SOSFS 1997:15 (S) Allmänna råd. Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Socialstyrelsens författningssamling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOSFS 1997:15 (S) Allmänna råd. Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Socialstyrelsens författningssamling"

Transkript

1 SOSFS (S) Allmänna råd Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Socialstyrelsens författningssamling

2 I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm, fax , e-post ISSN Artikelnr Tryck: Grafikerna Livréna i Kungälv AB, Kungälv 2007

3 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Socialstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; beslutade den 7 maj SOSFS (S) Utkom från trycket den 11 augusti 1997 Innehåll Inledning... 9 Förarbeten Varför en tvångslagstiftning? Lagens syfte Förutsättningar för tillämpningen av LVU Barns behov Barns rätt att få sina behov tillgodosedda Samtycke till behövlig vård Vem skall samtycka till behövlig vård enligt socialtjänstlagen? Den unges eget samtycke Ungdomar som fyllt 18 år Ungdomar som gift sig Vårdnadshavaren samtycker till frivillig vård den unge samtycker inte Kan alla lämna ett giltigt samtycke? Samtycke kan återkallas Vård med stöd av LVU trots samtycke till frivillig vård Samtyckets utformning Påtaglig risk att den unges hälsa eller utveckling skadas Rättsfall Förutsättningarna för vård miljöfallen

4 SOSFS Förutsättningar för ingripande Åldersgränser vid beredande av vård med stöd av 2 LVU I hemmet Misshandel Fysisk misshandel Brottsbalkens regler om misshandel Nämndens bedömning av misshandel Psykisk misshandel Otillbörligt utnyttjande Brister i omsorgen Annat förhållande i hemmet När föräldrarna har för avsikt att placera barnet utomlands Barn som inte vistas i Sverige Förutsättningar för vård beteendefallen Förutsättningar för ingripande Åldersgränser vid beredande av vård med stöd av 3 LVU Pågående vård med stöd av 2 LVU Vård med stöd av LVU lämpligare än annan vård Missbruk av beroendeframkallande medel Brottslig verksamhet Annat socialt nedbrytande beteende Psykiskt störda ungdomar Unga lagöverträdare Ansökan om vård Ansökan Utredning Vårdplan den behövliga vården Läkarintyg Läkarundersökning med anledning av misstanke om brott mot barnet Omedelbart omhändertagande Förutsättningar för ingripande Omedelbart omhändertagande under pågående vård Omedelbart omhändertagande när rätten fattat beslut om vård Omedelbart omhändertagande vid häktning Nämndens befogenheter under tiden för det omedelbara omhändertagandet

5 Förutsättningar för inställelse av ett barn för polisförhör utan vårdnadshavarens samtycke Behörig nämnd Beslutanderätt vid omedelbart omhändertagande Villkorat beslut Muntligt beslut om omedelbart omhändertagande Anmälan av beslut vid socialnämndens sammanträde Underställning av beslut om omedelbart omhändertagande Rättens prövning Beslutet underställs inte i laga tid Ansökningstid för vård Beräkning av tid Förlängning av utredningstiden Nytt beslut får inte fattas på samma grund Ansökan om vård har inte inkommit inom föreskriven tid När rätten avgjort frågan om vård med stöd av LVU Skäl för omhändertagandet har upphört Frivillig placering med stöd av socialtjänstlagen Underrättelse om upphörande av omedelbart omhändertagande Beslutanderätt vid upphörande av ett omedelbart omhändertagande Verkställighet av ett omedelbart omhändertagande Inhibition och omedelbart omhändertagande SOSFS 8 Vård med stöd av LVU Nämndens vårdansvar Pass Vårdkostnader Ersättning till familjehem Att skydda barnets tillgångar Placeringsfrågor Principer för placering av barn Val av placering Närhetsprincipen Syskonplacering Placeringsalternativ Placering i familjehem Placering i hem för vård eller boende Vård i det egna hemmet

6 SOSFS Alternativa placeringar När är vården inledd? Beslut om placering Överklagande av placeringsbeslut Övervägande och omprövning av vård med stöd av LVU Barnets uppfattning Övervägande av vården Omprövning av vården Umgänge Planering av umgänge Begränsningar i umgänget Vem kan hindras att träffa den unge? Lagen om besöksinskränkning vid viss tvångsvård Inskränkning av umgänge på barnpsykiatrisk klinik Begränsning av telefon- och/eller brevkontakt Umgängesinskränkning i form av förbud för förälder att tala med det placerade barnet på eget språk Beslutanderätt, verkställighet och överväganden vid inskränkning av umgänge Överklagande av umgängesbegränsningar m.m Hemlig vistelseort Förutsättningar för hemlighållande av vistelseort Beslut om hemlig vistelseort Beslutanderätt, verkställighet och överväganden vid hemlighållande av vistelseort Överklagande av hemlighållande av vistelseort Begäran att få ut uppgift om underårigs vistelseort Vårdens upphörande Vården upphör på grund av den unges ålder Upphörande av vården på grund av att vård inte längre behövs miljöfallen Upphörande av vården på grund av att vård inte längre behövs beteendefallen Den unges hemflyttning Kontakt med familjehemmet efter vårdens upphörande Vården kan fortsätta i frivillig form Överflyttning av vårdnaden Upphörande av vård med stöd av LVU vid annan tvångsvård

7 LVU och utlänningslagstiftningen Upphörande av vård med stöd av LVU då den unge avvikit och inte kan återfinnas Föräldrar som avviker med placerade barn till utlandet Beslutanderätt och verkställighet vid upphörande av vård Upphörande av vård och flyttningsförbud SOSFS 14 Flyttningsförbud Behörig kommun vid beslut om flyttningsförbud Förutsättning för flyttningsförbud Behov av flyttningsförbud Den unges egen vilja Bristande umgänge under vårdtiden Flyttningsförbudets längd Förlängning av ett tidsbegränsat flyttningsförbud Nytt beslut om flyttningsförbud när domstol upphävt ett tidigare Flyttningsförbud endast vid placering i familjehem Socialnämndens befogenheter under flyttningsförbud Umgänge under flyttningsförbud Samordning mellan bestämmelsen om flyttningsförbud och verkställighet av vårdnad Handläggningsfrågor vid flyttningsförbud Tillfälligt flyttningsförbud Överklagande av flyttningsförbud Överklagande av tillfälligt flyttningsförbud Överklagande av umgängesbegränsning vid flyttningsförbud Inhibition Offentligt biträde vid flyttningsförbud Polishandräckning När kan polishandräckning begäras? JO:s kommentarer om polishandräckning Innehåll i handräckningsbegäran Verkställighet av handräckningen Beslutanderätt vid begäran om polishandräckning Överklagande av beslut om polishandräckning Utlämning för vård mellan nordiska länder Förebyggande insatser mellantvång Förutsättningar för beslut om förebyggande insatser De förebyggande insatserna

8 SOSFS Kriterier för beslut Urinprov Behandlingsplan Upphörande av förebyggande insatser Omprövning av de förebyggande insatserna Beslutanderätt vid förebyggande insatser Verkställighet och överklagande av beslut om förebyggande insatser Offentligt biträde vid förebyggande insatser Offentligt biträde och ställföreträdare Mål/ärenden i vilka rättshjälp genom offentligt biträde kan förordnas Rätt till offentligt biträde Det offentliga biträdets/ställföreträdarens uppgifter Ansökan om offentligt biträde Biträdets rätt att närvara vid nämndens sammanträde Beslutanderätt och delegering Delegering till avdelning Kompletterande beslutanderätt Övriga beslut Beslut som går att delegera till tjänsteman Överklagande och verkställighet Beslut enligt LVU som går att överklaga Andra beslut Beslut i länsrätt och kammarrätt Vem kan överklaga? Den unge Vårdnadshavaren Förälder som inte är vårdnadshavare Socialnämnden Verkställighet av beslut Inhibition Överflyttning av vårdnad Föräldrabalkens bestämmelser Konsekvenser av en vårdnadsöverflyttning Referenslista Sakregister

9 Inledning SOSFS Den 1 januari 1982 genomfördes socialtjänstreformen, som innebar att de tidigare sociala vårdlagarna ersattes med ett helt nytt komplex av rättsregler. Grundstenen i denna reform är socialtjänstlagen (1980:620), SoL, som definieras som en målinriktad ramlag. Ett grunddrag är att vård och behandling skall ske i frivilliga former så långt detta är möjligt. Detta gäller även vård av barn och unga. Socialnämnden har dock enligt 12 SoL ett särskilt ansvar för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Om inte samhället i samförstånd med vårdnadshavaren och den unge, när han fyllt 15 år, kan genomföra behövlig vård, måste det dock i vissa fall finnas en möjlighet att använda tvång för att förhindra en ogynnsam utveckling hos den unge. Även den unges behov av skydd kan motivera användning av tvångslagstiftning. Som ett komplement till socialtjänstlagen finns därför lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, som reglerar sådana situationer då frivilliga insatser av olika skäl inte kan komma till stånd eller inte bedöms som tillräckliga. Syftet med LVU är att samhället skall kunna fullgöra sin skyldighet att tillgodose barns och ungdomars behov av skydd, vård och behandling. Den 1 juli 1990 trädde den gällande LVU i kraft. Den ersatte den tidigare lagen (1980:621) med samma namn vilken tillämpats sedan den 1 januari Sedan Socialstyrelsens tidigare allmänna råd om LVU (1981:2) publicerades har den aktuella lagstiftningen ändrats ett flertal gånger. Dessutom har under årens lopp ett stort antal rättsfall och JO-avgöranden tillkommit. Behovet av nya allmänna råd på detta område är därför stort. De allmänna råden riktar sig till socialnämnderna och dess personal. Råden behandlar enbart tillämpningen av LVU. De täcker inte in utredningsmetoder eller handläggningsrutiner i stort när det gäller barn och ungdom. I dessa avseenden hänvisas till Socialstyrelsens allmänna råd (1994:3) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Genomgående har i de allmänna råden beteckningen socialnämnd använts för den nämnd som ansvarar för åtgärder enligt socialtjänstlagen eller LVU. Med utskott avses i dessa råd särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden. Hänvisning i texten görs till följande allmänna råd som tidigare utgivits av Socialstyrelsen: Familjehem (1982:2), Samarbete om barn och ungdom Sverige Finland (1989:5), Sexuella övergrepp mot barn (1991:3), Sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten (1991:4) och Dokumentation och handläggning inom socialtjänsten (1994:3). Samtliga är utgivna i den särskilda skriftserien Allmänna råd från Socialstyrelsen. Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar för vården vid och tillsynen över de särskilda ungdomshemmen enligt 12 LVU. Statens in- 9

10 SOSFS stitutionsstyrelse har utarbetat interna allmänna råd för vården vid de särskilda ungdomshemmen. Råden kan beställas från SiS, Informationsavdelningen, Box 16363, Stockholm. Tel Fax Underlag till de allmänna råden om LVU har tagits fram av universitetsadjunkten vid Rättsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, Lotta Svärd. Samråd har ägt rum med företrädare för Svenska kommunförbundet, representanter för länsstyrelsernas sociala enheter och kommuner. Förarbeten Socialberedningen, som tillsattes 1980, fick genom tilläggsdirektiv 1982 (dir. 1982:106) i uppdrag att göra en översyn av lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga. I februari 1986 överlämnade beredningen betänkandet Barns behov och föräldrars rätt Socialtjänstens arbete med utsatta familjer (SOU 1986:20). Beredningen föreslog att en helt ny lag lag om tvångsomhändertagande av unga skulle införas. Genom beslut den 6 oktober 1986 förordnade dåvarande chefen för socialdepartementet Gertrud Sigurdsen dåvarande justitieombudsmannen Tor Sverne att som särskild utredare göra en översyn av LVU med utgångspunkt i socialberedningens förslag. I april 1987 överlämnades betänkandet Översyn av LVU (DsS 1987:3). Där redovisades en rad överväganden och förslag som syftade till att genom förtydliganden och preciseringar av dåvarande LVU och i någon mån socialtjänstlagen öka möjligheterna att med beaktande av rättssäkerhetens krav ge barn och ungdomar det skydd som socialtjänstreformen förutsatte. De förarbeten som ligger till grund för gällande LVU är förutom nämnda betänkanden regeringens proposition 1989/90:28, Vård i vissa fall av barn och ungdomar, socialutskottets betänkande SoU 1989/90:15, Vård i vissa fall av barn och ungdomar och riksdagens skrivelse 1989/90:112. Vidare är propositionen 1979/80:1 Om socialtjänsten med bilagor och Socialutskottets betänkande SoU 1979/80:44 Socialtjänsten alltjämt aktuella i vissa delar när det gäller LVU. I prop. 1984/85:171 Särskilda insatser inom socialtjänsten för ungdomar i samband med missbruk och kriminalitet, m.m., behandlas bl.a. frågan om s.k. mellantvång. Sedan den 1 januari 1995 gäller vidare Konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) som svensk lag (SFS 1994:1219). FN-konventionen om barnets rättigheter 1989 (Barnkonventionen) är däremot inte direkt tillämplig som svensk lag. Sverige är dock bundet av konventionen, och den måste beaktas vid utformningen av lagregler som rör barn. Den 1 januari 1996 trädde bestämmelser om barns rätt att komma till tals i vissa familjerättsliga och sociala mål och ärenden i kraft (SFS 1995:1242 och 1244). Förarbetena till dessa bestämmelser finns i Ds 1994:85 Barns rätt att komma till tals, proposition 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals och i lagutskottets betänkande 1995/96:LU2 Barns rätt att komma till tals, m.m. 10

11 1 Varför en tvångslagstiftning? SOSFS Lagens syfte Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar skall i första hand ges i frivilliga former med stöd av socialtjänstlagen (1 LVU). Först när detta inte är möjligt kan LVU bli tillämplig. LVU är en kompletterande skyddslag för barn och unga och reglerar förutsättningarna för att tvångsvis vårda eller skydda den unge. LVU:s tillämpning är knuten till att den unge har ett vård- eller skyddsbehov, som inte kan tillgodoses med frivilliga lösningar. LVU reglerar endast tvånget i vården. Socialnämnden har inte bara en befogenhet att ingripa till den underåriges skydd utan även en skyldighet då förutsättningarna i LVU är uppfyllda. Användandet av LVU förutsätter inte att frivilliga insatser först har prövats. LVU skall trygga samhällets möjligheter att alltid kunna ge barn och ungdom det skydd och den vård och behandling som de behöver. LVU gäller för alla barn som vistas i Sverige oberoende av nationalitet eller härkomst. Det är den unges skydds- eller vårdbehov på kort och lång sikt som är bestämmande för socialnämndens insatser. Lagen kan inte användas för att tillgodose ett samhällsintresse. Förutsättningar för tillämpningen av LVU För att LVU skall vara tillämplig måste tre förutsättningar vara uppfyllda. Ett missförhållande skall föreligga med anknytning till den unges hemmiljö (2, de s.k. miljöfallen) eller till den unges eget beteende (3, de s.k. beteendefallen). Missförhållandet skall medföra att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Behövlig vård kan inte ges på frivillig väg. Att behövlig vård inte kan ges på frivillig väg innebär att den unges vårdnadshavare och/eller den unge själv, när han fyllt 15 år, inte samtycker till den vård som bedöms nödvändig. Då den som har fyllt 15 år är processbehörig i mål och ärenden enligt LVU, skall hans mening i frågan tillmätas självständig betydelse vid prövning av lagens tillämpning (36 första stycket LVU). Målsättningen med vård enligt LVU är att med olika stödinsatser arbeta så att den unge kan återvända till sitt eget hem eller eget boende. Vården är alltså att anse som en tidsbegränsad insats. Även om en strävan bör vara att barn och föräldrar skall kunna återförenas, kan man inte bortse från att det förekommer fall där en återförening inom överskådlig tid inte ter sig realistisk. Möjligheten att aktualisera en vårdnadsöverflyttning med stöd av föräldrabalken bör då övervägas. 11

12 SOSFS Barns behov Enligt 6 kap. 1 FB har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. De angivna bestämmelserna anger alltså vilka grundläggande behov ett barn har. Den som har vårdnaden om barnet har ett ansvar för att de uppräknade behoven tillgodoses. Vårdnadshavaren ansvarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling m.m. Vårdnadshavaren skall även bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning (6 kap. 2 andra stycket FB). För att vårdnadshavaren skall kunna ta sitt ansvar har denne rätt och skyldighet att besluta i frågor rörande barnets person. I takt med barnets stigande ålder och utveckling skall dock barnets egen uppfattning respekteras allt mer (6 kap. 11 FB). Även yngre barn bör höras om det kan vara till nytta för utredningen och det kan antas att barnet inte tar skada av att höras (36 tredje stycket LVU). Barns rätt att få sina behov tillgodosedda I de fall barns grundläggande behov allvarligt åsidosätts är samhället skyldigt att ingripa för att skydda barnet. Om inte frivilliga åtgärder är tillräckliga kan ett ingripande enligt LVU vara påkallat. En lag som reglerar skyldigheterna att i vissa fall skydda barn måste utgå från det förhållandet att barn är mer sårbara än vuxna och att barn inte kan föra sin egen talan på samma sätt som vuxna. Ju äldre och mognare barnet är, desto större hänsyn bör man ta till dess uttalade önskan. Yngre barn är emellertid mer utlämnade till omgivningens vilja och förmåga att förstå deras uttryckssätt. Ju yngre barnet är, desto känsligare är det för förhållanden i omgivningen och desto större är dess beroendeställning gentemot föräldrarna. Barn skall emellertid inte behöva ta ställning till föräldrarnas eventuella lämplighet eller behöva bedöma föräldrarnas oförmåga eller brister. 12

13 2 Samtycke till behövlig vård SOSFS Enligt 1 första stycket LVU skall insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom göras i samförstånd med den unge och hans vårdnadshavare. Socialtjänstlagens betoning av frivillighet och självbestämmande för enskilda skall vara vägledande även i förhållande till LVU. Genom ett bra samarbete mellan socialtjänsten och föräldrar/barn kan de hjälp- och stödinsatser som behövs diskuteras. Om dessa insatser kan ges genom frivilliga lösningar är i princip inte LVU tillämplig. LVU skall tillämpas om de situationer som anges i 2 eller 3 LVU föreligger och det kan antas att vårdnadshavaren och/eller den unge, när denne fyllt 15 år, inte samtycker till frivillig vård. Det är utifrån det enskilda barnets behov av stöd, hjälp och skydd som vården måste planeras. Den behövliga vården måste vara väl dokumenterad och vårdplanen, se s. 38, som beskriver hur vården planeras skall vara så tydlig att de som skall lämna samtycke till den vet vad de tar ställning till. Samtycket innebär som regel, men inte alltid, att vården kan ges i frivilliga former, undantag, se s. 15. Vem skall samtycka till behövlig vård enligt socialtjänstlagen? Av 1 andra stycket LVU framgår att samtycke till behövlig frivillig vård skall lämnas av vårdnadshavaren och den unge själv när han fyllt 15 år. Föräldrarna har gemensam vårdnad Om den unge har två vårdnadshavare fordras samtycke av båda för att en placering utanför hemmet med stöd av socialtjänstlagen skall få göras. Gemensam vårdnad är vanlig även om föräldrarna inte bor tillsammans. Även i dessa situationer har båda vårdnadshavarna i princip samma ansvar för barnet och samma rätt och skyldighet att besluta i frågor som rör barnets person (6 kap. 11 och 13 FB). Detta gäller även om barnet varaktigt bor hos endast den ena vårdnadshavaren. Lagstiftningen förutsätter att föräldrar med gemensam vårdnad kan komma överens i frågor som rör barnet och gemensamt fattar beslut. Endast om en förälder är förhindrad att delta i beslut om sitt barn, och beslutet inte kan uppskjutas, får den andra föräldern besluta ensam. Dessa situationer kan uppstå då en förälder är frånvarande och inte går att få kontakt med, är sjuk, t.ex. vid medvetslöshet efter en olycka, eller på annat sätt förhindrad att delta i beslutet. Enligt Socialstyrelsens uppfattning bör ett samtycke i sådana fall kunna presumeras i avvaktan på att det kan lämnas. Förutsättningen är dock att det inte finns något som talar mot att vårdnadshavaren skulle ha samtyckt. 13

14 SOSFS Socialnämnden måste, då det kan bli aktuellt med en placering utanför hemmet, ta kontakt med båda vårdnadshavarna för att inhämta deras samtycke till sådan vård. Kravet på samtycke från båda vårdnadshavarna är ovillkorligt om inte en situation som beskrivs i stycket ovanför föreligger. Om en av vårdnadshavarna samtycker men inte den andre, måste nämnden ansöka om vård enligt LVU, om förutsättningarna för LVU i övrigt föreligger. Om en förälder är vårdnadshavare Om den ene föräldern är ensam vårdnadshavare, behövs samtycke enbart från denne. Särskilt förordnad vårdnadshavare När ett barn har särskild förordnad vårdnadshavare är det denne som har att ta ställning till olika frågor som gäller barnets vård. Det finns oftast ingen anledning till att en särskild förordnad vårdnadshavare skulle motsätta sig att barnet bereds erforderlig vård enligt socialtjänstlagen. God man Socialnämnden är enligt 42 SoF skyldig att göra en framställning till domstol om att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad eller förmynderskap för en underårig. I avvaktan på att barnet får en ny vårdnadshavare torde, enligt Socialstyrelsens uppfattning, en god man som förordnats kunna lämna medgivande till en frivillig placering, varvid vård med stöd av LVU inte blir aktuell. Barn utan vårdnadshavare i Sverige icke svenska medborgare LVU är tillämplig även när barn med utländskt medborgarskap vistas i Sverige. Om den unge vistas i Sverige utan vårdnadshavare men har en vårdnadshavare i hemlandet, är det vårdnadshavaren som skall ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen eller samtycka till en vårdplan. Kan en förmyndare på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte utöva förmynderskapet, får god man förordnas enligt 11 kap. 1 första stycket FB (4 kap. 3 andra stycket lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap). Jfr prop. 1996/97:113. Den gode mannen blir då den unges juridiske ställföreträdare och kan enligt Socialstyrelsens uppfattning samtycka till insatser. Se vidare SoS-rapport 1994:7 Ensam Om flyktingbarn utan vårdnadshavare i Sverige. Den unges eget samtycke När den unge fyllt 15 år skall hans samtycke till behövlig vård enligt socialtjänstlagen alltid inhämtas. 14

15 Ungdomar som fyllt 18 år Den unge som fyllt 18 år har inte någon vårdnadshavare. Samtycke till frivillig vård behöver då enbart ges av den unge själv. SOSFS Ungdomar som gift sig Om en svensk medborgare gifter sig före fyllda 18 år upphör vårdnaden om honom (6 kap. 2 FB). Då den unge inte står under vårdnad av någon i dessa fall behövs enbart hans eget samtycke. Vårdnadshavaren samtycker till frivillig vård den unge samtycker inte Om ungdomar under 15 år motsätter sig frivillig vård medan det finns ett samtycke från vårdnadshavaren, är frågan hur socialnämnden bör agera. Vård med stöd av socialtjänstlagen kan bli mycket svår att genomföra, t.ex. på grund av att den unge befaras avvika eller på annat sätt omöjliggöra behövlig vård. Enligt Socialstyrelsens uppfattning kan LVU vara tillämplig om det finns en välgrundad anledning anta att den erforderliga vården i praktiken inte går att genomföra med stöd av samtycket. Vårdnadshavaren medger i dessa fall vård med stöd av LVU. Kan alla lämna ett giltigt samtycke? Ibland är den som skall lämna ett samtycke ur stånd att förstå innebörden av detta. Det kan bero på en allvarlig psykisk störning eller allvarlig utvecklingsstörning. Socialstyrelsen anser att socialnämnden i sådana fall bör ansöka om vård med stöd av LVU eftersom den som skall ge sitt samtycke inte klart kan ta ställning till den föreslagna vården. Behövliga samtycken kan således inte ges, varför LVU torde vara tilllämplig. Samtycke kan återkallas Ett samtycke till vård med stöd av socialtjänstlagen kan återkallas när som helst, vilket socialnämnden måste informera om. Frivillig vård skall upphöra när vårdnadshavaren önskar det, dvs. när samtycket återkallas. De rättsliga förutsättningarna för fortsatt frivillig vård saknas då. Den unge har i den situationen rätt att återvända hem. Någon möjlighet att utreda hemsituationen finns inte om inte de som skall samtycka till vården accepterar att avvakta en sådan utredning. Om återkallelsen av samtycket innebär att den unge inte får den nödvändiga vården, har socialnämnden att ta ställning till om förutsättningarna för ett omedelbart omhändertagande med stöd av 6 LVU föreligger. Om den unge bedöms fara illa av själva separationen från ett familjehem kan ett flyttningsförbud bli aktuellt. Även i en sådan situa- 15

16 SOSFS tion finns möjlighet till ett omedelbart beslut (27 LVU), se s. 92. Det kan inträffa att den unge vill återvända hem, men att föräldrarna inte vill detta. Socialnämnden bör då överväga om fortsatt vård med stöd av LVU är nödvändig både med hänsyn till den unges egen situation och/eller till hemförhållandena. Vård med stöd av LVU trots samtycke till frivillig vård Samtycke skall som regel respekteras. Att samtycke lämnats till frivillig vård utesluter dock inte att LVU i vissa fall ändå kan vara tillämplig. Den behövliga vården bedöms inte kunna garanteras genom samtycket. Det innebär inte att samtycket i sig är ogiltigt. Socialutskottet (SoU 1979/80:44 s. 100) anförde i denna fråga: Utskottet delar propositionens principiella syn att det måste finnas visst utrymme för tillämpningen av LVU även om samtycke lämnats om det finns särskilda skäl för detta. Den planerade vården av barnet eller den unge får inte äventyras. Självfallet får inte heller barnets säkerhet sättas på spel. Ett i formellt riktig ordning lämnat samtycke kan emellertid inte utan vidare frånkännas sin sedvanliga rättsliga betydelse. Den omständigheten att man tror att samtycket t.ex. inte är allvarligt menat gör inte samtycket ogiltigt. Även sådana samtycken utgör formellt hinder mot att tillämpa LVU. Att bortse från ett samtycke som inte kan anses vara i egentlig mening ogiltigt innebär att tillämpningsområdet för LVU utvidgas jämfört med lagtextens formella innehåll. Inte minst med hänsyn till att åtgärder av det slag som regleras i LVU inte får beslutas utan uttryckligt stöd i lag måste en sådan tolkning avvisas. Lagen ger emellertid utrymme för att lösa här aktuella problem utan att värdet av ett lämnat samtycke sätts ifråga. Som framhålls i propositionen skall den unge nämligen garanteras behövlig vård. I detta uttryck ligger bl.a. att hela den av socialnämnden planerade vården skall kunna genomföras. Om det finns anledning att befara att ett lämnat samtycke kan komma att återkallas innebär det att behandlingsprogrammet eventuellt inte kan fullföljas. LVU bör då kunna tillämpas för att garantera det långsiktiga genomförandet av vården. Liknande synpunkter kan anläggas i den situationen att föräldrarna visserligen samtycker till att barnet bereds vård utom hemmet, men kan befaras ingripa i vården på ett för barnet störande sätt, t.ex. genom att uppsöka barnet i familjehemmet vid olämpliga tidpunkter. När frågan om vård uppkommer till följd av att barnet utsatts för allvarligare misshandel eller liknande övergrepp måste dessutom barnets anspråk på trygghet vägas in vid bedömningen av vad som är behövlig vård. Även om det inte finns någon mer påtaglig anledning att befara att vården avbryts eller störs kan det i sådana fall ofta vara motiverat att tilllämpa LVU för att säkerställa att inte barnet kan flyttas utan socialnämndens medgivande. Regeringsrätten har prövat frågan om vård med stöd av LVU trots samtycke till frivillig vård i ett fall rörande en 14-årig flicka (RÅ83 2:87 I). Flickans pappa, som var vårdnadshavare, var dömd för sexuella över- 16

17 grepp mot henne. Dessa hade pågått under ett par år. Frågan i Regeringsrätten gällde om vården skulle ges med stöd av det samtycke som pappan lämnat eller enligt LVU. Det fanns ingen anledning att anta att samtycket inte var allvarligt menat. Regeringsrätten fann att i den vård som flickan behövde ingick som en väsentlig del att hon skulle skyddas från kontakt med fadern. En sådan vård gick inte att åstadkomma så länge som vårdansvaret låg kvar på fadern. Regeringsrätten ansåg att behövlig vård för flickan inte kunde beredas utan ett förordnande om vård med stöd av LVU. I ett annat fall (RÅ 1995 ref 38) fann Regeringsrätten inte skäl att frånkänna det givna samtycket rättslig betydelse. Vårdnadshavarna hade efter hand ändrat inställning till placering av barnet och samtycket lämnades på ett mycket sent stadium av förfarandet vid förhandlingen i Regeringsrätten. Regeringsrätten uttalade att detta dock inte kunde tas till intäkt för att samtycket inte var allvarligt menat eller för att detta skulle återtas eller att någon av vårdnadshavarna skulle ingripa i vården på ett störande sätt. SOSFS Risk att samtycket återkallas En situation där inte vården kan garanteras föreligger då det finns risk för att ett samtycke kan komma att återkallas. Den som lämnat samtycket kan vid tillfället för samtycket vara helt införstådd med att barnet behöver vård utanför hemmet men har tidigare visat sig ändra uppfattning. En missbrukande tonåring kan ena stunden vara hjälpsökande och vilja få vård, medan han i nästa stund inte anser sig ha några problem eller behöva någon hjälp. Inställningen till vård är i dessa fall i högsta grad ambivalent. Ibland kan samtycket vara rent taktiskt för att undvika tvångsvård och för att kunna avbryta vården. I andra fall har samtycke lämnats under stark press och den som samtyckt accepterar egentligen inte alls vården. Om det finns grundad anledning att anta att ett samtycke kan komma att återkallas, innebär det att tillräcklig garanti saknas för att hela den behövliga vården kan genomföras. LVU kan då vara tillämplig. De fakta som ligger till grund för bedömningen av att ett samtycke inte kan anses tillförlitligt måste tydligt dokumenteras. Samtycke begränsat i tid Det förekommer att en vårdnadshavare samtycker endast för en viss tids vård, t.ex. för ett år eller för en skoltermin. Om den tiden inte bedöms som tillräcklig för att den unge skall få den behövliga vården, kan det innebära att den behövliga vården inte kan ges med det lämnade samtycket. Regeringsrätten har prövat ett fall (RÅ 1986 ref 4) där vårdnadshavaren samtyckte till att barnet vårdades utanför hemmet under ett år. Regeringsrätten fann att det lämnade samtycket inte gav tillräckliga garantier för genomförande av den vård som behövdes. I det aktuella målet förelåg även tveksamhet om vårdnadshavarens inställning till vårdbehovet. 17

18 SOSFS Samtycke skall avse hela den planerade vården Det kan förekomma att en vårdnadshavare endast samtycker till viss form av placering, t.ex. i hem för vård eller boende, men inte till placering av barnet i familjehem. En annan begränsning i samtycket kan vara att endast ett visst familjehem accepteras, t.ex. någon nära anhörig. Situationen kan även vara den omvända, dvs. att samtycke lämnas till alla hem utom det som socialnämnden har föreslagit. Den vård som kan anses vara den behövliga för den unge kan naturligtvis utformas på olika sätt. Nämnden får i varje enskilt fall bedöma om det begränsade samtycket kan anses ge tillräckligt utrymme för att kunna garantera den unge den behövliga vården. Om så inte bedöms vara fallet bör ansökan om vård med stöd av LVU göras (jfr RÅ82 2:74). Vårdnadshavaren befaras ingripa i vården på ett störande sätt LVU kan även vara tillämplig då vårdnadshavaren trots lämnat samtycke kan befaras ingripa i vården på ett för den unge störande sätt så att den behövliga vården inte kan ges. Andra situationer kan vara att föräldrarna lämnar utfästelser till den unge som de inte kan uppfylla, t.ex. att han skall få komma hem (jfr RÅ 1987 ref 97). Barns behov av trygghet I samband med socialtjänstlagens tillkomst uttalade sig Socialutskottet om barnets behov av trygghet (SoU 1979/80:44 s. 115). Utskottet ansåg att i de fall barnet misshandlats eller utsatts för annan hotfull eller skrämmande behandling måste även barnets behov av trygghet vägas in vid bedömningen av vad som är behövlig vård för barnet. Även om ingen direkt fara objektivt sett kan anses föreligga kan den unges anpassning till ett familjehem försvåras om inte socialnämnden kan garantera att vården inte kommer att avbrytas utan nämndens medgivande. Vidare exemplifierar utskottet med fall där det kan förutses att socialnämnden behöver kunna reglera föräldrarnas umgänge med den unge under vårdtiden. Vårdnadshavare som undandrar sig samarbete med nämnden Vid vård med stöd av socialtjänstlagen har vårdnadshavaren kvar sin rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den unges personliga angelägenheter. I de fall vårdnadshavaren visserligen samtycker till den planerade vården men konsekvent undandrar sig kontakt med nämnden kan den behövliga vården inte ges. LVU kan vara tillämplig i dessa situationer. Samtyckets utformning Samtycke bör vara skriftligt Lagstiftningen uppställer inte några formella krav på hur samtycket skall vara utformat. Det innebär att även ett muntligt samtycke är giltigt. Ett muntligt samtycke skall dokumenteras i den unges journal (51 SoL). 18

19 Enligt Socialstyrelsens uppfattning bör ett samtycke regelmässigt avges skriftligt, helst på den upprättade vårdplanen. Detta minskar utrymmet för tveksamhet rörande vad samtycket avser. En lämplig formulering kan vara Undertecknad vårdnadshavare/underårig samtycker till den planerade vården. Betydelsen av att samtycket är skriftligt ligger främst i att nämnden får ett bevis på att samtycke lämnats samt vad samtycket omfattar. Samtycket utgör den rättsliga grunden för en frivillig placering och för nämndens framtida åtgärder samt avgränsar nämndens befogenheter till vad de berörda samtyckt till. Det bör observeras att den omständigheten att ett samtycke lämnats skriftligen inte inverkar på den enskildes möjligheter att skriftligen eller muntligen återkalla samtycket. Det är angeläget att nämnden informerar de berörda om den rättsliga innebörden av om samtycke lämnas eller inte. Den enskilde måste förstå innebörden inte bara av själva vården utan även av konsekvenserna av olika alternativa insatser. SOSFS Nekat samtycke Ett nekat samtycke behöver inte vara skriftligt. Däremot skall det naturligtvis dokumenteras då det är av avgörande betydelse både för den fortsatta handläggningen och för bedömningen av om LVU är tillämplig (51 SoL). Samtycke till vård lämnas inte men LVU är inte tillämplig Ett barn kan ha ett visst vårdbehov utan att LVU är tillämplig. I dessa fall har socialnämnden att erbjuda frivilliga insatser enligt socialtjänstlagen. Det kan röra sig om en tids vård utanför hemmet, insatser i hemmet eller annat stöd eller annan behandling. Eftersom insatser med stöd av socialtjänstlagen är frivilliga måste socialnämnden i princip acceptera att stöd avböjs. När det gäller barn är dock situationen något annorlunda. Socialutskottet uttalade (SoU 1979/80:44 s. 71): Utskottet vill här tillägga att det givetvis är av särskild vikt att socialtjänstens egna befattningshavare noga följer de ärenden där samtycke inte kunnat erhållas till åtgärder som bedömts erforderliga. Detta gäller främst underåriga som löper risk att utvecklas ogynnsamt. Här har socialnämnden ett särskilt ansvar, och man måste därför vara beredd att snabbt tillhandahålla andra behandlingsåtgärder eller eventuell vård utom hemmet om den underåriges situation inte förbättras. Att kontaktman eller annan stödåtgärd åt underårig avböjts får således inte innebära att socialnämnden avstår från att hålla sig underrättad om hur barnets eller den unges förhållanden utvecklas. Att följa utvecklingen i sådana ärenden kan visserligen vara en svår och grannlaga uppgift. Utskottet vill dock understryka att detta inte får avhålla nämnden från att fortsätta sitt arbete med att söka förbättra den underåriges situation. Socialnämnden måste i de fall som nu avses avsluta själva utredningen enligt 50 SoL utan att någon åtgärd sätts in. Visar uppföljningen av familjen eller andra uppgifter på att en utredning behöver inledas på 19

20 SOSFS nytt, måste en utredning med stöd av 50 SoL initieras. JO har (beslut , dnr ) kommenterat bedrivande av utredning enligt 50 SoL. JO uttalade: Jag har i ett flertal tidigare ärenden betonat vikten av att en barnavårdsutredning bedrivs skyndsamt och koncentrerat. Utredningen syftar till att göra det möjligt för nämnden att fatta beslut i ärendet. Det är inte godtagbart att utredningen får karaktären av en ständigt pågående insats. Om förhållandena är sådana att vård enligt LVU kan bli aktuell och utredningen förhalas på grund av att vårdnadshavaren vägrar delta i denna kan vårdnadshavarens bristande medverkan utgöra ett skäl för ett omedelbart omhändertagande. Om utredningen å andra sidan visar att någon åtgärd inte är påkallad skall utredningen avslutas. 20

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Peter Wanhainen Box 22554 104 22 Stockholm 2. Södermalms stadsdelsnämnd

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Oskar Söderberg Advokatfirman Per Nyberg AB Rådhusesplanaden 7 A 903 28

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL. 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL

11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL. 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 1. Barn- och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1.1 Beslut om att göra skyddsbedömning och inleda utredning 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL Handläggare Skyddsbedömning ska genomföras

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

LVU-processen från start till mål

LVU-processen från start till mål LVU-processen från start till mål Att processa som offentligt biträde till barn och vårdnadshavare i LVU-mål innebär snabb handläggning, muntliga förhandlingar och muntlig bevisning. Klientkontakten är

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2009-05-18 Dnr 4500-2007 Sid 1 (6) Handläggningen av ett ärende enligt LVU; fråga bl.a. om det förelegat förutsättningar för nämndens ordförande att fatta

Läs mer

Bengt Olof Bergstrand

Bengt Olof Bergstrand Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Annika Staaf Socialtjänstlagen 2015 Till läsaren Till läsaren I denna upplaga har ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) tagits med t.o.m. SFS 2014:761. Detta innebär

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2000-09-29 Dnr 1144-1999 Sid 1 (6) En pojke hade beretts vård enligt 2 LVU. Fråga bl.a. om det fanns förutsättningar för fortsatt vård enligt LVU i samband

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 juni 2015 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Tommy Lindell Advokatbyrån Allemans i Malmö AB Rörsjögatan 26 B 211 37

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande med ansvar för socialtjänst och LSS, chefer och personal inom socialtjänst och LSS, chefer och personal inom hälso- och

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010 Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Verksamhetschefer Hälso- och sjukvårdspersonal Nr. 7/2010 September 2010 Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård Barnets rättsliga ställning inom hälso- och

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Som skäl för beslutet anförde tingsrätten bl.a. följande.

Som skäl för beslutet anförde tingsrätten bl.a. följande. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2003-02-26 Dnr 1341-2001 Sid 1 (6) Beslut angående tillämpningen av 6 LVU, fråga bl.a. om socialtjänsten genom beslut om omedelbart omhändertagande avsett

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Lisa Olsson Advokatbolaget Molander Björkdal HB Klostergatan 10 222 22 Lund

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 juni 2014 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Anders Ylönen Advokathuset Actus AB Sturegatan 9 A 722 13 Västerås MOTPARTER

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden INFORMATION FÖR SOCIALTJÄNSTEN - BEHOV AV GOD MAN Här nedan finner du som arbetar inom socialtjänsten information om hur du bör gå tillväga om du ser: att en vuxen person är i behov av god man eller förvaltare.

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 18 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Bo Ström Repslagaregatan 12 602 32 Norrköping MOTPARTER 1. Socialnämnden

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande En kommun har ansetts berättigad till statlig ersättning för kostnaden för en mobiltelefon till ett familjehemsplacerat ensamkommande flyktingbarn. Lagrum:

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten och LSS, förvaltningschefer Landsting: nämnder med ansvar enligt LSS, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2001-01-18 Dnr 556-2000 Sid 1 (5) I samband med en tvist angående vårdnad om barn anordnade socialförvaltningen s.k. samarbetssamtal. Fråga om den som hade

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen

Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, ideella föreningar m.fl. Nr 2/2012 Februari 2012 Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Om barnet behöver ny vårdnadshavare

Om barnet behöver ny vårdnadshavare Om barnet behöver ny vårdnadshavare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar Socialstyrelsens

Läs mer

Generella bestämmelser och förutsättningar för delegation 3 Anmälan av beslut som fattas med stöd av delegering 4 Lagar och förordningar 4

Generella bestämmelser och förutsättningar för delegation 3 Anmälan av beslut som fattas med stöd av delegering 4 Lagar och förordningar 4 Kapitel Sida Generella bestämmelser och förutsättningar för delegation 3 Anmälan av beslut som fattas med stöd av delegering 4 Lagar och förordningar 4 1 Sekretesslagen 2 2 Socialtjänstlagen, SoL 3 3 Stöd

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

SOSFS 2011:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Lex Sarah. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Lex Sarah. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Lex Sarah Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna

Läs mer