Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete"

Transkript

1 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar av l författningsbestämmelser l allmänna råd l förarbeten l praxis l JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet smärre ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du som arbetar inom socialförsäkringsadministrationen på Fia och du som är extern intressent på försäkringskassan/publikationer UPPLYSNINGAR: Försäkringskassan Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Telefon: 08/ Beställ hos: Försäkringskassans Kundtjänst Tfn Fax E-post: eller på Internet Tryck: Edita Ändrad Version 1.

3 Innehåll Förkortningar...5 Sammanfattning...7 Läsanvisningar Inledning Socialförsäkringslagen (SofL) Bakgrund till SofL Förordning, föreskrift och allmänt råd med kopplingar till SofL Arbetsordning för Försäkringskassan (AO) Lagstadgad tid Sammanfattning bosättnings- och arbetsbaserad försäkring Bosättningsbaserad försäkring Arbetsbaserad försäkring Sammanfattning anmälan till Försäkringskassan och handläggande länsorganisation Anmälan till Försäkringskassan Handläggande länsorganisation Bosättningsbaserad försäkring Vem är försäkrad och för vad? Huvudregel för bosättning i Sverige När börjar den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? När upphör den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? Finns synnerliga skäl som talar mot bosättning Att komma till Sverige för bosättning eller vistelse Kan personen anses vara bosatt i Sverige? Undantag för vissa personkategorier Tillhör personen någon av de undantagna personkategorierna? Är personen familjemedlem till en person som tillhör någon av de undantagna personkategorierna? Impulser för utredning av bosättning Uppehållstillstånd och uppehållsrätt För vem behövs uppehållstillstånd Beslutsdatum och datum från vilket beviljat uppehållstillstånd gäller Uppehållsrätt Vilka personkategorier kan ha uppehållsrätt? Vem bedömer uppehållsrätt? Fortsatt uppehållsrätt Permanent uppehållsrätt Att lämna Sverige för bosättning eller vistelse i annat land Bosättningsbaserad försäkring under utlandsvistelse Personkategorier som anses bosatta i Sverige trots lång utlandsvistelse Arbetsbaserad försäkring Vem är försäkrad och för vad? Huvudregel för arbete i Sverige Arbetstillstånd Undantag från huvudregel för personer som arbetar utomlands

4 7.3.1 Undantag från huvudregeln för personer som kommer till Sverige för arbete När börjar den arbetsbaserade försäkringen att gälla? Efterskyddstid och förlängd försäkringstid Efterskyddstid Efterskyddstidens början och slut Förlängd försäkringstid efter efterskyddstiden Särskild rätt till arbetsbaserade förmåner i vissa försäkringssituationer Gemensamma bestämmelser Utbetalning av förmåner Vid bosättning i Sverige Ersättning till asylsökande Uppehållstillstånd saknas synnerliga skäl Inte försäkrad inte rätt till förmån Vid arbete i Sverige Vid bosättning/vistelse i utlandet Bosättning/vistelse inom EES Bosättning/vistelse utanför EES huvudregel Bosättning/vistelse utanför EES undantag Arbetsbaserade förmåner vid vistelse i utlandet Övrigt om utbetalning Anmälan Sjukförsäkringsregister Beslut angående försäkringstillhörighet Anmälningsskyldighet Sjukförsäkringsregistret Hantering av anmälan om bosättning eller arbete Hantering av försäkringsbeslut Övriga bestämmelser Övergångsbestämmelser...75 Källförteckning...77 Sakregister...79 Bilaga: Historik information om ändringar i den här vägledningen

5 Förkortningar AFL Lagen (1962:38) om allmän försäkring AO Arbetsordning för Försäkringskassan (2005:1) CSN EU Centrala studiestödsnämnden Europeiska unionen FbL Folkbokföringslagen (1991:481) FKAR FKFS Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans författningssamling FL Förvaltningslagen (1986:223) Förordning 1408/ 71 LAF LIP MIV PUT RAR RegR RFFS RFV SGI Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension SGIförord ningen Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tilllämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Migrationsverket Permanent uppehållstillstånd Riksförsäkringsverkets allmänna råd Regeringsrätten Riksförsäkringsverkets författningssamling Riksförsäkringsverket Sjukpenninggrundande inkomst Förordning (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst vid studier eller arbetslöshet SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) UF Utlänningsförordningen (2006:97) UL Utlänningslagen (2005:716) 5

6

7 Sammanfattning Den här vägledningen vänder sig i första hand till dig som är handläggare på Försäkringskassan. Den är tänkt som ett hjälpmedel, tillsammans med bestämmelser i lagar, förordningar samt föreskrifter (FKFS/RFFS) och allmänna råd (FKAR/RAR), när du ska avgöra om en person är försäkrad för socialförsäkringsförmåner i Sverige eller om en person uppfyller villkoren för registrering enligt SofL. Vilken behörighet du som handläggare har framgår av Försäkringskassans arbetsordning (2005:1). Även Ensa-processen för försäkringstillhörighet finns som hjälpmedel. För att ha rätt till ersättning från socialförsäkringen måste en person uppfylla både villkoren för: att vara försäkrad och att ha rätt till ersättning En person kan vara försäkrad enligt förordning 1408/71 socialförsäkringskonvention internationell överenskommelse eller SofL En person som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av den svenska socialförsäkringen. I vägledningen beskrivs reglerna i socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL). För beskrivning av reglerna i EG:s förordningar, socialförsäkringskonventioner m.m. se Vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. Denna vägledning beskriver således de bestämmelser som reglerar under vilka förutsättningar en person kan vara försäkrad enligt SofL. Beskrivningar av de regler som rör rätten till ersättning finns i vägledningar för respektive förmån. SofL innehåller bestämmelser om vem som kan vara försäkrad för vissa förmåner i Sverige. SofL gäller från och med den 1 januari 2001 och ersätter tidigare regler om inskrivning och avregistrering enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Det svenska socialförsäkringsskyddet är i SofL uppdelat i: en bosättningsbaserad försäkring och en arbetsbaserad försäkring Det grundläggande villkoret för att omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen är att personen är bosatt i Sverige. Bosättningsbegreppet i socialförsäkringen överensstämmer ofta med det bosättningsbegrepp som används i folkbokföringslagen (1991:481) (FbL). Vissa personkategorier kan vara försäkrade för bosättningsbaserade förmåner även vid utlandsvistelse. 7

8 Även det omvända förhållandet finns nämligen att en person som är folkbokförd här inte är omfattad av SofL. Exempel på bosättningsbaserade förmåner är barnbidrag och bostadsbidrag. Det grundläggande villkoret för att vara försäkrad för den arbetsbaserade försäkringen är att personen arbetar i Sverige, antingen som anställd eller som egenföretagare. Vissa personkategorier är försäkrade för arbetsbaserade förmåner även vid arbete utanför Sverige. Även i denna del av försäkringen förekommer den omvända situationen att en person arbetar här men ändå inte är omfattad av SofL. Exempel på arbetsbaserade förmåner är sjukpenning och föräldrapenning över lägstanivån. Sedan den 1 januari 1994 ingår Sverige i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och är från och med den 1 januari 1995 medlem i den Europeiska unionen (EU). I vissa fall påverkas reglerna i SofL av bestämmelserna om social trygghet i Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71). Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordningen 574/72). Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning nr 1408/71 och förordning nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser. Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (förordning 1612/68). I de fall de ska tillämpas har förordningarna företräde framför svensk rätt i fråga om tillämplig lagstiftning. Sverige har även ingått överenskommelser om social trygghet med andra länder, s.k. socialförsäkringskonventioner. Dessa har företräde framför SofL ifråga om försäkringstillhörighet men inte framför ovan nämnda förordningar. När en person kommer till eller lämnar Sverige måste förordningsoch konventionsregler uppmärksammas. Se vidare vägledning 2004:11 8

9 Läsanvisningar Den här vägledningen inleds med en beskrivning av reglerna i SofL. De vanligaste försäkringsärendena rör de personer som stadigvarande bor i Sverige och som inte flyttar till något annat land för bosättning och/eller arbete. I dessa ärenden tillämpas enbart reglerna i SofL. I den mån EU:s regler, konventionsregler eller regler i internationell överenskommelse är tillämpliga hänvisas till vägledning 2004:11 eller till vägledning för respektive förmån. I denna vägledning används EES som samlingsbeteckning för både medlemsstaterna inom EU och de stater inom EES som inte är medlemsstater om inte annat anges. I anslutning till varje större textavsnitt finns en ruta med de viktigaste frågorna som bör uppmärksammas när ett ärende utreds. Dessutom finns, förutom en beskrivning av reglernas innehåll, även exempel i varje avsnitt. Vissa centrala resonemang beskrivs också genom illustrationer och bildtext. Observera att den här vägledningen endast är ett hjälpmedel vid bedömningen av om en person är försäkrad eller inte. Innan Försäkringskassan fattar beslut om att betala ut ersättning till en person måste Försäkringskassan göra dels en bedömning av om personen är försäkrad dels en bedömning av om personen har rätt till den sökta förmånen. För hjälp med att bedöma rätten till ersättning och dess storlek hänvisas till vägledningar för respektive förmån. Ett annat hjälpmedel är Ensaprocessen för försäkringstillhörighet. 9

10 10 Vägledning 2000:2 Version 1

11 1. Inledning Försäkringskassan ska med utgångspunkt i SofL, EU:s förordningar samt konventioner bedöma om en person omfattas av svensk socialförsäkring. Både förordningar och konventioner har företräde framför SofL i sådana bedömningar. För en person som alltid har bott och arbetat i Sverige tillämpas reglerna i SofL. Finns det däremot omständigheter i ett ärende som pekar på någon koppling till utlandet måste Försäkringskassan ta ställning till om EU:s regler eller konventionsbestämmelser istället ska tillämpas. Exempel på omständigheter som gör att EU:s regler eller konventionsbestämmelser kan bli tillämpliga är: att personen åker till eller kommer från ett land inom EU, att personen åker till eller kommer från ett konventionsland personens medborgarskap, att personen är familjemedlem till någon som kommer från eller åker till utlandet, arbetets art, t.ex. sjöman, utsänd, lokalanställd på beskickning eller konsulat, att personen arbetar i en medlemsstat. När Försäkringskassan bedömer att omständigheterna i ärendet är sådana att det finns en koppling till utlandet ska Försäkringskassan: först ta ställning till om EU:s regler ska tillämpas (Se vidare Vägledning 2004:11) därefter bedöma om konventionsregler är aktuella (Se vidare Vägledning 2004:11) slutligen avgöra om socialförsäkringslagens regler ska tillämpas. (Se vidare denna vägledning) Denna vägledning handlar om när reglerna i SofL ska tillämpas. Vid den tillämpningen kan vägledningens innehållsförteckning och omständigheterna i ärendet vara till hjälp för att hitta rätt i de olika avsnitten. Vägledningsavsnitten är utformade med utgångspunkt från en persons "rörlighet" samt om det är en bosättnings- eller arbetsbaserad förmån som är aktuell: Personen bor och arbetar i Sverige. Bosättningsbaserad försäkring Personen kommer till Sverige för bosättning eller vistelse Personen lämnar Sverige för bosättning eller vistelse i annat land. 11

12 Arbetsbaserad försäkring. Personen kommer till Sverige för arbete. Personen lämnar Sverige för arbete i annat land. Johanna kontaktar Försäkringskassan och ansöker om bilstöd för handikappade. Utredningen visar att Johanna är bosatt i Sverige. Eftersom hon hela tiden bott här och ansöker om en bosättningsbaserad förmån kan vägledning hämtas i kapitel 3. Jiri kontaktar Försäkringskassan och begär sjukpenning. Utredningen visar att han kommer från Moldavien och numera arbetar i Sverige. Eftersom han kom till Sverige från Moldavien och begär en arbetsbaserad förmån kan vägledning hämtas i kapitel 7. 12

13 2. Socialförsäkringslagen (SofL) SofL trädde i kraft den 1 januari SofL reglerar under vilka förutsättningar en person omfattas av svensk socialförsäkring. I detta kapitel redogörs för bakgrund till lagen. Dessutom finns beskrivet nytillkomna författningar med anledning av SofL. Avslutningsvis görs sammanfattningar av bosättningsbaserad försäkring, arbetsbaserad försäkring samt av administrativa regler. 2.1 Bakgrund till SofL Svensk socialförsäkring byggde tidigare på principen att de personer som var bosatta här i landet omfattades av försäkringen. För att en person skulle ha rätt till en förmån krävdes också att han eller hon var inskriven hos Försäkringskassan. Bestämmelserna som reglerade vilka som var försäkrade och inskrivna fanns i AFL. Sveriges inträde i EES 1994 och medlemskapet i EU 1995 medförde att EU:s regler om social trygghet tillämpas i Sverige. I anslutning till Sveriges inträde i EES tillsattes en utredning som dels lämnade förslag på Rätten till folkpension (SOU 1992:26), dels slutbetänkandet Social trygghet och EES (SOU 1993:115) Reglerna i AFL med krav på bosättning och inskrivning blev svåra att upprätthålla gentemot EU:s gällande regler. Den svenska lagstiftningen var också mycket komplex och innehöll t.ex. varierande försäkringsvillkor för näraliggande försäkringssystem. Lagstiftaren beslutade därför att reglerna för tillhörighet till den svenska socialförsäkringen skulle ses över. Det gjordes i en utredning som gav ut två betänkanden En lag om socialförsäkring (SOU 1997:72) och Socialavgiftslagen (SOU 1998:67). Utredningens förslag resulterade i att regeringen lämnade en proposition till riksdagen (prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets). Därefter lämnade socialförsäkringsutskottet ett betänkande om propositionen (1999/2000:SfU3 Socialförsäkringens personkrets). Resultatet av översynen blev SofL och socialavgiftslagen (2000:980). Genom införandet av SofL bygger tillhörigheten till svensk socialförsäkring på en persons bosättning och/eller arbete i Sverige. Vare sig inskrivning hos Försäkringskassan eller svenskt medborgarskap är längre ett villkor för att omfattas av svensk socialförsäkring. 13

14 2.2 Förordning, föreskrift och allmänt råd med kopplingar till SofL I SofL finns hänvisning till AFL om skyddsregler för sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Därutöver har regeringen beslutat om förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst vid studier eller arbetslöshet (SGI-förordningen) för att närmare förtydliga skyddsområdet. Det finns även föreskrifter och allmänna råd som påverkar tillämpningen av SofL, Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 2000:10) om registrering och avregistrering av personer i sjukförsäkringsregistret m.m. respektive Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2000:1) om bosättnings- och arbetsbaserad försäkring. 2.3 Arbetsordning för Försäkringskassan (AO) Förändringen av Försäkringskassans organisation 2005 medförde en ändring av SofL. Tidigare regler om beslutande försäkringskassa togs bort. Motsvarande regler har i stället införts i Försäkringskassans arbetsordning. 2.4 Lagstadgad tid Beräkning av tid kan i vissa fall medföra problem i tillämpningen. För beräkning av olika tidsperioder ska reglerna i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid tillämpas. 2.5 Sammanfattning bosättnings- och arbetsbaserad försäkring Om en person ska omfattas av den bosättnings- eller arbetsbaserade försäkringen bestäms i regel av SofL. Försäkringskassan måste dock vara särskilt uppmärksam på om det finns omständigheter i ärendet som kan innebära att andra regler om försäkringstillhörighet blir tillämpliga t.ex. förordning 1408/71 (Se kap. 1 samt vägledning 2004:11) Johan bor och arbetar i Sverige. Johans arbetsgivare flyttar hela sin verksamhet till S:t Petersburg i Ryssland. Johan fortsätter sitt arbete hos arbetsgivaren i Ryssland men bor kvar i Sverige. Johans arbetsbaserade försäkring upphör i Sverige, men den bosättningsbaserade försäkringen kvarstår. 14

15 Malin bor och arbetar i Sverige. Malins arbetsgivare flyttar sin verksamhet till Norge. Malin fortsätter sitt arbete hos arbetsgivaren i Norge men bor kvar i Sverige. Malin blir därmed inte längre omfattad av svensk försäkring enligt reglerna i förordning 1408/71 (Se vägledning 2004:11) Bosättningsbaserad försäkring En person som har sitt egentliga hemvist i Sverige anses vara bosatt här och omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Personen blir härigenom försäkrad för bosättningsbaserade förmåner. Den som kommer till Sverige anses i regel som bosatt här om personens vistelse här kan antas pågå längre tid än ett år. Några personkategorier anses däremot inte som bosatta här även om vistelsen pågår längre tid än ett år. Det gäller t.ex. utländska statligt anställda personer som sänds till Sverige eller personer som kommer hit för att studera samt deras medföljande familjemedlemmar (se vidare avsnitt och 4.2.2). När en person som är bosatt i Sverige lämnar landet kan han eller hon vara fortsatt försäkrad för bosättningsbaserade förmåner om vistelsen i utlandet pågår längst ett år. Vissa personkategorier kan vistas utomlands längre tid än ett år utan att den bosättningsbaserade försäkringen upphör. Det gäller t.ex. statligt anställda som sänds ut av sin arbetsgivare och personer som åker utomlands för att studera samt deras medföljande familjemedlemmar (se även avsnitt 6.2). En person omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen från och med den tidpunkt då personen anses vara bosatt i Sverige och försäkringsskyddet upphör när personen inte längre anses vara bosatt här i landet. De bosättningsbaserade försäkringsförmånerna utgörs av ersättningar i form av olika grundersättningar, t.ex. barnbidrag och föräldrapenning på garantinivå. Bosättningsbaserade försäkringsförmåner kan tidigast betalas ut från och med den tidpunkt då en person anses bosatt i Sverige. Möjligheten att betala ut bosättningsbaserade förmåner retroaktivt är begränsad. I vissa fall krävs uppehållstillstånd för att en förmån ska kunna utbetalas. Det finns vissa begränsningar i möjligheten för en person att få bosättningsbaserade förmåner utbetalade under en utlandsvistelse Arbetsbaserad försäkring En person som arbetar i Sverige som anställd, uppdragstagare eller egenföretagare omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Detsamma gäller en person som kommer till Sverige för att arbeta. 15

16 Några personkategorier blir inte försäkrade trots att de arbetar i Sverige. Det gäller t.ex. den som sänds hit av utländsk arbetsgivare. I vissa försäkringssituationer kan en person kvalificera sig för en arbetsbaserad förmån utan att någonsin ha utfört arbete i Sverige. En person som lämnar Sverige för arbete i ett annat land är enligt huvudregeln inte försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Vissa personkategorier kan vara fortsatt försäkrade enligt SofL trots att de arbetar i ett annat land eftersom arbetet i utlandet ses som arbete i Sverige. Det gäller t.ex. utsända. Den arbetsbaserade försäkringen börjar gälla från och med anställningstidpunkten eller i övriga fall då arbetet påbörjats. Försäkringen upphör i regel att gälla tre månader efter det att arbetet upphört (s.k. efterskyddstid). Efter efterskyddstiden kan försäkringstiden bli förlängd om exempelvis utbetalning av en arbetsbaserad förmån pågår vid arbetets upphörande. Efterskyddstiden kan bli kortare om personen börjar arbeta i annat land och då blir försäkrad där. Till de arbetsbaserade förmånerna räknas t.ex. sjukpenning, föräldrapenning över lägstanivån och inkomstgrundad ålderspension. Möjligheten för Försäkringskassan att betala ut arbetsbaserade förmåner retroaktivt är begränsad. I vissa fall krävs arbetstillstånd för att en person ska ha rätt till förmån. Det finns vissa begränsade möjligheter att få arbetsbaserade förmåner utbetalade under en period då man arbetar i annat land. 2.6 Sammanfattning anmälan till Försäkringskassan och handläggande länsorganisation Anmälan till Försäkringskassan Den som bosätter sig i Sverige utan att vara folkbokförd är skyldig att anmäla det till Försäkringskassan (5 kap. 1 SofL). Anmälan registreras i sjukförsäkringsregistret (3 2 RFFS 2000:10). En person som arbetar här utan att vara bosatt har ingen skyldighet att anmäla det till Försäkringskassan. En anmälningsskyldighet till Försäkringskassan finns även när en person lämnar Sverige. Det gäller både den som åker till ett annat land för att bosätta sig och den som lämnar Sverige för att arbeta i ett annat land (5 kap. 3 SofL). Den som är statsanställd men inte är folkbokförd här och som sänds av sin arbetsgivare till ett annat land för arbete ska anmäla det till Försäkringskassan (5 kap 1 andra stycket SofL). Anmälningsskyldigheten är i övrigt begränsad till de situationer då det kan ha betydelse för rätten till en försäkringsförmån. 16

17 2.6.2 Handläggande länsorganisation Försäkringskassan har i avsnittet Fördelning av försäkrings- och bidragsärenden i gällande arbetsordning (AO) bestämt den handläggningsordning som ska gälla för Försäkringskassans organisation. rifter/arbetsordning/index.xml. Det framgår alltså av AO vilken länsorganisation som ska handlägga ärendet. 17

18 3. Bosättningsbaserad försäkring I det första avsnittet i kapitlet redovisas reglerna om vem som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och vilka förmåner som då är aktuella. Bosättningsbegreppet i SofL jämförs med andra bosättningsbegrepp. Vidare beskrivs när försäkringen börjar respektive upphör att gälla. I kapitel 9 finns information i vilka situationer en bosättningsbaserad förmån kan fortsätta att utges under utlandsvistelse. Viktiga frågor att utreda: Handläggande länsorganisation? Finns koppling till andra regler t.ex. förordning 1408/71? Familjeförhållanden? Vilken förmån avses? Finns stöd för bosättning? Försäkrad/inte försäkrad från och med? Anmälningsskyldighet? Påverkas registreringen i sjukförsäkringsregistret? 3.1 Vem är försäkrad och för vad? Den som anses vara bosatt i Sverige är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner (2 kap. 1 SofL). Även familjemedlemmar till vissa personkategorier kan omfattas av försäkringen (2 kap. 6 SofL). Se vidare avsnitt 3.2. Förmåner Till den bosättningsbaserade försäkringen hör sådana förmåner som utgör bidrag, t.ex. barnbidrag, samt förmåner som betalas med garantibelopp, t.ex. föräldrapenning på lägstanivån och grundnivå. Gemensamt för dessa förmåner är att de utgör ett grundskydd (3 kap. 1 och 2 SofL). De bosättningsbaserade förmånerna är de som framgår av följande bestämmelser: lagen (1962:381) om allmän försäkring: föräldrapenning med lägstanivå eller grundnivå, sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, rehabilitering och särskilt bidrag i fråga om förmåner som beslutats av Försäkringskassan, samt 18

19 sjukvård m.m. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan, se kommentar nedan! lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade, lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, lagen (1993:389) om assistansersättning, lagen (1993:737) om bostadsbidrag se kommentar nedan, lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., lagen (1996:1030) om underhållsstöd, lagen (1998:702) om garantipension, lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn ifråga om garantipension till omställningspension och änkepension efterlevandestöd till barn och pension enligt 6 kap 5 första stycket 2 samma lag eller enligt 4 andra stycket 2 eller 6 tredje stycket 2 lagen (2000:462) om införande av lagen om efterlevandestöd till barn, beräknad i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i Sverige lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd Kommentar till punkt 1 ovan "sjukvård m.m. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan Enligt regler i SofL omfattar de bosättningsbaserade förmånerna vid tilllämpning av 2 kap. AFL endast sådana förmåner som beslutas av Försäkringskassan. Dessa är: ersättning för tandvård som lämnas till vuxna med stöd av förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa, ersättning för läkarutlåtanden enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m. ersättning enligt gränssjukvårdsförordningen (1962:390). SofL omfattar inte de sjukvårdsförmåner som landstingen har hand om med stöd av t.ex. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125). Rätt till dessa förmåner har endast personer som är folkbokförda i Sverige och för vilka landstinget enligt hälso- och sjukvårdslagen har 19

20 ett vårdansvar samt personer som har rätt till vårdförmåner enligt förordning 1408/71 eller socialförsäkringskonvention. Kommentar till punkt 8 bostadsbidrag Det gäller både det särskilda bidraget för hemmavarande barn och bidraget för bostadskostnader. 3.2 Huvudregel för bosättning i Sverige En person anses vara bosatt i Sverige när han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet enligt huvudregeln i SofL. Enligt SofL är även en person, som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år att anse som bosatt här (2 kap. 1 SofL). Utgångspunkten för tillämpningen bör vara att man ger begreppet den betydelse det har enligt normalt språkbruk. De faktiska förhållanden som föreligger liksom den enskildes normala vistelseort bör vara av avgörande betydelse. Hemvist En person ska anses vara bosatt i Sverige om hon eller han har sitt egentliga hemvist här i landet. En persons hemvist anses vara där personen brukar ha sin dygnsvila enligt den s.k. dygnsviloprincipen i 3 och 7 FbL (prop. 1998/99:119 s. 89). Vid bedömningen av en utlandsvistelses längd bör hänsyn inte tas till att en person kan komma att göra tillfälliga besök i Sverige som kan medföra att utlandsvistelsen blir kortare än ett år. Vistas en person regelbundet utomlands mer än halva året bör personen ändå ha sitt egentliga hemvist här och därmed anses vara bosatt i Sverige. En förutsättning är att han eller hon inte har starkare anknytning till något annat land. Detta kan vara fallet när någon regelbundet arbetar mer än sex månader i följd per år i ett och samma land. Den som på grund av sina arbetsförhållanden vistas utomlands under långa tider kan ändå anses ha sitt egentliga hemvist här. (RAR 2000:1) En person som vistas regelbundet utomlands sammanlagt mer än halva året bör inte anses vara bosatt i Sverige även om varje vistelse kan antas vara kortare än ett år. 20 Göran är bosatt i Sverige. Inför en resa till USA kontaktar han Försäkringskassan. Han uppger att han åker till USA den 1 oktober 2001 för att resa runt på kontinenten. Vistelsen i USA beräknas pågå under 18 månader. Han avser att tillfälligt besöka Sverige under några veckor i maj 2002 då han bland annat ska uppvakta sin mormor på 70- årsdagen. Efter besöket avser han att återvända till USA för att återuppta sin vistelse. Den bosättningsbaserade försäkringen upphör från och med den 2 oktober 2001 eftersom vistelsen i USA beräknas pågå mer än ett år. Att

21 utlandsvistelsen avbryts av det tillfälliga återbesöket i Sverige påverkar inte bedömningen. Förutsättningarna är desamma som i föregående exempel förutom att Göran nu inte vet om han kommer att resa tillbaka till USA efter återbesöket till Sverige och mormors födelsedag. Om det vid utredningstillfället kan antas att vistelsen kommer att bli längst ett år så får Göran anses bosatt i Sverige även under utlandsvistelsen. Anneli kontaktar Försäkringskassan och begär en bosättningsbaserad förmån. Utredningen visar att hon har vistats utomlands i 14 månader. Avsikten vid avresan var att arbeta i utlandet under 10 månader men arbetsperioden förlängdes av arbetsgivaren till 14 månader. Enligt huvudregeln är Anneli inte försäkrad för bosättningsbaserade förmåner under utlandsvistelsen eftersom vistelsen blev längre än ett år. Bedömningen grundas på de faktiska omständigheter som framkom i utredningen. Till stöd för Försäkringskassans bedömning av bosättning finns i första hand folkbokföringsuppgifter. Bosatt enligt folkbokföringen Den som kommer till Sverige ska folkbokföras om det kan antas att personen kommer att ha sin dygnsvila här under minst ett år. Enligt nämnda dygnsviloprincip innebär det att en person anses bosatt där han eller hon regelmässigt tillbringar sin nattvila eller motsvarande vila (3 FbL). Från dygnsviloprincipen finns vissa undantag. Den som på grund av sina arbetsförhållanden bor på något annat ställe än hos sin familj, anses bosatt hos familjen om han eller hon regelbundet besöker den (7 FbL). En studerande som är omyndig eller en studerande som efter myndighetsdagen slutför grundskola, gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning och som på grund av studierna bor någon annanstans än hos sina föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt hos föräldrarna eller sina anhöriga om han kan anses ha sitt egentliga hemvist där (11 FbL). Bosatt enligt skattereglerna I skatterättslig mening kan en person anses bosatt här även om han eller hon inte har sådan anknytning till Sverige som krävs enligt reglerna i SofL. Exempelvis räcker det för skatterättslig anknytning att en person har personliga eller ekonomiska intressen i Sverige. Något krav på att ha en bostad här i landet finns inte (prop. 1998/99:119 s. 88 f.). Det går därför inte heller att använda skatterättsliga principer vid bedömningen av om en person anses bosatt i Sverige och därigenom ska omfattas av socialförsäkringen. 21

22 Okänt hemvist En person vars adress och vistelseort trots skattekontorets utredning är okänd, folkbokförs under rubriken utan känt hemvist" hos Skatteverket. En person som under två år oavbrutet varit folkbokförd under "utan känt hemvist" avregistreras hos Skatteverket som obefintlig (21 FbL). En person som har okänt hemvist anses inte bosatt i Sverige och kan därför inte heller vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner (2 kap. 1 SofL). Särskild postadress En person som vill ha posten sänd till annan adress än folkbokföringsadressen kan anmäla det till Skatteverket. I sådana fall registreras en särskild postadress. En särskild postadress kan t.ex. vara en postbox. När Skatteverket aviserar folkbokföringsuppgifter till Försäkringskassan lämnas uppgifter om såväl folkbokföringsadress som särskild postadress. Innehåller aviseringen både folkbokföringsadress och särskild postadress uppdateras den särskilda postadressen i sjukförsäkringsregistret. I din Arbetsplats lagras båda adresserna. Bedömning av uppgift om folkbokföring En folkbokföringsuppgift kan inte användas med automatik men ger ändå vägledning vid bedömningen av om en person är omfattad av socialförsäkringen (prop. 1998/99:119 s. 89). Försäkringskassan bör göra en självständig bedömning av om en person kan anses vara bosatt i Sverige eller inte. För personer som alltid bott i Sverige är folkbokföringsuppgifterna tillräckliga för att göra den bedömningen. I övriga fall är det viktigt att uppmärksamma att uppgiften om folkbokföring endast är en del av Försäkringskassans beslutsunderlag. Andra omständigheter som vägs in i bedömningen är de faktiska förhållandena kring vistelsen i Sverige. Det kan exempelvis vara familj, bostad och syftet med vistelsen. Det gäller främst i situationer då en person kommer till Sverige för bosättning. Eva och hennes familj, man och två barn flyttar från Ryssland till Sverige De har uppehållstillstånd. Deras avsikt är att bosätta sig tills vidare i Malmö. Familjen har kvar en liten lägenhet i Ryssland eftersom Eva under kortare perioder åker dit för att se till sin 85-åriga mamma. Eva anses bosatt i Sverige eftersom hon har sitt egentliga hemvist i Sverige. Omständigheter som stödjer detta är att hon till övervägande del tillbringar sin dygnsvila i Malmö och att familjen är bosatt här samt deras avsikt är att tills vidare bo här i landet. Eva omfattas därför av den bosättningsbaserade försäkringen enligt SofL. 22

23 Adam flyttar den 27 januari till Sverige från Venezuela. Han har uppehållstillstånd till och med den 27 januari året därpå. Hans avsikt är att bo här så länge uppehållstillståndet gäller. Därefter planerar han att återvända till Venezuela. Adam kommer inte vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner då han enligt SofL inte kan anses vara bosatt i Sverige. Det beror på att reglerna i SofL kräver att en person vistas i Sverige under längre tid än ett år för att han eller hon ska anses ha sitt egentliga hemvist här i landet. Däremot kan Adam komma att bli folkbokförd eftersom reglerna i FbL anger att en person ska folkbokföras om han eller hon kommer att ha sin dygnsvila i Sverige under minst ett år. (Se även under 2.4 Lagstadgad tid) Var folkbokförs en person? En person folkbokförs enligt huvudregeln i FbL i den församling och på den fastighet där han är bosatt. Om en persons bosättning kan bestämmas till en församling men inte till en viss fastighet inom församlingen anses han bosatt i församlingen och folkbokförs på församlingen (6 FbL). Karin som är 85 år bor i egen lägenhet på Storgatan i Haparanda. Hon är folkbokförd på sin bostadsadress. Efter en tid försämras hennes hälsa och hon kan inte längre bo kvar i sin bostad. Hon flyttar därför till vårdhemmet Krokanen i Haparanda. Med anledning av flytten till vårdhemmet blir Karin istället folkbokförd i den församling som Storgatan tillhör. Karin anmäler till skattekontoret att hon vill ha sin post sänd till vårdhemmet. Skatteverket aviserar folkbokföringsändringen och den särskilda postadressen. 3.3 När börjar den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? En person omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen från och med den tidpunkt då han eller hon anses bosatt i Sverige (2 kap. 1 SofL). För en person som föds i Sverige innebär det att han eller hon anses bosatt här (6 FbL). Ett nyfött barn folkbokförs i första hand i den församling där modern är folkbokförd. Är modern inte folkbokförd folkbokförs barnet i faderns församling. Beslut om att en person är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner fattas först i samband med att personen begär en bosättningsbaserad förmån (se vidare kapitel 13). 23

24 3.4 När upphör den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? En i Sverige bosatt person som lämnar landet anses fortfarande bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. Den bosättningsbaserade försäkringen upphör att gälla från och med den tidpunkt en person inte längre anses bosatt här i landet (2 kap. 1 SofL). Försäkringskassan har för vissa situationer reglerat i föreskrift från och med när en person ska avregistreras från sjukförsäkringsregistret (3 Riksförsäkringsverkets föreskrifter {RFFS 2000:10} om registrering och avregistrering av personer i sjukförsäkringsregistret m.m.). Marie är bosatt i Sverige och har ett barn som är 8 månader. Marie och barnet åker den 1 maj 2001 till USA för att besöka släktingar. Hon tänker inte arbeta i USA. De kommer att vara borta från Sverige i två år. Då Marie kommer att vistas i USA mer än ett år upphör den bosättningsbaserade försäkringen från och med den 2 maj 2001 eftersom hon från den tidpunkten inte längre anses ha sitt egentliga hemvist i Sverige. 3.5 Finns synnerliga skäl som talar mot bosättning Trots att en person vistas i Sverige i mer än ett år kan en person enligt SofL i vissa fall ändå inte anses bosatt här om det finns synnerliga skäl till en sådan bedömning. Av själva uttrycket "synnerliga skäl" framgår att det är skäl av speciellt eller ovanligt slag. "Synnerliga skäl" kan inte användas mera generellt. Av förarbetena till SofL framgår två exempel på vad som kan anses som "synnerliga skäl". Det första avser utlänningar som avtjänar sitt fängelsestraff här och som stannar i Sverige enbart för det. Det andra exemplet avser personer som vistas här i landet under längre tid på grund av att de får sjukvård av något slag (2 kap. 1 andra stycket SofL och 1998/99:119 s. 92 och 176). 24

25 4. Att komma till Sverige för bosättning eller vistelse Kapitlet beskriver de regler som gäller för en person som kommer till Sverige för att antingen bosätta sig här eller bara vistas här kortare eller längre tid. Ett antal personkategorier är undantagna från huvudregeln om bosättning. För att en person ska anses bosatt i Sverige krävs att personen vistas här legalt. Det kan innebära att personen antingen måste ha ett beslut om uppehållstillstånd från Migrationsverket eller att Försäkringskassan har bedömt att uppehållsrätt finns. Reglerna om uppehållstillstånd och uppehållsrätt beskrivs i kapitel 5. Viktiga frågor att utreda: Handläggande länsorganisation? Finns koppling till andra regler t.ex. förordning 1408/71? Familjeförhållanden? Vilken förmån avses? Vistelsens längd? Tillhör personen någon av de i kapitlet omnämnda personkategorierna? Medföljande familjemedlem? Försäkrad från och med till och med? Från och med när kan förmåner betalas? Behövs uppehållstillstånd? Finns uppehållsrätt? Anmälningsskyldighet? Påverkas registreringen i sjukförsäkringsregistret? Enligt SofL ska den som kommer till Sverige anses vara bosatt här i landet och ha sitt egentliga hemvist här om det kan antas att personen kommer att vistas här under längre tid än ett år. Beträffande hemvist se avsnitt

26 4.1 Kan personen anses vara bosatt i Sverige? Det är Försäkringskassans antagande som är utgångspunkten för bedömningen av om personen kan anses bosatt i Sverige eller inte. Försäkringskassans bedömning ska grundas på den enskildes personliga förhållanden, bland annat syftet med vistelsen. Ett eventuellt arbete eller sysselsättning här i landet kan också vägas in i bedömningen. När Försäkringskassan är tveksam till uppgifter som en person lämnar är det personen själv som ska lämna kompletterande uppgifter som kan styrka antagandet om vistelsens längd (prop. 1998/99:119 s. 90). Priscilla som är datatekniker kommer till Sverige från USA för att besöka Hans. Hon har tänkt stanna här ca tre månader. Under sin vistelse här får hon erbjudande om ett arbete. Det är ett vikariat på ett och ett halvt år. Hon beslutar sig för att ta jobbet och hon flyttar ihop med Hans. Hon ansöker och får uppehålls- och arbetstillstånd. Omständigheterna i Priscillas situation är sådana att Försäkringskassan kan anta att hon kommer att stanna i Sverige under mer än ett år. Hon kan därför anses som bosatt här i landet. I bedömningen väger Försäkringskassan in dels hennes personliga förhållanden dels att hon accepterat ett arbete som beräknas pågå mer än ett år. Gerardo arbetar som lärare i Brasilien. Han kommer till Sverige för att vistas här ca sju månader. Han är tjänstledig från sitt arbete i Brasilien i tio månader. Hans avsikt är att börja arbeta där igen när tjänstledigheten upphör. Omständigheterna i Gerardos situation talar inte för att han kan antas komma att vistas i Sverige under längre tid än ett år. Han kan därför inte anses som bosatt här i landet. I bedömningen har hans syfte med vistelsen i Sverige liksom han avsikt att fortsätta sitt arbete i Brasilien vägts in. 4.2 Undantag för vissa personkategorier Ett antal personkategorier undantas från huvudregeln om bosättning. Undantaget medför att vissa personkategorier inte anses vara bosatta i Sverige trots att de uppfyller de formella kriterierna för bosättning i Sverige. Det innebär att de inte heller kan omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Samma regler gäller för medföljande familjemedlemmar till dessa personkategorier (2 kap. 2-3 och 5-6 SofL). 26

27 Vid bedömningen av om en person som kommer till Sverige för bosättning ska anses bosatt här är det lämpligt att uppmärksamma följande frågor: Tillhör personen någon av de undantagna personkategorierna? Är personen familjemedlem till en person som tillhör någon av de undantagna personkategorierna? Tillhör personen någon av de undantagna personkategorierna? Utländsk statligt anställd som sänds till Sverige. Den som sänds till Sverige av en utländsk statlig myndighet för att arbeta här för arbetsgivarens räkning betraktas inte som bosatt i Sverige oavsett utsändningstidens längd. Reglerna för den utsände gäller även medföljande familjemedlemmar (2 kap. 2 andra stycket och 6 SofL). Diplomater m.fl. En person som tillhör en annan stats beskickning, karriärkonsulat eller dess betjäning anses i regel inte vara bosatt i Sverige. En sådan person kan endast anses vara bosatt om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Reglerna gäller även en sådan persons privattjänare (2 kap. 3 första stycket SofL). En person som på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen (2 kap. 3 andra stycket SofL). Reglerna för diplomater m.fl. gäller även medföljande familjemedlemmar (2 kap. 3 och 6 SofL). Vid bedömningen av om de nämnda personkategorierna ska omfattas av den svenska socialförsäkringen ska bestämmelserna i de s.k. Wienkonventionerna och konventionerna om diplomatiska respektive konsulära förbindelser beaktas. Konventionerna innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier för personer som är utsända från den sändande staten men som inte anses stadigvarande bosatta i den mottagande staten. Konventionsreglerna kan ha betydelse för om den enskilde kan omfattas av svensk socialförsäkring (prop. 1998/99:119 och s.130 f.). Konventionerna finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ 1961:1 respektive SÖ 1974:10). Personer som har anknytning till en internationell organisation De ska anses bosatta i Sverige endast om de omfattas av bestämmelserna i 4 lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Det gäller om detta kan anses vara förenligt med stadga eller avtal som anges i bilaga till lagen. Regeln gäller även familjemedlemmar (2 kap. 3 och 6 SofL). Se även avsnitt EU:s tjänsteföreskrifter innehåller regler om EU-personalens socialförsäkring. Personalen ska därför i den meningen inte anses bosatt vare sig i Sverige eller i någon annan medlemsstat. Se vidare vägledning 2004:11. 27

28 Utländsk studerande Den som kommer till Sverige för att studera ska anses bosatt här endast i de fall han eller hon uppbär utbildningsbidrag för doktorander. Studeranderegeln gäller även för medföljande familjemedlemmar (2 kap. 5 och 6 SofL). Nelson från Sydafrika har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av gäststudier under tiden 10 maj 2004 till 10 februari Han uppbär inte något utbildningsbidrag för doktorander. Nelson är folkbokförd från och med den 13 januari Avsikten är att studera i Sverige i mer än ett år. Nelson har kommit hit för att studera men eftersom han inte har utbildningsbidrag för doktorander kan han inte anses bosatt i Sverige även om vistelsetiden är mer än ett år. Han kan således inte heller vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner Är personen familjemedlem till en person som tillhör någon av de undantagna personkategorierna? Med medföljande familjemedlem till en person som tillhör någon av nämnda undantagna personkategorierna avses enligt 2 kap. 6 SofL: make/maka barn som inte fyllt 18 år sambor om de tidigare varit gifta sambor om de gemensamt har eller har haft barn Av SofL framgår att medföljande familjemedlem i bosättningshänseende likställs med nämnda undantagna personkategorier, t.ex. utländsk statsanställd Impulser för utredning av bosättning Försäkringskassan kan få information om bosättning på flera olika sätt. Det kan exempelvis vara genom en folkbokföringsavisering från Skatteverket. Personen kan också själv göra en anmälan till Försäkringskassan när han eller hon ansöker om bostadsbidrag eller någon annan bosättningsbaserad förmån. 28

29 5. Uppehållstillstånd och uppehållsrätt I detta kapitel redogörs för de situationer där en person för vistelse i Sverige behöver ha uppehållstillstånd. Från detta krav finns undantag. Ett sådant undantag är uppehållsrätt. Vem som har uppehållsrätt och vilka kriterier som gäller kommenteras i detta kapitel. Reglerna för arbetstillstånd kommenteras däremot under kapitel 7. I kapitlet används begreppet EES-medborgare som beteckning på en person som antingen är medborgare i en medlemsstat eller i Norge, Island eller Liechtenstein. 5.1 För vem behövs uppehållstillstånd Uppehållstillstånd krävs för en utlänning som ska vistas i Sverige mer än tre månader. Ett undantag från denna regel gäller medborgare i de nordiska länderna, det vill säga Danmark, Finland, Norge och Island. Ett annat undantag gäller EES-medborgare som i stället i regel har uppehållsrätt (se nedan under Uppehållsrätt). Kravet på uppehållstillstånd kan dock i något fall gälla även för en EES-medborgare. Schweiz omfattas av den fria rörligheten genom ett avtal med EU. Men medborgare i Schweiz måste ansöka om uppehållstillstånd om de vill stanna längre än tre månader. Uppehållstillstånd ska normalt ha ordnats före inresan till Sverige. I vissa situationer finns det dock möjlighet att få uppehållstillstånd även efter inresan till Sverige. Ansökan om uppehållstillstånd handläggs av Migrationsverket (MIV). Det är lämpligt att i förekommande fall kontrollera om uppehållstillstånd finns. Det kan göras genom kontakt med MIV. Ett uppehållstillstånd kan vara tidsbegränsat eller permanent (PUT). Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting kallas asyl. Reglerna om uppehållstillstånd finns i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97). En utländsk medborgare som behöver uppehållstillstånd får registreras i sjukförsäkringregistret först när personen får ett uppehållstillstånd för ett år eller längre. En förutsättning för registrering av bosättning är att vistelsen är legal (prop. 1998/99:119 s ) Beslutsdatum och datum från vilket beviljat uppehållstillstånd gäller I regel gäller uppehållstillståndet från och med den dag beslutet om uppehållstillstånd meddelas. I vissa fall kan uppehållstillståndet beviljas retroaktivt. 29

30 En kvinna från Etiopien vistas sedan den 1 januari 2001 i Sverige. Hennes avsikt är att bo här i landet tills vidare. Hon är sambo med en man som är svensk medborgare. Paret har ett gemensamt barn som inte är svensk medborgare. Kvinnan saknar uppehållstillstånd i Sverige. Hon kontaktar Försäkringskassan och begär en bosättningsbaserad förmån. Kvinnan kan inte få bosättningsbaserade förmåner eftersom hon saknar uppehållstillstånd. Ivanov är rysk medborgare och bosätter sig i Sverige i maj Han beviljas uppehållstillstånd i ett år den 1 juli Ivanov ansöker om handikappersättning i oktober Försäkringskassan bedömer att Ivanov har sitt egentliga hemvist i Sverige och uppfyller därmed villkoren för bosättning. Om Ivanov uppfyller villkoren kan han få handikappersättningen beviljad från och med juli 2005, det vill säga från och med den månad då uppehållstillståndet beviljats och längst så länge Ivanov är försäkrad här. 5.2 Uppehållsrätt Från och med den 30 april 2006 gäller nya regler för EES-medborgare. Reglerna är hämtade från EG:s direktiv 2004/38/EG ofta kallat rörlighetsdirektivet och är införda i utlänningslagstiftningen (UL och UF). Unionsmedborgarskapet medför enligt rörlighetsdirektivet rätt för varje unionsmedborgare att fritt röra sig och uppehålla sig inom en medlemsstats territorium på ungefär samma villkor som landets egna medborgare. Dessutom regleras familjemedlemmarnas oavsett nationalitet - rätt till vistelse i en annan medlemsstat på ett tydligare sätt. Direktivet ska tillämpas på alla unionsmedborgare som reser eller uppehåller sig i en annan medlemsstat än den de själva är medborgare i. Definitionen undantar således det egna landets medborgare (prop. 2005/06:77 s. 38) Juri är svensk medborgare och bosatt här. Han har träffat en lettiska som bor i Lettland. De har bestämt sig för att flytta ihop här i Sverige för ev. giftermål. Dora måste ha uppehållstillstånd för att bosätta sig i Sverige. 30

31 Sverige har i enlighet med rörlighetsdirektivet infört vissa kompletterande regler i UL. För arbetstagare och egenföretagare som arbetar i Sverige innebär dessa regler ingen begränsning. För andra grupper finns vissa begränsningar. De nya reglerna om uppehållsrätt ger medborgare i en medlemsstat tydligare regler för vistelse i en annan medlemsstat. I Sverige får uppehållsrätten betydelse vid vistelse som varar längre tid än tre månader. Skillnaden mellan uppehållstillstånd och uppehållsrätt ligger bland annat i det faktum att beslut utfärdas om uppehållstillstånd men inte för uppehållsrätt. Det registreringsbevis som utfärdas av Migrationsverket för en person som har uppehållsrätt är inte en rättighetsbärande handling ens i formellt hänseende till skillnad från beslutet om uppehållstillstånd. Registreringsbeviset visar bara att personen uppfyllt lagstiftarens krav på att registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket. Om personen däremot inte uppfyller utlänningslagstiftningens krav för uppehållsrätt innebär det att personen i stället måste ansöka om uppehållstillstånd för att kunna fortsätta sin vistelse här trots att personen är EESmedborgare (3 a kap. UL). I UL definieras även familjemedlemsbegreppet. Förutom make/maka är även sambo och registrerad partner familjemedlem. Dessutom räknas släkting i rakt nedstigande led till unionsmedborgaren eller dennes make/maka/registrerade partner som familjemedlem om personen är under 21 år eller är beroende av unionsmedborgaren för sin försörjning. Även släktingar i rakt uppstigande led är familjemedlem om de är beroende av unionsmedborgaren, dennes make/maka eller den registrerade partnern för sin försörjning (3 a kap. 2 ) Vilka personkategorier kan ha uppehållsrätt? Arbetstagare och egna företagare liksom personer som tillhandahåller eller tar emot tjänster (t.ex. konsulter) och som arbetar i Sverige eller kommer till Sverige för att arbeta kan ha uppehållsrätt. Arbetstagarbegreppet får enligt EG-domstolen inte ges en nationell tolkning. Ett anställningsförhållande i EG-rättslig mening utmärks av att en person under viss tid mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon annan under dennes ledning. (Mål 66/85 Deborah Lawrie-Blum) För en egenföretagare som ska arbeta i Sverige gäller självfallet samma krav på auktorisation eller legitimation som för här i landet verkande egenföretagare och kan vara ett bevis på att personen driver verksamhet. Innehav av F- skattesedel eller registreringsbevis från länsstyrelse eller Patent- och registreringsverket är andra handlingar som kan hjälpa till att styrka att verksamhet pågår här i landet och på så sätt vara ett bra underlag när Försäkringskassan bedömer om uppehållsrätt finns för personen. Reglerna om uppehållsrätt gäller också för personer som har tillräckliga tillgångar, studerande, arbetssökande och deras familjemedlemmar. För gruppen studerande inskränks det ovan beskrivna familjebegreppet till en- 31

32 bart make/maka, registrerad partner och barn att anse som familjemedlemmar (3 a kap. 4 UL). Frågan om vad som ska anses med tillräckliga tillgångar har lagstiftaren överlåtit åt praxis att bestämma. MIV har i sin utlänningshandbok beskrivit vilka kriterier som kan användas och vilka möjliga jämförelser som kan göras. Bland annat har MIV hänvisat till vad som sägs i 2 kap. 1 socialtjänstförordningen (2001:937) om normen för socialt bistånd som en sådan riktlinje. Enligt rörlighetsdirektivet får medlemsstaterna inte fastställa något fast belopp. Summan kan även variera beroende på omständigheter, t.ex. att den berörda personen har fritt uppehälle (MIV Utlänningshandboken kap. 38 Fri rörlighet för EES-medborgare och deras familjemedlemmar) Dessa persongrupper undantaget arbetslösa måste även kunna visa att de har en heltäckande försäkring för sjukvård som gäller i Sverige när de kommer till Sverige (3 a kap. 3 3 och 4 UL). Det faktum att en sådan person efter ankomst till Sverige kan bli folkbokförd och därigenom bli omfattad av den svenska sjukförsäkringen är inte tillräckligt för att personen ska kunna anses ha en heltäckande sjukförsäkring. Däremot bör en pensionär som kan styrka sjukförsäkring med en E 121 utfärdad av en annan medlemsstat anses ha en heltäckande sjukförsäkring Vem bedömer uppehållsrätt? I UL/UF finns inte någon särskild myndighet utsedd att ta ställning till uppehållsrätt. Det blir därför varje enskild myndighets sak att utreda frågan och ta ställning till uppehållsrätt för personen. Försäkringskassan har således inte möjlighet att få svar från någon annan myndighet på frågan om uppehållsrätt. Försäkringskassan är inte på det sätt som gäller för uppehållstillstånd - bunden av om Migrationsverket utfärdat registreringsbevis eller inte. Dessutom visar registreringen bara att uppehållsrätt förelåg vid tidpunkten för Migrationsverkets bedömning. Om personen saknar uppehållstillstånd men i stället anser att hon eller han har uppehållsrätt måste personen ange grunden för sin uppehållsrätt. Försäkringskassan har då att utreda om personen uppfyller de krav som utlänningslagen anger för uppehållsrätt. Anser Försäkringskassan att personen har uppehållsrätt gäller ett sådant ställningstagande tills vidare. Får Försäkringskassan senare nya impulser som skulle kunna innebära en ändring får Försäkringskassan utreda om uppehållsrätt fortfarande föreligger. För personer som är arbetstagare eller egenföretagare i Sverige uppställer utlänningslagstiftningen krav som kan vara relativt enkla att utreda och visa (3 a kap 3 1 UL). Försäkringskassan kan registrera en person och besluta om förmån om personen kan visa ett gällande och trovärdigt anställningskontrakt eftersom personen då uppfyller kraven på uppehållsrätt. Är anställningskontraktet tidsbegränsat får Försäkringskassan bevaka ärendet för vidare utredning när anställningen enligt kontraktet upphör. 32

33 En EES-medborgare som kommit till Sverige med ett anställningskontrakt som gäller för två år och som Försäkringskassan anser styrker uppehållsrätt bevakas på tvåårsdagen för kontroll av att personen då antingen kan ha fortsatt uppehållsrätt därför att personen fortsätter sitt arbete eller att personen anser sig ha uppehållsrätt av annat skäl alternativt ansöker om uppehållstillstånd eller har lämnat landet. För en studerande gäller särskilda regler se avsnitt 4. Skulle en studerande börja förvärvsarbeta kan Försäkringskassan utreda hans uppehållsrätt utifrån de nya förutsättningarna. En sådan utredning kan resultera i att personen blir försäkrad i Sverige både för bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmåner. På samma sätt har familjemedlemmar till en studerande en sådan rätt (3 a kap. 4 UL). En studerande har enligt de nya reglerna om uppehållsrätt en rätt att uppehålla sig i Sverige om hon eller han uppfyller de tidigare nämnda kraven på försörjningsförmåga samt en heltäckande försäkring för sjukvård. En person som kommer till Sverige för att studera liksom dennes familjemedlemmar blir enligt SofL inte försäkrade för bosättning om hon eller han inte har utbildningsbidrag för doktorander. Försäkringskassan har därför inte någon anledning att ta ställning till reglerna om uppehållsrätt i dessa fall. Familjemedlemmar har som framgått en självständig rätt till uppehållsrätt när den person från vilken de härleder sin rätt har uppehållsrätt. En sådan familjemedlem kan ha rätt att behålla sin uppehållsrätt i vissa fall trots ändrade familjeförhållanden (3 a kap. 4 UF). Avlider EES-medborgaren som har uppehållsrätten eller lämnar hon eller han Sverige behåller familjemedlemmen under vissa förutsättningar sin uppehållsrätt ( 3 a kap. 2 UF). Studerande under 21 år och barn till en EES-medborgare med uppehållsrätt och som är inskriven vid en utbildningsanstalt kan också få behålla sin uppehållsrätt tills studierna är avslutade (3 a kap. 3 UF). Vid äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskap, upplösning av partnerskap samt när samboförhållande upphör gäller särskilda regler (3 a kap. 4 UF) Fortsatt uppehållsrätt Uppehållsrätten består i vissa fall även om personen upphör med förvärvsarbetet. Tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall är ett sådant skäl. Även en person som blir ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och är anmäld hos arbetsförmedlingen kan behålla sin uppehållsrätt. En sådan rätt kan i vissa fall vara tidsbegränsad. En person som inte ha varit anställd i ett år men som har haft en tidsbegränsad anställning behåller sin uppehållsrätt i sex månader efter fullgjord anställning. Fortfarande förutsätts att personen är ofrivilligt arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen (3 a kap. 1 UF). 33

34 5.3 Permanent uppehållsrätt Permanent uppehållsrätt skiljer sig från uppehållsrätt enbart genom att personen har vistats lagligt i Sverige i mer än fem år. Uppehållsrätten får i ett sådant fall status som permanent ( 3 a kap. 6 9 UL). Migrationsverket utfärdar även bevis om permanent uppehållsrätt. 34

35 6. Att lämna Sverige för bosättning eller vistelse i annat land I detta kapitel beskrivs reglerna för en person som lämnar Sverige antingen för att bosätta sig i annat land eller för att vistas utomlands. Inledningsvis beskrivs huvudregeln. I ett följande avsnitt behandlas frågan om hur Försäkringskassan bedömer begreppet "anses bosatt". Även från huvudregeln om krav på bosättning finns undantag. Dessa undantag kommenteras och exemplifieras i ett av avsnitten. Viktiga frågor att utreda: Handläggande länsorganisation Finns koppling till andra regler t.ex. förordning 1408/71? Familjeförhållanden? Vilken förmån avses? Utlandsvistelsens längd? Tillhör personen någon av de i kapitlet omnämnda personkategorierna? Försäkrad till och med? Utbetala förmåner under utlandsvistelsen? Anmälningsskyldighet? Påverkas registreringen i sjukförsäkringsregistret? 6.1 Bosättningsbaserad försäkring under utlandsvistelse Enligt huvudregeln kan en person som har sitt egentliga hemvist här och som vistas utomlands fortfarande anses bosatt i Sverige om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år (2 kap. 1 sista stycket SofL). Av förarbetena framgår att bedömningen av utlandsvistelsens längd görs på samma sätt som för den som kommer till Sverige, det vill säga Försäkringskassan gör ett antagande om personens utlandsvistelse vid utresan bland annat utifrån syftet med vistelsen (prop. 1998/99:119 s. 92). Se även avsnitt 3.2. Försäkringskassan har att ta ställning till var personen har sitt egentliga hemvist. Till hjälp för denna bedömning finns allmänna råd som är knutna till utlandsvistelsens längd (RAR 2000:1, till 2 kap. 1 SofL). Se även avsnitt 3.2 När Försäkringskassan får kännedom om att en person kommer att vistas i utlandet måste Försäkringskassan utreda om vistelsen kan komma att pågå längre tid än ett år. Samtidigt som denna utredning påbörjas måste Försäk- 35

36 ringskassan även utreda om eventuell pågående utbetalning av förmån ska upphöra på grund av utlandsvistelsen. När Försäkringskassan utreder om en person kan vara försäkrad enligt SofL är personens folkbokföringsförhållanden av intresse. Enligt regler i FbL ska en person avregistreras från folkbokföringen om det kan antas att han regelmässigt under minst ett år kommer att tillbringa sin dygnsvila utom landet. Vid bedömningen av om en persons utlandsvistelse kan antas komma att bli längst ett år ska bland annat syftet med vistelsen vägas in liksom den enskildes personliga förhållanden (t.ex. bostads-, familje- och arbetsförhållanden). Om Försäkringskassan av någon anledning har skäl att ifrågasätta den enskildes uppgifter så är det han eller hon som ska ge sådant underlag till Försäkringskassan som kan ge stöd för antagandet om vistelsens längd (prop. 1998/99:119 s. 90 f.). Lisa begär barnbidrag från och med den 1 mars Utredningen visar att Lisa och hennes man flyttade från Sverige den 15 januari 2005 till Ryssland. Hon bor där tillsammans med make och ett barn som föddes den 20 februari Lisas man arbetar i Ryssland men är inte utsänd från Sverige. Arbetet beräknas pågå i tre år. Familjen har inte längre kvar någon bostad i Sverige. Eftersom familjen bor i Ryssland och de inte heller har kvar någon bostad i Sverige samt att maken arbetar där anses Lisa inte längre ha sitt egentliga hemvist i Sverige. Hon kan därför inte anses bosatt här i landet. Det medför att hon inte har rätt till bosättningsbaserade förmåner och därför inte kan få det begärda barnbidraget. Inger reser från Sverige till USA den 10 februari 2006 för att arbeta där fem månader hos en amerikansk arbetsgivare. Avsikten är att återvända till Sverige inom sex månader. Senaste anställningen i Sverige upphörde den 19 januari Inger är fortfarande att anse som bosatt i Sverige eftersom utlandsvistelsen är längst ett år. Hon kan också ha rätt att uppbära bosättningsförmåner under hela utlandsvistelsen eftersom vistelsen kan antas vara under längst sex månader. Den arbetsbaserade försäkringen upphör däremot efter det att efterskyddstiden upphört se vidare avsnitt

37 6.2 Personkategorier som anses bosatta i Sverige trots lång utlandsvistelse För ett antal personkategorier görs undantag från huvudregeln att en person anses fortsatt bosatt om dennes utlandsvistelse varar längst ett år. Dessa personkategorier och deras familjemedlemmar kan under vissa förutsättningar anses bosatta här i Sverige även om deras utlandsvistelse pågår längre tid än ett år (2 kap. 2 4 och 6 SofL). Svensk statligt anställd som sänds utomlands Statligt anställd som sänds utomlands för att arbeta för statens räkning anses enligt SofL bosatt i Sverige under hela utsändningstiden. Detta gäller oavsett utsändningstidens längd. Det krävs dock att den utsände vid något tidigare tillfälle har varit bosatt här i landet. Regeln gäller även för familjemedlemmar (2 kap. 2 första stycket och 6 SofL). Att den statligt utsände anses bosatt i Sverige innebär att han eller hon är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner under hela utsändningstiden. Undantagsregeln kan tillämpas både för den som sänds från Sverige och de personer som är s.k. direktutsända. Med direktutsänd menas en person som först sänds ut från Sverige och sedan sänds ut på nytt, utan att återvända till Sverige mellan utsändningsperioderna (prop. 1998/99:119 s. 176). För familjemedlem till statligt utsända gäller särskilda regler. Av förarbetena framgår att även den person som den statligt utsände gifter sig med under utsändningstiden och de barn som föds utomlands, liksom de barn mannen eller hustrun medför i äktenskapet, anses bosatta i Sverige i och med äktenskapet (prop. 1998/99:119 s. 129). Anna är anställd av en svensk statlig myndighet. Hon sänds till Ryssland för att arbeta. Utsändningsperioden är bestämd till tre år. Eftersom hon är utsänd av en statlig myndighet anses hon bosatt i Sverige under hela utsändningstiden trots att utsändningsperioden är längre än ett år. Gustav är anställd av en svensk statlig myndighet. Han sänds för en tvåårsperiod av sin arbetsgivare till Sydafrika. När utsändningsperioden är över får han ett nytt utsändningsuppdrag. Han ska arbeta för sin arbetsgivares räkning i Argentina ett år. Han åker direkt från Sydafrika till Argentina. Gustav anses som bosatt i Sverige under hela utsändningstiden, totalt tre år. Detta är möjligt eftersom han kan ses som direktutsänd. 37

38 En förutsättning för att en person ska anses bosatt i Sverige under utsändningstiden är att han eller hon anställs av en myndighet i Sverige men placeras utomlands. En person som anställs av svenska staten utomlands anses inte som bosatt i Sverige. Det gäller s.k. lokalanställda det vill säga personal som har anställts av en svensk utlandsmyndighet som t.ex. beskickning och delegationer vid internationella organisationer (prop. 1998/99:119 s. 176). Jannike bor i Sverige. Hon får arbete på svenska konsulatet i Chicago under fyra år. Hon är anställd av konsulatet som s.k. lokalanställd. Jannike anses inte som bosatt i Sverige. Anledningen är att hon inte är utsänd av svenska staten eftersom hon anställts direkt av den svenska utlandsmyndigheten i Chicago. Det är att märka att EU:s regler skiljer sig från SofL när det gäller statligt anställda. Medan SofL endast anger statligt anställda som undantag användes i EU:s regler det vidare begreppet offentligt anställda. En offentligt anställd som inte är statligt anställd och som sänds till en stat utanför EU är således endast att anse som vilken utsänd som helst och därmed omfattad av ettårsregeln för utsända. Blir personen i stället utsänd till en medlemsstat gäller ingen tidsbegränsning för utsändningen (se vidare vägledning 2004:11). Biståndsarbetare m.fl. En person som är bosatt här i landet och lämnar Sverige för att arbeta för arbetsgivarens räkning ska fortfarande anses vara bosatt här om han eller hon är anställd av: ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet. Biståndsarbetare m.fl. anses bosatta i Sverige om utlandsvistelsen kan antas vara längst fem år. Regeln gäller även familjemedlemmar (2 kap. 4 och 6 SofL). Enligt förarbetena ska personen vara bosatt här i landet omedelbart före den aktuella utlandstjänstgöringen för att den särskilda bosättningsregeln ska vara tillämplig (prop. 1998/99:119 s. 136). I vägledningen om barnbidrag 2002:10 finns i bilaga en förteckning över ideella organisationer. Förteckningen är vägledande. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om organisationer uppfyller de krav som finns uppställda (prop. 1990/91:100 bilaga 7, s. 44). 38

39 Magnus är bosatt i Stockholm och är anställd av Svenska kyrkan i Sverige. Han sänds ut för att arbeta hos Svenska kyrkan i Buenos Aires under fem år. Magnus kan anses bosatt i Sverige under hela utsändningstiden och kan tillgodoräkna sig denna period som bosättningstid i Sverige. Utlandsstuderande m.fl. En person som är bosatt i Sverige men lämnar landet för att studera utomlands ska anses som fortsatt bosatt i Sverige under utlandsvistelsen. Det gäller så länge som han eller hon genomgår en studiestödsberättigad utbildning. Även den som studerar utomlands och har utbildningsbidrag för doktorander ska anses bosatt i Sverige. Regeln gäller även för en sådan studerandes medföljande familjemedlem (2 kap. 5 och 6 SofL). För att en studerande ska anses fortsatt bosatt under utlandsstudier uppställs två krav. Det ena är att den studerande har varit bosatt i Sverige innan studierna påbörjas i det andra landet. Det andra är att studierna är av sådant slag att de ger rätt till studiestöd (2 kap. 5 första stycket SofL och prop. 1998/99:119 s.125). Däremot finns det inget krav på att personen faktiskt ska uppbära studiemedel. Av förarbetena framgår att den som inte uppbär studiemedel ska lämna studieintyg till Försäkringskassan från den aktuella skolan. Försäkringskassan kan via CSN få bekräftelse om studier vid den aktuella skolan ger rätt till studiestöd (prop. 1998/99:119 s.125). För den som har anställning som doktorand redan vid utresan från Sverige kommer istället undantagsbestämmelsen för statligt anställda ifråga. Så är fallet om doktoranden sänds ut av en statlig arbetsgivare. Se vidare ovan i detta avsnitt "svensk statligt anställd som sänds utomlands". Familjemedlemmar Vad som avses med familjemedlemmar enligt SofL redovisas i avsnitt Är personen familjemedlem till en person som tillhör någon av de undantagna personkategorierna? 39

40 7. Arbetsbaserad försäkring Den som arbetar i Sverige omfattas i regel av den arbetsbaserade försäkringen. I det första avsnittet i kapitlet redovisas reglerna om vem som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt SofL och vilka förmåner som då är aktuella. I ett annat avsnitt diskuteras dels begreppet "arbete" dels begreppet "arbete i Sverige". Även från försäkringen för arbetsbaserade förmåner finns undantag som redovisas särskilt. Tidsramarna för arbetsbaserad försäkring beskrivs. För den arbetsbaserade försäkringen finns en s.k. efterskyddstid efter det att ett arbete upphört. Därutöver finns situationer i vilka försäkringstiden förlängs. I ett avsnitt redovisas de olika förutsättningarna för efterskyddstid, förlängd försäkringstid och en del exempel. Vilka kriterier som gäller för arbetsbaserade förmåner vid utlandsvistelse framgår av sista avsnittet i kapitlet. Viktiga frågor att utreda: Handläggande länsorganisation? Finns koppling till andra regler t.ex. förordning 1408/71? Familjeförhållanden? Vilken förmån avses? Arbetar personen i Sverige? Särskild försäkringssituation? Försäkrad från och med? Försäkrad till och med efterskyddstid? Försäkrad till och med annan försäkringstid Anmälningsskyldighet? Påverkas registreringen i sjukförsäkringsregistret? 7.1 Vem är försäkrad och för vad? En person som arbetar i Sverige omfattas av försäkringen och är därigenom försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Med arbete avses både anställning, uppdrag och arbete i egen verksamhet (2 kap. 7 första stycket SofL). Förmåner Till den arbetsbaserade försäkringen hänförs sådana förmåner som kan sägas utgöra rena inkomstbortfallsförsäkringar. Det är alltså fråga om förmåner som kan betalas på grund av och i relation till förlorad arbets- 40

41 inkomst, t.ex. sjukpenning och föräldrapenning över lägstanivån (3 kap. 4 och 5 SofL). De arbetsbaserade förmånerna är de som framgår av bestämmelserna i: 1. lagen (1962:381) om allmän försäkring: sjukpenning och havandeskapspenning, föräldrapenning över lägstanivå och tillfällig föräldrapenning, inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning, samt rehabilitering och rehabiliteringsersättning i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan, 2. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 3. lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, 4. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och 5. lagen (2000:1461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i fråga om inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension med undantag för sådan pension som avses i Huvudregel för arbete i Sverige Enligt huvudregeln omfattas en person av den arbetsbaserade försäkringen och är därigenom försäkrad för arbetsbaserade förmåner om han eller hon arbetar i Sverige. Även arbete som utförs av en person som driver näringsverksamhet med fast driftställe i Sverige ska ses som arbete här i landet om verksamheten är hänförlig till det driftstället (2 kap. 7 SofL). Huvudregeln beskriver således två förutsättningar som handläggaren bör utreda: arbetar personen? arbetar personen i Sverige? Villkoren för att vara försäkrad för arbetsbaserade försäkringsförmåner påverkas normalt inte av faktorer som bosättning, medborgarskap, arbetets varaktighet eller i vilket land en arbetsgivare är medborgare eller har sitt säte. En person som förvärvsarbetar är i princip försäkrad oberoende av arbetets varaktighet. Däremot kan det uppställas vissa särskilda villkor för förmåner som ska betalas ut under eller i nära anslutning till utlandsvistelse. Huvudregeln är att en person som arbetar i Sverige omfattas av den arbetsbaserade försäkringen. Det gäller även när en person kommer till Sverige för att arbeta här i landet (2 kap. 7 SofL). Hur länge arbetet pågår påverkar inte möjligheten att omfattas av den arbetsbaserade försäkringen. 41

42 Andrzej kommer från Vitryssland för att arbeta i tre månader vid en fruktindustri i södra Sverige. Eftersom Andrzej förvärvsarbetar i Sverige omfattas han av den arbetsbaserade försäkringen. Att arbetet pågår under kort tid har inte någon betydelse eftersom det inte finns något krav på längden på arbetsperioden. Arbetar personen Med arbete avses förvärvsarbete i verksamhet här i landet. Lagstiftaren har uttalat att även inom socialförsäkringen bör innebörden av begreppet arbete hämtas från förarbeten och praxis till nuvarande reglering i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF). Arbete kan utföras av såväl arbetstagare som uppdragstagare och egenföretagare (prop.1998/99:119 s. 102 f. samt s.179). Det som avgör om en person anses arbeta är först och främst personens huvudsakliga sysselsättning i arbetslivet men också bisysslor och tillfälliga arbeten av olika slag som utförs mot ersättning räknas som arbete. Arbetar personen i Sverige? Med begreppet "arbete i Sverige" avses arbete som rent fysiskt utförs i Sverige. Se ovan. Maria kommer till Sverige i januari 2001 för att arbeta som volontär under fem månader. Under sin tid som volontär kommer hon att arbeta med ungdoms- och kulturverksamhet hos ett svenskt trossamfund. Hon kommer att få fritt husrum och ca kronor per månad i ersättning. Maria arbetar i Sverige och omfattas därför av den arbetsbaserade försäkringen. Att anställningstiden är kort har ingen betydelse för att avgöra om hon är försäkrad eller inte. Begreppet "arbete i Sverige" avser även arbete som en arbetstagare utför i ett annat land under en tjänsteresa. Det omvända förhållandet, det vill säga då en person som arbetar i ett annat land kommer till Sverige på tjänsteresa, ses därför inte som "arbete i Sverige" (prop. 1998/99:199 s. 103 och 179). Se vidare avsnitt

43 Jan är anställd som maskintekniker och arbetar i Malmö. Företaget säljer avancerade maskiner till många länder. I Jans arbetsuppgifter ingår att serva företagets produkter, varför han ofta är på tjänsteresa utomlands. Jan omfattas av den arbetsbaserade försäkringen även under utlandsarbetet eftersom det kan ses som utfört i Sverige. Fast driftställe Om en fysisk person bedriver näringsverksamhet och har ett sådant fast driftställe i Sverige som anges i 2 kap. 29 inkomstskattelagen (1999:1229) ska förvärvsarbete i den näringsverksamheten anses bedrivet i Sverige (2 kap. 7 andra stycket SofL). Detta innebär att, förutom arbete som rent fysiskt bedrivs i Sverige, även tillfälligt arbete utomlands kan anses som arbete i Sverige förutsatt att det utförs som ett led i en verksamhet med fast driftställe i Sverige. Det kan röra sig om arbete som en egenföretagare tillfälligt bedriver i utlandet under förutsättning att detta inte kan anses självständigt i förhållande till arbetet vid det fasta driftstället i Sverige (prop. 1998/99:119 s. 105 f. och 179). Henrik driver ett företag med fast driftställe i Malmö som utvecklar, producerar och säljer IT-produkter. Den 15 augusti åker han till Japan för att arbeta med utveckling av en ny produkt. Henrik kommer tillbaka till Sverige den 20 januari. Utvecklingsarbetet i Japan ses som utfört i Sverige eftersom det är ett led i hans verksamhet i Sverige. Henrik är således försäkrad för arbetsbaserade förmåner under den tid som han arbetar i Japan Arbetstillstånd En utlänning som ska arbeta i Sverige behöver i regel arbetstillstånd. Även inom denna kategori finns ett antal undantag. Arbetstillstånd krävs inte för den som är medborgare i Danmark, Finland, Norge, Island eller Schweiz, har uppehållsrätt, har permanent uppehållstillstånd (PUT). Reglerna om arbetstillstånd finns i UL och UF (5 kap. UL). Ärenden om arbetstillstånd beslutas av MIV. Arbetstillstånd ska ges för viss tid. Det får avse ett visst slag eller vissa slag av arbete och kombineras med de övriga villkor som behövs. 43

44 Jaroslaw kommer till Sverige från Ukraina för att arbeta i sju månader. Jaroslaw är ukrainsk medborgare. Han har uppehålls- och arbetstillstånd för perioden. Jaroslaw kommer från Moldavien där han är medborgare. Jaroslaw är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Om han kontaktar Försäkringskassan kan han bli registrerad i sjukförsäkringsregistret som EjB det vill säga ej bosatt. 7.3 Undantag från huvudregel för personer som arbetar utomlands Den som lämnar Sverige för att arbeta i annat land är i regel inte försäkrad för arbete i Sverige. För vissa personkategorier görs dock undantag. Dessa beskrivs och exemplifieras i detta avsnitt. I vissa situationer kan en person som lämnat Sverige för arbete i ett annat land ändå vara fortsatt försäkrad för arbetsbaserade förmåner. (2 kap SofL). Anledningen till det är att visst arbete som utförs i utlandet ses som om det utförs i Sverige. Det gäller för följande anställda personkategorier: Arbete på fartyg En sjöman är en arbetstagare som är för fartygsarbete och som under den tid han tjänstgör ombord har befattning på fartyg. Bestämmelser om vem som ska anses som sjöman framgår av 3 sjömanslagen (1973:282). Arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg ska anses som arbete i Sverige. Det gäller även om arbete utförs i anställning på utländskt handelsfartyg (s.k. bare-boat charter) som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat. Det gäller om anställningen sker hos redaren eller hos någon arbetsgivare som redaren anlitat, eller hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg, eller hos någon arbetsgivare som anlitats av ägaren. Det senare gäller om fartyget hyrs ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat. (2 kap. 8 SofL) Observera att arbete som sjöman på ett utländskt handelsfartyg i annat fall än ovan inte anses som arbete i Sverige. Vid utredningen av dessa ärenden kan Försäkringskassan ha viss hjälp av uppgifter från sjömansregistret. Sjömansregistret förs vid Sjöfartsverket i Norrköping. Registret innehåller uppgifter dels om svenska handelsfartyg och om utländska som i huvudsak obemannade hyrs av svensk redare, dels om sjöman som tjänstgör på dessa fartyg. Bland annat finns uppgifter om de enskilda sjömännens tidigare och pågående tjänstgöring på dessa fartyg. Sjömän som inte varit verksamma på sådant fartyg under det senaste kalenderåret markeras med en särskild kod i registret. Bestämmelser om sjömansregistret finns i mönstringslagen (1983:929). 44

45 Utsändning m.m. Arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige anses som arbete i Sverige om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren. En förutsättning är också att utsändningen kan antas vara längst ett år (2 kap. 9 första stycket SofL). Att utsändningstiden "kan antas" vara längst ett år innebär att uppgifter som lämnats till Försäkringskassan om arbetets varaktighet inte utan vidare behöver tas för goda. Om det bedöms som nödvändigt har Försäkringskassan möjlighet att begära att den försäkrade på lämpligt sätt visar omständigheter som stödjer hans uppgifter om arbetets varaktighet. Exempel på sådana omständigheter kan vara anställningsavtal eller ett intyg från arbetsgivaren (prop. 1998/99:119 s. 104). Är det fråga om en arbetstagare som är utsänd av en statlig arbetsgivare anses det däremot vara arbete i Sverige oavsett utsändningstidens längd (2 kap. 9 sista stycket SofL). Under vissa villkor förlängs försäkringstiden antingen genom ett generellt efterskydd (3 alt. 12 månader) eller av andra orsaker t.ex. under pågående ersättningsfall (se vidare avsnitt 7.5.1). Hans arbete i Sverige upphör från och med den 1 augusti. Han meddelar Försäkringskassan att han ska arbeta i utlandet. Han ska utsändas av sin arbetsgivare till Egypten och börjar arbeta i Egypten den 15 september och enligt överenskommelsen med arbetsgivaren ska det pågå under 15 månader. Eftersom arbetsperioden i utlandet är avsedd att pågå längre tid än ett år kan den inte ses som arbete i Sverige. Den arbetsbaserade försäkringen upphör från och med den 15 september under förutsättning att Hans då omfattas av motsvarande försäkring i Egypten. I annat fall upphör den efter det att efterskyddstiden löpt ut. Greta jobbar på samma företag som Hans och hon är redan utsänd till Egypten. Arbetet i utlandet var avsett att pågå under åtta månader. Efter fyra månaders arbete i Egypten blir hennes kontrakt förlängt så den totala perioden blir 15 månader. Greta kontaktar Försäkringskassan när kontraktet är klart. Utsändningstiden blir totalt 15 månader. Det medför att arbetet i utlandet inte längre ses som arbete i Sverige. Den arbetsbaserade försäkringen upphör från och med den tidpunkt då det är fastställt att utsändningstiden är avsedd att pågå längre tid än ett år med tillägg för eventuell efterskyddstid. 45

46 Birgittas anställning i Sverige upphör från och med den 1 oktober. Hon sänds därefter av sin arbetsgivare för att arbeta i USA. Utsändningstiden är bestämd till 13 månader. Förändringar inom företaget medför att utsändningstiden blir kortare än planerat. Hon återvänder till Sverige redan efter sju månader och börjar arbeta här i landet. Hon tar kontakt med Försäkringskassan efter återkomsten till Sverige. Eftersom utsändningsperioden var avsedd att pågå 13 månader så anses arbetsperioden i USA inte som arbete i Sverige trots att den faktiska tiden inte blev mer än sju månader. Den arbetsbaserade försäkringen upphör därför efter det att efterskyddstiden löpt ut Undantag från huvudregeln för personer som kommer till Sverige för arbete För vissa personkategorier gäller att det arbete som utförs inte är att anse som arbete i Sverige. De blir därför inte försäkrade för arbetsbaserade förmåner trots att de rent fysiskt utför arbetet här. Anledningen är att de anses ha en starkare anknytning till ett annat land (2 kap SofL). Undantaget gäller följande personkategorier: Utsänd till Sverige En person som sänds till Sverige för att utföra arbete av en utländsk arbetsgivare anses inte arbeta i Sverige när utsändningstiden kan antas vara längst ett år (2 kap. 9 andra stycket SofL). Jaana kontaktar Försäkringskassan och begär sjukpenning. En utredning visar att hon utför arbete i Sverige. Hon är utsänd till Sverige av sin arbetsgivare i Vitryssland. Arbetet i Sverige beräknas pågå under nio månader. Jaana blir inte försäkrad för arbetsbaserade förmåner trots att hon utför arbetet här i landet. Anledningen till detta är att hon är utsänd till Sverige av en utländsk arbetsgivare och utsändningsperioden beräknas vara kortare tid än ett år. Arbetet anses därför inte som arbete i Sverige. Att utsändningstiden "kan antas" vara längst ett år innebär inte att de uppgifter som arbetstagaren lämnar om arbetets varaktighet utan vidare behöver godtas. Om det bedöms nödvändigt kan Försäkringskassan begära att den försäkrade på lämpligt sätt visar omständigheter som stödjer hans eller hennes uppgifter om arbetets varaktighet. Exempel på sådana omständigheter kan vara anställningsavtal eller ett intyg från arbetsgivaren (prop. 1998/99:119 s. 104 och 180). 46

47 Utsänd av statlig arbetsgivare Den som sänds till Sverige av en utländsk statlig arbetsgivare anses inte heller arbeta i Sverige. Det gäller oavsett hur lång tid utsändningen pågår (2 kap. 9 tredje stycket SofL). Arvo är anställd hos en rysk statlig arbetsgivare och blir utsänd till Sverige för att arbeta här under två år. Arvo bli inte försäkrad för arbetsbaserade förmåner trots att arbetet utförs här under längre tid än ett år. Det beror på att han är utsänd till Sverige av en statlig arbetsgivare. Utsändningstidens längd har ingen betydelse när det gäller utländsk statlig arbetsgivare. Diplomater m.fl. Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat m.fl. ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även sådan persons privattjänare (2 kap. 10 första stycket SofL). Vid en beskickning finns olika kategorier av anställda, t.ex. diplomater, ambassadpersonal och annan personal som kan vara lokalanställda. De två förstnämnda kategorierna är utsända av den utländska statens utrikesförvaltning. De lokalanställda är däremot rekryterade och anställda på platsen för den utländska beskickningen eller karriärkonsulatet. Arbete som lokalanställd utför ska i socialförsäkringshänseende behandlas på samma sätt som annat arbete i Sverige (prop. 1998/99:119 s. 132). En person som på grund av anställning hos en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses som arbeta i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen (2 kap. 10 andra stycket SofL). Enligt förarbetena till SofL ska bedömningen av vilka personer som ska omfattas av socialförsäkringen göras utifrån nämnda konventioner (prop. 1998/99:119 s. 181). Se även avsnitt 6.2. Juan är ambassadör i Sverige. Juans hustru Pepita arbetar som modedirektris i ett varuhus i Stockholm. Enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall åtnjuter ambassadörer och deras familjemedlemmar immunitet och privilegier i Sverige. Detta innebär att han och hans familj är undantagna från att tillhöra svensk socialförsäkringslagstiftning. De kan således inte vara försäkrade för arbetsbaserade förmåner. 47

48 Bertil arbetar på den peruanska ambassaden i Stockholm. Det är ambassaden som har anställt honom. Eftersom Bertil är s.k. lokalanställd ska han i försäkringshänseende behandlas som om han arbetar hos vilken svensk arbetsgivare som helst. Det innebär att han kan vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Margareta är anställd av Internationella atomenergiorganet i Sverige. Margareta ska inte omfattas av svensk socialförsäkring eftersom den organisation hon arbetar på återfinns i bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Hon kan således inte vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner trots att hon arbetar i Sverige. 7.4 När börjar den arbetsbaserade försäkringen att gälla? Arbetstagare Från och med den första dagen av en persons anställning börjar den arbetsbaserade försäkringen att gälla. Har en arbetstagare en särskilt avtalad anställningsdag börjar försäkringen att gälla från och med den dagen. Är personen sjuk vid den avtalade anställningstidpunkten omfattas han eller hon ändå av försäkringen från och med den tidpunkten (3 kap. 6 första stycket SofL och prop. 1998/99:119 s.114). 48 Arne har fått ett nytt arbete. Enligt anställningsavtalet ska han börja arbeta den 1 augusti. Den 15 juli blir han sjuk och sjukskrivs till och med den 15 september. Arne blir försäkrad för arbetsbaserade förmåner från och med den 1 augusti eftersom avtalet gäller från den tidpunkten. Att han på grund av sjukdom inte kan börja arbeta förrän i september har ingen betydelse. Uppdragstagare och egenföretagare För uppdragstagare och egenföretagare börjar försäkringen i regel att gälla från och med den dag då arbetet har påbörjats (3 kap. 6 första stycket SofL). En företagare eller uppdragstagare bör normalt omfattas av arbetsbaserade förmåner när hans eller hennes personliga verksamhet i rörelsen påbörjats. För att verksamheten ska anses vara påbörjad är det inte nödvändigt att direkt inkomstbringande arbete påbörjats, t.ex. uppdrag åt en kund. Däremot bör det för att försäkringen ska gälla krävas någon form av aktivitet som mera konkret kan anses utförd som ett led i verksamhet (prop. 1998/99:119 s.115).

49 Några exempel på sådana aktiviteter är att personen köpt maskiner och råvaror som ska användas för tillverkning av produkter. Ett annat exempel är att marknadsföringen av uppdraget eller företaget har påbörjats. Enbart inregistrering av en firma eller registrering för mervärdesskatt bör emellertid inte anses tillräckligt för att arbete ska anses påbörjat (prop. 1998/99:119 s. 115). Anna har utbildat sig till fotvårdare och därefter startat ett företag. Firman är inregistrerad från och med den 1 juni. Den 15 augusti har Anna även annonserat om sitt företag i lokaltidningen. De första intäkterna i företaget får hon först i oktober. Anna kan bli försäkrad för arbetsbaserade förmåner från och med den 15 augusti eftersom hon från den tidpunkten kan anses ha börjat marknadsföra företagets tjänster. Att hon vid den tidpunkten ännu inte hunnit få någon arbetsinkomst påverkar inte bedömningen av om hon är försäkrad eller inte. Karin är konstnär och utför på uppdrag utsmyckningsarbeten i offentliga lokaler. Hon har avtalat med kommunen att göra en väggmålning i kommunhusets entréhall. Enligt avtalet mellan Karin och kommunen ska arbetet utföras under perioden 1 juli 31 augusti. Karin påbörjar arbetet den 1 juli. Betalt får hon när uppdraget slutförts. Karin blir försäkrad för arbetsbaserade förmåner från och med den 1 juli eftersom arbetet kan anses påbörjat från och med denna tidpunkt. Att betalning sker senare påverkar inte bedömningen. 7.5 Efterskyddstid och förlängd försäkringstid Efterskyddstid Den arbetsbaserade försäkringen upphör att gälla tre månader efter den dag då arbetet upphört (3 kap. 6 andra stycket SofL). För förmånerna inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning upphör försäkringen att gälla efter ett år. Efterskyddstiden kan förkortas om personen börjar arbeta i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet (3 kap. 6 andra stycket SofL). Tiden efter det att en person upphört att arbeta men fortsätter att vara försäkrad kallas för "efterskyddstid". Syftet med efterskyddstiden är att undvika att en person ställs utan försäkringsskydd då han eller hon exempelvis i samband med byte av anställning under en kort tid inte är förvärvsverksam (prop. 1998/99:119 s. 117). 49

50 Även efter efterskyddstiden kan en person i vissa fall fortsätta att vara försäkrad t.ex. om personen fortsätter att uppbära förmån eller är omfattad av visst SGI-skydd. Detta kallas i det följande för förlängd försäkringstid. Kom ihåg att detta avsnitt beskriver reglerna i SofL. Andra faktorer kan ha betydelse vid tillämpning av förordning 1408/71 (se vägledning 2004:11) Efterskyddstidens början och slut För att kunna avgöra när försäkringen ska upphöra att gälla behöver Försäkringskassan utreda två frågor: När börjar efterskyddstiden löpa? Vilken efterskyddstid gäller? Anställd En person som är anställd omfattas av den arbetsbaserade försäkringen så länge som han eller hon utför arbete. Försäkringen gäller även under tillfälliga avbrott som semester och andra motsvarande ledigheter t.ex. ferieledigheter för lärare. I dessa situationer har personen fortfarande arbete även om han eller hon inte utför arbete (3 kap. 6 andra stycket SofL och prop. 1998/99:119 s. 115). Den arbetsbaserade försäkringens huvudsakliga syfte är att ge ett skydd mot förlorad arbetsinkomst. Enbart den omständigheten att anställningen formellt kvarstår är således inte tillräckligt för att avgöra om arbetet upphört eller inte. Tjänstledighet utan lön bör inte ses som sådant uppehåll som kan jämställas med semester, ferier eller motsvarande uppehåll (RAR 2000:1, till 3 kap. 6 SofL). En anställd har vissa lagstadgade möjligheter att vara tjänstledig från sin anställning. Det kan gälla exempelvis i samband med: föräldraledighet med stöd av föräldraledighetslagen (1995:584), tjänstledighet vid studier med stöd av lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, tjänstledighet för att driva näringsverksamhet med stöd av lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. Om en person är tjänstledig av någon av ovanstående anledningar utan att uppbära lön bör arbetet således anses ha upphört från och med den tidpunkt då tjänstledigheten påbörjades (RAR 2000:1, till kap. 6 SofL). Det innebär att efterskyddstiden också räknas från och med denna tidpunkt. Leif slutar arbeta den 31 juli och har därefter semester till och med den 31 augusti. Han får ett avgångsvederlag som motsvarar lön för fyra månader. 50

51 Arbetet anses ha upphört den 1 september eftersom semester anses som arbete. Däremot anses inte perioden med avgångsvederlag som arbete eftersom anställningen då har upphört. Viola slutar att arbeta den 1 september 2000 för att påbörja en 3-årig utbildning. Hon finansierar studierna med studiemedel från CSN. Violas arbete anses ha upphört den 1 september 2000 och hennes efterskyddstid börjar löpa från samma tidpunkt och upphör efter tre månader. Under förutsättning att Viola uppfyller villkoren för SGI-skydd under hela utbildningstiden är hon dock fortsatt försäkrad till och med den 1 september Inga-Lill slutar arbeta dagen före skärtorsdag. Företaget har arbetat in skärtorsdagen varför personalen är ledig från och med skärtorsdag till och med annandag påsk. Inga-Lills arbete anses ha upphört från och med första vardagen efter påsk eftersom försäkringen gäller även under tillfälliga avbrott. Colette slutar sitt arbete hos sin arbetsgivare med en uppgörelse om att hon är tjänstledig med full lön under sex månader. Hon har ingen arbetsskyldighet under denna period. Hon söker inte arbete under sexmånadersperioden. Arbetet anses ha upphört först då sexmånadersperioden har gått till ända. Tjänstledighet med full lön är att jämställa med arbete. Cecilia begär och får tjänstledigt utan lön från sitt arbete i Sverige under sju månader för att segla jorden runt. Hennes avsikt är att återgå till sitt arbete efter ledigheten. Arbetet anses ha upphört den dag tjänstledigheten börjar. Tjänstledigheten är varken semester, ferier eller motsvarande ledighet. 51

52 Daisy bor i USA och är amerikansk medborgare. Daisy får ett arbete i Sverige och hon ansöker om arbets- och uppehållstillstånd i USA innan hon reser till Sverige. Arbets- och uppehållstillstånd beviljas för ett år. Hennes resa blir fördröjd och hon kommer till Sverige fyra månader senare än planerat. Daisy arbetar i Sverige de åtta månader som hon vistas i Sverige och har arbets- och uppehållstillstånd. Daisy är försäkrad under den tid hon arbetar i Sverige samt under efterskyddstiden. Hon är enbart arbetsbaserat försäkrad och rätt till förmån kräver uppehållstillstånd. Om Daisy i föregående fråga är EES-medborgare (men bosatt i USA) är hon fortfarande att anse som arbetsbaserat försäkrad. Eftersom hon har arbete här har hon som EES-medborgare uppehållsrätt. Det innebär att hon inte behöver uppehålls/arbetstillstånd enligt SofL utan kan få arbetsbaserade förmåner enligt gällande förmånsregler. Egenföretagare och uppdragstagare En egenföretagare eller uppdragstagares arbete anses ha upphört när hans eller hennes personliga verksamhet i rörelsen har upphört. Ett exempel på det är om personen sålt rörelsetillgångarna. Vidare bör arbetet i regel anses ha upphört om en egenföretagare inte längre taxeras för inkomst av rörelse. Görs endast tillfälliga avbrott i verksamheten bör arbetet däremot inte anses ha upphört (prop. 1998/99:119 s.119 f.). Barbro har drivit en tobaksaffär på heltid under flera år i Örebro när hon beslutar sig för att flytta utomlands. Hon säljer rörelsen. Barbros arbete i företaget anses ha upphört från och med den dag överlåtelsen sker. För vissa biståndsarbetare börjar efterskyddstiden att löpa först när de efter avslutad utlandstjänstgöring återkommer till Sverige. Detta gäller under förutsättning att utlandstjänstgöringen varat i högst fem år och att den försäkrade omedelbart efter utlandstjänstgöringens slut återvänder till Sverige. Enligt 3 kap. 9 SofL ska efterskyddstiden börja löpa först efter återkomsten till Sverige. Enligt RFFS bör efterskyddstiden börja löpa från och med dagen efter återkomsten (2 RFFS 2000:10). 52

53 Göran arbetar åt svenska kyrkan i Sverige. Han får i uppdrag att arbeta i Afrika som biståndsarbetare under fyra år. Han återkommer till Sverige efter dessa fyra år den 1 augusti. Efterskyddstiden börjar löpa från och med den 2 augusti, det vill säga dagen efter återkomsten till Sverige Med biståndsarbetare avses den som är anställda av: svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till sådant samfund eller en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet och som lämnar landet för arbete åt en sådan organisation Detta framgår av 2 kap. 4 SofL. Se även prop. 1998/99:119 s. 138, 186 och 238. För att en ideell organisation ska anses bedriva biståndsverksamhet måste vissa villkor vara uppfyllda. Det gäller villkor om t.ex. organisationens uppbyggnad. I prop. 1990/91:100 bilaga 7 s. 44 finns de fullständiga kraven beskrivna. I bilaga 2 till det allmänna rådet om allmänt barnbidrag, flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag (1998:8) finns en förteckning över sådana ideella organisationer som ansetts bedriva biståndsverksamhet. Förteckningen i det allmänna rådet (1998:8) kan användas som utgångspunkt vid bedömningen av om en organisation bedriver biståndsverksamhet. Det bör dock noteras att Försäkringskassan i det enskilda ärendet bör göra en bedömning av om den aktuella organisationen fortfarande uppfyller villkoren enligt nämnda proposition. Om en person arbetar för en organisation som inte finns med i förteckningen måste man på motsvarande sätt bedöma om organisationen uppfyller dessa villkor Förlängd försäkringstid efter efterskyddstiden Som framgått ovan är den generella efterskyddstiden tre månader för alla arbetsbaserade förmåner utom för sjukersättning eller aktivitetsersättning där efterskyddstiden är ett år. I vissa situationer fortsätter försäkringen att gälla efter efterskyddstiden. Det gäller under period då: en arbetsbaserad förmån utbetalas (SofL 3 kap. 7 ), skyddsbestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst gäller (s.k. SGI-skyddad tid) enligt 3 kap 5 tredje stycket första till sjätte punkten AFL. (SofL 3 kap. 10 ). Dessa regler innebär att en person som växlar mellan perioder av arbete och exempelvis sjukdom och arbetslöshet som regel kan fortsätta att vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Vid bedömningen av om en person omfattas av ett fortsatt försäkringsskydd enligt 3 kap. 10 SofL finns förutom reglerna i AFL även bestämmelserna i 53

54 SGI-förordningen. SGI-förordningen reglerar förutsättningarna för SGIskydd i samband med studier och arbetslöshet. Möjligheten till förlängd försäkringstid är inte formellt begränsad till situationer när en person är här i Sverige enligt 3 kap. 7 8 och 10 SofL. Som framgår av avsnitt 9.4 är dock möjligheten att få arbetsbaserade förmåner under utlandsvistelse begränsad. Victoria är tjänstledig från sin anställning för att vårda sitt nyfödda barn. Under ledigheten åker hon till USA tillsammans med sitt barn för att besöka släktingar. Hon avser att återvända till Sverige när barnet är 18 månader. Hon uppbär inte någon föräldrapenning under vistelsen i USA. Victoria har ett SGI-skydd och fortsätter därför att vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner fram tills det att barnet fyller ett år. Om en person har arbetat i Sverige och kan härleda rätt till en förmån från det arbetet finns regler för att personen i vissa situationer kan få rätt till sådan förmån trots att personen inte längre uppfyller de generella kraven för att omfattas av den arbetsbaserade försäkringen (SofL 3 kap 8 ). De förmåner som avses är: efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i fråga om inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension med undantag av sådan pension som avses i 3 kap SofL, inkomstgrundad ålderspension enligt LIP, arbetsskadeersättning enligt LAF, föräldrapenning över lägstanivå enligt AFL. Reglerna bygger på en tidigare intjänad rätt till dessa förmåner. Det innebär att den som någon gång på grund av arbete tillgodoräknats pensionspoäng eller pensionsrätt enligt bestämmelserna i LIP alltid är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension. Vidare innebär det att en person som fått en arbetsskada kan få rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen även för tid efter det att arbetet upphört och detta även om skadan visat sig först efter denna tidpunkt (prop. 1998/99:119 s. 185). Även när det gäller föräldrapenning över lägstanivå finns en sådan försäkringsmodell. Det ska således vara möjligt att uppbära förmånen även om efterskyddstiden enligt 3 kap. 6 andra stycket har upphört (3 kap. 8 och prop. 1998/99:119 s. 185 f.). 54

55 Katarinas arbete upphör enligt avtalet från och med den 1 augusti. Hon har fått ett nytt arbete som börjar den 1 november. Även om det första arbetet upphört den 1 augusti fortsätter försäkringen att gälla till och med den 31 oktober eftersom huvudregeln medger en efterskyddstid på tre månader. Pias arbete upphör från och med den 31 januari. Hon får ett nytt arbete från och med den 15 juni. Under den arbetslösa perioden söker hon inte arbete och hon uppbär inte heller någon arbetsbaserad förmån. Den arbetsbaserade försäkringen upphör att gälla från och med den 1 maj då efterskyddstiden har löpt ut. Det innebär att Pia därför inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner under perioden fram tills det nya arbetet påbörjas. Pia kan dock ha rätt att uppbära föräldrapenning över lägstanivån. Pelles anställning som byggnadsarbetare upphör den 31 juli. Den 25 juli blir han sjukskriven till och med den 15 december. Sjukpenning betalas under sjukskrivningsperioden. Eftersom sjukpenning betalas till och med den 15 december blir han fortsatt försäkrad under hela den perioden. Försäkringen upphör således först när sjukpenning inte längre betalas. Varken tidpunkterna då arbetet upphörde eller då den generella efterskyddstiden upphörde har således betydelse i denna situation. Skulle han efter sjukskrivningsperioden börja uppbära annan förmån eller omfattas av SGI-skydd t.ex. i samband med arbetslöshet så fortsätter försäkringen att gälla även under denna tid. Elins anställning som sjuksköterska upphör från och med den 1 februari. Hon blir sjuk och uppbär sjukpenning under tre månader till och med den 30 april. Därefter tar hon ut föräldrapenning över lägstanivå under sex månader till och med den 31 oktober. Eftersom arbetsbaserade förmåner betalas ut till och med den 31 oktober blir hon fortsatt försäkrad till och med detta datum. Att det blir aktuellt med flera arbetsbaserade förmåner efter varandra påverkar inte möjligheten att vara fortsatt försäkrad. 55

56 Stig har en anställning på heltid. Han blir sjukskriven fem månader och får sjukpenning. Efter tre månaders sjukskrivning blir han arbetslös. När han blir frisk åker han på älgjakt en vecka. När han kommer hem anmäler han sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Efterskyddstiden börjar räknas från och med den dag då arbetet upphört. När sjukskrivningen upphör har efterskyddstiden pågått under två månader. Det medför att Stig är fortsatt försäkrad för arbetsbaserade förmåner ytterligare en månad. Avbrottet för älgjakten påverkar inte Stigs möjlighet att vara fortsatt försäkrad för arbetsbaserade förmåner. I vissa fall kan särskilda skäl medföra att efterskyddstiden blir kortare än tre månader. Efterskyddstiden kan komma att förkortas om en person börjar arbeta i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet. Ett annat exempel är att personen uppger att hans eller hennes arbete upphört och att personen inte har för avsikt att arbeta mer (3 kap. 6 SofL och prop. 1998/99:119 s. 185). Thord slutar sin anställning i Sverige den 1 augusti. Han börjar arbeta i land A som inte är ett EU-land den 1 september. Enligt lagstiftningen i det nya landet omfattas han av försäkringen från och med den första arbetsdagen. Efterskyddstiden blir i detta fall kortare än tre månader. Den arbetsbaserade försäkringen upphör den 1 september eftersom Thord börjar arbeta i det andra landet och omfattas av det landets försäkring. Thord åker istället till land B som inte heller är ett EU-land. Enligt land B:s regler omfattas man av försäkringen först när man har arbetat tre månader, det vill säga från och med den 1 december i Thords fall. Den arbetsbaserade försäkringen upphör från och med den 2 november, det vill säga tre månader efter det att arbetet i Sverige upphört. 56 Ingrids arbete i Sverige upphör. Hon åker till USA och arbetar där i två månader. Därefter återkommer hon till Sverige. Den arbetsbaserade försäkringen fortsätter att gälla under hela arbetsperioden i USA eftersom det inte finns "motsvarande försäkring" där. Efter återkomsten till Sverige fortsätter den arbetsbaserade försäkringen att gälla ytterligare en månad, det vill säga tills den generella efterskyddstiden löpt ut.

57 Lenas heltidsarbete upphör från och med den 15 augusti Den 1 september får hon sitt första barn. Hon är hemma och vårdar barnet utan föräldrapenning. Den 1 juli 2005 då barnet är 10 månader börjar hon uppbära föräldrapenning under fyra månader till och med den 31 oktober Därefter gör hon ett uppehåll på fem månader då hon varken uppbär ersättning eller arbetar. Sedan börjar hon åter uppbära ersättning den 1 april 2006 för resterade föräldrapenningdagar. Arbetet anses ha upphört från och med den 15 augusti. Eftersom hon omfattas av SGI-skydd under den tid hon vårdar barnet utan att uppbära föräldrapenning fortsätter försäkringskyddet under den tiden. När hon sedan börjar uppbära föräldrapenning förlängs perioden ytterligare fyra månader. Att hon gör ett avbrott då hon inte längre uppbär föräldrapenning påverkar inte hennes möjligheter att åter bli försäkrad eftersom hon fortfarande har rätt till föräldrapenning. Det innebär att Lena är försäkrad men enbart för föräldrapenning. Om Lena istället begär sjukpenning den 1 april 2006 är hon inte längre omfattad av den arbetsbaserade försäkringen eftersom efterskyddstiden gick ut den 15 november 2004 och den därefter fortsatta försäkringsperioden i denna situation endast gäller fram till och med den 31 oktober (Se även nedanstående bild som är ett komplement till svaret i detta exempel) 7.6 Särskild rätt till arbetsbaserade förmåner i vissa försäkringssituationer I vissa situationer kan en person kvalificera sig för arbetsbaserad förmån utan att ha utfört arbete i Sverige. Den som har inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension. Pensionen ska då beräknas på den ersättningen (3 kap. 12 SofL). Även vid andra ersättningssituationer kan en person vara försäkrad för inkomstgrundad ålderspension, sjuk- eller aktivitetsersättning och även efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. En person som fått vårdbi- 57

58 drag är t.ex. försäkrad för intjänande av ålderspensionsrätt och sjukersättningen eller aktivitetsersättning. Vårdbidraget ses i det fallet som en "arbetsinkomst och ger rätt till antagandepoäng. (3 kap. 13 SofL) Följande ersättningar ger motsvarande rätt: 1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 8 lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, 2. dagpenning från arbetslöshetskassa, 3. aktivitetsstöd till den som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program, 4. utbildningsbidrag för doktorander, 5. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), 6. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller 7. stipendium som enligt 11 kap. 46 inkomstskattelagen (1999:1229) ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Observera att det stipendium som avses är det forskarstipendium som utdelas direkt eller indirekt av EU (Marie Curie stipendium). Susanne har vårdbidrag för vård av sin dotter Cecilia. Vårdbidraget har getts ut för både särskild tillsyn och vård samt merkostnader. Den del av vårdbidraget som avser tillsynen och vårdbehovet är pensionsgrundande trots att ersättningen inte intjänats genom förvärvsarbete i egentlig mening och pensionspoäng bestäms på denna inkomst. Susanne får sedan, då det blir aktuellt med pension, sin pension beräknad även på det vårdbidrag hon tidigare uppburit. En i Sverige bosatt person som inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen kan dock vara försäkrad för barnår och plikttjänstgöring trots gällande arbetsvillkor. Förutsättningen för att omfattas är att personen uppfyllt arbetsvillkoret, antingen före eller efter den aktuella perioden, vilket framgår av bestämmelserna i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) (3 kap. 14 SofL). En person som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada är försäkrad för arbetsskada enligt LAF (3 kap. 15 SofL). 58

59 8. Gemensamma bestämmelser Förordning 1408/71 innehåller bestämmelser om vilket land en person som är omfattad av förordningen ska vara försäkrad i. Det gäller för samtliga förmåner som omfattas av samordningsbestämmelserna i förordningen. En medborgare i en medlemsstat är enligt förordning 1408/71 i regel omfattad av den medlemsstats lagstiftning där personen arbetar. Det gäller även om personen är bosatt i annan medlemsstat. Förordningen förbjuder dock inte att även bosättningslandet utger icke-avgiftsfinansierade förmåner (se EGdomstolens mål nr 69/79 Jordens-Vorsters). I SofL har däremot införts en regel som förhindrar att en person ska kunna få sådana förmåner från svensk försäkring som motsvarar förmåner som avses i förordning 1408/71 (3 kap 16 SofL) Helena som är frånskild bor i Sverige och arbetar i Danmark. Hon har ensam vårdnad om ett barn och det är bosatt hos henne i Sverige. Enligt bestämmelserna i förordning 1408/71 ska Helena vara omfattad av dansk socialförsäkring. Helena skulle enligt de bosättningsbaserade reglerna i SofL kunna ha rätt till barnbidrag från Sverige. Eftersom Helena har rätt till sådan förmån från Danmark är hon enligt SofL inte försäkrad för motsvarande förmån från Sverige. Helena kan däremot ha rätt till bosättningsbaserad förmån som inte är omfattad av samordningsbestämmelserna i förordningen. (Se vidare vägledning 2004:11) 59

60 9. Utbetalning av förmåner För den som normalt bor och arbetar i Sverige finns inga särskilda regler för utbetalning av förmån. För en person som behöver uppehållstillstånd eller arbetstillstånd för att vistas eller arbeta i Sverige legalt finns däremot särskilda regler. Tidpunkten för när en person ska anses bosatt och tidpunkten för rätt till en bosättningsbaserad förmån behöver inte alltid sammanfalla. För den som lämnar Sverige och antingen då uppbär förmån eller senare begär en förmån finns också särskilda regler. 9.1 Vid bosättning i Sverige En förutsättning för att en person ska vara berättigad till bosättningsbaserade förmåner är att han eller hon vistas legalt i här i landet. För att en person ska anses vara bosatt i Sverige krävs därför ibland uppehållstillstånd (se kapitel 5). För att kunna avgöra från och med när de bosättningsbaserade förmånerna kan utbetalas behöver Försäkringskassan utreda: tidpunkt för bosättning, behövs uppehållstillstånd, beslutsdatum och datum från vilket beviljat uppehållstillstånd gäller, finns synnerliga skäl för att betala förmåner trots att uppehållstillstånd inte finns. De bosättningsbaserade förmånerna får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då Försäkringskassan fick kännedom om bosättningen (5 kap. 1 första stycket SofL). När uppehållstillstånd behövs enligt UL får bosättningsbaserade förmåner utbetalas tidigast från och med den dag då ett uppehållstillstånd börjar gälla. Om tillståndet beviljas retroaktivt får förmåner inte betalas ut för mer än tre månader innan tillståndet beviljades (3 kap. 3 första stycket SofL). 60 Maria från Peru tar kontakt med Försäkringskassan för att begära en bosättningsbaserad förmån den 5 maj Hon har ett uppehållstillstånd som är meddelat den 28 april 2002 och som gäller från och med den 1 december 2001 till och med 28 april Efter att ha utrett att Maria har sitt egentliga hemvist i Sverige och därmed uppfyller villkoren för bosättning beslutar Försäkringskassan att bosättningsbaserade förmåner kan betalas ut tidigast från och med

61 den 1 februari 2002 det vill säga tre månader före den månad då anmälan gjordes. Migrationsverket meddelar Evita uppehållstillstånd den 31 maj och tillståndet gäller retroaktivt från och med den 1 januari. Förmån kan betalas ut tidigast från den 28 februari (29 februari vid skottår) det vill säga den sista dagen i månaden Ersättning till asylsökande För att det inte ska utgå dubbla förmåner för asylsökande m.fl. har det i SofL införts vissa begränsningar. Bosättningsbaserade förmåner ska inte betalas för samma tid som bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. lämnats (3 kap. 3 sista stycket SofL). Reglerna begränsar möjligheten till retroaktiv och dubbel utbetalning av de bosättningsbaserade förmånerna Uppehållstillstånd saknas synnerliga skäl Om det finns synnerliga skäl får förmåner utges även om uppehållstillstånd inte har beviljats. Synnerliga skäl anses vara situationer då prövningen av uppehållstillståndet endast är av formell natur. Det gäller t.ex. för utländska adoptivbarn till personer som är bosatta här i landet. Det gäller även minderåriga barn som återförenas med föräldrar som är bosatta här och vilka redan har uppehållstillstånd (3 kap. 3 SofL och prop. 1998/99:119 s. 183) Inte försäkrad inte rätt till förmån Till den som vistas i Sverige men som ändå inte är omfattad av den bosättningsbaserade försäkringen t.ex. en person som kommit hit för att studera utges inga förmåner. 9.2 Vid arbete i Sverige Den som arbetar i Sverige är omfattad av den arbetsbaserade försäkringen. Den som uppfyller villkoren till en arbetsbaserad förmån har därför rätt till sådan förmån. Huvudregel En arbetsbaserad förmån kan inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då Försäkringskassan fick kännedom om att personen arbetar (5 kap. 2 SofL). I de situationer arbetstillstånd eller tillstånd med motsvarande verkan krävs, har en person rätt till arbetsbaserade förmåner först då tillståndet beviljats. Ersättningen får betalas tidigast från och med den dag tillståndet börjar gälla. Ersättning kan emellertid betalas ut som mest för en period av tre måna- 61

62 der före det datum tillståndet beviljades även i de situationer då tillstånd beviljas i efterhand (3 kap. 11 första stycket SofL). För att arbetsbaserad förmån ska kunna utbetalas krävs därför att Försäkringskassan utreder att hon eller han fått arbetstillstånd eller motsvarande samt vilket datum som gäller för beslut om arbetstillstånd eller motsvarande. De begränsningarna som allmänt gäller för arbetsbaserade förmåner gäller dock inte för arbetsskadeersättning (3 kap. 11 andra stycket SofL). Med uppehållstillstånd med "motsvarande verkan" avses dels PUT och dels uppehållstillstånd som beviljas personer som ska arbeta här i landet men som inte behöver arbetstillstånd, t.ex. egenföretagare (prop. 1998/99:119 s. 187). Reglerna i SofL begränsar möjligheten till retroaktiv utbetalning av de arbetsbaserade förmånerna. Utbetalningsmöjligheten är begränsad också i de situationer då arbetstillstånd behövs. Glenn kommer från Kanada till Sverige den 27 januari 2001 för att arbeta. Han har en anställning i Sverige som kommer att pågå under perioden 1 februari december Han har ett arbetstillstånd under perioden 19 januari december Tillståndet är beviljat den 11 december Glenn blir försäkrad för arbetsbaserade förmåner från och med den 1 februari som är den första dagen i anställningstiden. Arbetsbaserade förmåner kan betalas ut tidigast från och med den 1 februari. Tidpunkten då arbetstillståndet beviljades har ingen betydelse eftersom han då varken kommit till Sverige eller börjat arbeta här. Inte heller den tidpunkt från och med vilken arbetstillståndet började gälla har av samma skäl någon betydelse. 9.3 Vid bosättning/vistelse i utlandet För den som beger sig utomlands eller vistas utomlands finns regler för utbetalning av förmåner. Reglerna är olika beroende på om det gäller bosättningsbaserade eller arbetsbaserade förmåner. Reglerna varierar också på om vistelselandet är en EES-stat eller inte. En grundläggande förutsättning för att Försäkringskassan ska kunna betala ut bosättningsbaserade förmåner när en person vistas utomlands är att personen är försäkrad under utlandsvistelsen, det vill säga att personen fortfarande anses bosatt i Sverige (2 kap 1 SofL och prop. 1998/99:119 s. 189). För att bedöma om en person ska anses bosatt måste Försäkringskassan bedöma utlandsvistelsens längd. Försäkringskassans bedömning av utlandsvistelsen längd ska göras i samband med utresan. Bedöms vistelsen komma att vara längre än ett år eller sex månader (beroende på om EU-regler tillämpas eller inte) kan förmånen 62

63 inte betalas ut, om inte situationen är sådan att någon av undantagsreglerna blir tillämpliga. För att kunna göra en förmånsutbetalning när en person vistas utomlands har Försäkringskassan möjlighet att kräva bevis på att rätten till förmånen består (4 kap. 7 SofL). Det kan t.ex. ske genom att Försäkringskassan skickar ett levnadsintyg till den förmånsberättigade i vilket personen ska få bestyrkt att han eller hon fortfarande lever (prop. 1998/99:119 s. 148 och FKFS 2006:2 om levnadsintyg) Bosättning/vistelse inom EES Den som vistas inom EES kan få bosättningsbaserade förmåner under hela utlandsvistelsen om vistelsen i utlandet inte pågår längre tid än ett år (jämför även vägledning för resp. förmån). Jocke åker till Tyskland för att besöka släktingar. Han avser att vara borta i nio månader. Jockes tvillingdöttrar Catherine och Ulrika fyra månader följer med på resan. Under utlandsvistelsen begär han barnbidrag och föräldrapenning på lägsta och grundnivå. Båda de bosättningsbaserade förmånerna kan utbetalas under hela utlandsvistelsen trots att denna pågår mer än sex månader. Det beror på att Jocke vistas i ett land inom EES Bosättning/vistelse utanför EES huvudregel Möjligheten att få bosättningsbaserade förmåner under utlandsvistelse är däremot begränsad när personen vistas i ett land utanför EES. (SofL 4 kap 2 och 3 ) De bosättningsbaserade förmånerna får betalas ut om utlandsvistelsen kan antas pågå längst sex månader (4 kap. 2 första stycket SofL). För äldreförsörjningsstöd gäller dock en begränsning till längst tre månader. Kalle som uppbär assistansersättning ska vistas i ett afrikanskt land under nio månader. Eftersom Kalle ska vistas mer än sex månader i ett land som inte är en EES-stat kan ersättning inte betalas ut under utlandsvistelsen. 63

64 9.3.3 Bosättning/vistelse utanför EES undantag För vissa förmåner och för vissa personkategorier finns särskilda undantag därutöver finns möjlighet till dispens att fortsätta utbetalning i vissa fall (4 kap. 2 andra och tredje stycket samt 3 och 4 SofL). Nedan följer en redogörelse för de olika undantagen. Vissa förmåner När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. AFL tillämpas särskilda regler om vård som ges utomlands. Vad som avses med ersättning för sjukvård se vidare avsnitt 3.1. Vissa förmåner vid invaliditet, ålderdom och dödsfall kan betalas ut så länge som den försäkrades bosättning i Sverige består enligt 2 kap. SofL. Det gäller följande förmåner: garantiersättning i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning, garantipension i form av ålderspension, omställningspension och änkepension, särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, samt efterlevandestöd till barn. Vissa personkategorier För två personkategorier kan bosättningsbaserade förmåner betalas ut under hela utlandsvistelsen. Det beror på att personerna anses bosatta i Sverige även under vistelsen i utlandet (SofL 2 kap. 2 och prop. 1998/99:119 s. 189). Det gäller: den som av svensk statlig arbetsgivare sänds till annat land för arbete för arbetsgivarens räkning, familjemedlem till statligt utsänd. Se även avsnitt 4.2. För tre andra personkategorier kan vissa bosättningsbaserade förmåner betalas ut under hela den period som de omfattas av villkoren i SofL för respektive kategori: biståndsarbetare m.fl. enligt 2 kap. 4 SofL, utlandsstuderande m.fl. enligt 2 kap. 5 SofL, familjemedlemmar till dessa enligt 2 kap. 6 SofL. De förmåner som kan betalas ut till dessa personkategorier under utlandsvistelse är: föräldrapenning på lägstanivå eller grundnivå (3 kap. 1 2 SofL), allmänt barnbidrag (3 kap. 2 1 SofL), förlängt barnbidrag (3 kap. 2 3 SofL), 64

65 bidrag vid adoption av utländska barn (3 kap. 2 5 SofL), underhållsstöd (3 kap SofL). Dispens för fortsatt utbetalning i vissa fall I vissa fall har Försäkringskassan möjlighet att efter ansökan besluta om fortsatt utbetalning (dispens) av bosättningsbaserade förmåner även när rätten till förmån har upphört. Rätten till förmånen anses ha upphört när: en person inte längre anses bosatt i Sverige med tillämpning av 2 kap. SofL, eller utbetalning av förmån upphört med tillämpning av 4 kap. 1 3 SofL. En förutsättning för att Försäkringskassan ska kunna lämna dispens är att det skulle vara uppenbart oskäligt att dra in förmånen. Den särskilda dispensmöjligheten framgår av 4 kap. 4 SofL. En situation då det kan anses uppenbart oskäligt att dra in en förmån är t.ex. när en utlandsvistelse är påkallad av hälsoskäl. Andra situationer då det kan anses vara "uppenbart oskäligt" att dra in en förmån bör enligt RAR vara sådana situationer som den enskilde inte själv kan påverka. Det kan röra sig om exempelvis sjukdom, naturkatastrofer, krigshandlingar och transporthinder t.ex. flygstrejk. ( RAR 2000:1, till 4 kap. SofL). Möjligheten till dispens bör tillämpas restriktivt (prop. 1998/99:119 s. 149). 9.4 Arbetsbaserade förmåner vid vistelse i utlandet På samma sätt som för bosättningsbaserade förmåner är möjligheten att få arbetsbaserade förmåner begränsad under utlandsvistelser. För arbete inom EES gäller särskilda regler ( se vägledning 2004:11). Arbetsbaserade förmåner kan endast betalas ut om särskilda förutsättningar är uppfyllda. Förutsättningarna varierar beroende på vilken arbetsbaserad förmån som är aktuell (se vägledning för aktuell förmån). När det gäller sjukpenning, havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning och rehabilitering samt rehabiliteringsersättning kan dessa förmåner endast betalas ut under en utlandsvistelse i följande fall: ett ersättningsanspråk inträffar utomlands medan den försäkrade utför sådant arbete där som ska ses som arbete i Sverige enligt 2 kap. SofL, eller Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet under ersättningsfallet. (4 kap. 5 SofL) De arbetssituationer som anses som arbete i Sverige är arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg, arbete vid utsändning och arbete som diplomat (se vidare avsnitt 8.3) 65

66 Som arbete i Sverige avses även tillfälligt arbete som egenföretagare utför i något annat land som ett led i en här bedriven verksamhet (2 kap 7 andra stycket och prop. 1998/99:199 s. 105 f.). Eric är anställd av ett amerikanskt företag i Sverige. Han blir utsänd av sin arbetsgivare för att arbeta i USA under ett år. När han arbetat i USA i två månader blir han sjuk. Efter sjuklöneperioden begär han sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenningen kan betalas ut under utlandsvistelsen. Det beror på att Eric är utsänd till annat land för arbete och att sjukfallet inträffade utomlands medan han arbetade där. När det gäller de arbetsbaserade förmånerna ersättning i form av sjukersättning och aktivitetsersättning eller efterlevandepension samt arbetsskadeersättning och inkomstgrundad ålderspension kan dessa betalas ut under utlandsvistelse: så länge som rätten till förmånen består enligt respektive lag. (4 kap. 6 SofL) Föräldrapenning över lägstanivå kan utbetalas under utlandsvistelse: så länge rätten till förmånen består, och om barnet är bosatt i Sverige, eller om Försäkringskassan medger det när ett barn hämtas i samband med adoption. (4 kap. 6 SofL) Eftersom föräldrapenning över lägstanivå kan betalas under lång tid måste någon anknytning till Sverige finnas under denna tid. Med anknytning till Sverige menas att barnet är bosatt i Sverige (prop. 1998/99:119 s. 191). Inger är föräldraledig och uppbär föräldrapenning över lägstanivå. Den 1 augusti 2001 åker hon tillsammans med barnet till USA. Inger ska inte arbeta i USA. Hon avser att vara borta 14 månader. Föräldrapenning över lägstanivå kan inte betalas under utlandsvistelsen. Det beror på att Inger och barnet avser att vara borta mer än ett år och barnet kan därmed inte längre anses bosatt i Sverige. 66

67 9.5 Övrigt om utbetalning Närståendepenning kan inte betalas ut under utlandsvistelse. Anledningen är att rätten till närståendepenning villkoras av att vården till den sjuke ges här i landet (3 andra stycket lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård). De begränsningar som beskrivits i det här kapitlet gäller även då en person vistas i en EES-stat. Om förordning 1408/71 är tillämplig kan begränsningarna däremot sättas ur spel i vissa delar. För att betala ut en förmån har Försäkringskassan möjlighet att kräva bevis på att rätten till förmånen består. När t.ex. en sjöman begär sjukpenning under en utlandsvistelse kan Försäkringskassan begära intyg från arbetsgivaren att sjömannen är anställd på svenskt handelsfartyg (4 kap. 7 SofL och prop. 1998/99:112 s. 104). Angående medgivande om sjuk- respektive föräldrapenning under utlandsvistelse se vägledningar för respektive förmån. 67

68 10. Anmälan Sjukförsäkringsregister Beslut angående försäkringstillhörighet I första avsnittet i detta kapitel beskrivs de situationer då en person ska anmäla till Försäkringskassan att han eller hon bor eller arbetar i Sverige samt då han eller hon lämnar Sverige. Vidare beskrivs i detta kapitel när registrering respektive avregistrering ska göras i sjukförsäkringsregistret. Sist i kapitlet följer en genomgång av Försäkringskassans hantering av anmälan och meddelande vid registrering. Hanteringen visas även i en illustration i detta kapitel. Beslut angående försäkringstillhörighet fattas endast i samband med ersättningsärenden Anmälningsskyldighet Anmälan om bosättning och/eller arbete Den som bosätter sig i Sverige och som inte är folkbokförd ska anmäla det till Försäkringskassan (5 kap. 1 SofL). Det finns inte någon generell anmälningsskyldighet för den som arbetar i Sverige (5 kap. 2 andra stycket SofL och prop. 1998/99:119 s 192). Den som kommer till Sverige för att arbeta utan att vara bosatt här i landet anmäler vanligen det i samband med att han eller hon begär en arbetsbaserad förmån. Den som lämnar Sverige har skyldighet att anmäla det till Försäkringskassan. Det gäller dels när en person åker till annat land för att bosätta sig där dels när en person lämnar Sverige för att arbeta i annat land. Det gäller i situationer då det kan ha betydelse för en förmån pågående eller framtida (5 kap. 3 SofL). Anmälan handläggs av den länsorganisation hos Försäkringskassan som enligt AO är behörig att handlägga ärendet se vidare under avsnitt 2.6. Försäkringskassans anmälningsskyldighet Försäkringskassan ska i vissa fall meddela Skatteverket om en persons adressändring. Det gäller då Försäkringskassan har anledning att anta att adressen inte är registrerad i folkbokföringen. Detta framgår av 2 folkbokföringsförordningen (1991:749). För att göra sådan anmälan kan blankett Meddelande till skattekontoret användas som finns tillgänglig på Försäkringskassans intranät (FK 5447). 68

69 10.2 Sjukförsäkringsregistret Registrering En person som anmäler bosättning eller arbete i Sverige till Försäkringskassan ska i regel registreras i sjukförsäkringsregistret. Det gäller personer som: är folkbokförda, bosätter sig i Sverige utan att vara folkbokförda och anmäler sig enligt 5 kap. 1 SofL, arbetar i Sverige utan att vara bosatta i landet och anmäler sig enligt 5 kap. 2 SofL. Registreringen förutsätter att Försäkringskassan gjort en bedömning enligt SofL:s regler. Registrering görs i samtliga fall tidigast från och med den månad en person fyller 16 år. För 16-åringar som är folkbokförda gäller att de blir automatiskt registrerade från och med den månad de fyller 16 år. Detta framgår av 3 RFFS 2000:10. Att en person blivit registrerad innebär inte att personen därmed är att anse som försäkrad. Frågan om en person är försäkrad bestäms först när personen begär en förmån. Försäkringskassan prövar då försäkringstillhörigheten innan rätten till förmån prövas. De registrerade uppgifterna behövs bland annat: för att kunna leverera den statistik EU kräver, som en del av beslutsunderlaget för att underlätta när beslut om försäkringstillhörighet ska fattas i samband med ett ersättningsärende, som underlag för att kunna uppfylla EU:s krav på att redovisa registrerings-/ försäkringsperioder, som en del av underlaget i samband med beräkning av framtida pensioner. Avregistrering För att hålla sjukförsäkringsregistret så aktuellt som möjligt och för att inte förmåner ska utbetalas felaktigt anger föreskrifterna olika tidpunkter då avregistrering ska göras. De tidpunkter som gäller enligt 4 RFFS 2000:10 är följande: dagen efter dödsfallet, när en person har avlidit, dagen efter den då ett beslut om utvisning har verkställts eller den tidigare dag personen har lämnat Sverige efter ett sådant beslut, dagen efter avresan, när personen har lämnat landet för längre tid än som avses i 2 kap. 1 tredje stycket SofL, den dag det kan beräknas att en vistelse kommer att överstiga den tid som avses i 2 kap. 1 tredje stycket SofL, den dag Skatteverket har beslutat att avregistrera en person enligt 21 FbL. 69

70 I föreskrifterna anges även att en person som upphör att arbeta i Sverige ska avregistreras från sjukförsäkringsregistret. Försäkringskassan ska avregistrera personen från och med dagen efter den, då den arbetsbaserade försäkringen upphör att gälla enligt bestämmelserna i 3 kap. 6 andra stycket, 7 10 SofL. Det framgår av 5 RFFS 2000:10. En förutsättning för avregistrering är att personen inte längre är försäkrad för bosättnings- och/eller arbetsbaserade förmåner. Om en person vid tidpunkten då Försäkringskassan uppmärksammar att avregistrering kan vara aktuell uppbär en bosättnings- eller arbetsbaserad förmån, ska Försäkringskassan därför pröva personens fortsatta rätt till förmån Hantering av anmälan om bosättning eller arbete Som tidigare nämnts innebär registrering i sjukförsäkringsregistret inte att Försäkringskassan har beslutat om försäkringstillhörigheten. Beslut om detta tas endast i samband med en begäran om förmån. Nedan följer en beskrivning av den hantering som blir aktuell då en person gör anmälan om bosättning eller arbete. Beskrivningen kompletteras även av en illustration. Vid impuls om bosättning eller arbete När Försäkringskassan får impuls om att en person har bosatt sig eller börjat arbeta i Sverige sänder Försäkringskassan ut blanketten "Uppgifter för registrering". Uppgifterna som lämnas på blanketten används som underlag för eventuell registrering. Om blanketten inte återsänds till Försäkringskassan behöver Försäkringskassan inte skicka en påminnelse till personen. I en sådan situation kan Försäkringskassan istället avvakta tills personen begär en förmån och i samband med detta utreda om registrering ska göras. Meddelande om registrering Uppgifter från en person registreras i sjukförsäkringsregistret. Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration ger närmare föreskrifter om vad som gäller för de uppgifter som registreras. Försäkringskassan informerar personen om att registrering skett. Meddelande om mottagen anmälan Om de lämnade uppgifterna inte medför någon åtgärd är det lämpligt att informera personen om detta. Informationen lämnas på blanketten "Meddelande Mottagna uppgifter" (FK 5462). Impuls om att bosättning eller arbete i Sverige upphör När Försäkringskassan får impuls om att en person inte längre är bosatt eller arbetar här i landet hanteras det på samma sätt som när impuls om bosättning eller arbete blir aktuellt. Se ovan! Om de uppgifter som personen lämnar på blankett Uppgifter vid flyttning/arbete i annat land (FK 5459) medför att han eller hon avregistreras från sjukförsäkringsregistret informeras personen genom blanketten "Meddelande om avregistrering" (FK 5463). Meddelandet sänds manuellt via Försäkringskassan. De aktuella blanketterna finns tillgängliga på Försäkringskassans intranät. 70

71 10.4 Hantering av försäkringsbeslut Sådan registrering eller avregistrering som beskrivs i föregående avsnitt är att anse som en administrativ åtgärd som i sig inte har någon rättsverkan för personen och är därför inte att anse som ett överklagbart beslut. Försäkringskassan sänder enbart ett meddelande om att sjukförsäkringsregistret blivit ändrat antingen genom att man registrerat eller avregistrerat en person. Om Försäkringskassan däremot fattar beslut om förmån blir frågan om försäkringstillhörighet ett led i beslutet (se vidare nedan). Försäkringskassan är skyldig att underrätta en person om beslut Försäkringskassan fattar. Bestämmelser härom finns i förvaltningslagen (1986:223) (FL). När ett beslut inte går den sökande emot kan Försäkringskassans motivering till beslutet utelämnas i underrättelsen (20 FL). Det är en förutsättning för att Försäkringskassan ska kunna betala ut en sökt förmån att Försäkringskassan prövar om den sökande är försäkrad enligt SofL, förordning 1408/71, konvention eller annan författning. När en person begär en förmån ska Försäkringskassan göra denna prövning. Vid prövningen kan Försäkringskassan komma fram till en av fyra möjliga alternativ i frågan om försäkringstillhörighet: personen är inte försäkrad enligt SofL (alternativt annan författning), personen är försäkrad enligt SofL(alternativt annan författning) men har inte rätt till sökt förmån, personen är försäkrad enligt SofL (alternativt annan författning) och har rätt till förmån men inte i enlighet med ansökan, personen är försäkrad enligt SofL (alternativt annan författning), och har rätt till förmån helt i överensstämmelse med ansökan. Personen är inte försäkrad enligt SofL om Försäkringskassan beslutar att personen inte är försäkrad enligt SofL ska Försäkringskassan skicka ett beslut till personen. Beslutet ska innehålla en motivering där det framgår varför personen inte är försäkrad samt en omprövningshänvisning. Personen är försäkrad enligt SofL men har inte rätt till sökt förmån om Försäkringskassan beslutar att personen är försäkrad men inte har rätt till förmån ska Försäkringskassan skicka ett beslut till personen. Beslutet ska innehålla en motivering där det framgår att personen är försäkrad och varför personen inte har rätt till den sökta förmånen samt en omprövningshänvisning. Personen är försäkrad enligt SofL och har rätt till förmån men inte i enlighet med ansökan om Försäkringskassan beslutar att en person är försäkrad och förvisso har rätt till förmånen men inte i enlighet med ansökan blir det avslag på ansökan. Ett exempel är när en person har rätt till sjukpenning men inte i den omfattning som han eller hon begärt. I dessa fall ska Försäkringskassan skicka beslutet till personen med en motivering där det framgår att personen är försäkrad och varför personen inte har rätt till den sökta förmånen på det sätt som personen ansökt om samt en omprövningshänvisning. 71

72 Personen är försäkrad enligt SofL och har rätt till förmån helt i överensstämmelse med ansökan när Försäkringskassan fattar ett beslut som överensstämmer helt med en persons ansökan om förmån ska personen underrättas om beslutet. Beslutet behöver inte innehålla någon motivering eftersom beslutet inte gått personen emot. Underrättelsen om beslutet kan ske genom själva utbetalningen av ersättning. 72

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481); utfärdad den 30 maj 2013. SFS 2013:380 Utkom från trycket den 10 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om garantipension; SFS 1998:702 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Socialförsäkringsskyddet vid utlandstjänstgöring

Socialförsäkringsskyddet vid utlandstjänstgöring NFT 1/2001 Socialförsäkringsskyddet vid utlandstjänstgöring av jur.kand. Göran Lagerström, Ernst & Young Den ökade rörligheten ute i världen har gjort att såväl arbetsgivare som anställda i internationellt

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 februari 2014 KLAGANDE 1. A A 2. B A 3. C A Högestavägen 32 271 95 Ystad MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Barnbidrag. Vägledning 2002:10 Version 8

Barnbidrag. Vägledning 2002:10 Version 8 Barnbidrag Vägledning 2002:10 Version 8 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 mars 2012 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 18 mars 2011

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga VÄGLEDNING 2010:2 1 (6) Historik information om ändringar i vägledningen 2010:1 Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Socialförsäkringsbalk; utfärdad den 4 mars 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. SFS 2010:110 Utkom från trycket den 16 mars 2010 Avd. A AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Flytta till Finland

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i en annan

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

1.2 Notera att utstationeringsdirektivet gäller vid arbete i annat EU/EES land

1.2 Notera att utstationeringsdirektivet gäller vid arbete i annat EU/EES land Översiktlig information om vad som gäller vid utlandstjänstgöring hos arbetsgivare som tillhör branschen Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 1 Anställningsvillkor 1.1 Lagstiftning Enligt förarbetena

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1998:677 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER

AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER SFS nr: 2010:110 Utfärdad: 2010-03-04 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1100 AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER I Inledande bestämmelser, definitioner och förklaringar 1 kap. Innehåll m.m. 1 Denna balk innehåller

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

UTLÄNDSKA EU/EES-MEDBORGARES SOCIALA RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER I SVERIGE

UTLÄNDSKA EU/EES-MEDBORGARES SOCIALA RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER I SVERIGE UTLÄNDSKA EU/EES-MEDBORGARES SOCIALA RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER I SVERIGE Stockholm 20 april 2010 Malena Bonnier Arbete och Sysselsättning Stockholms Stadsmission Innehåll Sammanfattning...5 Läsanvisningar....6

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

Bosättningsbegreppets betydelse beträffande sociala trygghetsförmåner

Bosättningsbegreppets betydelse beträffande sociala trygghetsförmåner Juridiska Institutionen Programmet för juris kandidatexamen Tillämpade studier 30 hp Ht 2008 Bosättningsbegreppets betydelse beträffande sociala trygghetsförmåner Författare: Jessica Ambruson Handledare:

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN (Only available in Swedish, 2006-11-15) Rubrik: Utlänningslag (2005:716) Utfärdad: 2005-09-29 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:946 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner

Läs mer

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige 1 Innehåll Information till dig som vill arbeta i Sverige 3 Om du är EU/EES-medborgare 3 Identitetshandling 3 Arbetstillstånd och uppehållsrätt 3 Anställningsavtal

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Folkbokföringslag (1991:481)

Folkbokföringslag (1991:481) SFS 1991:481 Källa: Rixlex Utfärdad: 1991-05-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:283 Folkbokföringslag (1991:481) [Fakta & Historik] Inledande bestämmelse 1 Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande

Läs mer

Personer som ska vara folkbokförda

Personer som ska vara folkbokförda REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Dnr 2010-03-18 AdmD-539-2009 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Folkbokföringsutredningens slutbetänkande Folkbokföringen (SOU 2009:75) Inledningsvis konstaterar kammarrätten

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 september 2013 KLAGANDE AA Ställföreträdare: BB MOTPART Pensionsmyndigheten Box 304 301 08 Halmstad ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

Vägledning 2003:2 Version 4. Handikappersättning

Vägledning 2003:2 Version 4. Handikappersättning Handikappersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Utlänningslag (2005:716)

Utlänningslag (2005:716) SFS 2005:716 Källa: Rixlex Utfärdad: 2005-09-29 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:322 Utlänningslag (2005:716) [Fakta & Historik] 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser Lagens innehåll

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:215 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Utgiven i Helsingfors den 15 juli 2004 Nr 635 649 INNEHÅLL Nr Sidan 635 om ändring av lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet 1799

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395); SFS 2010:441 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om studiestödslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; SFS 2004:114 Utkom från trycket den 23 mars 2004 utfärdad den 11 mars 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; utfärdad den 14 mars 2013. SFS 2013:134 Utkom från trycket den 26 mars 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Konventionen

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller 3 Arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

INKOMSTGRUNDAD ÅLDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER FÖRORD. Förord

INKOMSTGRUNDAD ÅLDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER FÖRORD. Förord INKOMSTGRUNDAD ÅLDERSPENSION OCH SOCIALAVGIFTER FÖRORD Förord Denna handledning är främst avsedd för den personal inom Skatteverket som sysslar med socialavgifts- och socialförsäkringsfrågor av internationell

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 1(6) Barn- och utbildningsnämnden Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 Ärendet Förvaltningen föreslår att regler för skolpeng utomlands fastställs. s förslag till beslut Barn-

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Ökad rörlighet över gränserna

Ökad rörlighet över gränserna Ökad rörlighet över gränserna Hur blir det med arbetsgivaravgifter och skatter? Pia Blank Thörnroos, 2015 Att anlita utländska arbetskraft för arbete i Sverige Om arbetet har utförts i Sverige av en fysisk

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

11 Socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

11 Socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. 11 Socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. 2004 års regler 607 11.1 Allmänt om socialavgifter När en person ska resa ut från Sverige för arbete i annat land eller komma till Sverige

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Föräldrapenning. Vägledning 2002:1 Version 10

Föräldrapenning. Vägledning 2002:1 Version 10 Föräldrapenning Vägledning 2002:1 Version 10 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Folkbokföring Personnummer och samordningsnummer för utländska studenter. 9 april 2014

Folkbokföring Personnummer och samordningsnummer för utländska studenter. 9 april 2014 Folkbokföring Personnummer och samordningsnummer för utländska studenter 9 april 2014 Folkbokföring Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige Fortlöpande registreras

Läs mer

42 Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

42 Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 42 Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Uppdaterat 2006-11-28 42 Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Innehållsförteckning Direktivet

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna och barn

Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna och barn Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna och barn Obs! Det finns flera sätt att bli svensk medborgare. Testa vilket som passar dig bäst i Medborgarskapsguiden på www.migrationsverket.se På webbplatsen

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge.

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. HFD 2015 ref 15 Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. Lagrum: 12 kap. 33 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 3 januari 2012

Läs mer

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland Fk 4062-4 Fa Bostadsbidrag till barnfamiljer Uppdaterad 060101 Den ekonomiska familjepolitiken omfattar ett antal förmåner, bl.a. barnbidrag, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag, underhållsstöd

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Socialavgiftslag; utfärdad den 23 november 2000. SFS 2000:980 Utkom från trycket den 5 december 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Innehåll och definitioner

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet SFS 2013:134 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 2013-03-14 2013-03-26 2014-04-15 t.o.m. SFS 2014:164 Lag (2013:134) om nordisk konvention om social

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer