av anpassningsbidrag. En prövning om rätten till bilstöd måste här göras innan något beslut om anpassning kan tas. Se avsnitt 10.6 för information om reparation. För beslut om bilstöd, se kapitel

Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete

Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning.

Läs mer

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan

Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan 1 (23) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan Innehåll 1 Målgrupp och innehåll... 4 2 Inledning... 4 3 Syftet med kommunicerings- och beslutsbrev... 4 4 Språket i kommunicerings-

Läs mer

Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER

Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER Antagna av KS april 2002 Reviderade av KF februari 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Läs mer

LSS målsättningen som försvann

LSS målsättningen som försvann LSS målsättningen som försvann Om hur kommunerna, Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna tolkar och tillämpar Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Förord Det har gått 20 år sedan

Läs mer

PROMEMORIA Vårt dnr Bilaga 1 2014-05-16

PROMEMORIA Vårt dnr Bilaga 1 2014-05-16 PROMEMORIA Vårt dnr Bilaga 1 2014-05-16 Avd för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Patientlagen Sammanfattning Den 1 januari 2015 träder patientlagen (2014:xxx) i kraft. För

Läs mer

Om du är sjuk och inte kan arbeta

Om du är sjuk och inte kan arbeta Om du är sjuk och inte kan arbeta Välkommen till Försäkringskassan Influensa, benbrott eller migrän. Det kan finnas många orsaker till att du inte kan arbeta som vanligt. Om du måste vara borta från jobbet

Läs mer

PROMEMORIA 2014-02-10 1 (60) Dnr: 2013/940. Rättsenheten Kerstin M Claesson 0150-48 70 56. Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04)

PROMEMORIA 2014-02-10 1 (60) Dnr: 2013/940. Rättsenheten Kerstin M Claesson 0150-48 70 56. Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Rättsenheten Kerstin M Claesson 0150-48 70 56 PROMEMORIA 2014-02-10 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) 1 (60) Underlagspromemoria om regler för myndighetsutövning, intern styrning

Läs mer

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013. Meddelandeblad Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL och LSS, Förvaltningschefer Nr 3/2011 April 2011 Landsting: Nämnder med ansvar för råd och stöd enligt LSS Detta meddelandeblad är reviderat

Läs mer

Överflyttning av vårdnaden till familjehem

Överflyttning av vårdnaden till familjehem UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete 30 h.p. Handledare: Anna Wärme Överflyttning av vårdnaden till familjehem Examensarbete HT 2007 Petra Andersin Innehållsförteckning

Läs mer

Om sjukfrånvaro och rehabilitering. en vägledning för statliga arbetsgivare

Om sjukfrånvaro och rehabilitering. en vägledning för statliga arbetsgivare Om sjukfrånvaro och rehabilitering Om sjukfrånvaro och rehabilitering en vägledning för statliga arbetsgivare 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2011 Produktion: Arbetsgivarverket Grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Per Johansson, Eshat Aydin, Sisko Bergendorff, Nina Granqvist, Malin Josephson och Inger Sohlberg Inspektionen för socialförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA

Läs mer

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

GRÄNSLANDET MELLAN SJUKDOM OCH ARBETE

GRÄNSLANDET MELLAN SJUKDOM OCH ARBETE GRÄNSLANDET MELLAN SJUKDOM OCH ARBETE Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar för arbete/försörjningsförmåga Slutbetänkande av Arbetsförmågeutredningen Stockholm 2009 SOU 2009:89 SOU och Ds kan köpas

Läs mer

2014-09-02 U2014/5176/S

2014-09-02 U2014/5176/S Promemoria 2014-09-02 U2014/5176/S Utbildningsdepartementet Vissa skollagsfrågor Del 2 2 Förord Skollagen (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti 2010 och har tillämpats på utbildning och annan pedagogisk

Läs mer

Rapport 2014:6. Vad är normalt? Föräldraansvaret i assistansersättningen. En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen

Rapport 2014:6. Vad är normalt? Föräldraansvaret i assistansersättningen. En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Rapport 2014:6 Vad är normalt? Föräldraansvaret i assistansersättningen fax 08 58 00 15 90 e-post registrator@inspsf.se webb www.inspsf.se Rapport 2014:6 Vad är normalt? Föräldraansvaret i assistansersättningen

Läs mer

Om ledighet. en vägledning för statliga arbetsgivare

Om ledighet. en vägledning för statliga arbetsgivare Om ledighet en vägledning för statliga arbetsgivare Om ledighet 2009:6 Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM

Läs mer

SOSFS 1997:15 (S) Allmänna råd. Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 1997:15 (S) Allmänna råd. Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Personkrets och grundläggande behov

Personkrets och grundläggande behov Personkrets och grundläggande behov Bedömningen av grundläggande rekvisit för assistansersättning Rättslig kvalitetsuppföljning Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Anna-Klara

Läs mer

Får jag gå på promenad idag?

Får jag gå på promenad idag? Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2013 T 2139-12 KLAGANDE KH Ombud: Jur.kand. IL-K MOTPART Försäkringskassan Huvudkontoret, Verksamhetsområde processjuridik

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:65

Regeringens proposition 2009/10:65 Regeringens proposition 2009/10:65 Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter Prop. 2009/10:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 februari 2010

Läs mer

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du få gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

29.6.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 180/31

29.6.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 180/31 29.6.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 180/31 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som

Läs mer

Friheten att röra. sig och bo i EU. En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare

Friheten att röra. sig och bo i EU. En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare Friheten att röra sig och bo i EU En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättsliga frågor 1 Den här vägledningen innehåller praktiska upplysningar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING INOM ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING INOM ÄLDREOMSORGEN 000 RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING INOM ÄLDREOMSORGEN Reviderad SN 98/080625 Reviderad SN 4/100127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 1 Biståndshandläggning 2 1.1 Kompetens 2 1.2 Handläggning av ärenden

Läs mer

Anmälningsskyldighet vid utstationering samt förtydligande avseende missbruk av visstidsanställningar enligt anställningsskyddslagen

Anmälningsskyldighet vid utstationering samt förtydligande avseende missbruk av visstidsanställningar enligt anställningsskyddslagen Ds 2011:22 Anmälningsskyldighet vid utstationering samt förtydligande avseende missbruk av visstidsanställningar enligt anställningsskyddslagen Arbetsmarknadsdepartementet Ds 2011:22 Anmälningsskyldighet

Läs mer