Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete

Transkript

1 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar av l författningsbestämmelser l allmänna råd l förarbeten l praxis l JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet smärre ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du som arbetar inom socialförsäkringsadministrationen på Fia och du som är extern intressent på försäkringskassan/publikationer UPPLYSNINGAR: Försäkringskassan Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Telefon: 08/ Beställ hos: Försäkringskassans Kundtjänst Tfn Fax E-post: forsakringskassan@ontime.se eller på Internet Tryck: Edita Ändrad Version 1.

3 Innehåll Förkortningar...5 Sammanfattning...7 Läsanvisningar Inledning Socialförsäkringslagen (SofL) Bakgrund till SofL Förordning, föreskrift och allmänt råd med kopplingar till SofL Arbetsordning för Försäkringskassan (AO) Lagstadgad tid Sammanfattning bosättnings- och arbetsbaserad försäkring Bosättningsbaserad försäkring Arbetsbaserad försäkring Sammanfattning anmälan till Försäkringskassan och handläggande länsorganisation Anmälan till Försäkringskassan Handläggande länsorganisation Bosättningsbaserad försäkring Vem är försäkrad och för vad? Huvudregel för bosättning i Sverige När börjar den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? När upphör den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? Finns synnerliga skäl som talar mot bosättning Att komma till Sverige för bosättning eller vistelse Kan personen anses vara bosatt i Sverige? Undantag för vissa personkategorier Tillhör personen någon av de undantagna personkategorierna? Är personen familjemedlem till en person som tillhör någon av de undantagna personkategorierna? Impulser för utredning av bosättning Uppehållstillstånd och uppehållsrätt För vem behövs uppehållstillstånd Beslutsdatum och datum från vilket beviljat uppehållstillstånd gäller Uppehållsrätt Vilka personkategorier kan ha uppehållsrätt? Vem bedömer uppehållsrätt? Fortsatt uppehållsrätt Permanent uppehållsrätt Att lämna Sverige för bosättning eller vistelse i annat land Bosättningsbaserad försäkring under utlandsvistelse Personkategorier som anses bosatta i Sverige trots lång utlandsvistelse Arbetsbaserad försäkring Vem är försäkrad och för vad? Huvudregel för arbete i Sverige Arbetstillstånd Undantag från huvudregel för personer som arbetar utomlands

4 7.3.1 Undantag från huvudregeln för personer som kommer till Sverige för arbete När börjar den arbetsbaserade försäkringen att gälla? Efterskyddstid och förlängd försäkringstid Efterskyddstid Efterskyddstidens början och slut Förlängd försäkringstid efter efterskyddstiden Särskild rätt till arbetsbaserade förmåner i vissa försäkringssituationer Gemensamma bestämmelser Utbetalning av förmåner Vid bosättning i Sverige Ersättning till asylsökande Uppehållstillstånd saknas synnerliga skäl Inte försäkrad inte rätt till förmån Vid arbete i Sverige Vid bosättning/vistelse i utlandet Bosättning/vistelse inom EES Bosättning/vistelse utanför EES huvudregel Bosättning/vistelse utanför EES undantag Arbetsbaserade förmåner vid vistelse i utlandet Övrigt om utbetalning Anmälan Sjukförsäkringsregister Beslut angående försäkringstillhörighet Anmälningsskyldighet Sjukförsäkringsregistret Hantering av anmälan om bosättning eller arbete Hantering av försäkringsbeslut Övriga bestämmelser Övergångsbestämmelser...75 Källförteckning...77 Sakregister...79 Bilaga: Historik information om ändringar i den här vägledningen

5 Förkortningar AFL Lagen (1962:38) om allmän försäkring AO Arbetsordning för Försäkringskassan (2005:1) CSN EU Centrala studiestödsnämnden Europeiska unionen FbL Folkbokföringslagen (1991:481) FKAR FKFS Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans författningssamling FL Förvaltningslagen (1986:223) Förordning 1408/ 71 LAF LIP MIV PUT RAR RegR RFFS RFV SGI Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension SGIförord ningen Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tilllämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Migrationsverket Permanent uppehållstillstånd Riksförsäkringsverkets allmänna råd Regeringsrätten Riksförsäkringsverkets författningssamling Riksförsäkringsverket Sjukpenninggrundande inkomst Förordning (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst vid studier eller arbetslöshet SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) UF Utlänningsförordningen (2006:97) UL Utlänningslagen (2005:716) 5

6

7 Sammanfattning Den här vägledningen vänder sig i första hand till dig som är handläggare på Försäkringskassan. Den är tänkt som ett hjälpmedel, tillsammans med bestämmelser i lagar, förordningar samt föreskrifter (FKFS/RFFS) och allmänna råd (FKAR/RAR), när du ska avgöra om en person är försäkrad för socialförsäkringsförmåner i Sverige eller om en person uppfyller villkoren för registrering enligt SofL. Vilken behörighet du som handläggare har framgår av Försäkringskassans arbetsordning (2005:1). Även Ensa-processen för försäkringstillhörighet finns som hjälpmedel. För att ha rätt till ersättning från socialförsäkringen måste en person uppfylla både villkoren för: att vara försäkrad och att ha rätt till ersättning En person kan vara försäkrad enligt förordning 1408/71 socialförsäkringskonvention internationell överenskommelse eller SofL En person som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av den svenska socialförsäkringen. I vägledningen beskrivs reglerna i socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL). För beskrivning av reglerna i EG:s förordningar, socialförsäkringskonventioner m.m. se Vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. Denna vägledning beskriver således de bestämmelser som reglerar under vilka förutsättningar en person kan vara försäkrad enligt SofL. Beskrivningar av de regler som rör rätten till ersättning finns i vägledningar för respektive förmån. SofL innehåller bestämmelser om vem som kan vara försäkrad för vissa förmåner i Sverige. SofL gäller från och med den 1 januari 2001 och ersätter tidigare regler om inskrivning och avregistrering enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Det svenska socialförsäkringsskyddet är i SofL uppdelat i: en bosättningsbaserad försäkring och en arbetsbaserad försäkring Det grundläggande villkoret för att omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen är att personen är bosatt i Sverige. Bosättningsbegreppet i socialförsäkringen överensstämmer ofta med det bosättningsbegrepp som används i folkbokföringslagen (1991:481) (FbL). Vissa personkategorier kan vara försäkrade för bosättningsbaserade förmåner även vid utlandsvistelse. 7

8 Även det omvända förhållandet finns nämligen att en person som är folkbokförd här inte är omfattad av SofL. Exempel på bosättningsbaserade förmåner är barnbidrag och bostadsbidrag. Det grundläggande villkoret för att vara försäkrad för den arbetsbaserade försäkringen är att personen arbetar i Sverige, antingen som anställd eller som egenföretagare. Vissa personkategorier är försäkrade för arbetsbaserade förmåner även vid arbete utanför Sverige. Även i denna del av försäkringen förekommer den omvända situationen att en person arbetar här men ändå inte är omfattad av SofL. Exempel på arbetsbaserade förmåner är sjukpenning och föräldrapenning över lägstanivån. Sedan den 1 januari 1994 ingår Sverige i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och är från och med den 1 januari 1995 medlem i den Europeiska unionen (EU). I vissa fall påverkas reglerna i SofL av bestämmelserna om social trygghet i Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71). Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordningen 574/72). Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning nr 1408/71 och förordning nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser. Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (förordning 1612/68). I de fall de ska tillämpas har förordningarna företräde framför svensk rätt i fråga om tillämplig lagstiftning. Sverige har även ingått överenskommelser om social trygghet med andra länder, s.k. socialförsäkringskonventioner. Dessa har företräde framför SofL ifråga om försäkringstillhörighet men inte framför ovan nämnda förordningar. När en person kommer till eller lämnar Sverige måste förordningsoch konventionsregler uppmärksammas. Se vidare vägledning 2004:11 8

9 Läsanvisningar Den här vägledningen inleds med en beskrivning av reglerna i SofL. De vanligaste försäkringsärendena rör de personer som stadigvarande bor i Sverige och som inte flyttar till något annat land för bosättning och/eller arbete. I dessa ärenden tillämpas enbart reglerna i SofL. I den mån EU:s regler, konventionsregler eller regler i internationell överenskommelse är tillämpliga hänvisas till vägledning 2004:11 eller till vägledning för respektive förmån. I denna vägledning används EES som samlingsbeteckning för både medlemsstaterna inom EU och de stater inom EES som inte är medlemsstater om inte annat anges. I anslutning till varje större textavsnitt finns en ruta med de viktigaste frågorna som bör uppmärksammas när ett ärende utreds. Dessutom finns, förutom en beskrivning av reglernas innehåll, även exempel i varje avsnitt. Vissa centrala resonemang beskrivs också genom illustrationer och bildtext. Observera att den här vägledningen endast är ett hjälpmedel vid bedömningen av om en person är försäkrad eller inte. Innan Försäkringskassan fattar beslut om att betala ut ersättning till en person måste Försäkringskassan göra dels en bedömning av om personen är försäkrad dels en bedömning av om personen har rätt till den sökta förmånen. För hjälp med att bedöma rätten till ersättning och dess storlek hänvisas till vägledningar för respektive förmån. Ett annat hjälpmedel är Ensaprocessen för försäkringstillhörighet. 9

10 10 Vägledning 2000:2 Version 1

11 1. Inledning Försäkringskassan ska med utgångspunkt i SofL, EU:s förordningar samt konventioner bedöma om en person omfattas av svensk socialförsäkring. Både förordningar och konventioner har företräde framför SofL i sådana bedömningar. För en person som alltid har bott och arbetat i Sverige tillämpas reglerna i SofL. Finns det däremot omständigheter i ett ärende som pekar på någon koppling till utlandet måste Försäkringskassan ta ställning till om EU:s regler eller konventionsbestämmelser istället ska tillämpas. Exempel på omständigheter som gör att EU:s regler eller konventionsbestämmelser kan bli tillämpliga är: att personen åker till eller kommer från ett land inom EU, att personen åker till eller kommer från ett konventionsland personens medborgarskap, att personen är familjemedlem till någon som kommer från eller åker till utlandet, arbetets art, t.ex. sjöman, utsänd, lokalanställd på beskickning eller konsulat, att personen arbetar i en medlemsstat. När Försäkringskassan bedömer att omständigheterna i ärendet är sådana att det finns en koppling till utlandet ska Försäkringskassan: först ta ställning till om EU:s regler ska tillämpas (Se vidare Vägledning 2004:11) därefter bedöma om konventionsregler är aktuella (Se vidare Vägledning 2004:11) slutligen avgöra om socialförsäkringslagens regler ska tillämpas. (Se vidare denna vägledning) Denna vägledning handlar om när reglerna i SofL ska tillämpas. Vid den tillämpningen kan vägledningens innehållsförteckning och omständigheterna i ärendet vara till hjälp för att hitta rätt i de olika avsnitten. Vägledningsavsnitten är utformade med utgångspunkt från en persons "rörlighet" samt om det är en bosättnings- eller arbetsbaserad förmån som är aktuell: Personen bor och arbetar i Sverige. Bosättningsbaserad försäkring Personen kommer till Sverige för bosättning eller vistelse Personen lämnar Sverige för bosättning eller vistelse i annat land. 11

12 Arbetsbaserad försäkring. Personen kommer till Sverige för arbete. Personen lämnar Sverige för arbete i annat land. Johanna kontaktar Försäkringskassan och ansöker om bilstöd för handikappade. Utredningen visar att Johanna är bosatt i Sverige. Eftersom hon hela tiden bott här och ansöker om en bosättningsbaserad förmån kan vägledning hämtas i kapitel 3. Jiri kontaktar Försäkringskassan och begär sjukpenning. Utredningen visar att han kommer från Moldavien och numera arbetar i Sverige. Eftersom han kom till Sverige från Moldavien och begär en arbetsbaserad förmån kan vägledning hämtas i kapitel 7. 12

13 2. Socialförsäkringslagen (SofL) SofL trädde i kraft den 1 januari SofL reglerar under vilka förutsättningar en person omfattas av svensk socialförsäkring. I detta kapitel redogörs för bakgrund till lagen. Dessutom finns beskrivet nytillkomna författningar med anledning av SofL. Avslutningsvis görs sammanfattningar av bosättningsbaserad försäkring, arbetsbaserad försäkring samt av administrativa regler. 2.1 Bakgrund till SofL Svensk socialförsäkring byggde tidigare på principen att de personer som var bosatta här i landet omfattades av försäkringen. För att en person skulle ha rätt till en förmån krävdes också att han eller hon var inskriven hos Försäkringskassan. Bestämmelserna som reglerade vilka som var försäkrade och inskrivna fanns i AFL. Sveriges inträde i EES 1994 och medlemskapet i EU 1995 medförde att EU:s regler om social trygghet tillämpas i Sverige. I anslutning till Sveriges inträde i EES tillsattes en utredning som dels lämnade förslag på Rätten till folkpension (SOU 1992:26), dels slutbetänkandet Social trygghet och EES (SOU 1993:115) Reglerna i AFL med krav på bosättning och inskrivning blev svåra att upprätthålla gentemot EU:s gällande regler. Den svenska lagstiftningen var också mycket komplex och innehöll t.ex. varierande försäkringsvillkor för näraliggande försäkringssystem. Lagstiftaren beslutade därför att reglerna för tillhörighet till den svenska socialförsäkringen skulle ses över. Det gjordes i en utredning som gav ut två betänkanden En lag om socialförsäkring (SOU 1997:72) och Socialavgiftslagen (SOU 1998:67). Utredningens förslag resulterade i att regeringen lämnade en proposition till riksdagen (prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets). Därefter lämnade socialförsäkringsutskottet ett betänkande om propositionen (1999/2000:SfU3 Socialförsäkringens personkrets). Resultatet av översynen blev SofL och socialavgiftslagen (2000:980). Genom införandet av SofL bygger tillhörigheten till svensk socialförsäkring på en persons bosättning och/eller arbete i Sverige. Vare sig inskrivning hos Försäkringskassan eller svenskt medborgarskap är längre ett villkor för att omfattas av svensk socialförsäkring. 13

14 2.2 Förordning, föreskrift och allmänt råd med kopplingar till SofL I SofL finns hänvisning till AFL om skyddsregler för sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Därutöver har regeringen beslutat om förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst vid studier eller arbetslöshet (SGI-förordningen) för att närmare förtydliga skyddsområdet. Det finns även föreskrifter och allmänna råd som påverkar tillämpningen av SofL, Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 2000:10) om registrering och avregistrering av personer i sjukförsäkringsregistret m.m. respektive Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2000:1) om bosättnings- och arbetsbaserad försäkring. 2.3 Arbetsordning för Försäkringskassan (AO) Förändringen av Försäkringskassans organisation 2005 medförde en ändring av SofL. Tidigare regler om beslutande försäkringskassa togs bort. Motsvarande regler har i stället införts i Försäkringskassans arbetsordning. 2.4 Lagstadgad tid Beräkning av tid kan i vissa fall medföra problem i tillämpningen. För beräkning av olika tidsperioder ska reglerna i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid tillämpas. 2.5 Sammanfattning bosättnings- och arbetsbaserad försäkring Om en person ska omfattas av den bosättnings- eller arbetsbaserade försäkringen bestäms i regel av SofL. Försäkringskassan måste dock vara särskilt uppmärksam på om det finns omständigheter i ärendet som kan innebära att andra regler om försäkringstillhörighet blir tillämpliga t.ex. förordning 1408/71 (Se kap. 1 samt vägledning 2004:11) Johan bor och arbetar i Sverige. Johans arbetsgivare flyttar hela sin verksamhet till S:t Petersburg i Ryssland. Johan fortsätter sitt arbete hos arbetsgivaren i Ryssland men bor kvar i Sverige. Johans arbetsbaserade försäkring upphör i Sverige, men den bosättningsbaserade försäkringen kvarstår. 14

15 Malin bor och arbetar i Sverige. Malins arbetsgivare flyttar sin verksamhet till Norge. Malin fortsätter sitt arbete hos arbetsgivaren i Norge men bor kvar i Sverige. Malin blir därmed inte längre omfattad av svensk försäkring enligt reglerna i förordning 1408/71 (Se vägledning 2004:11) Bosättningsbaserad försäkring En person som har sitt egentliga hemvist i Sverige anses vara bosatt här och omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Personen blir härigenom försäkrad för bosättningsbaserade förmåner. Den som kommer till Sverige anses i regel som bosatt här om personens vistelse här kan antas pågå längre tid än ett år. Några personkategorier anses däremot inte som bosatta här även om vistelsen pågår längre tid än ett år. Det gäller t.ex. utländska statligt anställda personer som sänds till Sverige eller personer som kommer hit för att studera samt deras medföljande familjemedlemmar (se vidare avsnitt och 4.2.2). När en person som är bosatt i Sverige lämnar landet kan han eller hon vara fortsatt försäkrad för bosättningsbaserade förmåner om vistelsen i utlandet pågår längst ett år. Vissa personkategorier kan vistas utomlands längre tid än ett år utan att den bosättningsbaserade försäkringen upphör. Det gäller t.ex. statligt anställda som sänds ut av sin arbetsgivare och personer som åker utomlands för att studera samt deras medföljande familjemedlemmar (se även avsnitt 6.2). En person omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen från och med den tidpunkt då personen anses vara bosatt i Sverige och försäkringsskyddet upphör när personen inte längre anses vara bosatt här i landet. De bosättningsbaserade försäkringsförmånerna utgörs av ersättningar i form av olika grundersättningar, t.ex. barnbidrag och föräldrapenning på garantinivå. Bosättningsbaserade försäkringsförmåner kan tidigast betalas ut från och med den tidpunkt då en person anses bosatt i Sverige. Möjligheten att betala ut bosättningsbaserade förmåner retroaktivt är begränsad. I vissa fall krävs uppehållstillstånd för att en förmån ska kunna utbetalas. Det finns vissa begränsningar i möjligheten för en person att få bosättningsbaserade förmåner utbetalade under en utlandsvistelse Arbetsbaserad försäkring En person som arbetar i Sverige som anställd, uppdragstagare eller egenföretagare omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Detsamma gäller en person som kommer till Sverige för att arbeta. 15

16 Några personkategorier blir inte försäkrade trots att de arbetar i Sverige. Det gäller t.ex. den som sänds hit av utländsk arbetsgivare. I vissa försäkringssituationer kan en person kvalificera sig för en arbetsbaserad förmån utan att någonsin ha utfört arbete i Sverige. En person som lämnar Sverige för arbete i ett annat land är enligt huvudregeln inte försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Vissa personkategorier kan vara fortsatt försäkrade enligt SofL trots att de arbetar i ett annat land eftersom arbetet i utlandet ses som arbete i Sverige. Det gäller t.ex. utsända. Den arbetsbaserade försäkringen börjar gälla från och med anställningstidpunkten eller i övriga fall då arbetet påbörjats. Försäkringen upphör i regel att gälla tre månader efter det att arbetet upphört (s.k. efterskyddstid). Efter efterskyddstiden kan försäkringstiden bli förlängd om exempelvis utbetalning av en arbetsbaserad förmån pågår vid arbetets upphörande. Efterskyddstiden kan bli kortare om personen börjar arbeta i annat land och då blir försäkrad där. Till de arbetsbaserade förmånerna räknas t.ex. sjukpenning, föräldrapenning över lägstanivån och inkomstgrundad ålderspension. Möjligheten för Försäkringskassan att betala ut arbetsbaserade förmåner retroaktivt är begränsad. I vissa fall krävs arbetstillstånd för att en person ska ha rätt till förmån. Det finns vissa begränsade möjligheter att få arbetsbaserade förmåner utbetalade under en period då man arbetar i annat land. 2.6 Sammanfattning anmälan till Försäkringskassan och handläggande länsorganisation Anmälan till Försäkringskassan Den som bosätter sig i Sverige utan att vara folkbokförd är skyldig att anmäla det till Försäkringskassan (5 kap. 1 SofL). Anmälan registreras i sjukförsäkringsregistret (3 2 RFFS 2000:10). En person som arbetar här utan att vara bosatt har ingen skyldighet att anmäla det till Försäkringskassan. En anmälningsskyldighet till Försäkringskassan finns även när en person lämnar Sverige. Det gäller både den som åker till ett annat land för att bosätta sig och den som lämnar Sverige för att arbeta i ett annat land (5 kap. 3 SofL). Den som är statsanställd men inte är folkbokförd här och som sänds av sin arbetsgivare till ett annat land för arbete ska anmäla det till Försäkringskassan (5 kap 1 andra stycket SofL). Anmälningsskyldigheten är i övrigt begränsad till de situationer då det kan ha betydelse för rätten till en försäkringsförmån. 16

17 2.6.2 Handläggande länsorganisation Försäkringskassan har i avsnittet Fördelning av försäkrings- och bidragsärenden i gällande arbetsordning (AO) bestämt den handläggningsordning som ska gälla för Försäkringskassans organisation. rifter/arbetsordning/index.xml. Det framgår alltså av AO vilken länsorganisation som ska handlägga ärendet. 17

18 3. Bosättningsbaserad försäkring I det första avsnittet i kapitlet redovisas reglerna om vem som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och vilka förmåner som då är aktuella. Bosättningsbegreppet i SofL jämförs med andra bosättningsbegrepp. Vidare beskrivs när försäkringen börjar respektive upphör att gälla. I kapitel 9 finns information i vilka situationer en bosättningsbaserad förmån kan fortsätta att utges under utlandsvistelse. Viktiga frågor att utreda: Handläggande länsorganisation? Finns koppling till andra regler t.ex. förordning 1408/71? Familjeförhållanden? Vilken förmån avses? Finns stöd för bosättning? Försäkrad/inte försäkrad från och med? Anmälningsskyldighet? Påverkas registreringen i sjukförsäkringsregistret? 3.1 Vem är försäkrad och för vad? Den som anses vara bosatt i Sverige är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner (2 kap. 1 SofL). Även familjemedlemmar till vissa personkategorier kan omfattas av försäkringen (2 kap. 6 SofL). Se vidare avsnitt 3.2. Förmåner Till den bosättningsbaserade försäkringen hör sådana förmåner som utgör bidrag, t.ex. barnbidrag, samt förmåner som betalas med garantibelopp, t.ex. föräldrapenning på lägstanivån och grundnivå. Gemensamt för dessa förmåner är att de utgör ett grundskydd (3 kap. 1 och 2 SofL). De bosättningsbaserade förmånerna är de som framgår av följande bestämmelser: lagen (1962:381) om allmän försäkring: föräldrapenning med lägstanivå eller grundnivå, sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, rehabilitering och särskilt bidrag i fråga om förmåner som beslutats av Försäkringskassan, samt 18

19 sjukvård m.m. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan, se kommentar nedan! lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade, lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, lagen (1993:389) om assistansersättning, lagen (1993:737) om bostadsbidrag se kommentar nedan, lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., lagen (1996:1030) om underhållsstöd, lagen (1998:702) om garantipension, lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn ifråga om garantipension till omställningspension och änkepension efterlevandestöd till barn och pension enligt 6 kap 5 första stycket 2 samma lag eller enligt 4 andra stycket 2 eller 6 tredje stycket 2 lagen (2000:462) om införande av lagen om efterlevandestöd till barn, beräknad i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i Sverige lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd Kommentar till punkt 1 ovan "sjukvård m.m. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan Enligt regler i SofL omfattar de bosättningsbaserade förmånerna vid tilllämpning av 2 kap. AFL endast sådana förmåner som beslutas av Försäkringskassan. Dessa är: ersättning för tandvård som lämnas till vuxna med stöd av förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa, ersättning för läkarutlåtanden enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m. ersättning enligt gränssjukvårdsförordningen (1962:390). SofL omfattar inte de sjukvårdsförmåner som landstingen har hand om med stöd av t.ex. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125). Rätt till dessa förmåner har endast personer som är folkbokförda i Sverige och för vilka landstinget enligt hälso- och sjukvårdslagen har 19

20 ett vårdansvar samt personer som har rätt till vårdförmåner enligt förordning 1408/71 eller socialförsäkringskonvention. Kommentar till punkt 8 bostadsbidrag Det gäller både det särskilda bidraget för hemmavarande barn och bidraget för bostadskostnader. 3.2 Huvudregel för bosättning i Sverige En person anses vara bosatt i Sverige när han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet enligt huvudregeln i SofL. Enligt SofL är även en person, som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år att anse som bosatt här (2 kap. 1 SofL). Utgångspunkten för tillämpningen bör vara att man ger begreppet den betydelse det har enligt normalt språkbruk. De faktiska förhållanden som föreligger liksom den enskildes normala vistelseort bör vara av avgörande betydelse. Hemvist En person ska anses vara bosatt i Sverige om hon eller han har sitt egentliga hemvist här i landet. En persons hemvist anses vara där personen brukar ha sin dygnsvila enligt den s.k. dygnsviloprincipen i 3 och 7 FbL (prop. 1998/99:119 s. 89). Vid bedömningen av en utlandsvistelses längd bör hänsyn inte tas till att en person kan komma att göra tillfälliga besök i Sverige som kan medföra att utlandsvistelsen blir kortare än ett år. Vistas en person regelbundet utomlands mer än halva året bör personen ändå ha sitt egentliga hemvist här och därmed anses vara bosatt i Sverige. En förutsättning är att han eller hon inte har starkare anknytning till något annat land. Detta kan vara fallet när någon regelbundet arbetar mer än sex månader i följd per år i ett och samma land. Den som på grund av sina arbetsförhållanden vistas utomlands under långa tider kan ändå anses ha sitt egentliga hemvist här. (RAR 2000:1) En person som vistas regelbundet utomlands sammanlagt mer än halva året bör inte anses vara bosatt i Sverige även om varje vistelse kan antas vara kortare än ett år. 20 Göran är bosatt i Sverige. Inför en resa till USA kontaktar han Försäkringskassan. Han uppger att han åker till USA den 1 oktober 2001 för att resa runt på kontinenten. Vistelsen i USA beräknas pågå under 18 månader. Han avser att tillfälligt besöka Sverige under några veckor i maj 2002 då han bland annat ska uppvakta sin mormor på 70- årsdagen. Efter besöket avser han att återvända till USA för att återuppta sin vistelse. Den bosättningsbaserade försäkringen upphör från och med den 2 oktober 2001 eftersom vistelsen i USA beräknas pågå mer än ett år. Att

21 utlandsvistelsen avbryts av det tillfälliga återbesöket i Sverige påverkar inte bedömningen. Förutsättningarna är desamma som i föregående exempel förutom att Göran nu inte vet om han kommer att resa tillbaka till USA efter återbesöket till Sverige och mormors födelsedag. Om det vid utredningstillfället kan antas att vistelsen kommer att bli längst ett år så får Göran anses bosatt i Sverige även under utlandsvistelsen. Anneli kontaktar Försäkringskassan och begär en bosättningsbaserad förmån. Utredningen visar att hon har vistats utomlands i 14 månader. Avsikten vid avresan var att arbeta i utlandet under 10 månader men arbetsperioden förlängdes av arbetsgivaren till 14 månader. Enligt huvudregeln är Anneli inte försäkrad för bosättningsbaserade förmåner under utlandsvistelsen eftersom vistelsen blev längre än ett år. Bedömningen grundas på de faktiska omständigheter som framkom i utredningen. Till stöd för Försäkringskassans bedömning av bosättning finns i första hand folkbokföringsuppgifter. Bosatt enligt folkbokföringen Den som kommer till Sverige ska folkbokföras om det kan antas att personen kommer att ha sin dygnsvila här under minst ett år. Enligt nämnda dygnsviloprincip innebär det att en person anses bosatt där han eller hon regelmässigt tillbringar sin nattvila eller motsvarande vila (3 FbL). Från dygnsviloprincipen finns vissa undantag. Den som på grund av sina arbetsförhållanden bor på något annat ställe än hos sin familj, anses bosatt hos familjen om han eller hon regelbundet besöker den (7 FbL). En studerande som är omyndig eller en studerande som efter myndighetsdagen slutför grundskola, gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning och som på grund av studierna bor någon annanstans än hos sina föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt hos föräldrarna eller sina anhöriga om han kan anses ha sitt egentliga hemvist där (11 FbL). Bosatt enligt skattereglerna I skatterättslig mening kan en person anses bosatt här även om han eller hon inte har sådan anknytning till Sverige som krävs enligt reglerna i SofL. Exempelvis räcker det för skatterättslig anknytning att en person har personliga eller ekonomiska intressen i Sverige. Något krav på att ha en bostad här i landet finns inte (prop. 1998/99:119 s. 88 f.). Det går därför inte heller att använda skatterättsliga principer vid bedömningen av om en person anses bosatt i Sverige och därigenom ska omfattas av socialförsäkringen. 21